<p>Vi har en samtidskultur som präglas av en stark fokus på kroppens utformning. Den finns överallt där vi rör oss. Tidningar, tv och reklam visar oss hela tiden hur en manskropp eller en kvinnokropp skall se ut. Skolungdomar matas ständigt av intryck av att ett framgångsrikt liv hänger samman med en vacker kropp. Skolämnet Idrott och hälsa skapar olika föreställningar om kroppen och dess kroppslighet. Idealen som eleverna påverkas av är en blandning av samhällets olika institutioner. Skolan är en av dessa institutioner.</p><p> Syftet med examensarbetet är att undersöka om eleverna påverkas av samhällets kroppsideal under sina lektioner i Idrott och hälsa. Undersökningen gjordes med hjälp av metoden kvalitativ intervju med sammanlagt 29 elever och 4 lärare på 4 stycken gymnasieskolor i sydvästra Sverige. Intervjuerna spelades in på band och skrevs därefter ner på papper för att underlätta databearbetningen.</p><p> Efter genomförd undersökning fann vi att eleverna inte verkar påverkas i den grad av kroppsidealet som vi trodde att de skulle göra. Det verkar mer som det är viktigare att gå klädd i det senaste modet än att träna sin kropp efter idealen i samhället. Eleverna och lärarna var eniga i att det fanns en påverkan av kroppsidealet i skolorna, men det verkade inte som om elever och lärare tyckte att det påverkade lektionerna i Idrott och hälsa. Det fanns även en skillnad mellan skolorna där skolorna med en idrottslig profil tänkte mer på kroppens utformning än vad eleverna gjorde i skolorna med en estetisk profil.</p>

<p>Går teori och praktik i gymnasieskolan att kombinera med de förutsättningar som idag råder. Skolan ställer krav. Arbetsgivaren på den arbetsplatsförlagda praktiken ställer krav. Hur upplevde då eleverna denna ambivalens?</p><p>Under den arbetsplatsförlagda praktiken har eleverna uppehåll i sina kärnämnen. Detta innebär att dessa ämnen inte studeras under 4-6 veckor. Mina frågeställningar i detta arbete var att se om lärare och elever hade samma uppfattning om kunskapsnivån före respektive efter genomförd arbetsplatsförlagd praktik i kärnämnena. Studien var retrospektiv.</p><p>I resultatet fanns en viss tveksamhet hos eleverna till att göra avbrott i denna undervisning. Lärarna däremot var tydliga i sina svar att ett uppehåll gagnar kunskapsnivån för eleverna.</p><p>I arbetet råder en enighet av upplevelserna hos lärare och elever, med ett elevundantag, att uppehåll i kärnämnesundervisningen under den arbetsplatsförlagda undervisningen är till gagn för eleverna kunskapsutveckling i kärnämnena.</p><p>Denna studie ser jag som en pilotstudie inom ett ämne, som saknar liknande studier. Materialet öppnar för fortsatta studier i ämnet.</p><p>Jag skulle vilja studera mina frågeställningar med en större population på samma skola och samtidigt göra studien på en större skola för att jämföra resultaten. Intressant vore att se om samma resultat framträder med en större population som underlag.</p>

<p>Arbetet handlar om boksamtal i litteraturundervisningen i svenskämnet på gymnasiet. Undersökningens syfte är att ur lärares perspektiv undersöka vilken syn de har på boksamtalet, vad de anser att man kan uppnå med boksamtalet och även se vilka faktorer som påverkar utformandet av ett boksamtal. För att se vilka riktlinjer som gäller för boksamtal i litteraturundervisningen har jag studerat skolplaner, lokala skolplaner och styrdokument. Det visade sig att kommunaliseringen av skolan skapat olika villkor i olika kommuner. Där vissa kommuner kämpar med problem kring elevernas sjunkande läsförståelse satsar andra kommuner istället på att förse eleverna med bärbara datorer. Jag har också studerat aktuell pedagogisk forskning kring ämnet boksamtal och resultatet visar att forskarna är ense om att eleverna i boksamtalet fritt ska kunna lägga fram sina egna texttolkningar och med lärarens hjälp kunna upptäcka och vidareutveckla sin textförståelse. De påpekar också att eleverna genom att samspela med varandra utvecklar ny kunskap. Jag har slutligen genom den kvalitativa forskningsintervjun gjort en undersökning i tre kommuner för att undersöka vilken syn på boksamtalet några gymnasielärare har på boksamtalet. Resultatet av undersökningen visar att lärarna ser det som en mindre men ändå viktig del av litteraturundervisningen och även att lärarnas uppfattningar om boksamtalets innebörd på gymnasiet skiftade något vilket innebar att det för några av lärarna var en väldigt lärarstyrd verksamhet medan boksamtalet för andra innebar en mer dialogisk process.</p>

Gymnasieutbildningen i Sverige är en frivillig skolform där 98 procent av Sveriges ungdomar påbörjar ett program. Skolreformer och större klasser präglar gymnasieskolan och ställer nya krav på det pedagogiska arbetet. Studier har visat att stökig arbetsmiljö och hög frånvaro är några av de problem som förekommer inom gymnasieskolan. Forskning kring förebyggande metoder för beteendeproblem i grundskola har visat att ett uppmuntrande och strukturerat lärarledarskap är en viktig komponent för adekvat skolmiljö och goda studieresultat hos elever. Oganizational behavior management är en metod inom organisations- och ledarskapsutveckling baserad på inlärningspsykologi. Metoden ligger till grund för beteendeinterventionen i föreliggande undersökning. Syftet med undersökningen var att via OBM genomföra en beteendeintervention i en gymnasieklass under fyra veckor med målsättningen att minska frånvarotillfällen med minst 10 procent under kärnämneslektionerna. Utvärderingen visade att frånvaro sammanlagt hade minskat med 10,84 % samt att lärarna ansåg att kunskapen kring metoden varit givande för dem i deras lärarprofession. Frånvaro mellan första och sista mätperiod var signifikant (0.013).

Detta är en undersökning angående de faktorer som styr lärarnas val av skönlitteratur på gymnasiet samt hur ett införande av en litterär kanon skulle påverka deras yrkesutövning. Syftet med uppsatsen är att se hur gymnasielärare kopplar sina val av skönlitteratur till styrdokumenten samt hur de resonerar kring ett införande av en litterär kanon. En kvalitativ undersökning har gjorts genom intervjuer med fem lärare på en gymnasieskola i södra Sverige. Utgångspunkt för uppsatsen är följande frågeställningar: Vad styr lärarnas val av skönlitteratur inom svenskundervisningen på gymnasiet och hur motiverar lärarna sitt val? Finns det likheter eller skillnader beroende på program, lärare och elevunderlag, vilka är de i så fall och hur märks de? Hur anser svensklärarna att ett eventuellt införande av en nationell kanon skulle påverka deras och elevernas förutsättningar? Resultatet visar att styrdokumenten inte är en av lärarnas huvudsakliga motiveringar. Det som istället angavs som motivering var externa faktorer såsom tillgång och ekonomi tillsammans med tidigare erfarenheter av olika verk. Det existerar en väsentlig skillnad beroende på program, lärare och elevunderlag i både inställning och utförande. Då skolan redan har en inofficiell kanon skulle ett införande av en nationell litterär kanon förmodligen bekräfta de redan valda verken och författarna, något som skapar blandade känslor hos respondenterna.

Arbetet handlar om boksamtal i litteraturundervisningen i svenskämnet på gymnasiet. Undersökningens syfte är att ur lärares perspektiv undersöka vilken syn de har på boksamtalet, vad de anser att man kan uppnå med boksamtalet och även se vilka faktorer som påverkar utformandet av ett boksamtal. För att se vilka riktlinjer som gäller för boksamtal i litteraturundervisningen har jag studerat skolplaner, lokala skolplaner och styrdokument. Det visade sig att kommunaliseringen av skolan skapat olika villkor i olika kommuner. Där vissa kommuner kämpar med problem kring elevernas sjunkande läsförståelse satsar andra kommuner istället på att förse eleverna med bärbara datorer. Jag har också studerat aktuell pedagogisk forskning kring ämnet boksamtal och resultatet visar att forskarna är ense om att eleverna i boksamtalet fritt ska kunna lägga fram sina egna texttolkningar och med lärarens hjälp kunna upptäcka och vidareutveckla sin textförståelse. De påpekar också att eleverna genom att samspela med varandra utvecklar ny kunskap. Jag har slutligen genom den kvalitativa forskningsintervjun gjort en undersökning i tre kommuner för att undersöka vilken syn på boksamtalet några gymnasielärare har på boksamtalet. Resultatet av undersökningen visar att lärarna ser det som en mindre men ändå viktig del av litteraturundervisningen och även att lärarnas uppfattningar om boksamtalets innebörd på gymnasiet skiftade något vilket innebar att det för några av lärarna var en väldigt lärarstyrd verksamhet medan boksamtalet för andra innebar en mer dialogisk process.

Vi har en samtidskultur som präglas av en stark fokus på kroppens utformning. Den finns överallt där vi rör oss. Tidningar, tv och reklam visar oss hela tiden hur en manskropp eller en kvinnokropp skall se ut. Skolungdomar matas ständigt av intryck av att ett framgångsrikt liv hänger samman med en vacker kropp. Skolämnet Idrott och hälsa skapar olika föreställningar om kroppen och dess kroppslighet. Idealen som eleverna påverkas av är en blandning av samhällets olika institutioner. Skolan är en av dessa institutioner. Syftet med examensarbetet är att undersöka om eleverna påverkas av samhällets kroppsideal under sina lektioner i Idrott och hälsa. Undersökningen gjordes med hjälp av metoden kvalitativ intervju med sammanlagt 29 elever och 4 lärare på 4 stycken gymnasieskolor i sydvästra Sverige. Intervjuerna spelades in på band och skrevs därefter ner på papper för att underlätta databearbetningen. Efter genomförd undersökning fann vi att eleverna inte verkar påverkas i den grad av kroppsidealet som vi trodde att de skulle göra. Det verkar mer som det är viktigare att gå klädd i det senaste modet än att träna sin kropp efter idealen i samhället. Eleverna och lärarna var eniga i att det fanns en påverkan av kroppsidealet i skolorna, men det verkade inte som om elever och lärare tyckte att det påverkade lektionerna i Idrott och hälsa. Det fanns även en skillnad mellan skolorna där skolorna med en idrottslig profil tänkte mer på kroppens utformning än vad eleverna gjorde i skolorna med en estetisk profil.

Uppsatsens syfte är att kartlägga elevers intresse för läsning av skönlitteratur och förhållningssätt till och motiv för detta, samt sätta deras perspektiv i relation till deras svensklärare. Studien har gjorts genom elevenkäter bland avgångselever på både studie- och yrkesförberedande program i gymnasieskolan. Mot bakgrund i resultatet på elevenkäterna genomfördes sedan två svensklärarintervjuer. Jag har sökt tillträde till lärarnas medvetande för att kunna jämföra det med elevernas svar på enkäten. Det föreligger begränsningar i min studie gällande utformningen av elevenkäterna. Vid användning av orden skönlitteratur och böcker, utan vidare definiering, kan det av eleverna ha tolkats som att jag endast menar böcker i tryckt form, alltså inte e-böcker, vilket föranleder eventuella felmarginaler i resultatet. Vidare har jag i enkäten använt mig av flervalsfrågor, vilket i efterhand visade sig bli problematiskt i tolkningen av svaren. Generellt visar resultatet att elevers skönlitterära läsning påverkas av läraren och den närmsta umgängeskretsen. Ett svensklärarbyte under gymnasietiden tycks påverka hur elevernas inställning till skönlitterärt läsande ser ut. Eleverna läser framförallt för underhållning, men betonar i flera fall att de knappt har tid till läsning längre. De studieförberedande programmens elever är något mer positivt inställda till läsning av skönlitteratur än vad elever på yrkesförberedande program är. Elevernas läsmotivation grundar sig främst i två motiv deras svensklärare ger dem för läsning av skönlitteratur. Dels för tillägnelse och utveckling av det svenska språket, och dels för att skönlitteratur ingår som en del i svenskämnets kursplaner. Svensklärarnas motiv för läsning når delvis fram till eleverna, men lärarna har en mer tydlig bild av vad skönlitteratur rent kunskapsmässigt (allmänbildning, igenkänning) kan skänka eleverna än vad eleverna själva har.

Mental ill-health has increased in the community and especially among young people. Stress is considered as a conduciveness cause to the increasing mental ill-health and stress can lead to angst, worry, depression etcetera. The purpose with this study is to investigate how school nurses and welfare officers in high schools within defines and works with stress among the youths. The study also investigates how the school nurses and the welfare officers work to prevent stress in the schools and if there is cooperation between the two professions. The study is based on a social constructive perspective and a system-thinking. The study has been performed from a qualitative method in the shape of semi-structural interviews. The result of the study shows that school nurses and welfare officers defines stress diversely. The school nurses talks about stress as a natural and physiological reaction that makes people to perform whereas the welfare officers talks about stress as something that is difficult to define and as an imbalance between resources and demands on the individual. The causes of stress explain the respondents be the demands from the environment, the family situation and the situation in school. The respondents’ work with stress is not clear and there are no guidelines. Instead, the work is geared to the youths that are stressed.

Syftet med studien var att undersöka hur psykosociala faktorer som habitus, socialt kapital, attribution och inlärd hjälplöshet påverkar elevens motionsvanor och aktiva medverkan i ämnet Idrott och hälsa. Genom en enkätstudie på en grundskola och en gymnasieskola samlades 113 enkätsvar in och analyserades. Resultatet av studien pekar på att de undersökta faktorerna spelar stor roll i elevernas livsituation och till viss del deras närvaro i ämnet Idrott och hälsa, även om den på de besökta skolorna varit hög. Föräldrar, vänner och omgivning har stor betydelse för elevernas attityd och inställning till idrottande och tillsammans påverkar de i förlängningen närvaron i Idrott och hälsa. Gällande attributionsteorin finns tydliga kopplingar till olika faktorer, främst inre och yttre faktorer. Det märks tydligt att eleverna begår det fundamentala attributionsfelet då de tillskriver andra elevers frånvaro inre faktorer samtidigt som deras egen frånvaro oftast påstås ha yttre orsaksförklaringar. Tecken finns även på självtjänande bias, omvänd självtjänande bias och self-handicapping. Eleverna föredrar kontrollerbara situationer före icke kontrollerbara situationer känner de inte kontroll och inte heller har självtillit och god självkänsla riskerar de att förutspå sitt eget misslyckande och i förlängningen kan det leda till inlärd hjälplöshet.