Syftet med studien var att undersöka gymnasielärares, i ämnet Idrott och hälsa, erfarenheter av undervisningen i hälsa, vilka utmaningar de ställs inför i sin hälsaundervisning samt deras värderingar kring ämnets betydelse. Metod Metodvalet för studien föll på en kvalitativ samtalsintervju, eftersom det var relevant för studien att få ta del av de intervjuades berättelser utifrån den enskilde personens perspektiv. På så sätt kunde de intervjuade ingående berätta om sina egna erfarenheter och tankar kring de olika teman som var relevanta för studien. Intervjuerna var halvstrukturerade och en ändamålsenlig intervjuguide konstruerades för att få till likvärdiga intervjuer. Urvalet var ett så kallat bekvämlighetsurval och undersökningen omfattade totalt åtta intervjuer. Majoriteten av dem genomfördes tillsammans, för att kunna utnyttja att två intervjuare har större möjlighet att ställa adekvata följdfrågor. Resultat Studiens resultat uppvisade en bild av undervisningen i Idrott och hälsa som handlade mycket om fysisk aktivitet. Lärarna menade också att undervisningen i hälsa var av stor betydelse. Det framgick att ett antal ramfaktorer påverkade hälsaundervisningen, bland annat tiden som var allokerad till ämnet och tillgång till funktionella faciliteter. Ämnets traditioner och elevernas uppfattningar om vad ämnet bör behandla upplevdes som en svårighet, eftersom fysisk aktivitet – i synnerhet bollsporter – var dominerande. Teoretiska undervisningsmoment mötte därför motsättningar från eleverna. De intervjuade lärarnas egna erfarenheter rörande hälsa var något som uppvisade betydande inverkan på hälsaundervisningens utformning. Dessa erfarenheter påverkade också vad lärarna ansåg var ämnets viktigaste uppgift, vilket handlade om ett livslångt intresse för fysiska aktiviteter och att skapa hälsosamma vanor även efter gymnasiet. Analysverktygen för studien erhölls utifrån ett pragmatiskt perspektiv. Mer specifikt handlade det om erfarenhetsbegreppet, meningsskapande och det transaktionella perspektivet inom pragmatismen. Diskussion Utifrån studiens resultat gick det att se likheter mellan det de intervjuade lärarna beskrev och den situation som beskrivs för ämnet i den forskning som studerats för föreliggande studie. Det gällde framförallt den dominans som fysisk aktivitet har i ämnet och den starka kopplingen mellan hälsa och fysisk aktivitet som de intervjuade lärarna lyfte fram. Forskning inom området visar att ämnet fortfarande är ett rörelseämne, med hälsa kopplat till kondition och träning. Olika tolkningar av hälsaundervinsingen bland lärare leder till att teoretiska och praktiska moment får olika mycket plats i undervisningen, vilket påverkar elevernas erfarenheter av hälsa och således hur relationen till hälsa ser ut i framtiden. Ämnet får i detta avseende betydelse för folkhälsan, då ämnet kan skapa intresse för hälsofrämjande vanor.

Abstract   Upper secondary school is not mandatory in Sweden, but if one starts an education in Secondary school presence in class is compulsory. Many students are absent from class for different reasons. Absence can lead to drop out from school and that might have an impact on further possibilities to get a job in the future. Schools are criticized by Swedish Schools Inspectorate for lack of planned actions to promote presence in school. It is in my interest to find out the cause of absence and what are the means to promote presence in class. The purpose of this study is to investigate if there is a connection between Principals and School Healthcare Team's view on causes for student absence and what successful actions there are to promote school attendance. The intention is that the result of this study should be looked upon as supportive to School Governors and School Management when it comes to planning to promote development efforts. This study is quantitative and a web survey has been used as a method of data collection from 101 respondents, consisting Principals and School Healthcare Team in 33 schools. The survey contains cases where respondent's answers questions about presence promoting actions. The result does not show any significant connections between profession and the view of cause of absence as well as profession and actions taken to promote presence. However, it is possible to find a consensus in respondent's view on attendance promoting actions.   Keywords:  upper secondary school, absence, presence,

I denna studie så undersöks elevers upplevelse av sammanhang i matematik, och hur det relaterar till deras attityd och betyg i ämnet. Studiens mål är även att skapa en enkät som kan mäta elevers upplevelse av sammanhang i matematik. Enkäten skapades utifrån en TIMMS-enkät och Teaching for Robust Understanding (TRU) ramverket och utfördes av 127 gymnasielever från fyra olika gymnasier. Resultatet visade tydligt att elever upplever sammanhang i matematiken som svagt positivt, men att sammanhang mellan matematik och verkligheten upplevs som mer positivt än sammanhang mellan olika matematiska områden. En stark korrelation fanns även mellan elevernas betyg och attityd i relation till deras upplevelse av sammanhang. Detta tyder på att elever kan prestera bättre, och få en positivare syn av matematik, om de upplever sammanhanget i matematiken som positiv.

ABSTRACT - The aim of this study was to examine which aspects teachers take into consideration when selecting literature for their students. To research this question, semi-structured interviews were conducted as a qualitative method. Three upper secondary school teachers from Southern Sweden participated in the study. All participants reported on the selection process they go through when selecting literature for their students. The interviews were then transcribed and thoroughly analyzed using Burnards thematic analysis method. The results were that teachers primarily consider curricular documents when selecting literature, most likely because they are legally obliged to do so. Furthermore, the aspect of difficulty was very prominent during the interviews with a heavy emphasis on the length of a text as a decisive factor. Participants also stated that aspects such as theme, classic status, and genre had little to no influence during the selection process.

Syften med denna studie är att bidra med kunskaper om hur några elever på Teknikprogrammet i en gymnasieskola förhåller sig till lärande i situationer där de själva måste ta ansvar. Följande frågeställningar behandlas: Hur uppfattar elever på Teknikprogrammet(åk3) sitt lärande i situationer där de själva måste ta ansvar? Vilka kvalitativa skillnader går att finna i hur eleverna uppfattar sitt lärande? I ett strategiskt urval för att få så stor spridning av betygsgenomsnitt som möjligt valdes 5 elever på Teknikprogrammet i årskurs 3 ut för intervjuer om sina studier. Data analyserades sedan med metoden fenomenografi där elevernas egna uppfattning om sitt lärande står i fokus. Resultaten i studien består av de sju kvalitativa kategorierna Memorering, Ansträngning, Förståelse, Variation, Studierutiner, Användbarhet och Självreflektion. Enligt studien uppfattar elever med lågt betygsgenomsnitt sitt lärande på ett sätt som motsvaras av kategori Memorering och Ansträngning medan elever med ett högt betygsgenomsnitt uppfattar sitt lärande på ett sätt som motsvaras av kategorierna Förståelse, Variation och Självreflektion. Elever med ett högt betygsgenomsnitt tenderar också ha studierutiner som stöttar ett framgångsrikt lärande. Den viktigaste slutsatsen av studien är att de eleverna med lägst kunskapsresultat behöver få hjälp med att skifta sitt fokus från lärande i form av memorering av fakta till lärande i form av förståelse och mening.

Denna studie handlar om att undersöka hur lärare kan förstå, testa och utvärdera forskning kring grit i relation till sin lärarpraktik samt vilka lärdomar detta kan leda till. Aktionsforskning bedrevs i en fokusgrupp med fem medforskande lärare som har olika ämneskombinationer på gymnasiet. Fokusgruppen involverade elevgrupper som utfört aktiviteter kopplat till studiens frågeställningar och syfte. Studien visade att även om forskning kring grit kan relateras till didaktisk forskning och styrdokument så har aktionsforskningen lett till att lärare och elever ökade sin medvetenhet och kunskap om vikten av ansträngning. Under aktionsforskningen kom fokusgruppen att resonera om bland annat att se intelligens som utvecklingsbar, hur ansträngning kan premieras, hur elever tar sig an utmaningar och om elevers svårigheter att bibehålla koncentration och fokus. En slutsats var att det kan vara givande att låta lärare och elever resonera om elevers grit eller ihärdighet oavsett om man väljer att använda just begreppet grit eller ej. Att en del elever säger sig vilja försöka tänka på ett nytt sätt vid en utmaning kan ses som en vinst.

Detta projekt är en sammanslagning av tre gymnasieskolor: ett nytt byggymnasium, Grillskas restauranggymnasium och Löfströms gymnasium med individuell inriktning. De båda befintliga skolorna får bättre lokaler: Grillska flyttar från bottenlokalerna i det Östra kontorshuset och får därmed ett bättre läge för sin restaurangverksamhet och Löfströms byter ett perofert läge vid Rissneleden mot ett centralt i Sundbybergs centrum. En utgångspunkt i projektet har varit att låta de olika skolornas verksamheter vara synliga och närvarande för alla som vistas i byggnaden, vilket bidrar till en intressant miljö och kan verka motiverande för de elever som ännu inte är behöriga till gymnasiet. Vidare underlättar det en flexibel skolgång och gör det möjligt för de som byter program att behålla sin gamla bekantskapskrets. Praktiska program som bygg- och restaurang är utbildningar som leder till jobb men som ofta har lågt söktryck, varför en annan bärande idé har varit att arkitekturen ska ge möjlighet för eleverna att visa upp vad de gör även utåt, mot staden. / This project is a union of three schools: a new high school with building focus, Grillska high school with restaurant education and Löfströms high school with individual education. The two existing schools get a better location: Grillska moves from the ground floot in the eastern office house on the site and Löfströms moves from a location in the periphery at Rissneleden to a more central i Sundbyberg.  A main idea i the project has been to let the different activities in the school be visible to all those who are in the building, which contibrutes to an interesting environment and can be motivating for the students who have not yet the grades to get into real high school. It also facilitates a flexible schooling and makes it easier for those who changes program to keep their old friends. Practical programs often lead to a job but are usually not popular, which is the reason why another main goal in the project has been for the architecture to enable the students to show their work not only inside the school but also to the city.

Den här uppsatsen kommer att adressera frågan “Hur kan intresse väckas hos gymnasieelever för upplysningsepoken och den franska revolutionen?”, i kombination med frågorna “Vilken sorts undervisningsmetod kan väcka intresse hos gymnasieelever för upplysningsepoken och den franska revolutionen?” och “Vilka former av undervisning genererar inre respektive yttre motivation hos gymnasieelever då upplysningsepoken och franska revolutionen behandlas?”. Premissen som ligger till grund för dessa frågor är antagandet att intresse spelar en avgörande roll för aktivt lärande i ämnet historia. Slutsatserna som presenteras i denna studie baseras delvis på befintlig litteratur gällande intresse, motivation och lärande inom historieundervisning på gymnasial och universitetsnivå. Samt, delvis på intervjuer med tio elever vid en statlig svensk gymnasieskola. Intervjuerna behandlar elevernas åsikter gällande en lektionsserie om franska revolutionen och upplysningen genomförd av mig. Resultaten i studien antyder att varierad och diskussionsbaserad undervisning gynnar elevers studiemotivation, samt att väl genomförda föreläsningar kan väcka gymnasieelevers intresse för temat. Dock visar studien även att externa påtryckningar i form av examination och betygsgrundande uppgifter har en stor inverkan på elevernas studiemotivation. Intresse kan därför inte i sig ligga till grund för gymnasieelevers aktiva lärande. Däremot är kombinationen av intresse och examination ett framgångsrikt recept för elevers lärandeprocess i ämnet historia.

Syftet med denna studie är att undersöka hur specialpedagoger och speciallärare relaterar till arbetet med utredningar av elevers behov av särskilt stöd. Genom semistrukturerade intervjuer med totalt nio specialpedagoger och speciallärare på gymnasieskolor i Sverige vill vi ta del av de båda yrkesrollernas upplevelser av utredningsarbetet för att belysa hur denna del av skolors arbete med särskilt stöd kan se ut. Intervjuerna har analyserats tematiskt. För att förstå arbetsprocessen med utredningar utifrån skolans olika organisationsnivåer och lärmiljöer utgår studien från ett relationellt perspektiv och en systemteori utifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell. Resultatet visar att utredningsarbetet på de olika skolorna görs på liknande sätt, men att det finns skillnader i vilka elever som ges en utredning och hur de efterföljande stödinsatserna ser ut. Dessa variationer, samt begränsningar i att kunna ge elever det särskilda stöd som utredningen visat att eleverna behöver, beror på skolans resurser, lärarnas attityder till inkludering samt tidsramar. En av studiens slutsatser är att de deltagande specialpedagogerna och speciallärarna har ambitioner för ett gynnsamt arbete med utredningar för särskilt stöd, men att de delvis hindras av strukturella och ekonomiska aspekter.

Det finns omfattande forskning, som behandlar olika sidor av de fristående skolornas verksamhet. I uppsatsen presenteras en del av denna forskning översiktligt. Syftet med uppsatsen är att undersöka kommunikation och beslutsprocess vid etablering av fristående gymnasieskolor. Malmö har valts som lägeskommun och författaren är verksam som lärare där. Genom såväl innehålls-som argumentationsanalyser av dokumenttexter i Skolverkets databas och i Utbildningsförvaltningens i Malmö arkiv skildras olika aktörers agerande. Undersökningen baseras uteslutande på tryckt material. De flesta av ansökningarna om etablering avslås i utbildningsnämnden med hänvisning till att stora kommunala investeringar inte utnyttjas om tillstånd ges till fristående gymnasieutbildningar, då utbildningen redan finns i kommunen. De borgerliga partierna har en motsatt mening och bifaller samtliga ansökningar. Bland Malmös kranskommuner är bilden mindre entydeig. De flesta ansökningarna godkänns däremot av Statens skolverk. Myndigheten hänvisar till Skollagen Kap.9, där det står, att om friskoleetableringen inte är negativt för kommunen och att denna inte i sin konsekvensbeskrivning kunnat påvisa detta, skall ansökan bifallas. De ansökande huvudmännen använder olika argument för att motivera sina ansökningar och är de som är mest aktiva i kommunikationsprocessen. Såväl kommunala som fristående gymnasieskolor presenteras för att översiktligt belysa utbildningsutbudet på Malmös gymnasieskolor 2008. Habermas samhällskritiska modell om samhällets olika sfärer ger uppsatsen en teoretisk tolkningsram. Genom denna kan visas hur utbildning på gymnasieskolan succesivt överförs från stat till marknad. Riksdagsbesluten att ändra huvudmannaskapet för gymnasieskolan från statligt till kommunalt och att ge Statens skolverk makten att besluta om etableringstillstånd av fristående gymnasieskolor i kommunen leder till motsättningar mellan stat och kommun. Delar av en deliberativ modell används för att analysera kommunikationsprocessen. Genom denna analys framkommer inga exempel på samförstånd. Det deliberativa inslaget är obefintligt. Resultatet av undersökningen är, att det finns mycket stora skillnader i tolkningen av etableringsrätten för fristående gymnasieskolor mellan de olika aktörerna. Kommunen anser, att det fristående alternativet skall vara ett komplement till den befintliga utbildningen, som därmed får ett bredare utbud. Skolverkets uppfattning är, att de fristående skolorna ska konkurrera med de kommunala.