<p>Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera användningen av lärplattformen Fronter i kommunen X-holms gymnasieskolor med hjälp av en sociokulturell teori. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer där fem elever, tre lärare och en IT-samordnare intervjuades. Analysen av empirin visade att lärarna behärskade modern teknik i väldigt varierande grad. Lärarnas inställning till Fronter skilde sig också mycket åt. De intervjuade elevernas förhållande till IKT (informations- och kommunikationsteknik) i allmänhet var förhållandevis lika. Exempelvis hade alla eleverna erfarenhet av att vara en del av någon community. Däremot varierade elevernas inställning till Fronter. En del elever var positiva och betonade bland annat Fronters goda tillgänglighet och miljövänlighet. En del elever var negativa och de kritiserade exempelvis tekniska problem och lärarnas låga användningsfrekvens. Ingen av de intervjuade eleverna hade några problem med att hantera IKT, men det framkom i intervjuerna med personalen att det förekom att elever inte hade dator i hemmet och därmed hade betydligt svårare att använda Fronter.</p><p>Uppsatsens slutsatser kopplar ihop resultatet av undersökningen med tidigare forskning. Det konstateras bland annat att IKT inte längre i sig räcker för att entusiasmera eleverna. Elevernas vana av att hantera IKT gjorde att de ställde krav på att en lärplattform ska hålla en god kvalité.</p>

<p>Syftet med denna studie var att göra en kartläggning av ungdomars motiv till deltagande respektive icke deltagande i projektet Idrottslyftet och annan organiserad respektive icke-organiserad fysisk aktivitet. Ett pilotprojekt med Idrottslyftet - som har till syfte att få fler barn och ungdomar att börja idrotta och få fler att idrotta längre upp i åldrarna -genomfördes på elprogrammet vid en gymnasieskola. En enkätstudie genomfördes för att få fram svar på frågor som varför ungdomarna är fysiskt aktiva, vilka motiv som finns för att hoppa av och att sluta vara fysiskt aktiv i någon form av organiserad fysisk aktivitet och hur de ser på sin hälsa. Resultatet visade att två tredjedelar av eleverna deltog i projektet och en tredjedel deltog inte. De elever som deltog i projektet var mer fysiskt aktiva på sin fritid. Vilken form av fysisk aktivitet som utövades (i en förening, utanför en förening eller inte alls) påverkade hur eleverna upplevde sitt hälsotillstånd. De som var aktiva i en förening var också de som uppgav bäst hälsotillstånd. Ungdomarna rangordnade att må bättre och att det var roligt högst som anledningar att vara fysiskt aktiv. Rangordningen av motiv för att sluta vara fysiskt aktiv i någon organiserad form av fysisk aktivitet på fritiden var först att det inte var roligt längre och att de inte hade tid.</p>

<p>Syftet med denna uppsats var att göra en fallstudie på en gymnasieskola och undersöka om det fanns förutsättningar på skolan för att fostra demokratiska medborgare. Undersökningen gjordes i ett elevperspektiv. För att kunna undersöka detta var jag först tvungen undersöka vad för förutsättningar som krävs för att skolan ska kunna fostra demokratiska medborgare. Jag kom fram till, efter att ha studerat styrdokument och relevant litteratur, att för att kunna fostra elever till demokratiska medborgare krävs det att dessa får arbeta demokratiskt i praktiken, dels genom klassråd och dels genom att kunna påverka arbetsformerna på skolan och även examinationsformerna. Det krävs även att undervisningsformerna bygger på diskussion och dialog. Det deliberativa samtalet är viktigt för att fostra demokratiska medborgare. För att undersöka om dessa förutsättningar fanns på denna skola använde jag mig av en enkätundersökning som delades ut till 104 elever i årskurs tre på skolan. Resultatet av dessa enkäter visade att det finns förutsättningar till ett deliberativt samtal på skolan. Dock används sådana undervisningsformer som inte gynnar diskussioner och dialoger som exempelvis plenarundervisning och eget arbete och läsning i högre utsträckning än sådana former som gynnar det som exempelvis grupparbete och klassrumsdiskussioner. Arbetet med den praktiska demokratin som exempelvis klassråd verkar knappt fungera på skolan.</p>

No description available.

<p>Syftet med undersökningen är att i förväg kartlägga behöriga lärares uppfattningar om vad en mer differentierad betygsskala innebär. Frågeställningarna är: Vilka olika sätt att uppfatta en ny betygsskala kan urskiljas i lärares utsagor? Vad anser lärare att en mer differentierad betygsskala kommer att få för konsekvenser för deras uppgift att bedöma och betygssätta elever? Undersökningen är av kvalitativ natur med fenomenografiska inslag och har genomförts i form av intervjuer med nio stycken behöriga lärare i gymnasieskolan. Gymnasieskolorna är belägna i tre olika kommuner. Intervjumaterialet har analyserats utifrån tidigare forskning. Studiens resultat visar att de intervjuade lärarna förväntar sig hjälp från nationellt håll om en mer differentierad betygsskala träder i kraft. Lärarna förväntar sig, vid en reform, att tydligare mål och kriterier kommer att utarbetas. Studien visar också utsagor som hävdar att fler steg skulle motivera eleverna att sträva mot högre betyg, samtidigt som lärarna lättare kommer att kunna förklara för eleverna varför de får ett specifikt betyg.</p>

No description available.

<p>Rapportens syfte är att undersöka hur kvinnor och män vid en gymnasieskola ser på matematikundervisningen, vad kvinnorna säger om alternativa undervisningsmetoder samt hur jag som lärare kan öka intresset för matematik hos framförallt kvinnor. De undersökningsmetoder som användes var observation av elevers arbete i grupp med att själva konstruera en matematikuppgift, enkät bland elever på gymnasiets NV, MSP och TE-linjer samt kvalitativa intervjuer med kvinnor ur den tidigare observerade matematikklassen. Även en litteraturstudie utfördes. Enkätresultat och intervjuer tyder på att eleverna, såväl manliga som kvinnliga, i hög grad är nöjda med undervisningen. Det engagemang eleverna visade under det observerade arbetspasset, samt resultatet från intervjuerna, tyder på att det även är intressant och lärorikt för eleverna att själva få skapa problem som sedan presenteras för övriga klasskamrater. För att öka intresset för matematik – inte bara hos kvinnor – vore det därför bra att ibland variera den klassiska matematikundervisningen med andra arbetsformer. Enligt GeMa-projetets (Brandell m fl, 2005) resultat anser både kvinnliga och manliga elever på gymnasienivå att det är främst männen som tycker om utmanande matematikproblem. Denna undersökning visar tvärtom att de är kvinnorna som är mest positiva till sådant arbete, både som ensamarbeten och grupparbeten. Boalers (2002) resultat – att flickor har en önskan att samarbeta och att förstå – stämmer väl överens med de resultat som framkommit i denna undersökning.</p>

Syftet med denna uppsats var att göra en fallstudie på en gymnasieskola och undersöka om det fanns förutsättningar på skolan för att fostra demokratiska medborgare. Undersökningen gjordes i ett elevperspektiv. För att kunna undersöka detta var jag först tvungen undersöka vad för förutsättningar som krävs för att skolan ska kunna fostra demokratiska medborgare. Jag kom fram till, efter att ha studerat styrdokument och relevant litteratur, att för att kunna fostra elever till demokratiska medborgare krävs det att dessa får arbeta demokratiskt i praktiken, dels genom klassråd och dels genom att kunna påverka arbetsformerna på skolan och även examinationsformerna. Det krävs även att undervisningsformerna bygger på diskussion och dialog. Det deliberativa samtalet är viktigt för att fostra demokratiska medborgare. För att undersöka om dessa förutsättningar fanns på denna skola använde jag mig av en enkätundersökning som delades ut till 104 elever i årskurs tre på skolan. Resultatet av dessa enkäter visade att det finns förutsättningar till ett deliberativt samtal på skolan. Dock används sådana undervisningsformer som inte gynnar diskussioner och dialoger som exempelvis plenarundervisning och eget arbete och läsning i högre utsträckning än sådana former som gynnar det som exempelvis grupparbete och klassrumsdiskussioner. Arbetet med den praktiska demokratin som exempelvis klassråd verkar knappt fungera på skolan.

Syftet med undersökningen är att i förväg kartlägga behöriga lärares uppfattningar om vad en mer differentierad betygsskala innebär. Frågeställningarna är: Vilka olika sätt att uppfatta en ny betygsskala kan urskiljas i lärares utsagor? Vad anser lärare att en mer differentierad betygsskala kommer att få för konsekvenser för deras uppgift att bedöma och betygssätta elever? Undersökningen är av kvalitativ natur med fenomenografiska inslag och har genomförts i form av intervjuer med nio stycken behöriga lärare i gymnasieskolan. Gymnasieskolorna är belägna i tre olika kommuner. Intervjumaterialet har analyserats utifrån tidigare forskning. Studiens resultat visar att de intervjuade lärarna förväntar sig hjälp från nationellt håll om en mer differentierad betygsskala träder i kraft. Lärarna förväntar sig, vid en reform, att tydligare mål och kriterier kommer att utarbetas. Studien visar också utsagor som hävdar att fler steg skulle motivera eleverna att sträva mot högre betyg, samtidigt som lärarna lättare kommer att kunna förklara för eleverna varför de får ett specifikt betyg.

Denna uppsats har som syfte att undersöka hur några lärare ser på och använder det vidgade textbegreppet i svenskundervisningen på gymnasieskolan. För att uppnå detta syfte formulerades tre frågeställningar som studien söker svar på. Dessa frågeställningar är: Hur uppfattar lärarna konceptet ett vidgat textbegrepp och vad uppfattar de själva som en text? Hur, när och varför arbetar lärarna med ljud- och bildbaserade medier? Vilka möjligheter och hinder upplever lärarna i Skolverkets mål om ett vidgat textbegrepp och generell mediekompetens i svenskundervisningen? Genom semistrukturerade intervjuer undersöker studien sex svensklärare på en gymnasieskola i södra Sverige för att söka svar på frågeställningarna. Undersökningen pekar på att det finns mer att önska vad gäller såväl synen på text och uppfattning om vad en vidgad textsyn innebär. Medieundervisningen på den undersökta skolan skulle kunna utvecklas och lärarna behöver mer kunskaper om olika medier. I jämförelse med tidigare studier i samma ämnesområde visar dock denna undersökning på en positiv utveckling. Lärarna i studien arbetar med fler medier och mer integrerat än vad lärarna i till exempel Olin-Schellers (2006) undersökning. Genom lärarnas svar kan det också konstateras att konceptet ett vidgat textbegrepp även behöver förankras djupare hos skolledning, kommun och stat för att lärarna ska kunna arbeta på ett sätt som gynnar elevernas mediekunskaper.