<p>Ögoninfektion är vanligt förekommande hos barn särskilt i kombination med övre luftvägsinfektion. 95% av alla barn mellan två och fem år vistas på förskola. Distriktssköterska/Avancerad primärvårdssjuksköterska ser förskolan som en viktig resurs i det förebyggande hälsoarbetet. Personal på förskolan har att ta ställning till sjukdom och ohälsa hos barnen. Syftet med studien är att undersöka förskolepersonalens uppfattningar om ögoninfektion hos barnen.</p><p> </p><p>Fyra intervjuer med förskolepersonal ligger till grund för en kvalitativ studie. Intervjuerna har analyserats enligt fenomenografisk ansats. Sju beskrivningskategorier med tillhörande uppfattningar beskriver personalens olika uppfattningar: Spridning av ögoninfektion; Hur infektionen yttrar sig; Brist på kunskap; Betydelsen av handhygien; Föräldrarnas roll; Hälso- och sjukvårdens betydelse; Den kollegiala samvaron.</p><p> </p><p>Förbättrad kommunikation mellan BVC/vårdcentral och förskola behövs. Undersökningen är tänkt att användas i distriktssköterskans/APS-sjuksköterskans fortsatta arbete för att befrämja hälsa och förebygga sjukdom.</p><p> </p><p> </p> / <p>Conjunctivitis is common among infants and children, especially whilst they are suffering from upper respiratory tract infections. 95% of all infants go to nursery from the age of 2 The nurse practitioner finds that nurseries are ideal places for health promotion. In nurseries the staff has to make decisions concerning health problems in the infants.</p><p>The aim of this paper is to describe how the staff experience eye infection in infants. It is a qualitative study based on four interviews. They are analyzed using the phenomenographic method. The result contains seven different categories with all the significant answers from the participants: The spread of eye infection; The infection's appearance; Lack of knowledge; The importance of hand hygiene; The role of the parents; The importance of the health service; The social intercourse between colleagues.</p><p>There is a need of improved communication between the GP center and the nurseries. The paper is intended to benefit the nurse practitioner in promoting health.</p>

To investigate if the student’s school centeent, and that planning of the school lunch is done from a health perspective.   Qualitative research approach was used, including both interviews and observations, to view the purpose. Evidence was collected using a participating observer, semi constructed questions and structured observation. To focus on specific parts in the material, a directed content analysis was used. One large and one smaller school participated in the study. The staff that participated in the interviews are responsible for planning the schedules for school lunches and the centeent environment at their schools. The observations were conducted first without students in the centeent, and then with students present. The interviews were conducted in conjunction with the educators organizing the scheduling and planning of the centeent. The research problems are Are laws, recommendations and guidelines regarding the pupils' overall environment in the centeent applied according to the respondents?   Do the respondents experience that laws, recommendations and guidelines regarding the students' pyshical environment in the centeent are applied basen on a health perspective? Are applied laws, recommendations and guidelines observed regarding pupils' psychical environment in canteens, and is it interpreted to be based on a perspective of health? Are pedagogical meals applied according to the respondents and observations?   Is there a difference between the larger and the smaller school?   It was concluded that none of the respondents had knowledge about the recommendations from the Swedish NFA and the Department of Education regarding the amount of recommended time spent at the table and between what times lunch should be served. The larger school had however been actively addressing concern regarding both noise level and participation.   The size of the school determines the amount of energy needed to spend on subjects concerning noise, planning, participation and the physical environment. / Syftet med uppsatsen var att undersöka elevers matsalsmiljö samt om planeringen av skollunchen sker utifrån ett hälsoperspektiv. För att få inblick i ämnet valdes en kvalitativ ansats och en metodtriangulering som bestod av intervjuer och observationer. Intervjuerna var upplagd på ett semistrukturerat sätt och bestod av 14 frågor med följdfrågor. Respondenterna var två pedagoger från varsin skola som var delaktiga i planeringen av matsalsmiljön samt schemaplaneringen av lunch.  Observationerna var strukturerad vilket innebär att det som skulle observeras hade bestämts innan. Observationerna var deltagande så att personalen på respektive skola var medveten om att det skulle ske en observation av den fysiska miljön i matsalen. Uppsatsen är baserade på två skolor där en pedagog från vardera skola svarade på intervjufrågorna, observationerna ägde rum samma dag i deras matsal. Observationerna skede i två steg, först observerades matsalen utan elever och efteråt med eleverna på plats för att få en helhetsbild. Vid analysen användes en riktad innehållsanalys för att leta meningar från intervjuerna och händelser från observationen som skulle passa in i kategorierna. Observationen hade kategorierna matsal utan elever, med underkategorin fysisk miljö, samt matsal med elever med under kategorierna akustik, schemaplanering och vuxnas närvaro. Intervjun hade kategorierna fysisk miljö, matsalssituation, hälsoperspektiv, delaktighet och schemaplanering. I resultatet framkom det att de två respondenterna inte kände till Livsmedelsverkets och Skolverkets rekommendationer om hur länge elever bör sitta vid bordet samt mellan vilka tider lunchen ska serveras. På den större skolan arbetar de mer aktivt med att reducera ljudnivån i matsalen än på den mindre skolan. Det beror på att det större elevantal skapar mer buller. Båda skolorna arbetar med delaktighet från elevernas håll genom elevråd. Storleken på skolan och antalet elever kan i denna studie ses som avgörande, beroende på hur mycket arbete skolan behöver lägga ner på både schemaplanering, den fysiska miljön samt delaktigheten för eleverna.

I läroplanen står det skrivet att eleverna ska utveckla ett hälsomedvetande (Skolverket, 2011), däremot står det inte hur idrottslärare ska bedriva sin hälsoundervisning. Detta har resulterat i att vissa idrottslärare känner en osäkerhet kring vad hälsa faktiskt innebär samt hur deras undervisning kan bedrivas på bästa sätt. Denna undersökning förväntas bidra till att idrottslärare finner inspiration av sina yrkeskollegor, vilket skulle kunna leda till en förbättrad hälsoundervisning. Denna studie syftar till att identifiera historiska perspektiv på idrottslärares uppfattningar om hälsa. Den syftar även till att lokalisera vilka hälsodiskurser som varit framträdande och identifiera problemområden med hälsobegreppet. För att lokalisera vilket hälsoperspektiv olika idrottslärare har, utfördes en historisk undersökning. Detta gjordes utifrån en kvalitativ textanalys eftersom den kan bidra till en fördjupad kunskap om idrottslärares uppfattningar av hälsa. Undersökningen inkluderar flera tidskrifter i form av tidskrifter som är avsedda för lärare i idrott och hälsa. Tidskrifterna är från årtalen 1968, 1973, 1985, 1997, 2008 och 2018. Resultatet visar att idrottslärare till en början haft ett tydligt patogent perspektiv på hälsa men att det i början på sekelskiftet 2000 skiftade till ett salutogent perspektiv. Därtill visar resultatet att fokuset i hälsodiskurserna har förändrats från den biologiska kroppen till den mentala hälsan. Resultatet visar även på att det finns ett antal problemområden som berör hur det talas om den mentala hälsan. Över tid har diskurserna om vissa problemområden försvunnit medan andra blivit kvarstående. Den mest framträdande hälsodiskursen avseende problemområden, är talandet om inaktivitet. Slutligen, visar studien att idrottslärare har fått en bredare syn på hälsa, där även mental hälsa inkluderats. Det har hänt genom en normförändring bland idrottslärare där den mentala hälsan har fått större utrymme i hälsoundervisningen.

Inledning Fritidshemmet ska erbjuda en meningsfull fritid, utgå ifrån elevers intressen samt stimulera till rörelse. Styrdokumentens beskrivning av fritidsverksamheten är personalens utgångspunkt under det dagliga arbetet. Genom att, utifrån elevernas perspektiv, utreda hur dess rörelsemöjligheter i fritidsverksamheten stimuleras kan viktig kunskap erhållas, som i sin tur leder till positiv utveckling inom skolverksamheten.  Syfte  Syftet är att ta reda på vad elever upplever som rörelseglädje samt vilka faktorer som påverkar barns upplevelse av rörelseglädje i fritidshemmet. Utifrån barnens perspektiv ämnar vi att undersöka vilka förutsättningar fritidsverksamheten ger barnen att vara fysiskt aktiva. Vi vill även undersöka hur fritidshemmet genom rörelseglädje bidrar till ett positivt hälsoperspektiv för barnen och om de här ges möjlighet att utveckla en god rörelseförmåga.   Metod Genom semistrukturerade intervjuer med elever inskrivna i fritidshemmet ämnar denna kvalitativa studie undersöka hur barn finner rörelseglädje under fritids. Genom tematisk analys har resultatet av intervjuerna sedan bearbetats utifrån begrepp som sammanlänkar undersökningsområdet. Resultat För att sammanställa resultatet av denna kvalitativa studie har det salutogena perspektivet samt dess grundsynsätt KASAM tillämpats. Under analysen har begreppen begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet använts för att skapa en fördjupad bearbetning av intervjumaterialet. Under intervjuerna framkommer vikten av gott umgänge för att frambringa rörelseglädje i fritidshemmet. Att ha tid på sig för rörelseaktiviteter under fritidshemmets verksamhet betonas också. Vidare beskrivs hur en del elever väljer bort ytor att vistas på av olika skäl. Detta kan bero på att de inte känner samhörighet med elever som samlas på en viss plats, på grund av personalens frånvaro eller av risken att missa möjlighet att delta i någon annan aktivitet.

Syfte och frågeställningar. Syftet med studien var att undersöka hur hälsoarbetet såg ut rörande hälsofrågor kring fysisk aktivitet och hälsosam kost för att främja psykisk hälsa hos elever i grundskolan. Forskarna formulerade två frågeställningar; Hur ser hälsoarbetet ut på en skola med anställd hälsopedagog, till skillnad på en skola utan anställd hälsopedagog utifrån rektorns och hälsopedagogens perspektiv? Hur arbetar Stockholms stad med hälsoarbete på grundskolor? Metod. Studiens material samlades genom intervjuer som följdes av en semistrukturerad intervjuguide. Två rektorer, en hälsopedagog och en medarbetare från Stockholms stads projekt "Spring i benen" deltog. De semistrukturerade intervjuerna hölls av båda forskarna i studien och innehöll frågor rörande hälsoarbetet på deras arbetsplatser. Svaren från intervjuerna transkriberades ordagrant av forskarna och därefter formulerades en innehållsanalys för att identifiera teman. Resultat. Av resultatet visades skillnader i arbetet. Den ena skolan hade ett preventivt och främjande hälsoarbete inom fysisk aktivitet, psykisk hälsa och kunskapsspridande om hälsosamma kostvanor och den andra skolan hade inte kommit lika långt. Till skillnad från den andra skolan hade den en tydlig hälsoprofil och en anställd hälsopedagog som arbetade dagligen med föregående sysslor. Samtliga hade en medvetenhet om den senaste forskningen om vilka negativa effekter som kan uppstå vid fysisk inaktivitet och sämre kostvanor. Det som framkom var orsakerna till de brister som fanns i det hälsofrämjande arbetet var på grund av ekonomiska aspekter samt lågt stöd från kommunen. Slutsats. Det som framgår i denna studie var att rektorerna ansåg att det bör läggas resurser på det hälsofrämjande arbetet i skolan. Skolan är den arena där många barn och ungdomar möts på vilket ger stor chans att förändra alltför stillasittande barn och ungdomar. Genom pågående projekt som omnämnts i studien och den kunskap hälsopedagogen besitter, ökar chansen till att barn och ungdomar når upp till de rekommenderade målen om 60 minuter fysisk aktivitet om dagen. Med projektet "Spring i benens" vägledande satsning för hälsofrämjande arbete på skolor skulle fler skolor kunna ta hjälp av dem och även där minska andel barn och ungdomar med någon form av psykisk ohälsa. / Aim. The aim of the study is to examine the health work at the primary school concerning health issues about physical activity and healthy diet to promote mental health on students. The researchers formulated two questions of issues; “From the perspective of the school principals and the health counselor, in what way does the school with an employee counselor work with health work compared to a school without an employee health counselor?” and “How does the health work look like in primary schools in Stockholm city?” Method. The study material was collected through interviews followed by a semi-structured interview guide. Two principals, one health educator and one employee from Stockholm City project. The project namn have as a quote says in swedish “spring i benen”. The interviews were held by both researchers in the study and included issues related to health work at their workplaces. The answers from the interviews were transcribed verbatim by the researchers and then formulated a content analysis to identify themes. Results. Through the results that emerged from the content analysis and the themes that identified by the researches there were differences in health promotion by the schools and the project “Spring i benen”. One school had preventive health promotion within physical activity, mental health and knowledge dissemination about healthy eating habits and the other school had a longer way to go. Unlike the other school, it had a clear health profile and an employee health counselor who works daily with the previous chores. The researches can see a red thread through the material regarding the study´s questions of issues. All of the participants have an awareness of the latest research in physical inactivity and poorer dietary habits which can have negative effects on health. The reason why the other school had an undeveloped health-promoting work is lack of financial resources and the unhelpful municipality. Conclusions. What appears in this study is that the principals believe that resources should be added to health-promoting work in the school. The school is an arena where many children and young people meet. Through ongoing projects mentioned in the study and the knowledge the health counselor possesses, the chance that children and adolescents reach the recommended goals of 60 minutes of physical activity per day increases. With the project “spring i benen” who guiding for health-promoting work in schools, more schools could take help of them and also reduce the proportion of children and young people with some form of mental illness.

Hälsoundervisningen och dess utrymme i idrott och hälsa har sedan det gavs en tydligare plats i den svenska kursplanen varit under lupp. Eleverna i svenska skolor behöver få samtala om olika aspekter av hälsa, reflektera över hur de påverkar varandra och lära sig ta ansvar för sin egen hälsa och livsstil med ett holistiskt hälsoperspektiv som utgångspunkt. Detta genom såväl teoretiska som praktiska moment. Syftet med studien är att genom semistrukturerade intervjuer med sex stycken lärare få förståelse för hur högstadielärare i idrott och hälsa gör hälsoundervisning i relation till sin tolkning av kursplanen. Lärarnas tolkning av kursplanen, vilket perspektiv på hälsa, alternativt någon aspekt av hälsa som ges mer utrymme i deras undervisning och hur de skapar undervisning om hälsa har under studien varit i fokus. Metoden skapar goda förutsättningar för djupare förståelse där data är informantens ord även om detta sedan tolkas av forskaren. Samtliga informanter visar medvetenhet om vikten av hälsoundervisning och att olika aspekter av hälsa ges utrymme i undervisningen. Omfattningen och förutsättningar för att beröra olika delar utifrån till exempel elevers mognad varierar mellan informanterna. Innehållet och metoderna skiljer sig även de åt bland flera av dem. Undervisningen anpassas inte bara till kursplanens innehåll utan även till individer och klasser utifrån kollegiala samtal och egna reflektioner. Lärare kan alltså utifrån samma kursplan planera, genomföra och reflektera olika i fråga om undervisning när hälsa berörs i ämnet idrott och hälsa. / Health education and its place in physical education have been scrutinized since it was given a clearer place in the Swedish curriculum. Students in Swedish schools need to be given opportunities to discuss different aspects of health, reflect on how those aspects influence each other and learn how to take responsibility for their own health and lifestyle from a holistic health perspective. This should be done with both theoretical and practical elements. The purpose of this study is to understand how teachers in physical education teach about health in relation to their interpretation of the curriculum. This is done through semi-structured interviews with six different teachers. The focus of this study is on the teacher´s interpretations of the curriculum, what health perspective or aspects of health are given more space in their teaching, and how they create their health education. The method provides good conditions for a deeper understanding, where the collected data consists of the informants’ words, even though it is interpreted by the researcher. All of the informants have shown awareness of the importance of health education and that different aspects of health are given space in their teaching. The extent and conditions for addressing different parts based on, for example, students’ maturity, vary among the informants. The content and methods also differ among the informants. The teaching is not only adapted to the content of the curriculum but also to individuals and classes based on collegial conversations and their own reflections. Teachers can therefore, based on the same curriculum, plan, implement, and reflect differently regarding teaching when health is addressed in the subject Physical Education.