Hållbar utveckling är ett ständigt aktuellt ämne i dagens samhällsdebatt men det råder delade meningar kring hur vi arbetar med det på bästa sätt. Tidigare har samhället fokuserat på att minska sin energiförbrukning, resursanvändning, utsläpp av växthusgaser med mera för att göra samhället mer hållbart. Nu har det börjat växa fram andra tankar om att vi bör fokusera på att skapa en positiv påverkan på miljön och naturen för att samhällets utveckling ska bli hållbar. Ett sätt att göra det är genom Cradle to Cradle. Cradle to Cradle bygger på att skapa positiva och hållbara kretslopp, främst för produkter och produktion men även inom andra delar av samhället som samhällsplanering men också människors sätt att leva och konsumera.  Syftet med uppsatsen var att identifiera och undersöka styrkor och svagheter i en svensk kommuns arbete med Cradle to Cradle. I arbetet undersöks hur Ronneby kommun konkretiserar Cradle to Cradle i sin planering. Hur de går från en mer övergripande strategi om hållbar utveckling till att konkretisera principerna för Cradle to Cradle i sin planering. Undersökningen gjordes genom en fallstudie av Ronneby kommun. Val av Ronneby kommun som fall grundade sig i deras arbete med Cradle to Cradle på flera olika nivåer inom fysisk planering. Från uppförande av enskilda byggnader enligt Cradle to Cradle principer till arbetet med att ta fram strategiska program och skapandet av en ny stadsdel enligt Cradle to Cradle.

Grunden för studien har varit David L. Raineys intressentmodell. Genom att anta ett socialt perspektiv inom hålbarhetsarbetet menar Rainey att de ekologiska och ekonomiska aspekter inkluderas i arbetet. Rainey menar att det är genom det sociala perspektivet som framgångar för en ännu bättre framtid startas tillsammans med företagets intressenter och omgivning. Syftet för studien är att skapa en övergripande förståelse för hur små företags hållbarhetsarbete kan förbättras genom att undersöka hur representanter från små företag beskriver sitt hållbarhetsarbete med hjälp av Raineys intressentmodell. Frågeställningen har varit: Hur kan små företag utveckla sitt hållbarhetsarbete med utgångspunkt av Raineys intressentmodell? En deduktiv ansats har använts med kvantitativ metod som grund och en webenkät baserad på Rainey intressentmodell utgjorde verktyget för insamlingen av forskningsdata. Resultatet är tillämningsbart på de företag som ingått i studien. Resultatet visar att företagsrepresentanterna anger att de arbetar i mycket hög grad med hållbarhet, men att det finns vissa delar i verksamheterna som ses som mer riskfyllda. I slutsatsen utpekas delområdet Aktörer i samhället ut som det delområde som de medverkande företagen utifrån studiens resultat bör arbetar mera med. Det är det delområde av de fyra som ingår i modellen som företagarna anger att de arbetar med i lägst utsträckning och samtidigt ser störst risk för att negativ kritik framkommer vid en extern granskning. Det är också det delområde som sticker ut mest i en granskning av kritiska områden i verksamheten. För att förbättra sitt hållbarhetsarbete med utgångspunkt av Raineys modell behöver företagen skapa kommunikationsvägar, rutiner och eventuellt riktlinjer för att kunna följa och hålla kontakt med företagets intressanter.

Hållbar utveckling är ett område vars aktualitet eskalerar och har gjort så under en längre tid. Alla behöver inkluderas; på nationell, regional och lokal nivå såväl som på individnivå. Agenda 2030 består av FN:s 17 globala mål som antagits av världens länder och riktar sig mot alla aktörer på marknaden, såväl företag som offentliga organisationer. För att uppnå målen som inkluderas i Agenda 2030 krävs ett effektivare arbete kring hållbarhet och användandet av både formella som informella styrverktyg för att kunna sprida arbetet inom organisationer. Även om hållbar utveckling är ständigt aktuellt saknas det forskning kring hållbarhetsarbete genom styrsystem i offentliga organisationer. Det behövs mer forskning kring vilka verktyg som ska användas och hur de relaterar med varandra i implementeringen av agendan i offentliga organisationer. Syftet med uppsatsen är att förklara och förstå hur offentliga organisationer arbetar med hållbarhet och Agenda 2030. Inriktningen har varit offentliga organisationers styrsystem. För att uppfylla syftet har empiri insamlats genom en kvalitativ metod. Tio semistrukturerade intervjuer har hållits med offentliga organisationer, med fokus på värmländska kommuner. Respondenter har varit mer eller mindre ansvariga för Agenda 2030 i den offentliga organisationen där de arbetar. Slutsatser som framkommit präglas av en separation mellan hållbarhetens tre delar och en avsaknad av Agenda 2030, dock inte av hållbarhet, i de offentliga organisationerna. En äldre modell av hållbarhet som appliceras i de flesta organisationerna möjliggör för delarna att ta olika mycket utrymme vilket inte går i linje med helhetsbilden som Agenda 2030 förespråkar. Detta hindrar även de offentliga organisationerna från att ha Agenda 2030 som övergripande mål och implementera agendan i sin kärnverksamhet.

Mänsklighetens påverkan på planeten gör att utbildning framhålls som avgörande för hållbar utveckling. Tidigare forskning har visat på behovet av nya strategier att undervisa naturvetenskap vilket innebär stora utmaningar för lärare. I studien har författaren tillsammans med en lärare vidareutvecklat en didaktisk modell, med tillägget att öka elevers agentskap, vid arbete med en samhällsfråga med naturvetenskapligt innehåll med ställningstagande om förnybara energikällor. Det empiriska materialet består av ljudinspelningar av samtal mellan elever på samhällsprogrammets första årskurs. Ett analytiskt ramverk utvecklades utifrån Sadlers aspekter av SNI (Sadler, Barab & Scott, 2007) och Biesta och Tedders (2007) definition av agens. I linje med tidigare forskning visar resultatet att elevernas argumentation kännetecknas av komplexitet, mångfald av perspektiv respektive SNI-frågans pågående karaktär, samt en låg grad av kritiskt förhållningssätt. Studien bidrar med nya insikter om agens och ger lärare möjligheter att reflektera överstrategier för SNI-undervisning, utifrån både innehåll och demokratiska arbetsformer genom elevers agentskap. / The planetary impact from human activities calls attention to education for sustainable development. Previous research shows the need for new practice like socio-scientific issues (SSI) education and accordingly brings new challenges for science teachers. In collaboration with a teacher the present study is developing a didactic model, specifically enhancing students’ agency in the context of a SSI aimed at making students decide on future renewable energy. The data consisted of audio-recordings from group talk between Swedish social science students in grade 10. An analytical framework was designed based on Sadler’s four aspects of SSI (Sadler, Barab & Scott, 2007) and the concept of agency defined by Biesta andTedder (2007). The results show a high level of three aspects; complexity, multiple perspectives and SSI as an ongoing inquiry and also a low level of students’ scepticism towards biased information. The study presents new knowledge of agency in science education and opportunities for teachers to reflect on strategies for designing SSI in a democratic setting.

Ekologiskt, närodlat, kravmärkt och återvinningsbart – kärt barn har många namn och aldrig förr har vi konsumenter varit så medvetna om just den miljömässiga och hälsomässiga aspekten som vi är idag. Man kan verkligen kalla det en ny trend. Sida vid sida om miljötrenden verkar vårt nya sätt att se på mode och hur vi konsumerar det. Den nya eran av ”nyheter varje vecka” och ”prisvärt mode” har även det blivit en ny trend som bidragit till att våra stora fast fashion-företag fullkomligt sprutar ut nya prisvärda tolkningar av det senaste modet och trenderna. Låg kvalitet i plaggen som inte förväntas hålla mer än vid ett par användningsområden för att sedan hamnar i våra hushållsopor har gjort hela industrin till en ohållbar och tickande bomb. Hur väl informerad är fast fashion-konsumenten om deras påverkan och reflekterar dem över sitt köpbeteende? Vem bär ansvaret? Denna problemformulering ligger till grund för denna studie och vi har genom kvalitativ forskning belyst den ohållbara situation som textila avfall bidrar till samt kartlagt attityden hos fast fashion-konsumenten genom två fokusgrupper. Urvalet i fokusgrupperna bestod av unga kvinnor från ålder 16-26 år där fokus i intervjuerna var deras attityd, hur välinformerade dem är, hur långt är de själva villiga att gå för miljön samt vem de anser bär det tyngsta ansvaret i frågan. / Program: Textilekonomutbildningen

Det finns en rad varierande affärsmodeller, vilka en entreprenör med mål att starta egen verksamhet, kan följa. Dock kan det vara svårt för denne att finna rätt alternativ, samt veta tillvägagångssättet i användandet av sådana affärsmodeller. I denna uppsats berörs ämnet affärsmodeller med utgångspunkt kring entreprenörskap och utifrån perspektiv av framgång samt hållbar utveckling. Uppsatsens huvudsakliga fokus ligger i utformandet av en, likt författarna kallar det, alternativ affärsmodell. Begreppet alternativ syftar här till de affärsmodeller, vilka utformats unikt efter ett företags verksamhet och egna värderingar. Visst kan alla företags affärsmodeller anses alternativa, eller unika, dock menar författarna använda begreppet alternativ åt de affärsmodeller vilka från start haft syfte att vara anpassade helt utefter verksamhetens unika förutsättningar. I dessa alternativa affärsmodeller har alltså olika perspektiv ur andra standardiserade affärsmodeller kombinerats utifrån egna mål och visioner. Anledningen till att kalla affärsmodellen alternativ ger förhoppningsvis ett avdramatiserat förhållningssätt till affärsmodeller, speciellt i nystartade företag. För att styrka uppsatsens diskussion har en empirisk undersökning i form av tre kvalitativa intervjuer utförts. Två av dessa är utförda på mindre textila företag vilka inte, enligt deras egen mening, följer någon affärsmodell i verksamheten. Den tredje intervjun är med en universitetslektor på Textilhögskolan i Borås med uppfattningen att affärsmodeller bör användas på ett eller annat sätt inom en entreprenöriell verksamhet. Dessa intervjuer har vidare använts för en utveckling av det nystartade företaget Omkring affärsmodell. Under den teoretiska referensramen har information valts ut med hänsyn till berörda ämnen för att få svar på syfte och frågeställningar. En resultatdiskussion sammankopplar sedan dessa ämnen utifrån empirin och teorin. Här syftar författarna ge förslag på användning av affärsmodeller för nystartade företag och ge definitioner av entreprenörskap, framgång samt hållbar utveckling. I uppsatsens slutsats presenteras hur en affärsmodell kan anpassas efter entreprenörens visioner. En koppling mellan framgång och hållbar utveckling dras även, och perspektivet av framgång definieras i form av entreprenörens självförverkligande. / Program: Textil produktutveckling och entreprenörskap

I dag är miljöfrågan ett omdiskuterat ämne och människor känner oro fördagens miljösituation. I takt med att individer konsumerar allt mer och medtanke på att jordens resurser är begränsade är det ett faktum att nya vägarkrävs för att kunna skapa ett hållbart konsumtionssamhälle och en hållbarutveckling. Karaktärerna av de nya vägarna är emellertid inte lika lätta attidentifiera som behovet av dem.Frågan är hur engagerade och drivande företag behöver vara när det gällerutvecklingen av hållbara verksamheter. Vidare är det ingen självklarhetbeträffande vem eller vilka som bär ansvaret för utvecklingen gentemot enhållbar framtid. Ytterligare en omdiskuterad fråga är huruvida ekonomisktillväxt i längden är förenlig med en ekologiskt hållbar utveckling. Islutändan vill ju trots allt företag uppnå en god lönsamhet och därmed tryggasin egen överlevnad på marknaden.Syftet med uppsatsen är att undersöka, beskriva och analyserautvecklingsmöjligheterna för företag att bedriva lönsamma och hållbaraverksamheter i en förändrad framtid.För att kunna besvara de frågor som uppsatsen bygger på har teori varitgrundstommen. Vidare har en växelverkan skett mellan teori och empiri.Intervjuer med politiker liksom representanter från stora företag med mycketkunskap och många års erfarenhet ger uppsatsen tyngd.Vi har kommit fram till att det är av stor vikt att det kapital som företag ochstat satsar på miljöarbete investeras på ett effektivt sätt. Det krävs dyrbarainvesteringar för att stödja en miljöfrämjande utveckling och för attproducera produkter med minskad miljöbelastning.Företag måste vara nytänkande för att kunna erbjuda miljövänliga produktersom dessutom efterfrågas av konsumenter på marknaden. Det är enligt vårmening troligt att miljövänliga produkter inte genererar en önskvärdlönsamhet för företag, framför allt på kort sikt. Vi anser attkringverksamheter och en satsning på långsiktiga relationer med kundernakan kompensera en minskad lönsamhet inom miljösatsningsområden.Vi ser att företag som har en stor miljömedvetenhet och dessutom användersig av den i sin produktion och framställer miljövänliga produkter kan vinnakonkurrensfördelar. Genom att aktivt arbeta mot en hållbar utveckling kanföretag, enligt vår mening, skapa nya möjligheter. Ansvaret för arbetetgentemot en hållbar utveckling tycker vi ska ligga på såväl företag som stat.För att kunna nå lösningar som möjliggör en hållbar utveckling krävs medandra ord ett stort och välfungerande samarbete med en gemensammålsättning. / Uppsatsnivå: D

The aim of this thesis is to give an insight to how work is being pursued within Swedish SMEin the clothing industry. Furthermore we investigate how efforts can proceed withenvironmental questions in a quest for sustainable development and bring clarity in thedifficulties that occur. Through the use of company examples and a description of how theywork we wanted to give stakeholders knowledge in what resources and procedures that areused today on the market. The function of the report is moreover to provide Swedish smalland medium-sized clothing enterprises suggestions and directions of how to advance withinsustainable development.In our theoretical frame we have chosen to administer the theories that we found suitable forour study. Seen from a perspective of sustainability we have thus applied the theories ofstakeholder and legitimacy, an analysis model for a company’s actions in environmentalquestions and the theory of SME which describes a small or middle sized enterprise’s fivecompetitive variables.The empirical frame we acquired for this thesis is presented in three chapters. Firstly wedescribe the situation within environmental progress in the clothing industry, from the choiceof materials to environmental markings. Secondly the reader is given insight in what laws andregulations that applies within the textile area together with the unions, environmentalmanagement systems and standards that prevail as support. Thirdly, to sum up our empiricalstudy, we introduce seven company examples and describe in what ways they work withsustainable development.In the interpretation and analysis of our company examples, we found that there is adifference between how companies work with environmental questions and sustainabledevelopment. We implicate that their work in some cases is based on a genuine interest forenvironment and in other cases; environmental questions are brought forward as a result ofexternal forces from stakeholders. Furthermore, our assessment was that the standardizationsand environmental markings that are available today are regarded as far too resourcedemanding and complicated to implement. Our opinion is thus that enterprises have notrealized the value that lies within sustainable development. Thereof arises the companies’tendency towards a short-sighted economical growth rather than the long-term economicalgrowth which an investment in sustainable development generates.The thesis is written in Swedish. / Program: Textilekonomutbildningen magister

Hållbar utveckling och Corporate Social Responsibility (CSR) har under det senaste decenniet utvecklats till viktiga och vedertagna begrepp inom den svenska klädbranschen. Under de senaste åren har konsumtionen av textilier ökat markant samtidigt som produktionen har förflyttats till lågkostnadsländer, vilket har resulterat i en komplex internationell värdekedja. I kombination med dagens transparenta media samt miljömedvetna slutkonsumenter ökar kraven på företagen att bedriva ett aktivt hållbarhetsarbete. Denna studie behandlar klädföretag på den svenska marknadens komplexa arbete kring hållbar utveckling. Då tidigare forskning främst skildrat ämnet utifrån ett socialekonomiskt perspektiv, infann sig intresset att skapa en studie ur en miljörelaterad synvinkel.Den övergripande problemformuleringen är således att studera hur klädföretag på den svenska marknaden arbetar med hållbar utveckling inom verksamheten. Fyra perspektiv är vägledande för uppsatsen och behandlar företagens definition av hållbar utveckling, dess praktiska arbetssätt samt kommunikation till intressenter och drivande faktorer bakom ett aktivt miljöarbete. Utifrån ett deskriptivt syfte och en kvalitativ ansats med ett försök till en abduktiv slutledningsmetod har empiri insamlats genom delvis strukturerade intervjuer med tre olika positionerade svenska klädföretag. Tidigare forskning i form av tryckta källor och akademiska artiklar har använts som utgångspunkt för den teoretiska referensramen och därmed som underlag för analysen.Ur analysen kan det konstateras att det finns flertalet olika definitioner av begreppet hållbar utveckling. Dessutom existerar flera olika tillvägagångssätt för att bedriva det praktiska miljöarbetet i företagen. Skälet tros vara att det saknas ett enhetligt ramverk som skapar utgångspunkter och riktlinjer att arbeta utefter inom näringslivet. Vidare påvisas att företagens kommunikation gentemot dess intressenter gestaltar sig olika beroende av den ursprungliga verksamhetens kärnvärden. Drivkraften bakom ett aktivt miljöarbete synes i vår studie främst vara av företagsekonomisk karaktär. / <p>Sustainable development and Corporate Social Responsibility has during the last decades evolved into important and received concepts within the Swedish clothing industry. During the last couple of years the consumption of textiles has increased distinctly and the production has been translocated into low-cost countries, which has resulted in a complex international value chain. The combination of todays transparent media and environmentally conscious costumers results in an increasing demand for sustainable aware companies. This thesis deals with the swedish clothing companies complex task to manage sustainable development. Because existing research focus on the subject from a socio-economical perspective, this thesis is instead composed to study the environmental aspects.</p><p>Hence, the general research question is to study how Swedish clothing companies work with sustainable development and environmental care. Four perspectives are indicative and include the companies way of defining sustainable concepts, their practical operation methods, communication towards stakeholders and driving forces behind an active environmental commitment. Based on a descriptive purpose and a qualitative approach with an attempt to reach an abductive method of conclusions, the empirical material was gathered through partly structured interviews with three Swedish clothing companies. Existing research in context of printed sources and academical journals is the base for the theoretical framwork and therefore also the analysis.</p><p>From the analysis it is established that several definitions of the concept sustainable development exist. Also, there are many different operational methods for companies to handle the practical environmental implementation. The explanation for different working methods and definitions assume to be the absence of an accepted and available framework containing working routines. Furthermore, the communication towards stakeholders differ in addition to the companies original business concept. The main identified driving force behind an active environmental engagement is established as a business administration motive.</p><p>Program: Textilekonomutbildningen</p>

Hållbarhetsredovisning är ett förhållandevis nytt fenomen som ökat de senaste 10 åren. De olika intressenterna ställer allt större krav på företagen och på hur de förhåller sig. Ämnet hållbar utveckling omfattar tre olika dimensioner: ekonomisk, etisk/social dimension samt miljö.Hållbar utveckling är inget som i sin helhet regleras i lagar. Däremot regleras delarna som miljöpåverkan och arbetsförhållanden i olika lagtexter och förordningar. Att det inte finns någon enhetlig reglering kan vara bidragande till att det kan vara svårt att se det som en helhet.Syftet med vår studie är att utifrån företagens perspektiv se vad de gör för att bidra till en hållbar utveckling och om det skiljer sig mellan större och mindre bolag. Ytterligare ett syfte är att beskriva vilka fördelar och nackdelar det ger företagen att arbeta med hållbar utveckling, och om det finns någon dimension som är viktigareUppsatsen bygger på en framför allt kvalitativ metod, då vi genom intervjuer gått ut till de utvalda företagen och låtit dem genom förutbestämda frågor svara på hur arbetet sker på respektive företag. För att få en så hög tillförlitlighet som möjligt har sedan respektive respondent fått materialet tillsänt sig för att kunna verifiera det som skrivits om dem.Normalt följer dessa mindre företag lagen och önskar att de hade mer resurser för att öka utvecklingen och ”ligga i framkant”. GRI: s riktlinjer följs inte av företagen på denna nivå. Kanske kan implementeringen av GRI: s riktlinjer utökas nu i samband med att statligt ägda bolag blir tvungna att följa dessa. De företag som vi varit i kontakt med har istället olika miljömärkningar som till exempel Öko-Tex, EU-blomman eller ISO certifiering för att stärka produkternas image bland konsumenterna. / Uppsatsnivå: C