No description available.

Studien fokuserar på de särbegåvade eleverna inom gymnasieskolan. Studiens syfte är  att undersöka hur elevhälsans arbete med stödinsatser ser ut för särbegåvade elever inom gymnasieskolan. För att uppnå syftet med studien genomfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med personal som ingår i fyra gymnasieskolors elevhälsoteam i södra Sverige. Studien har analyserats utifrån Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen samt Antonovskys teori om ett salutogent förhållningsätt.   Resultatet visar på att det finns brister i arbetet med de särbegåvade eleverna inom gymnasieskolan,  en förklaring kan vara okunskap kring  elevgruppen. Elevhälsan lyfter fram behovet av kompetensutveckling, specialpedagogiska insatser samt goda rutiner inom både gymnasie- samt grundskolan.

No description available.

Undersökningar visar att ungdomars skrivförmåga inte är tillräcklig för ett kvalifi-cerat arbete eller vidare studier. Detta tyder på att skrivundervisningen i skolan inte lyckas utveckla elevernas skriftspråkliga kompetens. Skrivundervisningen består av flera olika komponenter, bland andra språkfärdigheter, kunskaper om skrift och grammatik. En anledning till att ungdomars skrivförmåga inte är tillräcklig skulle alltså kunna vara grammatikundervisningens utformning. Denna studie undersöker därför de senaste decenniernas grammatikundervisning i gymnasieskolans svensk-ämne utifrån den didaktiska frågan hur. Mer specifikt gäller frågeställningarna grammatikundervisningens undervisningsmetoder och undervisningsmaterial. För att uppnå syftet används en systematisk litteraturstudie och den litteratur som an-vänds i studien är forskning om svensk grammatikundervisning. Forskningen har studerats och analyserats genom en innehållsanalys där studiernas innehåll om grammatikens hur-fråga har kodats. Resultatet av studien visar att grammatikunder-visningen i de allra flesta fall är formell och produktinriktad och att en funktionell grammatikundervisning inte är särskilt vanlig. Vidare används mest konstruerat undervisningsmaterial i form av läroböcker och lärarnas eget material. Genom att analysera grammatikundervisningens hur-fråga skymtar även svaret på grammatik-undervisningens varför. Lärarna använder främst tre argument för att legitimera grammatikundervisningen i svenskämnet: språkriktighetsargumentet, metaspråksar-gumentet och främmandespråksargumentet. Dock är inte dessa argument riktigt un-derbyggda av lärarna vilket leder till att svaret på grammatikens varför-fråga blir otydligt och spretigt. De slutsatser som dras utifrån studien är att på grund av lärares otydliga svar på grammatikens varför-fråga blir hur-frågan lidande. Detta leder till att eleverna inte tillägnar sig ett grammatiskt metaspråk och att grammatikundervis-ningen knappast kan bidra till utvecklingen av den skriftspråkliga kompetensen. Framtida grammatikundervisning skulle därför antagligen behöva få ett tydligare svar på varför-frågan för att möta elevernas behov av att utveckla ett grammatiskt metaspråk och en skriftspråklig kompetens.

This study analyses the Swedish curriculum for upper-secondary school in relation to the three domains of educational purposes identified by Gert Biesta in the book Good Education in an Age of Measurement (2010), the three domains being qualification, socialisation and subjectification. The study analyses how the three domains are expressed within the curriculum and discusses how the results of the study relate to the schools overall purpose as well as its implications on the Swedish upper-secondary school education, in regard to students versatile education and growth. The research-questions are as follows: Which domains of educational purposes are expressed within the Swedish upper-secondary school curriculum, and how are these being conveyed? When answering the research-questions the study utilizes policy analysis. The results of the study show that all three domains of educational purposes are expressed within the curriculum. Different domains are highlighted in different sub-chapters. However, no predominant emphasis on either domain can be distinguished based on the analysis. Some of the educational purposes have been merged together, whilst others are kept apart. Further, guidelines as to ”What should be thought” and ”How we ought to teach and educate” tend to overshadow the purpose of education, ”Why we teach and educate students”. The study thus argues that there is no discord between the content of the curriculum and the schools overall purpose, as it is stated in The Swedish Educational Act. Moreover, the study argues that the results of the study may have a direct impact on the Swedish upper-secondary school education, they may both hinder and support students versatile education and growth.

Abstract Detta utvecklingsarbete inom ämnet svenska för gymnasieskolan studerar gymnasieelevers attityder till en serie boksamtal. Dessa skedde i form av både två boksamtal med grupparbete till grund för diskussion i helklass och av avslutande examinerande boksamtal i mindre grupper i kursen Svenska 3 på det ekonomiska programmet. Utvecklingsarbetet anlägger ett perspektiv av dialogicitet, som i egenskap av bakgrund också inkluderas implicit i attitydundersökningen om boksamtalen. Undersökningens metod var pappersenkäten, genom vilken följande forskningsfrågor sökte sina svar: hur ser de deltagande gymnasieeleverna på boksamtalet som lärandeform, och hur uppfattar de betydelsen av dialog i fråga om förståelse av litteratur. Dialogicitet presenteras i rapportens teoridel främst genom Bakhtin (1963/1991, 1981/1988) samt genom tolkningar av dennes teorier (Dysthe, 1995/1996, 2001/2003). De viktigaste resultaten av undersökningen är att gymnasieeleverna såväl tycks känna sig tillfreds med arbetsformen boksamtalet som uppskatta dess betydelse för att främja den egna läsningen och litterära analysen. I enkätsvaren betonas betydelsen av gemensam diskussion för att nå de bästa resultaten i litteraturanalysen. Farhågor uttrycker eleverna exempelvis om rättvisa talturer. Resultaten tyder på en potential för att i hög grad använda boksamtalet vid litteraturläsning i gymnasieskolan. Genom ett perspektiv av dialogicitet och flerstämmighet förenas litteratur med dialog på ett naturligt sätt.

Studiens syfte Syftet med denna studie är att jämföra hur marknadsföringen från olika typer av resebolag speglar deras inställning och förhållningssätt till etiska dilemman samt att jämföra om eller hur de skiljer sig i frågan. Teoretiska referensramar Studiens slutsatser dras med stöd i Corporate social responsibility, hållbart agerande samt turismens etiska dilemman med code of conduct som främsta referens. Metod En kvalitativ forskning utifrån pusselbitsansatsen har gjorts med en deduktiv utgångspunkt. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har använts för att samla in primärdata. Intervjuerna gjordes via telefon eller mejl, där även följdfrågor bifogats och svarats på efter vardera intervju. Empiri Svar från fem olika intervjuer på fyra olika resebolag samt en skribent i ämnet. Intervjufrågor och svar finns bifogat i bilagor och sammanfattat i resultatdelen. Slutsats Studien visar på stora skillnader i hur de olika resebolagen marknadsför sig, vilket verkar ha att göra med dels typen av resebolag och storleken på företaget. Vissa har ett proaktivt förhållningssätt till hållbart agerande och arbetar förebyggande med det, medan andra har ett mer reaktivt eller till och med defensivt förhållningssätt. Branschen har visat sig ha en tendens att utesluta viss information i sin marknadsföring, vilket verkar bero på att de visar det kunderna vill se. Det kunder inte ser, tas inte hänsyn till och det är därmed företagets ansvar att presentera på rätt sätt. Enligt vår studie finns det särskilda typdrag som utmärker resebolagens etiska ställningstaganden i deras marknadsföring, och dessa typdrag speglas även i resebolagens respektive framtidsvisioner. Gällande framtida forskning ser vi gärna att ämnet undersöks ytterligare fast mer koncentrerat, inriktat på endast en typ av resebolag. Även forskning ur konsumentperspektivet hade vi funnit intressant.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur Harry Potter-böckerna kan användas för att främja undervisning om källkritik och kritiskt tänkande inom ramen för svenskundervisningen. Detta görs genom att fyra textexempel, två ur Harry Potter och Den flammande bägaren och två ur Harry Potter och Fenixorden, analyseras utifrån läroplanerna Lgr11 och Gy11 och källkritiska principer samt fantasyspecifika teorier. Arbetet avslutas med en diskussion om de fördelar böckerna har i en klassrumskontext och i samband med undervisning om källkritik och kritiskt tänkande. Slutsatsen blir att böckerna, åtminstone i teorin, fungerar väl för detta syfte. / The purpose of this essay is to examine how the Harry Potter books may be used to support teaching about source criticism and critical thinking in terms of the teaching of Swedish. This is done through four textual examples, two from Harry Potter and the Goblet of Fire and two from Harry Potter and the Order of the Phoenix, being analysed in relation to the Lgr11 and Gy11 curricula and source-critical principles as well as fantasy-specific theories. The essay concludes with a discussion about the advantages the novels have in a classroom context and in connection to teaching about source criticism and critical thinking. The conclusion is that the novels, at least in theory, work well in this context.

Syfte och frågeställningar Syftet med den föreliggande studien är att undersöka hur lärare på gymnasiet har upplevt distansundervisningen i idrott och hälsa under coronapandemin våren 2020. Följande frågeställningar behandlas i studien: 1. Hur beskriver lärarna att deras distansundervisning i idrott och hälsa ser ut? 2. Vilka utmaningar och möjligheter upplever lärarna med att bedriva distansundervisning i idrott och hälsa? 3. Vilka faktorer påverkar lärarnas distansundervisning i idrott och hälsa? Metod Studien har en kvalitativ metodologisk ansats, med halvstrukturerade kvalitativa intervjuer som metod. Urvalet gjordes genom ett strategiskt urval. Urvalet bestod av sex gymnasielärare i idrott och hälsa som bedrivit distansundervisning under våren 2020. Intervjuerna genomfördes i videokonferensprogrammet Zoom. För analys av datainsamlingen tillämpades empiristyrd tematisk analys, samt teoriledd tematisk analys. Den teoriledda tematiska analysen tillämpades med stöd i von Wrights handlingsteori. Resultat Studiens resultat visade att de intervjuade lärarna bedrivit både teoretisk- och praktisk distansundervisning. Vidare har de intervjuade lärarna upplevt att den nya undervisningssituationen medfört större utmaningar än möjligheter. Där det av resultatet framgår att de största utmaningarna var att bedriva meningsfull praktisk undervisning, samt att interagera med eleverna. Med hjälp av von Wrights handlingsteori visade resultatet att lärarnas distansundervisning påverkats av både inre faktorer; exempelvis vilja att engagera eleverna i fysisk aktivitet, samt av yttre faktorer; exempelvis plötslig omställningen till distansundervisning. Slutsats De centrala slutsatserna för den föreliggande studien är 1) de intervjuade lärarna har upplevt att distansundervisningen under coronapandemin 2020 begränsat deras möjligheter att bedriva meningsfull praktisk undervisning, samt 2) de intervjuade lärarna har upplevt att den nya undervisningssituationen medfört utmaningar när det kommer till att interagera med eleverna. Slutligen finns det utrymme för utveckling av distansundervisningen i idrott och hälsa för att möta de utmaningar den nya undervisningssituationen medför. För att konkretisera dessa utvecklingsområden, samt föreslå åtgärder, behöver fler studier genomföras. / Aim The aim of this study was to examine how teachers experienced distance teaching in physical education (PE) during the corona pandemic spring 2020. In order to adress this aim, the following research questions have been investigated: 1. How do the teachers describe what their distance teaching in PE looks like? 2. What challenges and opportunities do the teachers experience with conducting distance teaching in PE? 3. What factors affect the teachers distance teaching in PE? Method The study has a qualitative methodological approach, where semi structured qualitative interviews was used as data collection. The theoretical framework of the study was Georg von Wright´s theory of action. Six PE high school teachers were interviewed. The interviews were conducted in the video conference program Zoom. Gathered data was analysed through empirically guided thematic analysis, and through theory-led thematic analysis.  Results The results of the study showed that the interviewees conducted both theoretical and practical distance teaching. Furthermore, the interviewees experienced that the new teaching situation brought greater challenges than opportunities. Where the biggest challenges were to conduct meaningful physical education and to interact with the students. With using von Wright´s theory of action the results showed that the teachers adapted distance teaching was influenced by both internal factors; such as teachers’ willingness to engage students in physical education, and external factors; such as the sudden transition to distance education. Conclusions The following conclusions were drawn from this study: 1) the interviewees experienced that the distance teaching in PE during the corona pandemic spring 2020 limited their opportunities to conduct meaningful physical education, and 2) the interviewees experienced that the new teaching situation led to challenges in interacting with the students. Thus, there is room for development of distance teaching in PE to meet the challenges posed by the new pedagogical situation. Finally, directions for future research into distance teaching in PE is suggested.

This licentiate thesis aims to explore how teachers comprehend, transform and teach media and information literacy in the courses Swedish 1, 2 and 3 in Swedish upper secondary school. The empirical data is based on semi-structured interviews with eight teachers in Swedish upper secondary school. The interviews were held in 2019 and were conducted for the most part in the teachers’ own place of work, except for one interview, which was held via Skype. The respondents in the study were all teachers who were – or had been – especially assigned to develop teaching and pedagogy in some form in their different schools.   The study rests on the theoretical framework of Young and Muller’s theory of powerful knowledge (2010), and Shulman’s model of pedagogical content knowledge (1987). Hudson’s theory of high and low epistemic quality in teaching (2018) and Ball’s theory of policy enactment (2012) are also used.   Albeit a small study, the findings highlight that the teachers have diverse views on what media and information literacy entails. All respondents interpreted the concept in different ways. The study also shows that there is a great need for a definition of the term when it comes to media and information literacy. There is no shared base of knowledge among teachers when it comes to this topic. In addition, time is a crucial factor when it comes to planning and preparing lessons, and time was something that the teachers felt that they lacked – both to prepare and to execute the lessons in media and information literacy. Furthermore, the teachers reported that school policies stipulate that they have to use specific learning management platforms in teaching. / Dagens medielandskap är i konstant förändring. Behovet av att kunna tolka och förstå medier har ökat, liksom förmågan att delta i debatter och samtal på olika plattformar. Idag är elever inte enbart läsare och konsumenter, utan även producenter av information. Lärare ställs därför inför utmaningar i sin undervisning när det gäller medie- och informationskunnighet. Denna licentiatuppsats utforskar hur lärare förstår, transformerar och undervisar i medie- och informationskunnighet i kurserna Svenska 1, 2 och 3 i gymnasieskolan. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med gymnasielärare i svenska. Resultatet av studien visar att det finns ett behov av ett gemensamt metaspråk runt begrepp som rör medie- och informationskunnighet. Det saknas en ämnesdisciplinär samsyn och en gemensam kunskapsbas – särskilt när det gäller det splittrade begreppet källkritik.  Lärarnas berättelser visar att olika digitala lärplattformar och provprogram har skapat en digitaliseringsparadox. Policydokument som förordar dessa plattformar och program fungerar ibland som hinder för lärarna när det gäller att låta elever söka information, publicera sig digitalt och revidera och analysera sitt eget skrivande.   Studien visar också att det finns få incitament för lärare att ge elever möjlighet att sovra och söka i ett större källmaterial och svårfångade värden som informationssökning och upphovsrätt läggs ibland åt sidan i undervisningen.