This partial study, being part of a future doctorial thesis, looks at the potential of education in the subject of literature to integrate the dual tasks of providing knowledge and of establishing democratic values. Two aspects of this competence for democracy are in focus here, both attributed with special importance by guiding documents, first of all to instil within the students a basic positive attitude towards a multicultural society and secondly to develop their ability for critical review of their own media culture as a source of knowledge. The aim is to explore the complexities of mediated experience in the social practices of everyday life from a multicultural perspective. The empirical material of this case study consists mainly of interviews and discussions on the themes of multiculturalism and media with six teenagers from one class at the social studies programme during their freshman year. This study presents teens of Swedish as well as foreign and dual ethnicity. Theory and concepts central to the analysis of my material are gathered from a wide variety of fields such as philosophy, sociology, media studies, history and literature. I have taken a starting point from discourse theory and its criticism of ideology with regards to the relationship between language and reality. The threat of an increasing ontological uncertainty in late modern society is often given a sense of the apocalyptic, however several theorists points to this as a necessity for the development of knowledge in the age of globalization. Discovering the presumed naturality of ones own culture and identity is the prerequisite for a nuanced view of the Other, a process in this study named narrative imagination, a concept from the philosopher Martha C. Nussbaum.

Bakgrund: Belöningssystem är idag ett hett ämne som det debatteras mycket om i media. Debatten berör främst den privata sektorns höga bonus till högt uppsatta chefer. Belöningssystemen är idag inte lika etablerade inom den offentliga sektorn som de är inom den privata sektorn beroende på att finansieringen inom den offentliga sektorn är mer begränsad än inom den privata sektorn. Medarbetare inom den offentliga sektorn drivs inte enbart av pengar utan det är andra faktorer som skapar drivkraft. Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera befintliga belöningssystem för lärare inom Linköpings kommunala gymnasieskolor. Därefter ska ett gemensamt belöningssystem (med detta avses ett övergripande belöningssystem där karaktärsdrag lyfts fram, som sedan varje skola kan utveckla för att passa respektive verksamhet) utvecklas för Linköpings kommunala gymnasieskolor så att det bättre än det befintliga belöningssystemet överensstämmer med lärarnas önskemål, samtidigt som skolledningens begränsningar beaktas. Genomförande: Det empiriska materialet har samlats in via besöksintervjuer med en utbildningsansvarig vid Linköpings kommun, en ekonomichef på en av gymnasieskolorna, samtliga fem rektorer från Linköpings kommunala gymnasieskolor samt sju lärare från Linköpings kommunala gymnasieskolor. Resultat: Studien visar att de karaktärsdrag och de åtgärder som är viktiga för skolan i ett inledningsskede av belöningssystemsutvecklingen är att skapa en medvetenhet om det befintliga belöningssystemet, sätta upp tydliga mål för lärarna i deras arbete, mer kontinuerlig feed-back, komplettera det monetära belöningssystemet med immateriella belöningar samt ge skolledningen större frihet.

Uppsatsen behandlar segregation inom den svenska skolan, något som politiker en gång ville förändra och därmed genomförde grundskolereformen 1962. Ämnesområdet behandlas i en lärobok i samhällskunskap från 1980-talet och är utgångspunkt för denna studie. Syftet är att undersöka om mönstret från utred-ningen som läroboken refererar till även kan skönjas på den kommunala gymnasieskolan i X-kommun i dag, d.v.s. i vilken grad föräldrars yrke påverk-ar deras ungdomar att välja gymnasieskolans teoretiska program. Studien bygger på en surveyundersökning där en enkät gått ut till elever på gymnasiets studieförberedande- och yrkesförberedande program. Den teoretiska grunden till uppsatsen är främst hämtad från Pierre Bourdieus forskning kring utbild-ning och samhälleliga strukturer. Resultatet av undersökningen visar främst att snedrekryteringen till gymnasieskolans teoretiska program är gällande på den gymnasieskolan i X-kommun än i dag.

Syftet med studien är att undersöka i vilken grad socialt tryck inverkar på elever vid gymnasieskolan och vilka eventuella konsekvenser detta kan leda till. Frågeställningarna i studien är således; Kan elever på gymnasieskolan påverkas av socialt tryck i den mån att de konformerar/ändrar åsikt till gruppens felaktiga svar och vilka konsekvenser innebär detta för skolvärlden? Samt vilken typ av elever är det som är mer eller mindre benägna att konformera? Data inhämtades genom en experimentsituation i ett klassiskt konformitetsexperiment där en riktig elevs åsikter mättes i en enkel bedömningssituation under påverkan av tre falska försökspersoner. Resultatet visade att 82,5% av eleverna under socialt tryck konformerar till gruppens åsikter. Resultatet visade inga signifikanta samband mellan personlighetsvariabler och konformitet. Slutsatserna studien drar är att konformitet är en vanligt förekommande faktor vilken är svår att förutse utifrån personlighetsfaktorer. En större medvetenhet kring socialt tryck från både lärare och elevers sida tenderar att motverka konsekvenserna av socialt tryck.

Denna uppsats har som syfte att undersöka hur några lärare ser på och använder det vidgade textbegreppet i svenskundervisningen på gymnasieskolan. För att uppnå detta syfte formulerades tre frågeställningar som studien söker svar på. Dessa frågeställningar är: Hur uppfattar lärarna konceptet ett vidgat textbegrepp och vad uppfattar de själva som en text? Hur, när och varför arbetar lärarna med ljud- och bildbaserade medier? Vilka möjligheter och hinder upplever lärarna i Skolverkets mål om ett vidgat textbegrepp och generell mediekompetens i svenskundervisningen? Genom semistrukturerade intervjuer undersöker studien sex svensklärare på en gymnasieskola i södra Sverige för att söka svar på frågeställningarna. Undersökningen pekar på att det finns mer att önska vad gäller såväl synen på text och uppfattning om vad en vidgad textsyn innebär. Medieundervisningen på den undersökta skolan skulle kunna utvecklas och lärarna behöver mer kunskaper om olika medier. I jämförelse med tidigare studier i samma ämnesområde visar dock denna undersökning på en positiv utveckling. Lärarna i studien arbetar med fler medier och mer integrerat än vad lärarna i till exempel Olin-Schellers (2006) undersökning. Genom lärarnas svar kan det också konstateras att konceptet ett vidgat textbegrepp även behöver förankras djupare hos skolledning, kommun och stat för att lärarna ska kunna arbeta på ett sätt som gynnar elevernas mediekunskaper.

Övergången från grundskolan till gymnasieskolan är en stor händelse för många elever. Detställs högre och fler krav på eleverna när de börjar gymnasiet och deras förkunskaper harbetydelse för hur väl de klarar av utbildningen. I denna undersökning fick elever i årskurs ettpå det naturvetenskapliga programmet svara på frågor om de anser att de hade tillräckligakunskaper i de naturvetenskapliga ämnena från högstadiet. Undersökningen visar att de flestatycker att de hade tillräckliga kunskaper i biologi, kemi och matematik men inte i fysik.Kursplanen för fysik på gymnasiet skiljer sig från de andra kursplanerna, genom att det intestår lika tydligt att undervisningen ska bygga på elevernas kunskaper i grundskolan.Respondenterna i undersökningen fick även svara på frågor om vilket ämne som var svårt,roligt och om de läste i NO-block eller i separata ämnen på högstadiet. Undersökningen visaratt det finns en skillnad mellan flickor och pojkar när det gäller deras attityder och intresse.

Uppsatsen handlar om barn- och fritidsprogrammet och beskriver hur utbildningen vuxit fram i Norrköping. Det övergripande syftet är att synliggöra olika utvecklingstendenser i utbildningens framväxt och att beskriva de ”kritiska perioder” som finns i utbildningens historia. Med ” kritiska perioder” avses i detta sammanhang perioder som inneburit att utbildningen diskuterats och förändrats. I en kort historik redogörs för de olika utbildningar ur vilka utbildningen växt fram. Därefter ges en sammanfattning av forskning som bedrivits på barn- och fritidsprogrammet samt en redogörelse för några kunskapsfilosofier och teorier kring synen på lärande. Studien har en kvalitativ ansats och är hermeneutiskt inspirerad. Två f.d. skolledares berättelse ligger till grund för studien och kvalitativa intervjuer har genomförts med lärare, elever, barnskötare och nuvarande skolledare. Utgångspunkten för denna studie är att utbildning formas och förändras beroende på samhällets villkor. Det har i hög grad gällt för de utbildningar i vilka barn- och fritidsprogram har sina rötter. Konjunktursvängningar och förhållandet på arbetsmarknaden har lämnat avtryck i utbildningen historia. I uppsatsen beskrivs den tradition ur vilken utbildningen växt fram och vissa centrala områden och spänningsfält lyfts fram. Ett sådant är den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen som haft en central roll under utbildningens hela historia. Ett annat område som diskuterats under alla perioderna är spänningsfältet omsorg - pedagogik. Utvecklingen inom barn- och fritidsprogrammet har gått från ett vård- och omsorgsinriktat till ett pedagogiskt förhållningssätt. Synen på kunskap och lärande har varierat under åren. Under senare år har elevgruppens heterogenitet ökat och för att möta elevernas behov har lärarna utvecklat sitt förhållningssätt och sina metoder. Utbildningen har under de flesta perioderna präglats av ett progressivt synsätt och idag kännetecknas programmet av ett elevaktivt och undersökande arbetssätt. I väntan på GY09 pågår ett intensivt utvecklingsarbete på lokal nivå. I studiens resultat framkommer vissa områden som är viktiga att utveckla i syfte att stärka programmets innehåll och öka dess kvalitet.

Syftet med studien är att kartlägga i vilken grad vad och vilka påverkar gymnasievalet för ungdomar i årskurs 9. Dessutom ska jag försöka belysa dessa ungdomars motivation och förväntningar i fråga om gymnasiet mot bakgrund av attityd till dem själva och grundskolan, men också hur deras planer kan förstås och hur deras faktiska situation ser ut när de står i begrepp att välja gymnasieskola. Ett personligt intressegrundade gymnasieval har gjorts möjligt då ungdomarna har möjlighet att söka till gymnasieskolor över hela landet och det finns massor av utbildningsalternativ. Allt fler friskolor och lokalanknutna utbildningsutbud tillsammans med skolpengssystemet innebär att valfriheten ökat och gymnasieskolorna har blivit konkurrensutsatta och måste därför marknadsanpassas. Studien utgår ifrån en kvantitativ surveyundersökning och bygger på en enkätundersökning med 624 elever i årskurs 9 på fyra skolor i tre landsortskommuner.Resultatet visar att:• Det finns en relation mellan ungdomars syn på sig själva och graden av intresse för skolan och motivationen att plugga. Tjejer beskriver sig i högre grad som motiverade, intresserade, ambitiösa och målmedvetna än vad killar gör. Var fjärde tjej ser sig själv som stressad. Killar beskriver sig i högre grad som trygga än vad tjejer gör.• Sex av tio ungdomar menar att de är intresserade av skolan och känner sig motiverade att plugga, vilket säkert motiverar dem att aktivt välja till gymnasiet. 90 % av ungdomarna i undersökningen ansåg att det var viktigt för dem att lyckas med skolarbetet oavsett deras attityd till högstadiet och skolarbetet.• 34 % av ungdomar påverkas av utbildningsalternativ som sammanfaller med deras personliga intressen och som inte finns i deras hemkommun. Mer än tre fjärdedelar av ungdomarna ansåg att möjligheten att fritt få söka till gymnasieskola över hela Sverige skulle ge dem fler och bättre valmöjligheter.• De allra flesta, oavsett kön, förväntar sig att det ska bli roligt, intressant och spännande att börja gymnasiet.• Föräldrarna är de personer i ungdomars omgivning som de anser påverkar dem mest i valet av gymnasieskola. Det är också föräldrarna som ungdomarna pratar mest med under valprocessen oavsett kön.• Studie- och yrkesvägledaren var också en person som ungdomarna ansåg kunde påverka dem i deras val, men som de i dagsläget inte ser som någon som de pratar med.• För att informera sig om vilket utbud det finns av gymnasieskolor och utbildningsalternativ använder sig majoriteten av ungdomar i första hand studie- och yrkesvägledaren i kombination med Internet och broschyrer från olika gymnasieskolor.• Hur en gymnasieskola profilerar sig och vilken kommunikationsstrategi de använder har stor påverkan på ungdomar som står inför att välja till gymnasiet. Det som påverkade ungdomarna mest var att de fick besöka skolan, titta på verksamheten och lokalerna. Åtta av tio ungdomar ansåg sig påverkas av elever som går/har gått på skolan och lika många menar att det viktigt att skolan har ett bra rykte.Min slutsats är att ungdomar som går i årskurs nio och deras valhandlingar grundas i relationen mellan utbildningssystemets strukturella möjligheter och vad ungdomar anser påverka dem och vad som är viktigt för att de ska nå sina personliga mål. Eleverna definierar, förstår och förhåller sig till kvasimarknadens löften på olika sätt, beroende på de lokala förutsättningarna och sammanhangen. Det är dags för varje enskild gymnasieskola som har förvandlats till en kvasimarknad att sluta stirra blint på konkurrenternas utbud och titta på vad eleverna vill ha och hur de påverkas.Min förhoppning är att denna undersökning kan ligga till grund för många samtal, på gymnasieskolor runt om i Sverige, om vad och hur olika faktorer och personer påverkar ungdomar i deras val av gymnasieskola.

Syftet med detta arbete var att göra en undersökning från lärares perspektiv på konflikter på gymnasiet. För att kunna dra ytterligare slutsatser söktes efter aktuell forskning inom området för att kunna ställa det i jämförelse med studien. Studien är baserad på semistrukturerade intervjuer där två kvinnliga samt två manliga lärare intervjuades. De deltagande har arbetat som lärare i minst fem år och de är verksamma inom två olika skolformer, ett friskolegymnasium samt ett kommunalt gymnasium i en mellanstor svensk stad.   Studien samt tidigare forskning visar båda att det finns ett flertal olika faktorer som kan påverka utvecklingen av en konflikt mellan lärare och elev. Brist på kommunikation då lärare och elever kan missförstå varandra är en orsak. Aktivt lyssnande är ytterligare en viktig faktor och med detta menas att läraren visar att denne verkligen har förstått vad eleven säger genom att uttrycka sig på så vis. Det är av vikt att eleven upplever att läraren verkligen lyssnar, detta innefattar även lärarens kroppsspråk vilket bör stämma överens med vad denne säger. Även elever med svaga identiteter och låg självkänsla löper större risk att hamna i konflikter. Det har också visat sig att en lärares beteende i hög grad kan orsaka konflikter i klassrummet då denne kan upplevas som alltför auktoritär, upplevs ha ett osäkert ledarskap eller håller lektioner som är ologiska, ostrukturerade eller på för hög nivå. Respekt är också en viktig del i huruvida konflikter uppstår. Om lärare och elev respekterar varandra är det lättare att ha en god relation som främjar undervisningen och klassrumsklimatet. Genom att också vara flexibel, kunna läsa av sina elever och förstå att varje situation är unik kan läraren anpassa sitt agerande och på så vis undvika vissa konflikter.   Brutna ordningsregler kan vara en orsak till konflikter och även diskriminering i klassrummet. De skolor som utvaldes för studien har upprättat både en likabehandlingsplan och ordningsregler enligt svensk lagstiftning. Däremot har den gymnasiala friskolan inte låtit elever vara med vid skapandet av likabehandlingsplanen vilket är en rekommendation ifrån Skolverket. Likabehandlingsplanen är viktig då den förtydligar olika sorters diskriminering som kan förekomma inom skolan som i sin tur kan leda till konflikter. Ingen av de intervjuade lärarna i studien säger sig ha någon direkt utbildning inom konflikthantering, men de visar likväl på handlingssätt som är viktiga vid hanteringen av konflikter. De säger att genom erfarenhet och kollegor kan de hantera de problem som uppstår. Det kan ändå vara betydelsefullt att låta lärare genomgå en sorts fortbildning då det finns risk för att vissa har ett agerande gentemot elever som kan resultera i konflikter.

Skolverket har instiftat ett antal IT-inriktade kurser för gymnasieskolan, men olika teorier beskriver att denna traditionella undervisning är långt ifrån pedagogiskt fulländad. Syftet med detta arbete är att undersöka hur IT-undervisningen i dagens gymnasieskola är upplagd och om lärarna upplever några problemsituationer i undervisningen. Genom att intervjua sex gymnasielärare i en medelstor svensk stad har undervisningsmetoder och problemsituationer kartlagts. Två lärare använder sig av genomgångsfas och därefter uppgiftsfas, en lärare använder PBL som undervisningsmetod, en lärare väljer att slå ihop genomgångsfas och uppgiftsfas och slutligen väljer två lärare att undervisa med hjälp av ett interaktivt inlärningsprogram (I-point). När det gäller hjälpmedel i undervisningen använder samtliga lärare sig av projektor kopplad till dator för att visa genomgångar på projektorduk. Två av lärarna använder eget skriftligt material, medan två andra har inköpt kurslitteratur och två använder kurser i I-point. Brister i kurslitteraturen och undervisningsmaterial har gjort att eleverna blir omotiverade och lärarberoende. Andra problemsituationer som framkommit är svårigheter med elever som ligger på olika kunskaps- och arbetsnivå, vilket bör kunna avhjälpas med differentierat kursmaterial. Slutligen beskriver två lärare att bristande teknik på skolan medför problem i undervisningen, något som borde kunna åtgärdas om skolledning blir informerade. / The Swedish National Agency of Education has established a number of IT related courses for the upper secondary school, though various theories describe that this traditional form of teaching is not educationally perfect. The purpose of this examination is to investigate how the IT education in the upper secondary school is inclined and if the teachers experience any problem situations in the education. Teaching methods and problem situations have been sorted out by interviews with six teachers in a Swedish average size town. Two teachers use a phase of instruction and then a phase of task solution. One teacher uses PBL as teaching method, one teacher choose to integrate the instruction phase with the task solution phase. Finally, two teachers use an interactive education program (I-point). All teachers uses computers connected to projectors, as an aid in their education. Two of the teachers uses written education material, while two others uses purchased literature. Two teachers use the courses included in I-point. Lacks in literature and education material has contributed to a decrease in student’s motivation and also made students addicted to help from the teacher. Other problems that occurred were differences in students pre-knowledge and lack of proper technology in the school. These problems should be able to solve with differentiated tasks and information to the management.