Skolan är en viktig arena för hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar. Syftet med vår studie är att undersöka hur hälsodirektiv framskrivs i skolhälsovårdens nationella riktlinjer och Lpf94 samt hur dessa implementerats i gymnasieskolan. Syftet utmynnar i följande frågeställningar: • Vilka direktiv för hälsa finns för skolhälsovården och i Lpf94 och hur formuleras dessa? • Hur implementeras dessa hälsodirektiv i de lokala styrdokumenten och vidare till den praktiskaundervisningen i gymnasieskolan? • Hur påverkas arbetsformerna för personalen i gymnasieskolan av det tolkningsutrymme som tillåts inomde nationella hälsodirektiven? Metod: Studien utfördes på två svenska gymnasieskolor och materialet togs fram med hjälp av en textanalys samt kvalitativa intervjuer. Materialet bestod av nationella riktlinjer i hälsa samt lokala styrdokument för skolhälsovården och lärare. Intervjuerna genomfördes på två idrottslärare och två skolsköterskor. Materialet analyserades utifrån Göran Lindes läroplansteori och med hjälp av denna kunde vi se hur de nationella riktlinjerna i hälsa konkretiserats i de lokala styrdokumenten och tillämpats i verksamheten. Resultat: Vi kunde se en skillnad i hur riktlinjerna har konkretiserats i de lokala styrdokumenten för skolsköterskorna och idrottslärarna. Skolsköterskornas riktlinjer var tydligt formulerade och återkom på samtliga arenor med liknande formuleringar. Idrottslärarnas riktlinjer däremot hade ett större tolkningsutrymme och var mer otydliga. Detta syntes klart då konkretiseringen av kursmålen på transformerings‐ och realiseringsarenan ibland kunde vara svåra att greppa. Vissa av kursmålen saknades dessutom på transformeringsarenan vilket gjorde det svårare att se hur hälsa tillämpats iidrottsundervisningen. Arbetsformerna påverkades pga. idrottslärarnas stora tolkningsutrymme. Skolsköterskorna kunde, till skillnad från idrottslärarna, lättare peka på vilka arbetsformer och innehåll de har i verksamheten. Avslutande reflektion: För att kunna uppnå en god implementering krävs det bl.a. att skolpersonalen vid ett tidigt skede är väl informerade om hur förändringsarbetet ska gå till samt varför det ska göras. När Lpo94 skulle implementeras skedde detta med en bristfällig förhandsinformation till lärarna vilket ledde till att de inte visste hur den nya läroplanen skulle tillämpas. Detta syns än idag om man tittar på idrottslärarnas lokala kursplaner och undervisning. Utifrån de nationella riktlinjerna för idrottslärarna och skolsköterskorna finns goda förutsättningar för eleverna att få kunskap och upplysning i hälsa. Vi efterfrågar dock att fler ämnen ska anknyta till hälsa i kursmålen, då detta skulle kunna öka elevernas medvetenhet om hälsa och dess främjande effekter.

Syftet med denna studie är att undersöka gymnasielärares perspektiv på ett ämnesintegrerat arbete. Med hjälp av intervjuer undersöks sex gymnasielärares didaktiska uppfattning av möjligheter och hinder i den ämnesintegrerade undervisningen. Förutsättningar, möjligheter och hinder tydliggör sedan bästa tänkbara situationen för ämnesintegrering utifrån intervjumaterialet. Den didaktiska triangeln används som analysredskap och illustrerar undervisningssituationen utifrån de tre viktiga grundpelarna lärare, elev och innehåll. Tillsammans samspelar dessa grundpelare i dess kontext skolan. I kontexten finns ramarna för undervisningen. Här används ramfaktorteorin och ramfaktorerna avgör villkoren för undervisningen. Ramfaktorerna som används är tid, personal, skolans ledning och organisation samt platser. Studiens resultat visar att lärarnas främsta motiv till ämnesintegrering är elevernas förståelse för innehållet som är ett ämnesmässigt motiv. Det är också viktigt att lärarna har en vilja och ett intresse för ämnesintegrering vilket är ett pedagogiskt motiv. Kontexten skolan är avgörande för förutsättningarna och bästa möjliga situation. Främst är det ramfaktorerna tid samt skolans ledning och organisation som är avgörande för ämnesintegreringen. De är också de största hindren tillsammans med personalens ovilja att samarbeta. Ett oväntat resultat är lärarnas uppfattning av vissa ämnens karaktär som kan bli ett hinder då de är svårare att integrera än andra. De intervjuade lärarna anser att möjligheter finns i förutsättningarna och i SO-ämnens tvärvetenskaplighet samt kursers gemensamma mål som möjliggör ett samarbete i bedömningen.

Syftet med studien att skildra hur idrottslärare undervisar om doping och hur dessa lärare uppfattar kunskapskravet gällande doping angivet i gymnasieskolans läroplan. Frågeställningarna i studien behandlar hur två lärare skildrar att de undervisar om doping och hur de uppfattar kunskapskravet angivet i gymnasieskolans läroplan. Undersökningssättet har varit semistrukturerad intervjumetod. I studien framkommer att lärarna undervisar om doping inom idrott och hälsa som en del av kost eller ANT- undervisning. Lärarna anser att kunskapskravet i dopingundervisningen är komplext och tycker att kunskapskravet behöver bli mera tydligt. I undervisningen om doping ligger fokus på att förmedla vilka effekter och bieffekter som anabola androgena steroider medför för individen. Lärarna upplever att det finns en tidsbrist och att detta leder till att undervisningen om doping blir begränsad. En annan problematik är att lärarna upplever att deras kunskaper om doping inte är tillräckliga. Lärarna anser att undervisningen om doping skulle befrämjas om det fanns möjligheter att i vissa moment ta hjälp av expertis utanför skolans värld för att utöka elevernas kunskaper och höja deras medvetenhet om hälsoriskerna med doping. De använder läroboken "Idrott och hälsa 1 & 2 - Praktisk och teoretisk tillämpning" av Paulsson och Svalner ifrån 2011 i undervisningen om doping. Dessutom tillämpar de aktuella artiklar och dokumentärfilmer som berör området.

Den svenska skolan är idag resultatstyrd och det finns ett större krav jämfört med tidigare att nå mål och visa upp resultat. Uppföljning av mål- och kunskapsuppfyllelse i form av bedömning är därmed också något som fått en mycket central betydelse i skolan (Silferberg, 2013). Syftet med den här studien var att undersöka gymnasielevers upplevda självkänsla i samband med att deras skolprestationer blir bedömda av lärare. Detta undersöktes genom att intervjua 20 gymnasieelever som studerade vid Samhällsprogrammet och Ekonomiprogrammet på en skola i sydöstra Sverige. Eleverna var i åldrarna 16-19 år. Intervjuerna bearbetades enligt en analysmetod utformad av Lindseth och Norberg (2004), som sker i tre steg. Analysen visade sedan att gymnasieeleverna inte upplevde att deras globala självkänsla, enligt Rosenbergs (1989) definition, påverkades av lärares bedömning av deras skolprestationer. Bedömning upplevdes varken ha ett positivt eller negativt inflytande över hur värdefulla de upplever sig vara som människor. Av analysen framkom däremot en inverkan på elevers yttre kompetensbaserade aspekt av självkänslan, som Johnsson (2003) beskriver. Eleverna upplevde sig mer eller mindre värda i utbildnings- och yrkessammanhang beroende på hur höga betyg de får. Det konstateras att förhållandet mellan bedömning i skolan och elevers självkänsla bör undersökas vidare med bland annat statistiska metoder och med ett mer komplext perspektiv på självkänsla.

I denna studie undersöktes på vilket sätt gymnasielärare får ta del av överlämningsdokumentation från grundskolan, hur de använder sig av den samt vilket slags information gymnasielärare önskar sig för att i sin undervisning kunna skapa villkor för alla elevers fortsatta utveckling och lärande. Som metod för datainsamling användes fokusgruppsintervjuer med två arbetslag på ett nationellt yrkesprogram. Informanterna var både yrkeslärare och lärare i gymnasiegemensamma ämnen. Till analys användes olika teorier om synen på människan som handlande subjekt som är olika beroende av sin omgivning, om identitetskonstruktion i elevdokumentation och dess konsekvenser. Resultatet visade att hur överlämningsdokumentationen används av undervisande lärare påverkas av vilka rutiner för överlämning som finns i verksamheten men också av överlämningsdokumentationens innehåll och enskilda individers syn på elever i behov av stöd. Det finns behov av att utveckla tydliga rutiner för hur och vilken information som överlämnas från grundskolan till gymnasiet samt hur denna används i fortsatt arbete med anpassning av undervisning. För att överlämningsdokumentationen ska ses som värdefull behövs tydlig och transparent samverkan mellan inblandade parter. Detta för att motverka misstro mot bland annat grundskolans arbete och professionalitet samt för att ta vara på den värdefulla informationen om vilka anpassningar och åtgärder som tidigare varit framgångsrika för elevers lärande och utveckling. Vi ser också behov av att lärarnas perspektiv på elever i svårigheter samt utveckling av lärarnas yrkesspråk lyfts upp till diskussion i syfte att skifta fokus från elevens identitetsskapande till skolans ansvar och utvecklingsarbete.

Min utgångspunkt i projektet har vart att koppla samman den nya byggnaden med de intilliggande kulturminnesmärkta kylhusen på ett tydligt sätt. Jag har valt att plocka upp valvformen som återkommer i alla byggnaderna. Min primärkonstruktion består av betongvalv och jag har gett dem högsta prioritet och full synlighet i min byggnad.   Entréplanet har dubbel takhöjd, där hela valven blir synliga. Lika stora valv som i bottenplanet reses sedan ovanpå och bildar ytterligare två plan. De första av planen är luftigare där endast nedre delen av valven är synliga. Ovanför dessa blir det ett mer stängt plan där den övre delen av valvet blir synligt.   Jag har ordnat alla de inre rummen emellan valven. Inga av de inre rummen täcker valven, varken i fasad eller i planen. Flödena i byggnaden blir då längs med fasaden och under valven vilket ger dem största möjliga uppmärksamhet. De inre rummen är konstruerade i trä för att tydliggöra skillnaden mellan de inre rummen och de bärande valven. De inre rummen ska upplevas lättare och valven tyngre.   De inre rummens struktur skjuter sedan upp genom byggnaden och ger gestaltning och konstruktionsprincip till det översta planet.   Fasaderna speglar även den bakomliggande stommen. I de nedre tre planen så kläs byggnaden in i fasadbetong samt på översta planet så kläs byggnaden in i trä. / My starting point in the project has been to connect the new building with the neighbouring cultural-minded cold stores in a distinct way. I have chosen to pick up the vault form that returns in all the buildings. My primary construction consists of concrete vaults and I have given them the highest priority and full visibility in my building.   The entrance hall has double height, where the entire vault becomes visible. As large arches as in the bottom plane are then raised on top and form another two floors. The first floor is more open where only the lower part of the valve is visible. Above these, it becomes a more closed floor where the upper part of the vault becomes visible.   I have arranged all the inner spaces between the vaults. None of the inner spaces cover the vault, either in the facade or in the plane. The flow in the building will then be along the façade and below the vault giving them the greatest possible attention. The inner spaces are constructed in wood to clarify the difference between the inner spaces and the supporting valves. The inner space is aiming to appear lighter and the valves heavier.   The structure of the interior spaces then protrudes through the building and gives the design and construction principle to the top plane.   The facades also reflect the underlying frame. In the lower three floors, the building is clad in the facade concrete and on the top level, the building is finished in wood.

Följande studie behandlar musikämnets komplexa karaktär utifrån de motsättningar som kan uppstå mellan skolans nyttotänkande och den musikpedagogik som förespråkas av såväl forskning som av musiklärare själva. Undersökningen är baserad på 5 intervjuer med yrkesverkssamma musiklärare i grundskolans senare år samt gymnasieskolan, där de får möjlighet att beskriva vad de själva anser vara musikundervisningens främsta syfte(n). Resultatet visar att flera lärare kritiserar läroplanen och menar att den är för hårt styrd både när det gäller det centrala innehållet och kunskapskraven, vilket kan motverka det kreativa syftet med undervisningen. Dessutom menar vissa av lärarna att det läggs för stort fokus på det musikaliska hantverket och att viktiga punkter som att kommunicera och reflektera kring musiken borde lyftas fram mer. Det visar sig att en stor del av intervjusvaren är samstämmiga med de synpunkter som lyfts fram i musikpedagogisk forskning, där musik formuleras som en meningsfull aktivitet snarare än en produkt. Det är själva aktiviteten och inte målet som betraktas som viktigast, en ståndpunkt som till viss del kolliderar med skolsystemets målfokusering och skapar ett så kallat diskursivt mellanrum mellan normer och värderingar i och utanför skolans verksamhet. Målet med följande studie är att bidra till diskussionen om musikundervisningens mening och syfte i skolan.

This study investigates dyslexic upper secondary students’ experiences from using digital technology for learning. It also examines how schools introduce digital technology to students with reading and writing disabilities, and the way schools implement and assess these students' use of digital technology for learning. Qualitative semi-structured interviews were carried out, involving six pupils and two special educators. The results show that digital technology can constitute a significant contribution in facilitating the learning experience of dyslexic students. However, there are considerable individual differences, both between how students perceive learning through digital technology and between their digital skills. Students lacking digital skills risk falling behind, and providing a supportive digital learning environment for these students is essential. The results also show that schools lack routines regarding the pedagogical implementation of digital technology, and that teachers may not have the digital skills necessary to provide sufficient support for students’ use of technology.

<p>Uppsatsens syfte är att undersöka i vilken grad gymnasielärare känner sig motiverade. Vi har valt att inrikta studien mot nyexaminerade lärare samt lärare med längre än 15 års erfarenhet av läraryrket. Genom intervjuer har vi försökt analysera hur lärarna ser på sitt arbete och vilka faktorer som påverkar deras motivation positivt respektive negativt. För att ge uppsatsen ett ytterligare perspektiv har vi sedan jämfört de nyexaminerades syn med de lärare som har lång erfarenhet för att se om det finns några skillnader när det gäller hur de ser på arbetet som lärare. För att kunna uppnå studiens syfte valde vi att intervjua totalt 12 lärare i två olika län, Östergötland och Kalmar län. Vi intervjuade 6 lärare som har jobbat mindre än tre år och 6 lärare med längre arbetserfarenhet än 15 år. Alla intervjuade lärare undervisar i samhällkunskap och hade lärarexamen.</p><p>En av slutsatserna som vi kunde dra utifrån denna studie är att respondenterna ger en klar bild av att en omotiverad lärare inte är bra, varken för skolan eller eleverna, då bristen på motivation smittar av sig på eleverna. I vår studie uppgav inga lärare att de var omotiverade men det fanns de med längre arbetslivserfarenhet som uppgav att de är mindre motiverade idag än då de började arbete som lärare. Orsaken till detta är att de upplevt en intensifiering av arbetet genom åren beroende på mer administrativa arbetsuppgifter och till högen ökad arbetsbelastning. Skillnaderna mellan lärarna med kort och lång erfarenhet är mycket små. De relativt nyexaminerade lärarna betonar sociala aspekter av arbetet i högre grad än vad de med lång arbetserfarenhet gör. Bland båda grupperna finns ett stort missnöje med lönen som de anser vara för låg, men få tror att de skulle vara mer motiverade eller göra ett bättre arbete om enbart lönen höjdes. En annan slutsats som drogs utifrån denna studie är att alla respondenter med lång erfarenhet och nästan alla med kort erfarenhet motiveras i hög grad av elevernas gensvar och att även få förmedla kunskap. Engagerade elever som vill lära sig och som gör framsteg var det som motiverade lärarna i studien mest. Det är också mötet med eleverna i klassrummet som lärarna upplever sig trivas bäst med och nästan alla intervjuade personer tycker att de administrativa delarna av arbetet är den tråkiga delen av arbetet.</p><p> </p>

<p>Gymnasieutbildningen i Sverige är en frivillig skolform där 98 procent av Sveriges ungdomar påbörjar ett program. Skolreformer och större klasser präglar gymnasieskolan och ställer nya krav på det pedagogiska arbetet. Studier har visat att stökig arbetsmiljö och hög frånvaro är några av de problem som förekommer inom gymnasieskolan. Forskning kring förebyggande metoder för beteendeproblem i grundskola har visat att ett uppmuntrande och strukturerat lärarledarskap är en viktig komponent för adekvat skolmiljö och goda studieresultat hos elever. Oganizational behavior management är en metod inom organisations- och ledarskapsutveckling baserad på inlärningspsykologi. Metoden ligger till grund för beteendeinterventionen i föreliggande undersökning. Syftet med undersökningen var att via OBM genomföra en beteendeintervention i en gymnasieklass under fyra veckor med målsättningen att minska frånvarotillfällen med minst 10 procent under kärnämneslektionerna. Utvärderingen visade att frånvaro sammanlagt hade minskat med 10,84 % samt att lärarna ansåg att kunskapen kring metoden varit givande för dem i deras lärarprofession. Frånvaro mellan första och sista mätperiod var signifikant (0.013).</p>