Introduction: There are high demands on ambulance staff in relation to emergency assessments and treatment measures. In addition to this, staff are constantly exposed to potentially traumatic events. The experience of traumatic events is varied and depends on individual conditions. Aim: The aim of this literature study is to describe the ambulance staff's experiences of traumatic events in their profession. The purpose is also to review how the included articles have been selected. Method: A compilation has been made of ten scientific articles with qualitative, quantitative and mixed method. Systematic searches for articles were made in two different databases as well as manual searches. Result: Ambulance personnel’s experiences of traumatic events are based on mental and practical preparations. Feelings are described depending on the patient's condition, there are emotional differences in caring for children and adults regardless of whether the actions succeed or fail. The relatives' presence can be experienced both as suitable and unsuitable. Internal and external factors affect the experience of caring for the patient depending on circumstances. The need for processing occurs after traumatic events and is practiced in different ways. Care and guilt after an emergency situation is described in terms of different reactions. The need for necessary support is found to manifest itself after a traumatic event. Conclusion: The result shows that there is uncertainty regarding copingstrategies before, during and after traumatic events. Therefore, there is a need to improve working conditions for ambulance staff through future research.

: Stroke är ett samlingsnamn för kärlsjukdomar i hjärnan som ger upphov till akuta symtom. Vid stroke drabbas hjärnans vävnad av bristande blodtillförsel (ischemi). Orsaker till ischemi kan var blödning eller tilltäppning från en central artär . Patienterna som överlever stroke har ofta någon typ av fysisk funktionsnedsättning kvar. Detta kan medföra känslomässiga och kognitiva komplikationer, vilket i sin tur kan leda till isolering. Däremot finns det patienter som har hopp och acceptans trots tillståndet. Syfte : Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters erfarenheter efter en stroke. Vidare var syftet med studien att beskriva de inkluderade artiklarnas undersökningsgrupp. Metod : Vår metod var en litteraturstudie av deskriptiv design som grundar sig i tolv vetenskapliga artiklar. Artiklarna valdes från databaserna PubMed och Cinahl. Huvudresultat : Resultatet i studien visar på att patienter efter stroke ofta lider av någon grad av funktionsnedsättning, kognitiva eller känslomässig som leder till isolering. Dock får vissa patienter acceptansen av det nya tillståndet och bestämmer sig för att hantera sin vardag genom att lära sig nya sätt som är anpassade till nya aktiviteter. Slutsats : Samtliga deltagare har fått ett annorlunda liv med olika grad och form av funktionshinder som påverkar deras liv. Det dagliga livet blev svårare att hantera vilket ofta ledde till psykisk påfrestning. För de, med låg KASAM, som inte kunde acceptera sin förändrade livssituation kunde påfrestningarna medför isolering från omvärlden. Att var beroende av närstående kunde vara krävande men av stor betydelse under hela återhämtningsprocessen. Nyckelord :

Syftet med föreliggande studie var att undersöka om socialt stöd fungerar som en moderator i relation mellan stressfyllda händelser och mental ohälsa hos elitidrottare. Genom ett strategiskt bekvämlighetsurval deltog 88 elitidrottare (ålder M=17.3, SD=2.4) från södra Sverige, som representerade idrotterna fotboll (N=71) och volleyboll (N=17). Studien baserades på ett frågeformulär med följande instrument: Life Events Survey for Collegiate  Athletes (LESCA), The Athlete Received Support Questionnaire (ARSQ) och General Health Questionnaire (GHQ 12). Resultatet visade stöd för hypotesen då socialt stöd delvis modererade sambandet mellan stressfyllda händelser och symptom av mental ohälsa. Resultatet diskuterades utifrån studiens referensramar.

Aktiv funktionalitet efterfrågas i flera sammanhang. Den har sitt ursprung i forskning om aktiva databaser, men det finns även användningsområden utanför dessa. Aktiv funktionalitet kan utnyttjas för vanliga applikationer som kan generera händelser, vilka skall initiera någon form av aktivitet. I detta arbete undersöks hur sammansatt händelsedetektering kan erhållas med hjälp av Jini. Jini är en utbyggnad av Java och har bland annat en händelsemekanism. Jini studeras, och då i synnerhet händelsemekanismen, för att undersöka Jinis stöd för att hantera de krav som ställs på sammansatt händelsedetektering i en distribuerad, dynamisk miljö. Arbetet visar att Jini till stor del ger möjligheter att uppfylla krav för sammansatt händelsedetektering, men att stödet är bristande i flera fall. Implementering av en prototyp för sammansatt händelsedetektering visar på stora möjligheter, men också att ett stort ansvar ligger hos utvecklaren om kraven skall mötas.

Barn med funktionsnedsättning tenderar att ha svårigheter att delta och engagera sig i aktiviteter. I familjecentrerat arbete involverar arbetsterapeuten föräldrarna i barnets terapiprocess. Detta då föräldrarna har kunskaper kring hela familjesituationen och har kunskaper kring barnet som arbetsterapeuten behöver ta hänsyn till. Syftet med studien var att i familjecentrerat arbete kartlägga arbetsterapeutens förhållningssätt till föräldrar vars barn har en funktionsnedsättning. Mer specifikt att beskriva arbetsterapeutens interaktion till föräldrarna utifrån The Intentional relationship Model (IRM) samt beskriva positiva och negativa mellanmänskliga händelser som uppstår i interaktionen utifrån varje förhållningssätt. En litteraturstudie användes som metod och databassökningen genomfördes i de tre databaserna PsycINFO, PubMed och Cinahl. IRM användes i analysen för att granska om arbetsterapeuten, i interaktionen med föräldrarna, använde förhållningssätten empatiskt, samarbetande, problemlösande, uppmuntrande, instruerande eller förespråkande. I resultatet framkom att arbetsterapeuter använde alla förhållningssätt utifrån IRM. Det samarbetande förhållningssättet och det empatiska förhållningssättet användes mest, uppmuntrande och förespråkande minst. Studien visar att arbetsterapeutens val av förhållningssätt är viktigt för att undvika att negativa mellanmänskliga händelser påverkar den terapeutiska relationen. Dessa uppstod ofta i interaktionen med föräldrar med annan etnicitet. Studien belyser också att kunskapen om de olika förhållningssätten bör utökas. Mer specifikt bör kunskap kring när och hur ett förhållningssätt kan användas undersökas genom forskning. / Children with disabilities tend to have difficulties with participating and engaging in activities. Occupational therapists who work in family-centered care involve the parents in the children´s therapy process. This is because the parents have knowledge about the family situation and they also know about factors in the children’s life which the occupational therapist needs to recognize. The purpose of this study was to map the occupational therapist’s approach to parents in family-centered care in cases which involve children with disabilities. More specifically, the study described the occupational therapist´s interaction with parents based on the Intentional Relationship Model (IRM). Also, it described positive and negative interpersonal events in the occupational therapist´s interaction with parents based on each relationship. This was a literature review, and a database search was made in PsycINFO, PubMed and Cinahl. IRM was used in the analysis to review the occupational therapist´s interaction and to determine whether it was empathizing, collaborating, problem-solving, encouraging, instructing or advocating. The results showed that occupational therapists used all of the approaches in IRM. Collaborating and empathizing occurred more than the other types of interaction, while encouraging and advocating occurred the least. The study has shown that the occupational therapist's choice of approach is important in order to avoid any negative interpersonal events that can have an impact on the therapeutic relationship. Connections occur between parents of another ethnicity and negative interpersonal events. The study also highlighted that knowledge about the different approaches should be expanded. In particular, knowledge about how and when to use a specific approach should be examined.

Syftet med denna fallstudie var att få ta del av lärares beskrivningar av genomförande av anpassningar i den ordinarie undervisningen för elever i behov av stöd och det behov av stöd som lärare i grundskolan själva har för att genomföra dessa. Fokus i studien lades på lärares beskrivningar av anpassningar i ordinarie undervisning. Den teoretiska utgångspunkten för studien var sociokulturell teori, där samspel och språk ses som grund för lärande och där lärarens roll i undervisningen poängteras, något som också belysts ur didaktiskt perspektiv. Den teoretiska bakgrunden lyfte också fram vikten av anpassningar för individen och möjlighet till inkludering och delaktighet. I denna kvalitativa fallstudie samlades data in genom kritiska händelser och en enkät. Studiens resultat påvisade att anpassningar var något som flertalet lärare fann centralt för kunskapsinhämtning, delaktighet och tillgänglighet men ibland var komplicerat att genomföra i praktiken. Likaså framkom att gränsen mellan anpassningar och extra anpassningar inte var helt självklar. Det ansågs viktigt att arbeta med olika metoder och strategier samt ha en tydlig struktur i undervisningen för att skapa förutsättningar för elevers lärande. Lärarens roll samt kompetens bedömdes vara avgörande faktorer för att medvetet uppmärksamma och genomföra anpassningar. Flera goda exempel på anpassningar lyftes fram genom beskrivningar som framkom i studien.

När Covid-19 pandemin drabbade samhället skedde det en omställning såväl nationellt som internationellt. Vardagen som alla varit vana vid var inte längre densamma, men, även världshandeln blev påverkad. Oförutsedda händelser som detta sker när man minst anar det och man kan inte förutse vad konsekvenserna av dem kommer bli. Detta märktes tydligt under bland annat Covid-19 pandemin. Något som påverkades mycket under 2020–2022 var transporterna, speciellt för sjöfrakten. Studiens syfte är att undersöka de delar i processen av inleveranser som är mest känsliga för störningar samt hur företag kan bli bättre förberedda i framtiden så att de sparar in på såväl tid som kostnader. För att upprätta rapporten genomfördes en fallstudie med hjälp av kvalitativa intervjuer tillsammans med en anställd på klädföretaget X samt en anställd på tredjepartsföretaget Y under våren 2022. Studien visade på att den rådande containerbristen varit en stor faktor till leveransförseningar. För att kunna vara mer flexibel drogs därför slutsatsen, genom bland annat en riskanalys och ett designtänkande, att användningen av fler leverantörer, hybrid sourcing, och en fördelning av produktionen i olika delar av världen, skulle göra att företag kan hantera oförutsedda händelser bättre. Designtänkandets analys genomfördes med en trestegsprocess för att på så sätt utveckla processen och göra den mindre känslig för störningar. Dessa störningar definierades, utvecklades och till slut transformerades, för att företaget inte ska bli lika sårbara i framtiden. Användandet av hybrid sourcing gör att man utnyttjar de goda egenskaper från single och multiple sourcing, vilket leder till att företaget minimerar antal risker i leveransprocessen. Genom att ha en definition för artikelgrupper kan man därför tillämpa multiple sourcing på den nivån samt att man tillämpar single sourcing på artikelnivåerna. Fokuset på Företag X:s basplagg är även något som anses vara relevant för att minimera störningarna vid oförutsedda händelser, då man köper in dem i större kvantiteter från Asien. Trendplaggen bör istället tillverkas i mindre kvantiteter i Europa. / When the Covid-19 pandemic hit the global community, there was a readjustment both national as well as international. The everyday life that we were all used to was no longer the same, but the global trade market was also affected. Contingencies that happen in situations like this occur when you least expect it, and you cannot anticipate the consequences of them. This was clearly noticed during, among other things, the Covid-19 pandemic. Somethings that were affected a lot in 2020-2022 were the deliveries, especially the sea freight. The purpose of this study is to investigate the activities of the delivery process that are most sensitive to disturbances in a company. And thereby how companies can be more prepared for the impact of contingencies, so it is possible to save in on both time and costs. To establish the report, a case study was made with qualitative interviews with the help of an employee at the clothing company X and with an employee at the third part logistics company Y, during the spring of 2022. The study showed that the container shortages that occurred during the Covid-19 pandemic have been a large factor in the shipment delays. To open for the possibility to be more flexible, though, among other things, through a risk analysis and a design thinking, the conclusions that were made was to use more suppliers, hybrid sourcing, and to divide the production to different parts of the world. This would make the companies better at handling contingencies. The design thinking analysis was made through a three-step process that brings up the disturbance that you later define and develop and, in the end, transform so the company will not be as vulnerable to disturbances in the future. The use of hybrid sourcing makes you exploit the good property of single and multiple sourcing, which makes the company minimize the number of risks in the supply chain. By having a definition for the article group, you can apply multiple sourcing on that level, and you can apply single sourcing on a level per article. The focus on Company X basic garments is also something that is considered relevant to minimize the disturbance of the contingencies. This is because you can buy them in larger quantities from Asia. The trend garments should instead be manufactured in smaller quantities in Europe.

Syftet med denna studie var att undersöka och analysera några lärares uppfattningar av hur de hanterar elevers behov av stöd i sin matematikundervisning. Det som denna kvalitativa fallstudie strävade efter att synliggöra, var dels lärarnas perspektiv på matematiksvårigheter, dels lärarnas hantering av elevernas behov av stöd i sin undervisning och deras beskrivning av orsakerna till de uppkomna behoven. Undersökningsgruppen bestod av matematiklärare åk 1-6 från tre olika kommuner. Studiens datainsamlingsmetoder utgjordes av dels fokusgruppssamtal dels samtal kring kritiska händelser. Insamlade data tolkades utifrån en hermeneutisk metodansats. Studien utgår från flera olika teoribildningar så som sociokulturell teori, Bronfenbrenners ekologiska systemteori samt Piagets kognitiva teori, då samtliga teorier synliggör den didaktiska aspekten av lärares handlingar. Resultatet visade att matematiksvårigheter upplevdes vara svårdefinierbart samt att kunskap inom området saknades bland flera av lärarna i studien. Förklaringar till svårigheter förlades främst på individnivå där språkliga svårigheter, elevers självbild samt svårigheter ej kopplade till matematiksvårigheter poängterades. Även undervisningsmiljö samt faktorer på samhällsnivå betraktades som hinder i lärandet. Stödet beskrevs i termer av kommunikativa stöttor, konkret material, men beskrevs också utifrån organisatoriska lösningar. I diskussionen diskuterades även kategoriska och relationella perspektiv samt dilemmaperspektiv som framträdde i lärarnas beskrivningar.

I takt med digitaliseringen tillförs ständigt nya marknadsföringsmöjligheter där tidigare forskning betraktar sociala medier som en aktuell marknadsföringsstrategi, där främst videobaserade funktioner uppmärksammats och blivit en marknadsföringstrend. Därför är det vanligt att se marknadsföring som ofta sker genom online videos där händelser, reels och Tiktok identifieras som starka marknadsföringsverktyg som är aktuella och trendar. Marknadsförare måste därför agera för att hålla sig uppdaterade på de marknadsföringstrender som skapas för att bidra till en ökad kunskapskompetens, som främjar ett organisatoriskt lärande och som leder företaget framåt. Denna studie ämnar därför att skapa en djupare förståelse för marknadsförares attityd till marknadsföringstrenderna händelser, reels samt Tiktok för att främja ett organisatoriskt lärande. Detta genom att tillhandahålla insikter som kan tillämpas för vidare användning och implementering av trenderna, vilket berikar organisationers kunskapskompetens.  Studien baseras utifrån tidigare forskning där en teoretisk referensram ligger till grund för studiens empiri vilket består av fyra olika teorier och modeller. Social penetrationsteori och teorin medierikedomens roll används för att ge en förklaring kring hur nära relationer och förbättrad kommunikation kan uppstå mellan företag och kunder. Teorin om triggers och val av tjänsteleverantör ger studien en beskrivning kring hur digitala triggers kan användas för att påverka kunder, där till sist teknikacceptansmodellen används för att kunna tolka marknadsförares attityder till händelser, reels och Tiktok. Studien använder sig av en kvalitativ metod där datainsamlingen genomfördes via semi-strukturerade intervjuer där analysmetoden baseras utifrån ett hermeneutiskt och abduktivt förhållningssätt. Den slutsats studien kommer fram till beskriver attityden marknadsförare har gentemot händelser, reels och Tiktok, vilket visar sig vara positiv. Slutsatsen visar att majoriteten av de intervjuade marknadsförarna har en positiv attityd gentemot marknadsföringstrenderna, även ifall några uttryckte funktionernas utmaningar och svårigheter. Följaktligen besvaras därmed studiens problemformulering som lyder: Hur ser marknadsförares attityd ut gentemot marknadsföringstrenderna händelser, reels och Tiktok? / In step with digitization, new marketing opportunities are constantly being added where previous research considers social media as a current marketing strategy, where mainly video-based functions have been noticed and become a marketing trend. Therefore, it is common to see marketing that often takes place through online videos where stories, reels and Tiktok are identified as strong marketing tools that are current and trending. Marketers must therefore act to stay up-to-date on the marketing trends that are created to contribute to an increased knowledge competence that promotes organizational learning and that leads the company forward. This study therefore intends to create a deeper understanding of marketers attitude to the marketing trends stories, reels and Tiktok in order to promote organizational learning. This is by providing insights that can be applied for further use and implementation of the trends, which enriches the knowledge competence of organizations. The study is based on previous research where a theoretical frame of reference is the basis for the study's empirical work, which consists of four different theories and models. Social penetration theory and the theory of the role of media richness are used to provide an explanation for how close relationships and improved communication can arise between companies and customers. The theory of triggers and choice of service provider gives the study a description of how digital triggers can be used to influence customers, where finally the technology acceptance model is used to be able to interpret marketers attitudes towards stories, reels and Tiktok. The study uses a qualitative method where the data collection was carried out via semi-structured interviews where the analysis method is based on a hermeneutic and abductive approach. The conclusion reached by the study describes the attitude marketers have towards stories, reels and Tiktok, which turns out to be positive. The conclusion shows that the majority of the interviewed marketers have a positive attitude towards the marketing trends, even if some expressed the challenges and difficulties of the functions. Consequently, the study's problem formulation is answered, which reads: What do marketers attitude look like towards the marketing trends events, reels and Tiktok?

This study deals with the impact of force majeure events on construction projects. A force majeure event is an unexpected event which is the reason why a party cannot perform its contracted part. The covid-19 pandemic and the Russia-Ukraine conflict are examples of this. The purpose of the investigation then became to map consequences and identify measures in construction projects as a result of force majeure events. Relevant theory and what is previously known about the subject is examined in a literature study. The method being used in the study is an interview study of these events. The interview study is carried out using semi-structured qualitative interviews. The questions asked in the interviews deal with consequences such as force majeure events that affect construction projects, questions about deliveries, finances, impact on the end customer, work environment and quality investigations. Then questions are asked about the measures taken and which should have been taken. Additionally a smaller case study was also carried out, investigating how a specific project has been affected by force majeure events. The results of the literature study, interview study and the case studyis that the covid-19 pandemic and the Russia-Ukraine conflict have had consequences in all of the surveyed areas. While the results for measures from the interview study included being able to investigate alternative suppliers, trading contracts at fixed price, and also having national warehouses for material and products that don’t develop significantly over time. The conclusions that the study reached were that force majeure events gave rise to consequences such as delivery problems, increased stress levels, postponed schedules, worse working environment and quality of execution. Measures to deal with these consequences then became that a company should have adocumented crisis plan for the force majeure events which should and couldinclude providing extra resources, bringing forward lineups, investigating the possibility of trading contracts at a fixed price, including in contracts what happens in cases of force majeure, to investigate possibilities regarding alternative suppliers and to store nationally. / Denna studie behandlar force majeure-händelsers påverkan på byggprojekt. En force majeure-händelse är en oförutsägbar händelse vilket ligger till orsak för att en part inte kan utföra sin avtalade del av ett kontrakt. Covid-19 pandemin och Ryssland- Ukraina konflikten är exempel på detta. Syftet med undersökningen blev då att kartlägga konsekvenser och identifiera åtgärder i byggprojekt till följd av force majeure-händelser. Relevant teori och sådant som är tidigare känt om ämnet undersöks i en litteraturstudie. Metoden som studien utförs med är en intervjustudie och en fallstudie av dessa händelser.Intervjustudien utförs med hjälp av semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Frågorna som ställs i intervjuerna handlar dels om de konsekvenser som drabbar byggprojekten till följd av force majeure-händelser, frågor om leveranser, ekonomi, påverkan på slutkund, arbetsmiljö och kvalitet undersöks. Sedan ställs frågor om de åtgärder man tagit och som man borde ha tagit. Även en mindre fallstudie utfördes, där man undersökte hur ettspecifikt projekt hade påverkats av force majeure-händelser. Resultatet som gavs av litteraturstudien, intervjustudien och fallstudien är att covid-19 pandemin och Ryssland-Ukraina konflikten har haft konsekvenser på samtliga av de tillfrågade områdena. Medan resultatet för åtgärder från intervjustudien var däribland att man kunde undersöka alternativa leverantörer, handla avtal till fastpris, och även att ha nationella lager för material och produkter som inte utvecklas märkbart med tiden. Slutsatserna som studien landade i var att force majeure-händelser gav upphov tillkonsekvenser såsom leveransproblem, ökade stressnivåer, framskjutna tidsplaner, sämre arbetsmiljö och kvalité på utförande. Åtgärder för att hantera dessa konsekvenser blev då att man bör ha en dokumenteradkrisplan vid fall av force majeure-händelser som bland annat bör inkludera att sätta till extra resurser, tidigarelägga beställningar, undersöka möjlighet att handla avtal till fast pris, inkludera i kontrakt vad som händer i fall av force majeure, att undersöka möjligheter angående alternativa leverantörer och att lagra nationellt.