I detta arbete undersöktes vilka åsikter gymnasieelever uttrycker om formativ kamratbedömning inom fysikundervisningen. Under tre lektioner fick eleverna jobba med kamratbedömning och under en fjärde lektion delge sina åsikter via en enkät med öppna frågor. Svaren från enkäten bearbetades genom kvalitativ innehållsanalys. Totalt bildades 15 kategorier. Bland dessa kategorier motsvarades flera av kategorier som bildats i tidigare undersökningar inom andra ämnesområden. Exempel på sådana kategorier var; att eleverna får insyn i bedömning och att de tycker att det är nyttigt att se andra elevers arbeten. Bland exempel på nya kategorier kan nämnas att eleverna inte litar fullt ut på en kamrats förmåga att bedöma.

Denna studie har undersökt ett antal elevers uppfattningar i en gymnasieekonomklass gällande loggboksskrivande som ett reflektionsverktyg för studier och kunskapsinlärning. Studien har sin utgångspunkt i huvudsak från en kvalitativ ansats i form av en gruppintervju samt stöd från en kvantitativ del, i form av en enkätundersökning. Under två veckor i följd fick deltagande elever skriva loggbok efter varje lektion i webprogrammet Google drive (ett levande dokument). Den fenomenografiska ansatsen har använts för att ta reda på elevernas erfarande av loggbok som reflektionsverktyg, samt för att kunna kategorisera och systematisera det insamlade datamaterialet. Studien visar att gymnasieelevernas uppfattning gällande att skriva loggbok är generellt positiv om de får tid att reflektera gällande loggbokens betydelse och dess innebörd i helklass och/eller i grupp. Utifrån de negativa aspekterna uppfattade eleverna att loggboksskrivandet var tidskrävande och kunde kännas som en extra arbetsbörda. Eleverna i undersökningen ansåg sig reflektera mer gällande deras studier och då främst om deras studieprestation på lektioner som ett resultat av att skriva loggbok.

I vårt examensarbete undersöker vi hur vägledare på fristående gymnasieskolor i två län i södra Sverige beskriver och upplever sin arbetsmiljö. Vidare tittar vi på hur skol- och syvkulturen kan påverka deras arbete men även hur arbetsorganisationen inom skolan påverkar deras arbetssätt. Tanken bakom vår studie bygger på det växande antal friskolor som börjar ta plats i det svenska samhället. Tidigare forskning inom detta område är näst intill obefintlig då denna skolform är en relativt ny företeelse. Ur detta föddes idén till att undersöka hur det är att arbeta som vägledare på en fristående gymnasieskola. För enkelhetens skull har vi valt att benämna studie- och yrkesvägledarna i vår undersökning för vägledare. Syftet med undersökningen är att skapa ett underlag till en diskussion om vägledare på fristående gymnasieskolor. Genom att få insyn i intervjupersonernas arbetssituation vill vi öka kunskaperna om den kommande yrkeskåren och dess möjligheter och hinder. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie med tio vägledare och en rektor. Vår studie utgår från Karaseks och Johnson och Halls teorier om hur faktorer som krav, kontroll och socialt stöd på arbetsplatsen kan påverka arbetsbelastningen. Vi har även utgått från Gunnar Bergs teori och rapport om skolkultur samt Henryssons avhandling om syvkultur.Det specifika med att arbeta som vägledare på en fristående gymnasieskola är att vägledarna har deltidstjänster, kombinerade med andra arbetsuppgifter, till exempel marknadsföring och/eller administrativt arbete. Vägledarna trivs på sina arbetsplatser, trots upplevelser av stress och kluvenhet av kombinerad tjänst som den fristående skolformen innebär. Förklaringen är att de upplever ett högt socialt stöd och högt beslutsutrymme. Vårt resultat visar att de kombinerade tjänsterna bidrar till att vägledarna hanterar stress på olika sätt och använder sig av olika strategier för att hantera sin arbetssituation. Att fördela arbetstid och tillgänglighet för elever, att hålla låg profil, att ha öppen eller stängd dörr vid olika arbetsmoment eller att använda olika arbetsrum vid vägledning och administrativt arbete är exempel på olika strategier. Vidare visar vårt resultat att vägledarna upplever ett lågt socialt stöd inom den egna yrkeskåren. Gemensamt för vägledarna är att de skapar sin egen yrkesroll och anser sig ha hög kontroll över sin arbetssituation. Värderingar, attityder samt osynliga normer som råder kring vägledarrollen på den enskilde skolan påverkar hur stort beslutsutrymme vägledaren har.

I denna uppsats studeras ogiltig frånvaro hos före detta gymnasieelever, då det behövs förståelse för olika anledningar till den, för att kunna öka närvaron. Ogiltig frånvaro har visat sig ha samband med senare avhopp och utanförskap, vilket resulterar i stora kostnader för samhället. Syftet med denna uppsats är att identifiera och analysera vad som har påverkat före detta gymnasieelevers ogiltiga frånvaro. Frågeställningarna som valts ut är följande: hur samverkar gymnasieelevers anledningar till ogiltig frånvaro på samhälls- social- och individnivå samt hur påverkar den ogiltiga frånvaron gymnasieelevers psykiska hälsa. Uppsatsen bygger på en kvalitativ metod med sex genomförda intervjuer. De teoretiska utgångspunkterna är Systems Theory Framework (STF) och teorin om en känsla av sammanhang (KASAM). Ett huvudresultat visar att två betydande anledningar till ogiltig frånvaro är det geografiska läget och psykisk ohälsa. Dessa anledningar samverkar i sin tur med individ- social- och samhällssystemet. Ett annat huvudresultat visar att den psykiska hälsan påverkades och blev lägre eftersom många informanter upplevde att livet kändes tufft under gymnasietiden.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vilken litteratur som används i B-kursen i svenska i två olika klasser på två nationella gymnasieprogram. Hur motiverar lärarna sitt litteraturval och hur upplever eleverna detta val? Vi använder oss av kvalitativa intervjuer och triangulering som metod då vi intervjuar lärare och elever. I vår undersökning finner vi att litteraturvalen för B-kursen i svenska motiveras på olika sätt av de båda intervjuade lärarna. Båda anpassar sina val av texter efter sina elever, men medan den ena läraren anser att kronologisk läsning av klassiker och tidstypisk litteratur är det viktigaste kriteriet vid litteraturvalet, anser den andra att elevernas intressen, erfarenheter och läsvana är viktigast. Vi har funnit att andelen texter av kvinnliga författare är få i förhållande till dem skrivna av män. Eleverna är till största del positiva till deras lärares litteraturval, även om de anser att en del av texterna är svåra. Flera av dem föredrar modern litteratur före äldre. Avslutningsvis upptäckte vi att Lpf 94 inte är lika öppen inför ett icke-västerländskt kulturarv som kursplanen i svenska. Vi anser att läroplanen bör spegla dagens mångkulturella samhälle och vara en förebild för svensklärare när de väljer sin litteratur.

I syfte att skapa en översiktlig beskrivning inom området marginalisering i gymnasieskolan, undersöks och analyseras i föreliggande examensarbete hur detta uppmärksammats i offentliga utredningar och rapporter. Undersökningen omfattar perioden från slutet av 1990-talet och fram till och med tidpunkten för de utredningar som ligger till grund för den kommande utformningen av gymnasieskolan 2007. Utifrån ovanstående syfte har vi genom en litteraturstudie velat få svar på frågan om vilka elever som anses riskera marginalisering, vilka faktorer som anges kan orsaka detta samt vilka förslag till insatser som har lagts fram för att komma till rätta med detta problem. Vår teoretiska utgångspunkt och förförståelse grundar sig i forskning om marginaliseringprocesser av Mats Trondman och Nihad Bunar samt en historisk förförståelse i gymnasieskolans utveckling från 1970-talet och framåt. I resultatet av vår analys framkommer att de elever som beskrivs i större utsträckning än andra riskera marginalisering är bl a elever som tidigare haft skolsvårigheter i grundskolan, elever på de yrkesförberedande programmen och det individuella programmet samt elever med utländsk bakgrund. Det framkommer också i vår undersökning att orsakerna till detta inte enbart kan förklaras utifrån individrelaterade faktorer såsom social bakgrund, kön, etnicitet utan även skolan som organisation och verksamhet kan orsaka marginalisering. I de förslag till insatser som föreslås betonas bl a vikten av att tidigt upptäcka och uppmärksamma de som behöver extra stöd. Andra insatser som föreslås är särskilda satsningar för att utveckla och höja kvaliteten på de yrkesförberedande programmen och det individuella programmet.

In the marketized school system in Sweden, upper secondary schools compete for students. The principal is responsible for the school and the principal’s leadership actions are crucial for school and staff development. The purpose of this thesis was to explore and analyse the leadership actions of five principals responsible for upper secondary schools in rural areas, characterised by several years of a decrease in student enrolment. The empirical data was sampled through semi-structured interviews and analysed from an ecological approach to agency, which considers the principal's leadership actions in the interaction between individual capabilities and contextual factors (structural, material, and cultural factors), as well as temporal dimensions. The research questions were: What do the principals emphasize as important leadership actions to manage their current situation? How do they consider and justify these actions? In what ways are the principals' leadership actions enabled or hindered by cultural, structural, and material factors? How do the significance of past experiences and expectations for the future emerge when the principals talk about their leadership actions?The most significant leadership actions underlined by the principals involve ensuring the quality of education through necessary organisational changes, establishing effective collaborations and interactions with the local community, creating structures for new initiatives, and adapting to changing conditions and expectations of performance.The study concludes that principals can use their leadership actions to influence internal contextual factors within the school's organisation to achieve agency. However, when it comes to external contextual factors (outside the school), such as segregation or local structures in the municipality or declining student enrolment, the principal's room for action is very limited. All in all, the principals' opportunities to achieve agency in solving the critical situation of the school is thus limited, but as this study has shown, they rely on and enact a range of different leadership actions to maintain quality of education and ensure survival of the school.

Grammatikundervisningens plats i den svenska skolan har länge diskuterats och trots att grammatikundervisningen fått tillbaka lite av sin status sedan mitten av 1900-talet, diskuteras fortfarande varför grammatik är viktigt i skolan. Forskning menar att grammatikundervisning bland annat är viktigt för elevers skrivutveckling och ett arbetssätt som senare års forskning förespråkar är att arbeta med grammatikundervisning inom skrivundervisning. Hur detta kan genomföras på ett fruktbart vis finns det däremot lite forskning kring, såväl internationellt som nationellt. I föreliggande arbete presenteras därför en litteraturstudie utifrån tidigare forskning för att undersöka hur grammatik kan inkluderas i skrivundervisning och utformas för att stötta skrivutveckling hos elever. Resultatet har diskuterats utifrån Läroplanen för gymnasieskolan (2022) för att relatera den studerade forskningen till en svensk kontext. Den metod som använts är en systematisk litteraturstudie av vetenskaplig litteratur och i resultatet presenteras elva nationella och internationella texter. Resultatet visar att en kontextualiserad grammatikundervisning inom skrivundervisning förespråkas för att stötta elevers skrivutveckling då det bidrar till att elever utvecklar en förståelse för språkets sammanhang och hur grammatiska val påverkar texter. Det är dock vanligt att det i skolan förekommer en traditionell grammatikundervisning såväl vid klassrumsundervisning som vid återkoppling, där fokus ligger på språkets struktur och språkriktighet i stället för på språkets funktion. Ett sådant fokus menar forskning inte bidrar till skrivutveckling hos elever. Anledningen till att det ändå förekommer i undervisning menar forskning beror på att det i styrdokumenten finns ett fokus på språkriktighet, men att det också kan bero på lärares bristande kunskaper om en kontextualiserad grammatikundervisning. Lärare behöver därmed få djupare kunskaper kring hur de kan arbeta kontextualiserat med grammatik, såväl vid lärarutbildningar som genom fortbildning, för att elever ska nå skrivutveckling. Undervisningen bör även relateras tydligare till forskning. För att grammatikundervisning inom skrivundervisning ska vara fruktbar för eleverna krävs det att eleverna får möjlighet att utveckla ett metaspråk, något som kan uppnås genomen explicit grammatikundervisning där elever får lära sig om grammatiska begrepp. Det är även av vikt att undervisningen anpassas efter eleverna, så att de får möjlighetatt utveckla ett metaspråk och kunna använda det vid såväl samtal i klassrummet som när de får återkoppling. Hur återkoppling på elevers grammatiska val i texter bör utformas råder det delade meningar om och kräver därför vidare forskning. Utifrån arbetets resultat dras därmed slutsatsen att grammatikundervisning kan inkluderas i skrivundervisning genom ett kontextualiserat arbetssätt. Fokus såväl i klassrumsundervisningen som vid återkoppling bör ligga på hur språket kan varieras utifrån det sammanhang det befinner sig i. Det krävs dock vidare studier för att undersöka närmare hur en sådan undervisning kan anpassas och implementeras i undervisning för att bidra till skrivutveckling.

Syftet med detta examensarbete är att öka förståelsen för ämneslärares och gymnasieelevers erfarenheter av portfolioarbete i bild- och designämnen på en gymnasieskola med estetisk profil. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med bildlärare och elever på en gymnasieskola med estetisk profil. Empirin har analyserats tematiskt med utgångspunkt i Lindströms kategorisering av portfoliotyper och hans modell för estetiskt lärande. Resultatet av studien visar att lärarna ser fördelarna med att använda portfolion som ett kommunikativt redskap och som ett bedömningsunderlag. De utmaningar som lärarrespondenterna ser med portfolioarbetet är att eleverna har sitt fokus på resultatet, snarare än på arbetsprocess och progression. Elevrespondenterna ser portfolio som någonting positivt som hjälper dem få struktur och en ökad medvetenhet kring sin egen utveckling, genom att den synliggör den egna progressionen över tid. Den huvudsakliga slutsatsen som framträder i studien är ett behov av tydligare struktur och riktlinjer för portfolioarbete, för att det ska kunna stödja eleverna att utveckla förmågan att reflektera över sin arbetsprocess och progression.

Då man arbetar med matematiska funktioner i gymnasieskolan är dess olika representationsformer viktiga. Delvis då detta är en del av kursinnehållet, men också då detta är effektivt för inlärning. Vidare så vilar matematikundervisningen i stor grad på dess läromedel. Syftet med denna läromedelsanalys är att ta reda på de olika sätt läromedels uppgifter behandlar just representationsformer, och även hur detta förhåller sig till uppgifternas svårighetsgrad. Detta görs genom att använda ett teoretiskt ramverk baserat på semiotik på funktionsuppgifter i tre utvalda läromedel, och sedan analysera datan med hjälp av anpassade Lorenzkurvor.  Resultaten visar att läroböckerna följer en traditionell läromedelsdesign där den största fokusen ligger på att behandla matematiskt symbolspråk. Som andra fokus skiljer sig de olika läromedlen,  samt vad som klassas som svårt och hur många svåra uppgifter de innehåller men samtliga lämnar luckor där en lärare behöver vara medveten så denna kan agera i ett komplementärt syfte.