Bakgrund: Sjuksköterskor riskerar dagligen att hamna i situationer som kan upplevas som kritiska. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var därför att undersöka vilka händelser som sjuksköterskan upplever som kritiska och hur dessa händelser sedan upplevs och hanteras. Heideggers hermeneutiskt inriktade fenomenologi användes som teoretisk referensram i arbetet. Metod: Genom databaserna PubMed, CINAHL och Medline hittades 17 artiklar som var av intresse, efter kvalitetsgranskning valdes tio artiklar ut för att redovisas i arbetet. Resultat: Händelser som sjuksköterskan bland annat ansåg som kritiska var händelser som involverade barn, allvarligt skadade personer samt akuta händelser som kunde vara andnings- eller hjärtstopp. Upplevelsen av en sådan händelse var varierande, den kunde vara ledsam, sjuksköterskan kunde känna stor osäkerhet och gav en stark trötthet. För att hantera en sådan känsla tog sjuksköterskan till olika tekniker för att hantera situationen. Ett sätt för att minska ångesten var att skämta och använda humor, ett annat sätt var att söka stöd hos sina arbetskamrater. Samtidigt var det också viktigt att det fanns ett formellt stöd inom organisationen som sjuksköterskan kunde ta hjälp av ifall händelsen blev allt för övermäktig. Konklusion: Sjuksköterskan skall vara medveten om att kritiska händelser kan leda till allvarliga stressreaktioner och vara uppmärksam på ifall tecken på utbrändhet visas. / Background: Nurses risk every day to get into situations that could be perceived as critical. The purpose of this systematic literature review was to investigate the events, which the nurse feels are critical and how these events since perceived and handled. Heidegger's hermeneutic phenomenology was used as a focused theoretical framework of the work. Methods: The PubMed, CINAHL and Medline found 17 articles that were of interest, after the quality review was ten articles out for recognition at work. Results: Events that nurses in particular felt that was critical incidents involving children, serious injuries and emergencies that could be respiratory or cardiac arrest. The experience of such an event were varied, it could be tedious, the nurse could feel great uncertainty and gave a strong fatigue. To deal with such a sense took the nurse to the different techniques to handle the situation. One way to reduce the anxiety was making jokes and using humour, another way was to seek support from their colleagues. Meanwhile it was also important that there was a formal support of the organization that the nurse was able to enlist the help of whether the incident was too overpowering. Conclusion: The nurse must be aware that critical incidents can lead to severe stress reactions and be aware of if signs of burnout appear.

Cardio-respiratory dysfunction, sepsis and necrotizing enterocolitis are responsible for a large numberof deaths in the neonatal population. Despite ecient monitoring and screening in Intensive CareUnits, diagnosis prior to clinical symptoms remains a dicult task. Based on Heart Rate Monitoring,the state-of-the-art HeRO system indicates the risk for sepsis and has already proven its ability toreduce mortality in the neonatal ICU. Recent studies have shown that a particular respiratory behaviorknown as ABD-events, can be used as a physiomarker for sepsis and is therefore an early warningsign. Detecting ABD-events is currently done by simple thresholding techniques. Based on cardiorespiratorydata and hindsight from previous patients, we aim at improving the early warning systemby applying machine learning algorithms. Data with higher frequency than those used in the HeROsystem and biological samples are still to be collected, but still, using low frequency data, we managedto obtain a specicity (true positive) of 70% and a sensitivity (true negative) of 65% on manuallylabeled events. In this report, the theoretical framework is presented along with the practical issuesencountered during the project. / Varje år dör många nyfödda barn i hjärtproblem, sepsis och nekrotiserande enterokolit. Att ställadiagnos innan kliniska symptom är uppenbara är fortfarande mycket svårt, trots effektiv övervakningoch screening inom intensivvården. Med hjälp av kontinuerlig hjärtövervakning med hjälp HeROsystemetkan kan risken för sepsis beräknas. Förekomsten av särskilda förändringar i barnets andningsmönster (apné, bradykardi och desaturation - ABD) kan användas som en tidig fysiomarkörför sepsis och fungerar därför som en varningssignal. I nyligen presenterade studier har detta visatsminska dödligheten på neontalavdelningar. Dessa ABD-händelser har fram till nu upptäckts genomenkel tröskelnivåbedömning. Baserat på hjärt- och andningsövervakningsdata och kunskap om tidigarepatienter, vill vi förbättra detta system för tidiga varningssignaler genom att använda maskininlärningsalgoritmer. Analys av högfrekvensdata och biomarkörer kvarstår att göra, men ävenbaserat på lågfrekvensdata kunde vi uppnå en specificitet på 70% och en sensitivitet på 65%. Dennarapport sammanfattar den teoretiska bakgrunden till analysmetoden och diskuterar praktiska frågorsom identiferats under arbetets gång.

Att uppnå balans är en viktig aspekt inom hållbarhetsredovisning, trots detta är det inte ovanligt att företagens hållbarhetsrapporter är i en obalans. Det har visat sig vara en överrepresentation av positiva händelser i dessa rapporter. Tidigare forskning har visat att legitimitetsteori ligger till grund för upprättandet av en hållbarhetsrapport och förklarar varför företag väljer att presentera negativa händelser. Det finns incitament för företag att presentera negativa händelser, då det skapar legitimitet gentemot företagens intressenter. Syftet med denna studie är att undersöka vilken typ av negativa händelser som presenteras och hur företag presenterar negativa händelser. Genom en kvalitativ innehållsanalys sker en branschjämförelse för att identifiera eventuella mönster och skillnader. Det empiriska materialet består av en kvalitativ innehållsanalys som tillämpats på nio företag inom branscherna dagligvaruhandel, IT-och telekom och byggbranschen. Hållbarhetsrapporter från samtliga bolag har analyserats och sedan har all data kodats med hjälp av ett kodningsschema där strategier och kategorier har identifierats. Utformning av kodningsschemat präglades av tidigare forskning och lagtext där tidigare definierade legitimeringsstrategier och kategorier identifierats. Strategierna som identifierats från tidigare forskning var marginalisering, avskiljande, rationalisering, korrigerande åtgärder samt återge fakta. Resultatet påvisar att samtliga strategier framtagna från tidigare forskning kunde identifieras i studiens empiriska material. Där vissa strategier förekom mer frekvent än andra. Det var även möjligt att urskilja mönster inom och mellan branscherna, framför allt inom dagligvaruhandeln fanns ett samförstånd i hur negativa händelser presenteras och vilket område dessa berörde. De typer av negativa händelser som presenterades har även identifierats som småskaliga händelser. / Balance plays a key role in sustainability reporting, despite this it has been shown that there is an overrepresentation of the positive aspects. This indicates an imbalance in sustainability reporting. The legitimacy theory is the foundation in sustainability reporting and explains why companies choose to disclose. It has been shown that incentive to disclose negative aspects exists, because it provides the companies with legitimacy towards stakeholders. The purpose of this study was to examine which type of negative events companies choose to disclose and how companies choose to disclose information concerning negative events. Further the aim was to do an industry comparison, in order to identify patterns and differences. A qualitative content analysis was conducted and applied to nine companies, in the food industry, IT &- telecom and the construction industry. The sustainability reports from all the companies, got analyzed and then coded with the help of a coding scheme. The coding scheme helped identify the companies strategies and categories of the negative events. The coding scheme was conducted with previous research and laws as a base. The results show that all the strategies from earlier research could be identified, and those strategies were marginalization, authorization, indicating facts, rationalizing and corrective action. Some strategies occurred more frequently than others. Some patterns were identified, both within the industries and between the industries. Especially in the food industry, there was a consensus on how the negative events were to be presented and within which area. Further, the result showed that the negative events that were presented, could be identified as insignificant events.

Bakgrund: För nystartade företag är vägen till framgång sällan okomplicerad. Resan präglas ofta av motgångar, hinder och utmaningar, framför allt för företag som växer snabbt. Många har bildenav att företag som växer mycket och snabbt enbart är förenade med framgång och att tillväxt ärvad alla entreprenörer drömmer om. Dock är det en komplex och krävande uppgift att styrasnabbväxande företag. Tidigare forskning har visat hur företag förändras när de växer, däremotsaknas forskning om vilka styrverktyg som är lämpliga vid snabb tillväxt, hur styrningen förändrasöver tid i snabbväxande företag samt hur företag bör styras när de växer snabbt med förvärv. Denna studie kommer därför att undersöka styrningens förändring på ett snabbväxande företag där tillväxten utgjorts av många förvärv. Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för vilka styrverktyg som använts och hur styrningen förändrats över tid i ett snabbväxande företag där tillväxten utgjorts av många förvärv. Vidare ämnar studien identifiera vilka kritiska händelser som främst bidragit till styrningens förändring. Metod: Denna studie har använt sig av en kvalitativ forskningsstrategi, en induktiv forskningsansats samt en fallstudie som forskningsdesign. Insamlingen av empiriska data har baserats på primärdata från intervjuer samt sekundärdata ifrån års- och delårsrapporter, data från pressmeddelanden på företagets hemsida samt interna dokument. Slutsats: Studien visar att de kritiska händelser som påverkat styrningen mest i fallföretaget är börsnoteringen, ett ledningsbyte och en omorganisation. Bland de styrverktyg som har använts i studien har kulturkontroll varit det styrverktyg som förändrats mest och därmed haft störst påverkan på företagets tillväxtresa. Vidare har tre viktiga faktorer identifierats som i kombination med styrningen bidragit till en lyckad förändringsresa: dynamiken mellan grundarna och företagskulturen, dynamiken mellan grundarna och tillväxten och slutligen dynamiken mellan företagskulturen och tillväxten. / Background: For startups, the road to success is rarely straightforward. The journey is often characterized by setbacks, obstacles, and challenges, especially for fast-growing companies. Many people have the idea that fast-growing companies are only associated with success and that growth is the dream of all entrepreneurs. However, managing fast-growing companies is a complex and demanding task. Research has previously studied how firms change as they grow, but there is a lack of research on which management controls are appropriate for rapid growth, on how governance changes over time in fast-growing firms, and on how firms should be governed whenthey grow rapidly through acquisitions. Therefore, this study will investigate the change in governance in a fast-growing company where acquisitions have been a large part of the growth. Purpose: The purpose of the study is to increase the understanding of which management controls have been used and how governance has changed over time in a fast-growing company,where acquisitions have been a large part of the growth. Furthermore, the study aims to identify the critical events that mainly contributed to the change in governance. Methodology: This study has used a qualitative research strategy, an inductive research approach and a case study as a research design. The collection of empirical data has been based on primary data from interviews and secondary data from annual and interim reports, data from press releases on the company's website and internal documents. Conclusion: The study shows that the critical events that most affected governance in the case company are the IPO, a change of management and a reorganization. Among the management controls used in the study, cultural control was the type of control that changed the most and thus had the greatest impact on the company's growth journey. Furthermore, three important factors have been identified that, in combination with governance, have contributed to a successful change journey: the dynamics between the founders and the corporate culture, the dynamics between the founders and growth, and finally the dynamics between the corporate culture and growth.

Bakgrund: En amputation innebär ett avlägsnade av en kroppsdel. De flesta amputationer utförs i de nedre extremiteterna. I Sverige sker årligen ungefär 2250 amputationer i de nedre extremiteterna. Orsaken till amputation kan vara kärlsjukdomar, diabetes samt trauma. Sjuksköterskan har i sin profession en betydande roll i mötet med patienten. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser efter amputation av nedre extremitet. Metod: En litteraturöversikt genomfördes utifrån Fribergs metodbeskrivning. Tio kvalitativa originalartiklar inhämtades via databaserna PubMed och Cinahl Complete. Primära sökord som användes var amputation, nedre extremitet och livsförändrade händelser med begränsningar såsom engelska och peer reviewed. Resultat: Fyra teman identifierades: Upplevelsen av psykiska och fysiska förändringar, Att uppleva rollförändring och förlust av självständighet, Förändrad kroppsuppfattning och känslan av sårbarhet samt Vägen tillbaka efter amputation. Resultatet visade att patienterna upplevde en förlust av självständighet vilket gav upphov till en känsla av att vara en börda för sin familj. Den fysiska förmågan försämrades vilket bidrog till att de inte kunde ta sig utanför hemmet. Detta resulterade i att de kände sig ensamma och isolerade. Slutsats: Patienter upplevde känslomässig chock och rädsla inför framtiden. Att inte kunna prestera till fullo, bidrog till en känsla av förlust av identitet och självständighet. Vikten av stöd från familj, vänner och vårdpersonal har en central betydelse för återhämtning efter amputation. Amputation innebär att patienten genomgår en övergång till en ny fas i livet, en transition. / Background: An amputation implies a removal of a body part. Most amputations transact at the lower extremities. In Sweden approximately 2250 lower extremity amputations are made a year. The causes of amputation may be vascular diseases, diabetes or trauma. The profession of a nurse has a major role in the relation to the patient. Aim: The aim was to investigate patients’ experiences after an amputation of lower extremity. Method: To approach the aim a literature review was performed by the method of Friberg. Ten qualitative original articles were collected by the databases PubMed and Cinahl Complete. Primary keywords were amputation, lower extremity and life change events. Limitations were English and peer reviewed. Results: Four themes were identified: Experience of psychological and physical changes, To experience changes of identity and loss of independents, Changes of self-perceptions and the feeling of being vulnerable and How to recover after an amputation. The result showed that the patients’ experienced a loss of independence which resulted in a feeling of being a burden. The physical ability was impaired and contributed to a feeling of being isolated and lonely. Conclusion: The patients’ experienced emotional shock and a fear for the future. Not being able to perform to the fullest produced a loss of identity and independence. Support from family, friends and healthcare professionals has a central value for the recovery. To be amputated results in a transitioning and a new phase in life.

Ambulanssjuksköterskor exponeras regelbundet för traumatiska händelser i sitt arbete, vilket utgör en risk för psykisk ohälsa i olika former. Trots kännedom om riskerna och vikten av stöd består brister i det befintliga stödsystemet. Bristerna påverkar inte bara sjuksköterskornas välbefinnande och arbetsprestation, utan även patientsäkerheten. Syftet med examensarbetet var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av stöd efter traumatiska händelser för att öka kunskapen om stödets betydelse efter traumatiska händelser. Examensarbetet har genomförts som en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med induktiv ansats. Datainsamlingen och analysprocessen genererade tre kategorier; Organisatoriska brister, organisatoriska tillgångar och betydande faktorer utanför organisationens stödstrukturer följt av åtta subkategorier som genererade en struktur. Resultatet påvisar organisatoriska brister, brister i befintliga handlingsplaner och brist på tid till bearbetning. Samtidigt framkom organisatoriska tillgångar, såsom värdet av stödjande samtal och en stödjande chef. Betydande faktorer utanför organisationen stödstrukturer beskrevs i form av kollegialt stöd och egenansvar. Informanterna betonade vikten av proaktivt och långsiktigt stöd. Examensarbetet understryker vikten av ett strukturerat och anpassat stödsystem för ambulanssjuksköterskor efter traumatiska händelser. Förbättringar krävs för att säkerställa deras psykiska hälsa och förmågan att leverera högkvalitativ vård. / Ambulance nurses are regularly exposed to traumatic events in their work which poses a risk for various forms of mental illness. Despite awareness of the risks and the importance of support, weaknesses in the existing support system persist. These weaknesses affect not only the well-being and work performance of the nurses but also patient safety. The purpose of this thesis was to describe ambulance nurses’ experiences of support following traumatic events to increase the knowledge about the significance of support after such events. The thesis was conducted as a qualitative semi-structured interview study with an inductive approach. Data collection and analysis generated three categories: organizational deficiencies, organizational assets and meaningful factors outside the organizational support structures, followed by eight subcategories that formed a structure. The results show organizational deficiencies, a lack of structured action plan and lack of time for processing. Meanwhile, organizational assets such as the value of supportive counselling and supportive manager. Meaningful factors outside the organizational support structures were described in the form of collegial support and personal responsibility. The interviewed ambulance nurses emphasized the importance of proactive and long-term support. The thesis highlights the importance of a structured and tailored support system for ambulance nurses after traumatic events. Improvements are required to ensure their mental health and ability to deliver high quality care.

Det kan finnas olika orsaksförklaringar till varför ett barn beter sig och agerar som den gör. Symtom som rastlöshet, koncentrationssvårigheter och svårigheter att hantera och reglera sin uppmärksamhet och sina känslor kan förklaras av en ADHD-diagnos. Samma symtom kan även vara en indikation på att barnet upplevt våld eller andra traumatiska händelser och därigenom utvecklat PTSD som en följd av dessa upplevelser. Den föreliggande studiens syfteär att utforska hur kuratorer kan särskilja och identifiera symtom relaterade till ADHD, traumaoch PTSD samt om de kan uppleva ett samband mellan dessa. Tidigare forskning visar på att det finns likheter i symtom och en del symtomöverlappningar mellan ADHD, trauma och PTSD. Vidare återfinns kunskapsluckor inom området. De två frågeställningar som ställs är:1) Hur kan informanterna identifiera och särskilja symtom relaterade till ADHD, trauma och PTSD hos barn och unga? 2) Vilka liknande symtom kan uppvisas vid ADHD, trauma och PTSD enligt informanterna? För att besvara dessa forskningsfrågor har sex semistrukturerade intervjuer genomförts med informanter anställda eller tidigare anställda inom skola, BUP och Habiliteringen. Tematisk analys har applicerats för att identifiera olika teman som berör forskningsfrågorna vilka gav följande teman: Barns beteende och symtom, normbrytandebeteende, symtomöverlappning samt behandling och feldiagnostisering. Vidare har de tempiriska materialet analyserats genom systemteorin för att tolka det insamlade materialet. Resultatet av studien påvisar att informanterna kan uppleva utmaningar i att identifiera och särskilja symtom relaterade till ADHD, trauma och PTSD samt att dessa symtom många gånger överlappar varandra. Slutsatserna indikerar att en potentiell brist i diagnostisering skulle kunna leda till allvarliga konsekvenser för barnet, inklusive en förvärring av barnets beteende och symtom. Informanterna menade att detta kan leda till livslånga konsekvenser och öka riskenför att barnet utvecklar psykisk ohälsa.

The emission-heavy open-pit mining industry is exploring a new emission-free era with electrified autonomous haulers. The new technology has challenges, such as designing charging infrastructure for complex environments. This thesis addresses these challenges with a simulation model. This thesis aims to create a foundation and enhance decision-making for designing and evaluating charging infrastructure for Volvo Autonomous Solutions. The paper investigates various charging infrastructure designs using a simulation model verified by Volvo Autonomous Solutions employees, prioritizing minimizing the total cost of ownership and simultaneously meeting the production goal. The project consists of phases such as Needfinding and Research, Modeling, Simulation, and Validation, each aligned with specific activities inspired by Design Thinking principles. The simulation model is developed iterative with a specific site as the case. Several meetings were conducted with the co-advisor and supervisor to validate the simulation model. The thesis has developed a simulation model for charging infrastructures specifically designed for open-pit quarries. The simulation model was developed to make changes to the system easily. Adaptiveness is needed for the constantly changing environment or testing a new open-pit quarry. How to design charging infrastructure for open-pit quarries was found to be a research gap, and there is also an industrial need for guidance on how it should be designed. The scientific contribution concludes that important factors are important in designing charging infrastructure. Whereas the industrial contribution concludes, the simulation model is configured. / Den utsläppstunga dagbrottsindustrin utforskar en ny utsläppsfri era med elektrifierade autonoma dumprar. Den nya tekniken har utmaningar, som att designa laddinfrastruktur för komplexa miljöer. Denna avhandling tar uppdessa utmaningar med en simuleringsmodell. Examensarbetet syftar till att skapa en grund och förbättra beslutsfattandet för design och utvärdering av laddinfrastruktur för Volvo Autonomous Solutions. Uppsatsen undersöker olika designer av laddinfrastruktur med hjälp av en simuleringsmodell som verifierats av anställda på Volvo Autonomous Solutions, med prioritet att minimera den totala ägandekostnaden och samtidigt uppfylla produktionsmålet. Projektet bestod av faser som Needfinding och Research, Modellering, Simulering och Validering, var och en anpassad till specifika aktiviteter inspirerade av Design Thinking principer. Simuleringsmodellen utvecklades iterativt med ett specifik dagbrott som fall. Flera möten genomfördes med företagshandledare och handledare för att validera simuleringsmodellen. Avhandlingen har utvecklat en simuleringsmodell för laddningsinfrastruktur speciellt utformad för dagbrott. Simuleringsmodellen utvecklades för att enkelt kunna göra ändringar i systemet. Anpassningsförmåga behövs för den ständigt föränderliga miljön eller för att testa ett nytt dagbrott. Hur man utformar laddinfrastruktur för dagbrott visade sig vara ett forskningsgap och det finns också ett industriellt behov av vägledning om hur den ska utformas. Det vetenskapliga bidraget drar slutsatser om viktiga faktorer vid utformningen av laddinfrastruktur. Medan det industriella bidraget drar slutsatser om konfigurationen av simuleringsmodellen.

Bakgrund- Prostatacancer är en av de vanligaste cancerformerna i Sverige och nästan 34 % av alla fall av cancer hos män är prostatacancer. Radikal prostatektomi är en behandling som innebär att hela prostatan och intilliggande körtlar tas bort. Prostatektomi kan ha negativ påverkan på livskvaliteten p.g.a. ingreppets komplikationer. Syfte- att belysa hur män upplever sin livskvalitet efter att ha genomgått en prostatektomi. Metod- En systematisk litteraturstudie. Artiklar har sökts fram i elektroniska databaser. Tio artiklar har granskats enligt kriterier för kvalitetsgranskning där nio kvalificerats och används i resultatet. Inspireras av kvalitativ analys och identifierat olika teman i texten. Vi kom fram till fyra kategorier som vi redovisar resultaten ifrån: fysiska, psykiska, sociala och omvårdnadsaspekter. Resultat- Sexualitet, relationer, männens upplevelse av självkänsla och kontroll över sin kropp samt informationsbrist var de viktigaste områdena där livskvaliteten påverkades negativt. Slutsats- Radikal prostatektomi innebar en stor förändrig för männens livskvalitet och deras liv. Vi tror att mer forskning behövs inom ämnesområdet för att få en djupare förståelse för hur männen upplever sin livskvalitet efter operationen.

No description available.