Vid upprättandet av finansiella rapporter sker ett omfattande bokslutsar-bete där företag måste beakta stora mängder av information. Den infor-mation som skall beaktas utgörs inte endast av det som vid räkenskaps-årets utgång var känt utan hänsyn skall även tas till händelser som inträf-fat efter balansdagen, men innan undertecknandet av de finansiella rap-porterna. Gällande rätt om händelser efter balansdagen regleras i 2 kap 4 § p. 3 b) ÅRL. ÅRL är av ramlagskaraktär varför utfyllnad till lagen skall sökas i kompletterande normgivning. Den rekommendation som tillhan-dahåller viss vägledning om händelser efter balansdagen är RR 26. Gäl-lande rätt om händelser efter balansdagen kan anses komplicerad att till-lämpa då svårigheter kan uppstå vid beaktandet av vad som utgör en ny händelse och vad som endast utgör tillkommande information. Syftet med denna uppsats är att klargöra och utvärdera rättsläget gällande händelser efter balansdagen. Författarna vill identifiera och belysa olika tillämpningssituationer inom området och även diskutera rättslägets än-damålsenlighet samt om det finns behov av reformer av detsamma. I denna uppsats har den så kallade rättsdogmatiska metoden använts. För-fattarna har försökt arbeta rättsutredande vilket i denna uppsats innebär att klargöra gällande rätt, systematisera, värdera och föreslå ändringar. Uppsatsens kritiska del utgör rättspolitisk argumentation som innebär att argumentera för eller emot olika lösningar och deras effekter. Författarnas uppfattning är att rättsläget gällande händelser efter balans-dagen i vissa hänseenden ej kan rättfärdigas i förhållande till grundläg-gande redovisningsprinciper. Studiens tillämpningssituationer visar att avvikelse från dessa grundläggande principer kan leda till avsteg från god redovisningssed och torde därmed ej utgöra ändamålsenlig redovisning. Författarna tycker därför att en reformering av rättsläget gällande händel-ser efter balansdagen är motiverad.

En positiv eller negativ livsinställning, djur, natur, tro och utbildning, är det faktorer som har skyddande egenskaper? Personerna som fått behandling professionellt, har bearbetat händelserna de varit med om bättre än de som inte har fått hjälp med bearbetning. De personer som har en positiv livsinställning, i kombination med att de fått professionell hjälp av någon, har bearbetat de traumatiska händelser de varit med om bättre, än personer som har en negativ livsinställning, eller inte fått professionell hjälp. Några av personerna som intervjuats har även haft stor hjälp av att vistas ute i naturen tillsammans med sina hundar. Hundarna har varit ett stort stöd mentalt och en god vän som lyssnat när de mått dåligt. / A positive or negative approach to life, animals, nature, faith and education, are those factors with protective characteristics? Persons that have got professional treatment, have processed the experienced incidents, better than those who have not received help to process the incidents. Those who have a positive approach to life, combined with professional treatment, have processed traumatic experiences better than persons with a negative approach to life, or those with no professional treatment offered. Some of the interviewed persons have gained a lot by spending time with their dogs in nature. The dog has acted as mental support and a good friend, who has listened when the person has been depressed and in need of support.

Sömn och  förmågan att minnas persoliga händelser är en fundamental funktion i vårt liv och har en betydande roll för vårt välbefinnande. Denna studie ämnade undersöka om det föreligger något samband mellan insomnibesvär och minnet för personliga händelser under kontroll för variabler såsom emotioner och ålder. Vidare undersöktes relationen mellan sömnrelaterad oro och minnet för personliga händelser. Datainsamlingen bygger på en enkätundersökning riktad till en studentpopulation där urvalet utgjordes av 314 deltagare. Resultaten indikerar att det fanns ett signifikant samband mellan insomnibesvär och minnet för personliga händelser efter kontroll för emotioner och ålder. Ett signifikant samband påvisades även mellan sömnrelaterad oro och minnet för personliga händelser. I diskussionen belyses minnet för personliga händelser som en möjlig faktor som kan vidmakthålla insomnibesvär. / Sleep and our ability to remember personally experienced events is a fundamental function in our lives and plays an important role in our wellbeing. The aim of this study was to investigate whether there is a relationship between insomnia symptoms and memory for personally experienced events, while controlling for the effects of variables such as emotions and age. We also investigated the relationship between sleeprelated worry and memory for personally experienced events. Data was collected through a survey, which was conducted in a student population of 314 respondents. Results indicate that there was a significant correlation between insomnia symtpoms and memory for personally experienced events after controlling for emotions and age. Significant correlations were also found between sleeprelated worry and memory for personally experienced events. The role of memory for personally experienced events as a possible factor for maintaining insomnia symptoms is discussed further.

<p>Aktiv funktionalitet efterfrågas i flera sammanhang. Den har sitt ursprung i forskning om aktiva databaser, men det finns även användningsområden utanför dessa. Aktiv funktionalitet kan utnyttjas för vanliga applikationer som kan generera händelser, vilka skall initiera någon form av aktivitet. I detta arbete undersöks hur sammansatt händelsedetektering kan erhållas med hjälp av Jini. Jini är en utbyggnad av Java och har bland annat en händelsemekanism. Jini studeras, och då i synnerhet händelsemekanismen, för att undersöka Jinis stöd för att hantera de krav som ställs på sammansatt händelsedetektering i en distribuerad, dynamisk miljö. Arbetet visar att Jini till stor del ger möjligheter att uppfylla krav för sammansatt händelsedetektering, men att stödet är bristande i flera fall. Implementering av en prototyp för sammansatt händelsedetektering visar på stora möjligheter, men också att ett stort ansvar ligger hos utvecklaren om kraven skall mötas.</p>

<p>Den här studien beskriver kritiska händelser och vad som påverkat läroprocessen i en reflektionsgrupp för ledarstöd, ett samverkansprojekt mellan två olika förvaltningar och landstinget i en medelstor svensk stad. Åtta erfarna chefer från olika arbetsplatser träffades vid sju tillfällen under perioden nov 2004 – juni 2005 under ledning av en processledare. Det övergripande syftet med studien är att ur deltagarperspektiv belysa och analysera processen i kompetensutvecklingsinsatsen och söka svar på vilka brytpunkter deltagarna upplevt i termer av stödjande och hindrande händelser under läroprocessens gång samt vilka effekter av kompetensutvecklingen deltagarna själv ser i sin profession som ledare i den dagliga praktiken.</p><p>Studien har en kvalitativ ansats och kritiska-händelse-metoden, CIT (Critical Incident Technique) har använts för att samla in och analysera data. Åtta djupintervjuer med samtliga deltagare och en djupintervju med processledaren har legat till grund för analysen, som resulterade i sju kategorier; Engagemanget och motivationen, Tryggheten, Kommunikationen och interaktionen, Perspektivvidgandet, Samhörighetskänslan, Energitappet och Självkänslan.</p><p>Följande slutsatser mynnar i studien ut i en diskussion mot bakgrund av teorier om lärande och då i synnerhet vuxnas lärande;</p><p>– Den strategiska styrningen av kompetensutvecklingsprogrammet har öppnat lärandeporten och lagt grunden för deltagarnas motivation</p><p>– Det operativa ledarskapet har haft mycket stor betydelse för lärprocessen och skapat förutsättningar för kommunikationen, kunskapsutbytet och därmed kunskapsbildningen.</p><p>– De respektfulla relationerna i gruppen har gett en känsla av samhörighet, som i sin tur legat till grund för det viktiga erfarenhetsutbytet i kunskapsbildningen</p><p>– Reflektionsgruppen har bidragit till autonomi</p>

Patientsäkerhet är ett viktigt ämne inom hälso- och sjukvården. Läkemedelshantering är en del av omvårdnadsarbetet som kan äventyra patientsäkerheten. En fjärdedel av de vårdskador som inträffar beror på fel i läkemedelshanteringen. Studiens syfte var att beskriva händelser och/eller omständigheter i omvårdnadsarbetet som kan riskera patientsäkerheten vid läkemedelshantering. Metoden är litteraturstudie och omfattar 17 artiklar i resultatet som visar att det är flera händelser/omständigheter som bidrar till och ibland samverkar till att medicineringsfel inträffar. Händelser/omständigheter som kunde utgöra en risk för medicineringsfel var: hög arbetsbelastning, övertid, långa arbetspass, kunskapsbrist, låg erfarenhet, kommunikationsbrister, avbrott/distraktion, otydliga ordinationer, bristande kontrollåtgärder av sjuksköterskan samt relation och ansvarsfördelning mellan personalen. Fortsatt forskning bör fokusera på metoder, hjälpmedel och system som kan förhindra att medicineringsfel inträffar och på det sättet spara både pengar och mänskligt lidande. Det är även väsentligt att utvärdera effekterna av den nya patientsäkerhetslagen. / Patient safety is important for health care. Handling of pharmaceutical products is a task within nursing that may jeopardize patient safety. One fourth of the all documented health damages that occur are due to medication errors. The purpose of this study was to describe events and/or circumstances in nursing that can jeopardize patient safety when it comes to handling of pharmaceutical products. The study design is literature study which covers 17 articles in it’s result that shows it’s several events/circumstances that contributes and sometimes work together to make medication errors occur. Events or circumstances that could pose a threat to medication errors was: high workload, overtime, long shifts, lack of knowledge, lack of experience, communication gaps, interruption/distraction, unclear prescription, lack of control measures from the nurse and the relation and responsibilities among staff. Further studies should focus upon methods, tools and systems that can prevent medication errors from occuring and thus save both money and human suffering. It’s also essential to evaluate the effects of the new law concerning patient safety.

När människor drabbas av en traumatisk kris som raserar deras vardag tvingas de till att försöka bygga upp sin tillvaro igen. Vissa gör detta genom att blogga om sina tankar och känslor rörande krisen. Vad kommer det sig att så många väljer att visa upp sitt lidande i ett offentligt forum? Med hjälp av grundad teori undersöker vi de mest centrala aspekterna av och omkring krisbloggande för att skapa en större förståelse för detta nutida fenomen. Genom intervjuer och studier av bloggar framkommer det att personer som bloggar får möjlighet att på egna villkor göra sin röst hörd, sprida sin berättelse och reflektera över sin egen resa. Detta, samt det stöd som de får genom återkoppling från läsarna, gör att de upplever ett ökat välmående. Med hjälp av utvalda delar från Giddens teori om det senmoderna samhället placerar vi fenomenet krisbloggar i en nutida kontext och genom Franks teorier om narrativ förklarar vi hur viktigt det är att få skapa och dela sin berättelse för människor som drabbats av någon form av kris. / When people suffer from a traumatic crisis that destroys their lives, they are forced to try and rebuild their everyday lives again. Some do this by writing blogs about their thoughts and feelings regarding the crisis. Why is it that so many people choose to display their suffering in a public forum? With the help of grounded theory, we investigate the most central aspects of blogging about traumatic crises in order to create a greater understanding of this contemporary phenomenon. Through interviews and the study of blogs, it is revealed that the people behind the blogs are able to make their voices heard on their own terms, to spread their story and to reflect on their own journey. This, alongside the support they recieve through the feedback from their readers, make them experience increased well-being. With the help of selected parts from Giddens' theory on modernity, we place the phenomenon of cirisis blogs in a comtemporary context and through Frank's theories regarding narratives, we explain how important it is to create and share stories for people affected by some form of crisis.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och ärftlighet är den mest kända riskfaktorn. Ett blod- eller vävnadsprov kan påvisa mutation av bröstcancergenerna, vilket är ärftligt och resulterar i ökad risk för cancerutveckling. Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med känd ärftlig risk att utveckla bröstcancer. Kunskap söktes från tidigare forskning för att få fördjupad förståelse och helhetsbild över kvinnornas upplevelser av att leva med den ärftliga cancerrisken. Studiens resultat baseras på 10 artiklar från Canada, England, Norge och USA. Genom artikelgranskningen identifierades fyra teman: Beskedet om ärftlig cancerrisk, Förebyggande operation eller övervakning, Stöd vid ärftlig cancerrisk och Familjesituation. Ur dessa teman framkom även subteman: Känslor efter beskedet, Oron för att drabbas av cancer, Hantering av cancerrisken, Omständigheter som påverkar beslutet, Beslut om förebyggande operation, Förändrad kropp vid förebyggande operation, Närståendes stöd, Offentligt stöd, Erfarenhet av cancersjukdom inom familjen och Tankar om framtiden. Resultatet visar att kvinnor hanterar den ärftliga cancerrisken på olika sätt då varje kvinna är unik med egna behov, önskningar och planer för livet. I diskussionen kopplas kvinnornas upplevelser ihop med sjuksköterskans betydande roll och motiverar vårdpersonalen till att kunna stödja anhöriga inom vården.

No description available.

De senaste åren har det skett en nedprioritering av risk- och krisföreberedande arbete på kommunal nivå, främst gällande naturkatastrofer. En av anledningarna till detta är att de kommunala medlen prioriteras mot andra saker som exempelvis skola, vård och omsorg. Syftet med uppsatsen är att undersöka lärdomar och förmåga rörande hanteringen av naturkatastrofer på olika myndighetsnivåer i Sverige. Lärdomar studeras utifrån ett verkligt exempel: skogsbranden i Västmanland sommaren 2014. Huvudfokus för uppsatsen är att studera Uppsala kommuns förmåga att hantera en eventuell framtida naturkatastrof. För att undersöka syftet används två teoretiska modeller: Framgångsfaktorer för krishantering samt DROP-modellen. Framgångsfaktorerna används sedan för att se om lärdomar har inhämtats ur skogsbrandskatastrofen. Uppsala kommuns förmåga analyseras genom DROP-modellen, som delas in i ett antal steg. Den kommunala förmågan analyseras i varje steg i modellen för att diskutera om motståndskraft mot en eventuell naturkatastrof finns. Resultatet av undersökningarna visar att lärdomar kan inhämtas från skogsbrandsstudien, men det som är avgörande för om lärdom verkligen tas är om myndigheterna själva aktivt väljer att ta åt sig av erfarenheterna. Dock är det osäkert om Uppsala kommun har förmåga att klara en eventuell naturkatastrof, då det finns prioriterings- och tolkningsproblematik i det beredskapsförebyggande arbetet.