Det fria skolvalet som lagstadgades för 30 år sedan synas nu i debatten om skolmarknadskonkurrens och är extra aktuell i valåret 2022 vilket har lyft frågan huruvida skolan ska vara vinstdrivande eller inte. Skolorna konkurrerar om det minskande elevantalet vilket gör att marknadsföring blir en arbetsuppgift för hela skolan och därmed spelar studie- och yrkesvägledaren en roll som utbildning- och arbetsmarknadsexpert. Syftet med studien är att jämföra kommunala och fristående gymnasieskolor i två mellanstora kommuner i Sverige för att få en djupare förståelse hur de rekryterar elever i den rådande konkurrerande skolmarknaden. Inom ramen för studien granskas särskilt vilka faktorer som påverkar elevrekryteringen och vilken roll och uppdrag studie- och yrkesvägledare har i sammanhanget. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer har upplevelserna från fyra stycken studie- och yrkesvägledare samt fyra stycken rektorer/gymnasiechefer från både kommunal och fristående gymnasieverksamheter samlats in. Med hjälp av en tematisk analys har mönster kring konkurrens, marknadsföring och eventuella dilemman för studie- och yrkesvägledare tolkas. Det framkom i resultaten att samtliga respondenter upplever någon form av konkurrens och att det fysiska mötet med potentiella elever är viktigt i elevrekrytering och marknadsföring. Diskussionen lyfter att det som i skoldebatten finns en känslighet kring konkurrens om skolpengen och att det finns en kultur hos studie- och yrkesvägledare att vara noga med att skilja på marknadsföring och informationsdelgivning. Vidare forskning kring ämnet marknadsföring och elevrekrytering från ett elevperspektiv och hur grundskolevägledarna upplever detta skulle fylla på kunskapsbanken ytterligare kring valprocessen.

Uppsatsens syfte är att förstå för hur studie- och yrkesvägledare inom gymnasieskolan bemöter elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). I inledningen beskrivs hur skolan skall vara likvärdig för alla elever, men hur tidigare forskning visar att elever med NPF har andra behov som inte tillmötesgås. Det här beskrivs bero på att personal på skolan inte har kunskapen som behövs för att bemöta eleverna på bästa möjliga sätt. Elevernas behov av anpassningar i förhållande till skolväsendets bristfälliga kunskap i att bemöta dessa, skapar således en paradox. Undersökningen till denna uppsats har utförts genom en kvalitativ metod där sex verksamma studie- och yrkesvägledare inom gymnasieskolan medverkat. I resultatet av studien framkommer det att studie- och yrkesvägledarna använder sig av motiverande samtal samt att de arbetar med att öka elevernas självkännedom i sitt bemötande av elever med NPF. Vidare beskrivs hur studie- och yrkesvägledarna finner det gynnsamt att ge eleverna med NPF mycket tid under samtalen samt skapa en god relation med dessa.  Genom att använda teorierna SCCT, The Careership Theory och The Skilled Helper så analyserades det empiriska materialet. Bland annat så använder The Careership Theory sig av Bourdieus begrepp så som handlingshorisont, fält och kapital som kunde kopplas samman med hur respondenterna anser att elever med NPF har begränsade möjligheter och erfarenheter när det kommer till deras val och väljande. SCCT menar bland annat på att self-efficacy, alltså situationsbundet självförtroende, är en bidragande orsak till hur en individ presterar och känner motivation inför olika uppgifter. Detta framkom det en tydlig koppling till i det empiriska materialet. Samtliga respondenter menade även att en grundsten för att ett vägledande samtal skall bli lyckat är att ha en respektfull och bra relation till varandra, vilket The Skilled Helper instämmer i.

Studie- och yrkesvägledning är en ganska ung yrkesroll sedan Frank Parson började pussla ihop människor med jobb i början av 1900-talet. På grund av detta så finns det inte så mycket forskning för att förklara vägledarrollen och alla dess möjligheter och hinder. Vi båda är väldigt nyfikna på begreppet miljö och vad det innebär för oss människor och därför är syftet med denna studie att undersöka inom vilka miljöer som vägledning idag bedrivs inom grund- och gymnasieskolan. Vi har undersökt hur vägledarna inom dessa skolformer har möjlighet att genomföra sitt arbete på nya kreativa sätt och inom nya miljöer. Våra frågeställningar för detta arbete är: I vilka miljöer bedrivs vägledning idag inom grund- & gymnasieskolan? Hur ser studie- och yrkesvägledarna inom grund- och gymnasieskolan på att hitta nya kreativa miljöer att bedriva vägledning i? Vi använde oss av en kvalitativ metod för att samla in empiri och det är verksamma studievägledare som har intervjuats. För att analysera empirin använder vi oss av PEC-teorin (Person Environment Correspondence), som menar att personer behöver utsätta sig för olika miljöer för att kunna utvecklas. Andra teorier som behandlas är SCCT (Social Cognitive Career Theory), där varje persons förmåga att kunna fatta bra beslut om sin karriär handlar om vad personen vet om sin egen förmåga, om förväntade utfall av en handling och om att sätta personliga mål. Den sista teorin som vi använder är Planned happenstance och som utgår ifrån att varje individ aktivt ska söka sig efter miljöer där personen får möjlighet att utvecklas. Resultatet visar på att våra informanter ser väldigt positivt på att utveckla en kreativ vägledningsmiljö. Dock så visar det sig att tidsbristen är en realitet som många vägledare ställs inför och som hindrar dessa personer från att våga ta ut svängarna och kanske jobba mer kreativt. Resultatet visar ävenatt informanterna upplever att de till stor del är fria i sin profession som studie-och yrkesvägledare inom grund och gymnasieskolan att styra över hur de önskar arbetamed vägledningssamtal framåt, vilket kan fungera som en motivator till att våga testa nya kreativa sätt att föra vägledningsarbetet framåt.

Denna studie undersöker (1) sex yrkesverksamma gymnasielärare i ämnet svenskas mål med skönlitteraturundervisningen, (2) samma lärares strategier för skönlitteraturundervisningen samt (3) vilken roll subjektiv kontra objektiv läsning spelar i deras skönlitteraturundervisning. Data har samlats in genom kvalitativa intervjuer med sex informanter från fem olika gymnasieskolor i Mellansverige. Resultatet visar att studiens tillfrågade lärare upplever skönlitteraturundervisningen som en utmaning, både på grund av elevernas motstånd och rådande distansundervisning. Detta påverkar både deras mål, som uttrycks som läsupplevelse och akademisk utveckling, och deras strategier, vilka är att göra litteraturläsningen mer ”tillgänglig”, att arbeta med intresseväckande verk och använda sig av litteratursamtal. Av resultatet framkommer också att lärarna arbetar olika mycket med subjektiv kontra objektiv läsning, och att vilken av de båda som klassas som mer avancerad varierar. Skönlitteraturläsning anses dock vara en grund till att fostra goda samhällsmedborgare, och mer stöd i hur skönlitteraturundervisning kan och bör bedrivas anses nödvändigt för både lärarnas och elevernas skull.

No description available.

Arbetet med olika representationsformer och transformationer mellan dessa har en viktig roll i elevers lärande i matematik och eftersom en stor del av matematikundervisningen i skolan utgår från olika läromedel är det viktigt att som lärare vara medveten om vilka lärtillfällen olika läromedel erbjuder. Syftet med denna läromedelsanalys är därför att ta reda på vilka lärtillfällen olika läromedel erbjuder och hur de skiljer sig åt i representationen av olika representationsformer inom det matematiska området linjära funktioner. För att ta reda på detta gjordes en läromedelsanalys av olika läromedel i kursen Matematik 1c, där läromedlets uppgifter analyserades utifrån vilken eller vilka representationsformer som fanns med i uppgiftsbeskrivningen och svaren till dessa uppgifter. Datan analyserades sedan utifrån etablerade teorier och metoder från semiotiken. Analysen påvisade att alla tre läromedel gav möjlighet att lära genom arbetet med olika representationsformer och transformationer. Det som framförallt skiljer de olika läromedlen åt är antalet lärtillfällen som erbjuds. Det går inte att entydigt rangordna läromedlen från sämst till bäst, men som aktiv pedagog bör man vara medveten om de olika läromedlens styrkor och svagheter. Eftersom det inte enbart är läromedlet som avgör vilka lärtillfällen eleverna stöter på under sin skolgång, utan även hur den enskilda pedagogen planerar och genomför sin undervisning, går det inte heller att säga något om hur elevernas förståelse för linjära funktioner kommer att utvecklas vid användningen av ett specifikt läromedel. Läromedelsanalysen ger således pedagoger möjligheten att se styrkor och svagheter för respektive läromedel och kompensera för dessa.

Skönlitteraturen kan sägas vara central i svenskundervisningen i gymnasieskolan eftersom nuvarande läroplan (Gy 11) tilldelar litteraturundervisningen en tredjedel av svenskämnets utvecklingsmål. För att uppnå de mål som styrdokumenten fastställer är ett intresse hos eleverna för att läsa skönlitteratur grundläggande. Forskning har identifierat ett antal bidragande faktorer till att ett läsintresse uppstår, däribland läsarens förhållningssätt till litteraturen och litteraturundervisningens utformning. Syftet med föreliggande studie är därför att öka kunskapen om hur elever i gymnasieskolan upplever att undervisningen i svenskämnet kan utveckla och vidmakthålla ett intresse för att läsa skönlitteratur. Fem gymnasieelever som studerar kursen svenska 3 har i semistrukturerade intervjuer berättat om sina upplevelser av hur olika inslag i svenskundervisningen inverkar på ett skönlitterärt läsintresse. Det empiriska materialet har analyserats genom meningskoncentration. Resultatet visar bland annat att lärarens muntliga berättande och förmåga att leda skönlitterära diskussioner samt elevernas medverkan vid val av litteratur till undervisningen upplevs kunna skapa ett intresse av att läsa skönlitteratur. Vidare att diskussioner och samtal i skolan om skönlitteratur kan bidra till att vidmakthålla intresset. Kronologisk undervisning i litteraturhistoria och arbetsmetoder i form av instuderingsfrågor och skriftliga analyser kan däremot bidra till att intresset minskar. För vidare forskning föreslås avslutningsvis en kvantitativ forskningsansats i form av en enkätundersökning med fokus på hur elever upplever att olika inslag i undervisningen påverkar ett skönlitterärt läsintresse.

År 2020 spreds coronaviruset på hela jorden och klassades som en pandemi. Svenska gymnasieskolor uppmanades att övergå till distansundervisning för att undvika smittspridning på skolorna. Med hjälp av digitala redskap har lärare och elever kunnat kommunicera och bedriva undervisning trots att de varit på olika platser. Eftersom denna ofrivilliga form av distansundervisning inte har skett förut finns det heller inte särskilt mycket tidigare studier inom området. Gällande ämnet idrott och hälsa finns det olika tankar kring hur distansundervisning upplevs. På högskolenivå i Kina ansåg man att det mest fanns fördelar och på grundskolenivå i Spanien ansåg man att det mest fanns nackdelar. Det finns dock inga studier som visar hur svenska skolor ser på distansundervisning i idrott och hälsa. Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i gymnasieskolan upplever den ofrivilliga distansundervisningen i idrott och hälsa i jämförelse med traditionell undervisning. Med enkät som metod har data samlats in från 218 gymnasieelever på fyra olika skolor. Studiens resultat visar att innehåll som varit vanligt förekommande under traditionell undervisning inte är särskilt vanligt förekommande under distansundervisning. Majoriteten visar att de föredrar traditionell undervisning. Däremot kan man se att många ser fåtalet fördelar med distansundervisning, så som att det är mer eget ansvar och att det finns mer möjligheter till att välja fritt bland aktiviteter. Slutsatsen av studien är att det är stora skillnader i vilket lektionsinnehåll som eleverna erbjuds under distansundervisning och traditionell undervisning. Eleverna anser att de stora nackdelarna med distansundervisning i idrott och hälsa är avsaknaden av social interaktion och att motivationen är lägre. De anser att den stora fördelen är att det är friare och att man har större eget ansvar. Den upplevelse elever har av idrott och hälsa på distans skiljer sig mycket lite mellan könen.

No description available.

Den här studien undersöker hur fyra gymnasielärare i Malmö upplever att undervisa i samhällskunskap på distans samt huruvida det går att använda sig av vedertagna didaktiska tankesätt vid distansundervisning. Detta genom en kvalitativ undersökning som bygger på intervjuer. Tidigare forskning om ämnet visar att distansundervisning ofta upplevs som positivt av elever, och att likvärdiga resultat går att uppnå på distans som med traditionell undervisning. Vårt resultat visar dock att de lärare vi intervjuat upplever mer eller mindre svårigheter med distansundervisning. Detta grundar sig främst i att det är svårt att använda sig av samma metoder på distans som lärarna normalt sätt använder sig av. Slutsatsen av arbetet är att intervjusvaren tyder på att lärarna ofta upplever en viss problematik med distansundervisning samt att deras undervisningsmetoder har behövt ändras.