The purpose with this essay is to investigate which factors that are decisive for nurses’ propensity for incident reporting. The study uses a descriptive cross-section design. Included are nurses that works at a care unit and who have worked as a nurse for > 1than one year. The survey was sent out to all nurses embraced by the criteria within a subdivision at a hospital in the middle of Sweden. 240 nurses received the survey and 134(55, 8 %) responded. Four respondents were excluded because they had missed an extensive part of the survey. The survey included 41 allegations about incident reporting.   This study shows that time required to report the incident, additional work involved in the reporting, and an ambition to report but forgets to do so are the most important factors for nurses not reporting incidences. The least important factors were lack of access to computers for reporting the incident, fear for lawsuit, fear for disciplinary action and fear of losing job. Regarding the likelihood to report in relation to who was involved in the incidence, the survey shows an increased likelihood to report another nurse to whom you did not have a close relation to.

I studien deltog 51 personer som svarade på en enkät där syftet var att undersöka om det fanns samband mellan oförklarliga upplevelser och hur nöjd man är med livet. Inget samband fanns mellan oförklarliga händelser och livstillfredställelse. En signifikansprövning med Mann-Whitney gjordes som inte visade på någon skillnad i livstillfredsställelse mellan personer som varit med om oförklarliga upplevelser och personer som inte varit med om oförklarliga upplevelser. En signifikansprövning med oberoende t-test visade på en skillnad i livstillfredsställelse mellan kvinnor och män huruvida de varit med om ovanliga upplevelser. Kvinnor hade i större utsträckning varit med om ovanliga upplevelser än män. Ett korrelationstest visade på att det fanns en signifikant skillnad mellan livstillfredsställelse och 1 av de 15 påståendena i skalan för ovanliga händelser. Den som visade sig vara signifikant var ”Jag har haft en upplevelse av att vara i samstämmighet med min inre värld’. Vidare studier bör undersöka om frågorna som handlar om ovanliga upplevelser behöver formuleras om och om man skulle fått andra resultat om alla frågor som hör till Mystical Experience Scale Revised (MEQ30) skulle används. Det kan också handla om att deltagarna inte tror på ovanliga upplevelser eller att de inte utövar något som kan framkalla ovanliga upplevelser.

<p>Kriser är inte enbart naturkatastrofer, terrorattentat eller något som stora bolag drabbas av. Även kulturbranschen råkar ut för krisartade händelser. I denna uppsats har svar på frågan hur kulturorganisationer hanterar en oönskad händelse eftersökts. Oönskad händelse är ett begrepp som valts istället för kris då uppsatsen ämnar belysa händelser som ofta har en mindre allvarlig karaktär än till exempel naturkatastrofer och terrorattentat.</p><p>I den teoretiska referensramen ingår teorier som behandlar legitimitet och intressenter och olika aspekter av krishanteringsteori. Insamling av data har skett genom intervjuer med personer som själva deltagit i hantering av oönskade händelser på tre museer i Stockholm. Sabotage till följd av provokation och rån och stöld av värdefulla verk representerar oönskade händelser i uppsatsen. Analys har genomförts med hjälp av teori inom krishantering och det har framkommit att mycket kring krishantering ser likadant ut oberoende av vilken bransch det handlar om, trots att problem kring händelserna skiljer sig åt.</p><p>Slutsatser från analysen är bland annat att det finns brister i förberedelser som till exempel definiering av möjliga hot, utbildning av personal inom krishantering och rutiner kring intern kommunikation. Medvetenheten om krishantering är av största vikt då kulturbranschen inte är förskonad från oönskade händelser.</p>

<p>By conducting qualitative interviews five pedagogues and eight children in the ages three to five have answered questions regarding environmental work in preschool.</p><p>The purpose of this report was to examine how environmental work is pursued at two preschools and what children at these preschools think about environmental work. Recycling of garbage and small cultivation projects together with the children is what the pedagogues consider being the most common environmental work at their particular preschools. In the professional role of the pedagogue if can be clearly seen what special interests he or she has.</p><p>Most of the children associate the forest with some kind of snack and animals. Half of the interviewed children also think about animals when they visit the forest. Half of the interviewed children also have an understanding of where peels from fruits should be tossed, but no one knows the meaning of the word environment. The children mainly think about actual occurrences, which is only natural in their development.</p><p>Keywords: preschool, environmental work, pedagogues, actual occurrences</p>

<p>Few issues have been exposed in media recently as much as the climate change issue. Afterthe documentary film “An Inconvenient Thruth” presented by Al Gore was released in 2006,most of the world saw a lot of attention directed towards global warming. This was a turningpoint that is refered to in this dissertation an history-graded critical event, which is assumed tohave a significant impact on peoples lives.The purpose of this dissertation is to examine whether or not political parties in Swedenresponded to this critical event in the way that they, in their party programmes, haveformulated policies related to climate change. Alternatively if media produces an image ofpolitical activity which does not comport with the forming of actual political standpoints. Themain objective is to determine whether the climate change issue constitutes a political trendissue in Sweden or not.The theories used in this dissertation are demand attributes by Gunnar Sjöblom that explainswhich characteristics within a voter demand a party must deal with, and the Filipp’spsychological theory about critical events.The conclusion of this dissertation is that the development of the climate change issue in theparty programmes in Sweden do not respond to the critical event of 2006. The climatepolicies were rather developed several years before the critical event took place, which leavesthe conclusion that Swedish political parties preceded media in addressing this issue.</p>

Kriser är inte enbart naturkatastrofer, terrorattentat eller något som stora bolag drabbas av. Även kulturbranschen råkar ut för krisartade händelser. I denna uppsats har svar på frågan hur kulturorganisationer hanterar en oönskad händelse eftersökts. Oönskad händelse är ett begrepp som valts istället för kris då uppsatsen ämnar belysa händelser som ofta har en mindre allvarlig karaktär än till exempel naturkatastrofer och terrorattentat. I den teoretiska referensramen ingår teorier som behandlar legitimitet och intressenter och olika aspekter av krishanteringsteori. Insamling av data har skett genom intervjuer med personer som själva deltagit i hantering av oönskade händelser på tre museer i Stockholm. Sabotage till följd av provokation och rån och stöld av värdefulla verk representerar oönskade händelser i uppsatsen. Analys har genomförts med hjälp av teori inom krishantering och det har framkommit att mycket kring krishantering ser likadant ut oberoende av vilken bransch det handlar om, trots att problem kring händelserna skiljer sig åt. Slutsatser från analysen är bland annat att det finns brister i förberedelser som till exempel definiering av möjliga hot, utbildning av personal inom krishantering och rutiner kring intern kommunikation. Medvetenheten om krishantering är av största vikt då kulturbranschen inte är förskonad från oönskade händelser.

By conducting qualitative interviews five pedagogues and eight children in the ages three to five have answered questions regarding environmental work in preschool. The purpose of this report was to examine how environmental work is pursued at two preschools and what children at these preschools think about environmental work. Recycling of garbage and small cultivation projects together with the children is what the pedagogues consider being the most common environmental work at their particular preschools. In the professional role of the pedagogue if can be clearly seen what special interests he or she has. Most of the children associate the forest with some kind of snack and animals. Half of the interviewed children also think about animals when they visit the forest. Half of the interviewed children also have an understanding of where peels from fruits should be tossed, but no one knows the meaning of the word environment. The children mainly think about actual occurrences, which is only natural in their development. Keywords: preschool, environmental work, pedagogues, actual occurrences

No description available.

Bakgrund: Vid prostatacancer är radikal prostatektomi en vanlig behandlingsmetod. Behandlingen förknippas dock med besvärliga biverkningar, så som erektil dysfunktion och urininkontinens. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa upplevelser av livskvalitet hos män som opererats med radikal prostatektomi på grund av prostatacancer med avseende på urologisk funktion, sexualitet samt psykosociala aspekter. Metod: En litteraturöversikt med 10 vetenskapliga artiklar som är baserad på både kvalitativa och kvantitativa studier. Resultat: Teman som identifierades var, ”Påverkan på urologisk funktion”, ”Påverkan på sexualitet” samt ”Psykosocial påverkan”. Funktionsnedsättningar så som erektil dysfunktion och urininkontinens, samt psykosociala delar visade sig påverka männens livskvalitet på ett negativt sätt. Diskussion och slutsats: Radikal prostatektomi innebar en stor förändrig för mäns livskvalitet. Ytterligare kvalitativ forskning inom ämnesområdet behövs för att få en djupare förståelse för dessa mäns livssituation. Bakgrund: Vid prostatacancer är radikal prostatektomi en vanlig behandlingsmetod. Behandlingen förknippas dock med besvärliga biverkningar, så som erektil dysfunktion och urininkontinens. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa upplevelser av livskvalitet hos män som opererats med radikal prostatektomi på grund av prostatacancer med avseende på urologisk funktion, sexualitet samt psykosociala aspekter. Metod: En litteraturöversikt med 10 vetenskapliga artiklar som är baserad på både kvalitativa och kvantitativa studier. Resultat: Teman som identifierades var, ”Påverkan på urologisk funktion”, ”Påverkan på sexualitet” samt ”Psykosocial påverkan”. Funktionsnedsättningar så som erektil dysfunktion och urininkontinens, samt psykosociala delar visade sig påverka männens livskvalitet på ett negativt sätt. Diskussion och slutsats: Radikal prostatektomi innebar en stor förändrig för mäns livskvalitet. Ytterligare kvalitativ forskning inom ämnesområdet behövs för att få en djupare förståelse för dessa mäns livssituation.

Bakgrund:   Jobbet som sjuksköterska innebär att man kan tvingas hamna i situationer som upplevs som obehagliga och traumatiska. En traumatisk upplevelse definieras som en händelse som på något sätt är svårhanterlig eller sitter kvar hos en person en längre tid. Personer som utsätts för trauma kan utveckla PTSD, ett tillstånd som kan ge både fysiska och psykiska problem. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor hanterar upplevda traumatiska händelser. Metod: En kvalitativ litteraturstudie har utförts. Med hjälp av databasen Cinahl har 10 vetenskapliga artiklar granskats och utgör resultatet i studien. Analysmetoden som användes är inspirerad av metasyntes och presenteras i Fribergs bok från 2017.   Resultat:  Fyra huvudområden identifierades; professionalitet, socialt stöd, kollegialt stöd och personliga hanteringsstrategier. Professionalitet visar att det skapas en distans gentemot traumatiska händelser och genom socialt och kollegialt stöd kan sjuksköterskor hantera psykologiska motgångar efter ett trauma. Ett flertal personliga hanteringsstrategier förekommer.  Slutsats:  Genom olika strategier för att hantera trauma bidrar sjuksköterskan till att orka med sitt arbetsliv men även tiden utanför arbetet. Det ger en hållbarhet i arbetet och ser till att sjuksköterskan kan ge god och säker vård åt sina patienter.