<p><strong>Bakgrund- </strong>Prostatacancer är en av de vanligaste cancerformerna i Sverige och nästan 34 % av alla fall av cancer hos män är prostatacancer. Radikal prostatektomi är en behandling som innebär att hela prostatan och intilliggande körtlar tas bort. Prostatektomi kan ha negativ påverkan på livskvaliteten p.g.a. ingreppets komplikationer.</p><p><strong>Syfte- </strong>att belysa hur män upplever sin livskvalitet efter att ha genomgått en prostatektomi.</p><p><strong>Metod- </strong>En systematisk litteraturstudie. Artiklar har sökts fram i elektroniska databaser. Tio artiklar har granskats enligt kriterier för kvalitetsgranskning där nio kvalificerats och används i resultatet. Inspireras av kvalitativ analys och identifierat olika teman i texten. Vi kom fram till fyra kategorier som vi redovisar resultaten ifrån: fysiska, psykiska, sociala och omvårdnadsaspekter.</p><p><strong>Resultat- </strong>Sexualitet, relationer, männens upplevelse av självkänsla och kontroll över sin kropp samt informationsbrist var de viktigaste områdena där livskvaliteten påverkades negativt.</p><p><strong>Slutsats</strong>- Radikal prostatektomi innebar en stor förändrig för männens livskvalitet och deras liv. Vi tror att mer forskning behövs inom ämnesområdet för att få en djupare förståelse för hur männen upplever sin livskvalitet efter operationen.</p>

Syftet med denna studie är att utvärdera ett HVB-hem vilket bedriver miljö- och individualte-rapeutisk behandling av ungdomar i åldrarna 16-19 år. Vidare syftar studien till att utvärdera verksamhetens arbetssätt vid kritiska händelser enligt critical incident-metoden. Således fin-ner författarna följande frågeställningar relevanta för utvärderingen: Vilka slags kritiska hän-delser uppstår i verksamheten enligt personalens upplevelser? Hur löses/slutar de kritiska händelserna i verksamheten? Är lösningarna av de kritiska händelserna förankrade i miljöte-rapeutisk teori? Utvärderingen grundas i uppgifter från nio respondenter, varav en av respondenterna är utvärderingens författare. Datainsamlingen utgörs i sin tur av observationer, frågeformulär och kompletterande intervjuer. Materialet består av 50 stycken kritiska händel-ser varav 47 händelser redovisas i tabeller under resultat och analys samt kopplas till miljöte-rapeutisk teori och tidigare forskning. I materialet framkommer sex stycken kärnproblem: hot och våld, yrkesroll och arbetsgrupp, alkohol och narkotika, bryter mot verksamhetens struk-tur, ungdomar mot arbetsgruppen samt förändring hos enskild ungdom. Analysen av resultatet visar på att samtliga lösningar i utvärderingen är förankrade i miljöterapeutisk teori. / The purpose of this study is to evaluate an institution which carries out milieu and individual therapy regarding youth. Furthermore, the purpose of this study is to evaluate the way of working in critical situations according to critical incident-method. Therefore, the author found the following questions relevant to this evaluation: Which sort of critical situations arise according to employee’s experiences? How can we solve these critical situations within the operation? Are the solutions of these critical situations anchored to the milieu therapeutic theory? The evaluation is based upon information from 9 respondents, of which one of the respondents is the evaluator’s writer. The collected information represents observation, question formulas and supplementary interviews. The material consists of 50 critical situations in which 47 situations account for tables under the result of analysis plus connection to the milieu therapeutic theory and earlier research. In the material 6 core problems emerge: threats and violence, occupational roll, and work groups, alcohol and nar-cotics break towards the operational structure, youth towards work groups and shifts in indi-vidual youths. The result shows that all solutions are supportive of the milieu therapeutic theory.

Denna studie syftar till att urskilja och undersöka särskilt belysta diskurser i Dagens Nyheter och Aftonbladets nyhetsartiklar veckan efter attentatet i Stockholm den 7 april 2017. Det åligger även i studiens syfte att undersöka hur diskurserna kan förstås utifrån ett perspektiv om kritiska händelsers påverkan av meningsskapande. Utifrån studiens syfte har följande forskningsfrågor utformats: Vilka diskurser om attentatet kan urskiljas i Dagens Nyheter och Aftonbladets nyhetsartiklar veckan efter attentatet i Stockholm den 7 april 2017? Hur kan man förstå diskurserna utifrån ett perspektiv om kritiska händelsers påverkan av meningsskapande? Det empiriska materialet består utav tjugo utvalda nyhetsartiklar som analyseras genom en kritisk diskursanalys baserad på Faircloughs modell med tre dimensioner. Den kritiska diskursanalysen kan anses vara en paketlösning innehållande både teoretiska och metodologiska verktyg men påtalar en nödvändighet att förankra den diskursiva praktiken i den sociala praktiken som sammankopplas med ytterligare teori om samhällsfenomen. Studiens ytterligare teoretiska inslag består utav teoretiska ansatser om meningsskapande vid kritiska händelser. De diskurser som kan urskiljas är i Dagens Nyheter och Aftonbladets nyhetsartiklar veckan efterföljande attentatet i Stockholm den 7 april 2017 är: Formulerandet av ett ”vi” och ”dem”, Konstruerandet av förövaren &amp; Tryggheten som vård- och blåljuspersonal skapade. I dimensionen för social praktik integrerades den diskursiva praktiken och genererade svar på studiens ytterligare forskningsfråga. I analysen framkom att diskurserna bidrar till meningsskapande i form av generering av subjektiva verklighets- och sanningsuppfattningar, självreflektioner, reflektioner om andra och förhållandet till dem, reflektioner om världen, subjektiva uppfattningar om vilka rådande normer och handlingsageranden som skapas vid en kritisk händelse. / The purpose of this thesis is to distinguish and examine prominent discourses in news articles published by Dagens Nyheter and Aftonbladet the week following the 2017 Stockholm Attack on the 7th of April. The purpose also includes to examine how the portrayals produced in the discourses can be understood from a perpective of critical events impact on creations of meaning. Based on the purpose of the study the following reasearch questions have been created: What discourses can be distinguished in Dagens Nyheter and Aftonbladet news articles the week following the attack in Stockholm the 7th of April 2017? How can you understand the discourses based on a perspective on the impact of critical events on meaning creation? The empirical material consists of twenty selected news articles analyzed with a critical discourse analysis based on Fairclough's three-dimensional model. The critical discourse analysis can be regarded as a package solution containing both theoretical and methodological tools, but emphasizes the necessity of anchoring discourse practice in social practice, coupled with additional theory of social phenomena. The further theoretical aspects of the study consist of theoretical approaches to critical events. The discourses that can be distinguished in Dagens Nyheter and Aftonbladet's news articles is: The formulation of a "we" and "them", the Constitution of the perpetrator &amp; Security created by the care and uniformed proffessions. In the dimension of social practice, the discursive practice was integrated and generated answers to the further research question of the study. By the analysis it was found that the discourse contributes to the creation of meaning in the generation of subjective reality and truth perceptions, self-reflections, reflections about others and their relationships, reflections on the world, subjective perceptions of what prevailing norms and actions taken in a critical event.

Pierre Bourdieu (2000) skrev om det smala och det breda litterära fältet och menade att det anses vara prestigefyllt att tillhöra det förra. Ju mindre kvantitet författare säljer, desto mer status får de. Kerstin Ekman debuterade med en genrekonventionell deckare och bör- jade således med att tillhöra det breda fältet. Idag är hon invald i Svenska Akademien, har skrivit flera prisbelönta böcker och är känd för sina målande naturbeskrivningar. Syftet med den aktuella undersökningen är att synliggöra eventuella skillnader eller likheter i bildspråk mellan två av Ekmans böcker, en från respektive fält. Undersökningen bygger på Metaphor Identification Process Vrije Universiteit (MIPVU), en metod för att identifiera stiltermerna metaforer, liknelser, metonymier och personifie- ringar. Analysen görs på utvalda sekvenser av tematiskt samhöriga scener i Kerstin Ek- mans böcker 30 meter mord (1959) och Händelser vid vatten (1993). Resultatet visar att det totala antalet metaforer är marginellt fler i Händelser vid vatten som också innehåller fler liknelser. Dessutom är en större andel metaforer originella i Händelser vid vatten än i 30 meter mord. Vidare pekar resultatet mot att bildspråket med avseende på flertalet undersökta stiltermer är mer komplext i Händelser vid vatten. Undersökningen är kvalitativ vilket medför att det inte går att dra några generella slutsat- ser om hur bildspråket skiljer sig åt mellan böcker från de olika fälten. Det går inte heller att utifrån vår undersökning säga att de aktuella böckernas klassificering enbart beror på de skillnader i bildspråket som synliggörs genom MIPVU, eftersom även andra aspekter kan ha påverkat böckernas uppdelning på de två fälten.

Introduktion: Traumatisk hjärnskada är en av det ledande orsakerna till mortalitet och morbiditet globalt. Traumatisk hjärnskada graderas som mild, måttlig eller svår skada. Prognosen kan variera beroende på allvarlighetsgraden, långvarig medvetslöshet samt storleken på primär och sekundär skada. De förlorade eller nedsatta funktioner som hjärnskadan medfört kan i olika grad påverka individers livssituation. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur individer med en traumatisk hjärnskada upplever sin livssituation tiden efter den akuta fasen av skadan. Metod: En kvalitativ systematisk litteraturstudie med beskrivande design. Studiens resultat baserades på 10 vetenskapliga originalartiklar från databaserna PubMed och CINAHL. Resultat: Fyra huvudkategorier identifierades: komplikationer, ett annat liv, mötet med hälso- och sjukvården samt vardagen med traumatisk hjärnskada. De mest framträdande komplikationerna var fysiska, kognitiva och psykosociala svårigheter. En förändrad självbild och att acceptera skadan gav upphov till känslan av ett annat liv efter skadan. Information, kommunikation och stöd var viktiga delar i mötet med hälso- och sjukvården. Vardagen med traumatisk hjärnskada omfattade närståendes betydelse, arbetsliv och återhämtning vilket var viktiga delar för en fungerande vardag. Slutsats: Individer som drabbats av traumatisk hjärnskada upplever i olika grad att livet förändras efter skadan. Hur komplikationer inverkar på livet, känslan av ett annat liv, mötet med hälso- och sjukvården samt vardagen med traumatisk hjärnskada var dominerande upplevelser som alla påverkade och kunde förändra individens livssituation. Upplevelserna av en förändrad livssituation kan bidra till känslan av att inte fylla sin funktion i livet vilket kan resultera i en minskad känsla av sammanhang. För att tillmötesgå dessa individer och optimera förutsättningarna krävs god information, kommunikation, förståelse och planering från hälso- och sjukvården och samhället.  Nyckelord: traumatisk hjärnskada, vuxna, livsavgörande händelser, känsla av sammanhang, kvalitativ systematisk litteraturstudie / Introduction: Traumatic brain injury is a worldwide leading cause of death and disability. Traumatic brain injuries can be graded as mild, moderate and severe. The prognosis can vary depending on severity, length of unconsciousness and the size of the primary and/or secondary trauma. The reduced or lost functions that the brain injury brings can to various extents influence individuals’ life situation. Purpose: The purpose of this study was to describe how individuals with a traumatic brain injury experience their life situation following the acute phase of the injury.  Method: Qualitative systematic literature study with a descriptive design. The result of the study is based on 10 scientific original articles from the databases PubMed and CINAHL. Results: Four main categories were identified: Complications, Another life, Encounter with healthcare and Daily life with traumatic brain injury. The most prominent complications were physical, cognitive and psychosocial difficulties. A changed self-perception and to accept the injury contributed to the sense of another life after the injury. Information, communication and support were crucial factors in the encounter with healthcare. Daily life with traumatic brain injury included the importance of relatives, working life and recovery which were important factors for a functional daily life. Conclusion: Individuals with traumatic brain injury experience life changes in varying degrees after the injury. Important aspects of the individuals’ life situation included: impact of complications, a feeling of a different life, encounters with healthcare and perceptions of daily life. The experiences of life changes may contribute to a feeling of not being able to fulfill life's duties. That may result in a lower sense of coherence. Adjustment and improvement of the conditions for these individuals require adequate information, communication, understanding and planning from healthcare and society.  Keywords: traumatic brain injury, adults, life change events, sense of coherence, qualitative systematic literature study Introduction: Traumatic brain injury is a worldwide leading cause of death and disability. Traumatic brain injuries can be graded as mild, moderate and severe. The prognosis can vary depending on severity, length of unconsciousness and the size of the primary and/or secondary trauma. The reduced or lost functions that the brain injury brings can to various extents influence individuals’ life situation. Purpose: The purpose of this study was to describe how individuals with a traumatic brain injury experience their life situation following the acute phase of the injury.  Method: Qualitative systematic literature study with a descriptive design. The result of the study is based on 10 scientific original articles from the databases PubMed and CINAHL. Results: Four main categories were identified: Complications, Another life, Encounter with healthcare and Daily life with traumatic brain injury. The most prominent complications were physical, cognitive and psychosocial difficulties. A changed self-perception and to accept the injury contributed to the sense of another life after the injury. Information, communication and support were crucial factors in the encounter with healthcare. Daily life with traumatic brain injury included the importance of relatives, working life and recovery which were important factors for a functional daily life. Conclusion: Individuals with traumatic brain injury experience life changes in varying degrees after the injury. Important aspects of the individuals’ life situation included: impact of complications, a feeling of a different life, encounters with healthcare and perceptions of daily life. The experiences of life changes may contribute to a feeling of not being able to fulfill life's duties. That may result in a lower sense of coherence. Adjustment and improvement of the conditions for these individuals require adequate information, communication, understanding and planning from healthcare and society.  Keywords: traumatic brain injury, adults, life change events, sense of coherence, qualitative systematic literature study

Three major external events (Brexit, Covid-19 and the present war in Ukraine) have in the last two years shaken the global market which has resulted in disturbances within the production- and transport chains, raised prices and bottleneck effects in the supply chain. The businesses and organizations have since before these crises had a raised interest for scenario planning in order to control future chaos and uncertainties. To beable to control both certainties and uncertainties, has shown to result in business becoming market leaders when crisis hits. Based on these principles the study intends to explain, through three semi structured interviews, how three Swedish exporting businesses and importers (Astrazeneca, SCA and Billerud Korsnäs) manage external events. Based on empirical data the study intends to answer its issue: How are major changesin the business environment handled by import- and export companiesoperating in the transport of forest goods and chemical goods? Subsequently, the empirical data collected from the respondents has been analyzed and set against existing, relevant theoretical points of the study. One conclusion the thesis states from the study is that proactive scenario planning based on external signals creates conditions for organizations' strategic renewal in the import and export market. The thesis also states that experience from previous external events contribute knowledge to organizations' scenario planning and management of future external events. The ability to handle external signals in order to control operations moreproactively can vary between companies, which this study does not handle. However, the study states that it would have been of interest for future research. / Inom de senaste två åren har tre större omvärldshändelser (Brexit, Covid-19 och nutida kriget i Ukraina) skakat om den globala marknaden, vilket har resulterat i störningar i produktions- och transportkedjorna, förhöjda priser och trång sektioner. Scenarioplanering har sedan innan dessa kriser fått ett ökat intresse hos företagen i förebyggande syfte att hantera kaos och osäkerheter. Konsten att hantera osäkerheter i både det förutsedda och oförutsedda, samt vara mottaglig för förändringar, kan resultera i att företagligger i framkant på marknaden när kriser uppstår. Utifrån dessa utgångspunkter ämnar denna studie förklara hur tre svenska export- och importföretag (AstraZeneca, SCA och Billerud Korsnäs) hanterar omvärldshändelser. Genom totalt tre semistrukturerade intervjuer av de tre respondenterna ämnar studien besvara frågeställningen: Hur hanterasstörre omvärldsförändringar av tre svenska import- och exportföretag inomtransport av skogsvaror och kemivaror? Sedermera har den insamlade empirin från respondenterna analyserat och ställts mot befintliga, relevanta teoretiska utgångspunkter. En slutsatsuppsatsen tar från studien är att en proaktiv scenarioplanering baserad på omvärldssignaler skapar förutsättningar för organisationers strategiska förnyelse inom import- och exportmarknaden. Men även att erfarenheter från tidigare omvärldshändelser bidrar med kunskap till organisationers scenarioplanering och hantering av framtida omvärldshändelser. Företagens förmåga att hantera omvärldssignaler i syfte att styra verksamheten mer proaktivt kan variera mellan företag, vilket denna studie inte hanterar. Däremot framför studien att det hade varit ett intressant utgångsläge inför framtida forskning.

This thesis presents an analysis of misidentified leptons in the Higgs boson decaychannel H → W W ∗ → lνlν. Misidentified leptons, resulting from jets misidentifiedas leptons, mimic the signal of a Higgs boson decay, resulting in a backgroundcontribution to the signal. The analysis is performed on proton-proton collisions ata center-of-mass energy of 13.6 TeV recorded by the ATLAS experiment at CERN’sLarge Hadron Collider. The estimation of misidentified leptons is done using theso-called Fake Factor method, which is used to assess the contributed backgroundwith misidentified leptons in the signal region. The Fake Factor values increasewith increasing momenta for misidentified electrons while it remains constant formisidentified muons. An analysis of the impact parameters d0 and z0 show thatthe accuracy of the Monte Carlo simulation to correctly predict the contribution ofmisidentified leptons from heavy quarks is high. / Denna avhandling presenterar en analys av felaktigt identifierade leptoner i Higgsbosonens sönderfallskanal H → W W ∗ → lνlν. Felaktigt identifierade leptoner frånhadroner imiterar signalen av ett sönderfall från en Higgs boson, vilket resulterar ibakgrund till signalen. Analysen utförs på proton-proton kollisioner med energier på13.6 TeV som samlats in av ATLAS-experimentet vid CERNs Large Hadron Collider.Denna avhandling fokuserar främst på uppskattningen av felaktigt identifieradeleptoner genom användningen av Fake Factor-metoden, vilket används för att bedömaden bidragande bakgrunden med felidentifierade leptoner i signalregionen. Värdenaför Fake Factors ökar med ökande rörelsemängd för felidentifierade elektroner medanför det förblir konstant för felidentifierade muoner. En analys av ”impact parameters”d0 och z0 visar att Monte Carlo-simuleringens noggrannhet att uppskatta antaletfelidentifierade leptoner från tunga kvarkar är hög.

In the light of the ongoing war in Ukraine, the present study has studied the swedish upper secondary school students' perceptions of the subject of social studies. More precisely, the purpose of the study has been to investigate whether the students feel that the subject of social studies - and teaching has been of any use in terms of understanding the prevailing external situation. In the case of the study, the focus group interview has become the methodology that the undersigned found particularly relevant to the purpose of the study [...].

Sjuksköterskor som arbetar inom ambulanssjukvård har ett komplext arbete och stort ansvar, där vissa situationer kan påverka personalens psykiska mående negativt. Tidigare forskning har visat att sjuksköterskor inom ambulanssjukvården har en ökad risk för psykisk ohälsa. Studiens syfte var att kartlägga hur sjuksköterskor inom ambulanssjukvården hanterar dessa psykiskt påfrestande händelser och vilket stöd som sjuksköterskor är i behov av. Studien är en enkätundersökning med kvantitativ design. Enkätsvaren är insamlade via en anonym webbaserad enkät. Studien har riktat sig till totalt åtta ambulansstationer inom Västra Götalandsregionen (VGR), vilka var sex inom organisationen Södra Älvsborgs sjukhus (SÄS) och två inom organisationen Sjukhusen i Väster (SiV). I resultaten framkom att kvinnor i högre utsträckning har varit med om psykiskt påfrestande händelser (p=0,014). Det framkom även att de som arbetat &gt;10 år upplevde att deras förmåga att hantera psykiskt påfrestande händelser hade förbättrats över tid jämfört med de som arbetat &lt;11 år (p=0,010). Det framkom att nio av tio (89,7%) har upplevt debriefing som hjälpsamt i bearbetningen men enbart 58,1% har blivit erbjudna debriefing. Majoriteten ansåg att det oftast är räddningstjänsten som tar initiativ till både gruppsamtal och debriefing. Att det kollegiala stödet var starkt och hjälpsamt var genomgående i studien. Resultatet visade även att det finns många olika typer av stöd som behövs och 69,4% av sjuksköterskorna önskade någon form av ytterligare stöd. Sammanfattningsvis behövs stöd efter psykiskt påfrestande händelser oavsett kön eller arbetserfarenhet inom ambulanssjukvården. Slutsatsen av studien är att det behövs ett ökat psykosocialt stöd för sjuksköterskor som arbetar inom ambulanssjukvården.

SAMMANFATTNING  Bakgrund: Adverse Childhood Experience (ACE) nämns som svåra/traumatiska barndomsupplevelser och inkluderar barns utsatthet för fysiska, psykiska- och sexuella övergrepp, försummelse och dysfunktion i hemmet. Det inkluderar psykisk ohälsa, missbruk, självmord, våld mot modern samt kriminell verksamhet inom familjen. Även om det finns lagar och förordningar som skyddar barn från övergrepp och försummelse, är barnmisshandel fortfarande en vanlig företeelse.  Syftet med denna litteraturöversikt var att utforska vuxnas upplevelser av att ha blivit utsatta för negativa och traumatiska händelser som barn och hur det har påverkat dem samt hur de valt att hantera effekterna. .  Metod: En litteraturöversikt med en deskriptiv design som inkluderade tio kvalitativa originalartiklar som granskades.    Resultat: Resultatet av granskningen presenteras utifrån fem huvudteman; Det sexuella utnyttjandet, substanssyndromets utveckling och inflytande, psykiska och fysiska konsekvenser samt copingmekanismer. Fyra underteman; relationer, tillitsproblem samt negativa- och positiva upplevelser av professionell hjälp. Det visade att majoriteten av deltagarna upplevde en mängd olika psykiska och fysiska konsekvenser genom hela livet. Upplevelserna skadade inte bara dem själva utan även människor i deras omgivning då svårigheter att skapa anknytning, tillit och nära relationer var återkommande. Många använde sig av både passiva och aktiva copingstrategier. Slutsats: Det blev tydligt hur den psykiska och fysiska ohälsan var ett faktum för dessa individer genom hela livet. Genom en tidig upptäck av barnmisshandel samt ett erhållande av kunskap hos sjuksköterskan kring bemötandet av dessa individer i vuxen ålder, kan en del konsekvenser minskas och där med påverka livskvalitén för dessa individer på ett positivt sätt. Nyckelord: Barnmisshandel, negativa/traumatiska händelser som barn, psykisk ohälsa, upplevelser, anknytning / ABSTRACT  Background: Adverse Childhood Experience (ACE) is mentioned as difficult/traumatic childhood experiences and includes children's exposure to physical, psychological and sexual abuse, neglect and dysfunction in the home which includes mental illness, substance abuse, suicide, violence against the mother and criminal activities within the family. Although there are laws and regulations that protect children from abuse and neglect, child abuse is still a common occurrence. Aim: The purpose of this literature review was to explore adults' experiences of being exposed to negative and traumatic events as children, how it has affected them and how they chose to handle the effects.  Method: A literature review with a descriptive design which included ten qualitative original articles.  Results: The results are presented based on five main themes; sexual exploitation, substance syndrome development and influence, psychological and physical consequences and coping mechanisms. Four sub-themes; relationships, trust problems and negative and positive experiences of professional help. The results further showed that the majority of participants experienced a variety of psychological and physical consequences throughout their lives. The experiences not only damaged themselves but also people in their surroundings. Difficulties in creating attachment, trust and close relationships, which was recurring throughout their lives. Many used both passive and active coping strategies.   Conclusion: It became clear how their mental and physical health became affected throughout their lives. Through an early detection of child abuse and the acquisition of knowledge by the nurse regarding the treatment of these individuals in adulthood, some consequences can be reduced and thereby affect the quality of life for these individuals in a positive way. Keywords: Child abuse, Adverse childhood experience, mental illness, experience, Attachment