Syftet med detta examensarbete var att undersöka vad det finns för didaktiska möjligheter i att utföra ekokritiska läsningar av dystopisk skönlitteratur vid undervisning om hållbar utveckling i svenskämnet. För att undersöka detta utfördes en ekokritisk läsning av science fiction- romanen Blade Runner, originaltitel Do Androids Dream of Electric Sheep, av Philip K Dick. Tanken enligt mig var att romanen och dess skildring av en dystopisk värld kunde vara intressant att uppmärksamma i gymnasiet samt använda som underlag för diskussioner om potentiella framtidsscenarion. Utöver det ville jag, genom min analys, visa på vilka frågor gällande hållbar utveckling som en ekokritisk läsning av romanen kan lyfta fram. Utifrån detta ville jag sedan diskutera vilken potential just denna roman och den dystopiska genren i allmänhet kan ha i svenskundervisningen. Resultatet visade att det, i en ekokritisk läsning av romanen, finns tolkningsmöjligheter som belyser alla de tre huvudområden som Skolverket beskriver finns inom hållbar utveckling. Det betyder med andra ord att det finns möjligheter att öppna upp för diskussioner om hållbar utveckling utifrån ekokritiska läsningar av romanen. / The purpose of this degree project was to investigate what didactic possibilities can be found by performing ecocritical readings of dystopic literature while teaching students about sustainable development in the subject of Swedish. To investigate this, an ecocritical reading of the science fiction-novel Blade Runner, original title Do Androids Dream of Electric Sheep, by Philip K Dick was performed. My thought was that the novel and its depiction of a dystopic world could be interesting to acknowledge in an upper-secondary school environment, and use as a foundation for discussions about potential scenarios of the future. In addition to this I wanted to, through my analysis, show which questions regarding sustainable development that an ecocritical reading of the novel could generate. Furthermore, I wanted to discuss what potential this certain novel and the dystopic genre in general could have for teaching in the subject of Swedish.  The results showed that there are, in an ecocritical reading of the novel, room for interpretations that highlights all of the three main areas that Skolverket describes as integral parts of sustainable development. In other words, the evidence suggests that there are possibilities to open up for discussions regarding sustainable development from ecocritical readings of the novel.

Hållbar utveckling har sedan 1987 definierats enligt Brundtlandrapporten "Vår gemensamma framtid" som en utveckling där dagens generations behov tillfredsställs utan att äventyra framtida generationers möjlighet att tillfredsställa sina behov. Mångtydigheten i begreppet hållbar utveckling har däremot skapat en diskussion i samhället om vad som ska ingå i tolkningen av begreppet och år 1992 i Rio de Janeiro hölls en konferens där man arbetade fram ett program för en hållbar samhällsutveckling, Agenda 21, ett handlingsprogram för det 21:a århundradet. Diskussionen om hållbar utveckling är idag ett inarbetat begrepp i samhällsutvecklingen och något som städerna i allt högre grad försöker anpassa sig efter. Det finns ett kunskapsläge som beskriver vad som ska ingå i den hållbara staden, hur man på bästa sätt planerar med hållbarhet i fokus och vilka modeller som ska användas för att integrera hållbarhetens tre delar ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Däremot finns det ett glapp mellan teoretiska ramverk och faktisk planering, där många stadsbyggnadsprojekt trots sina hållbarhetsmål inte lyckas att fullt ut bli hållbara i slutändan. Uppsatsens huvudsakliga syfte är att dra en slutsats om det arbete som idag görs för att planera hållbara städer är tillräckligt utifrån den valda planeringsmodellen, SymbioCity, som har sina rötter i det svenska projektet Hammarby Sjöstad, som i olika avseenden används i kinesisk stadsplanering. Genom att jämföra planeringen av Hammarby Sjöstad med Tangshan Bay Eco-city i Kina har vi som mål att avgöra om man utifrån liknande mål och metoder kan planera hållbart där både ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet får ta plats. Med utgångspunkt i en teoretisk analysram, som utarbetades efter kriterier och principer om hållbart stadsbyggande, genomförs en kvalitativ textanalys som jämför det svenska byggprojektet Hammarby Sjöstad med Tangshan Bay Eco-city i Kina för att urskilja likheter och skillnader i hur man strävar efter att bygga hållbart utifrån liknande planeringsmodeller. Analysen genomförs i två nivåer där första nivån analyserar SymbioCity som planeringsmodell och i vilka avseenden modellen kan vara ett verktyg för hållbar stadsplanering och i den andra nivån går analysen djupare och mer kritiskt in på hur Hammarby Sjöstad, Tangshan Bay Eco-city och SymbioCity förhåller sig till uppsatsens fyra kriterier för hållbar stadsplanering. Stadsdelarna är konstruerade med liknande mål om hållbarhet men den politiska skillnaden i Kina och Sverige ger olika förutsättningar för medborgardialog och social hållbarhet. Trots den sociala och politiska skillnaden mellan länderna blir arbetets slutsats att en modell trots allt kan vara en grund för planeringen av hållbara städer, men det måste visas hänsyn i arbetet till att en modell som SymbioCity ensam inte täcker in den sociala hållbarheten, vilket behövs för att långsiktigt kunna planera för hållbara städer och samhällen.

No description available.

Bakgrund Antalet arter på jorden har de senaste åren minskat radikalt och flera instanser, på både nationell och internationell nivå, har upprättat system för att skydda den biologiska mångfalden. Skolan och lärare har en skyldighet att stödja arbetet genom att undervisa om hållbar utveckling och FN:s globala mål där det femtonde målet rör just biologisk mångfald. Läroplanen för grundskolan i Sverige visar i det centrala innehållet att fältstudier ska genomföras, vilket utomhusundervisning kan vara ett svar på. Utomhusundervisning skapar förutsättningar för att eleverna ska få en ökad medvetenhet om biologisk mångfald och dess roll för en hållbar utveckling. Syfte Syftet med kunskapsöversikten är att analysera befintlig forskning om utomhusundervisningens betydelse för lärande om biologisk mångfald, specifikt gällande elever i åldrar motsvarande grundskolans F-6 samt lärare och lärarstudenter för att få en bredd i forskningsfältet. För att uppnå syftet analyseras artiklarna utifrån följande frågeställning: Vad kännetecknar forskning om utomhusundervisning för lärande om biologisk mångfald? Metod Kunskapsöversikten är en litteraturstudie innefattande elva vetenskapligt granskade artiklar, från år 2000 - 2018, alla med utomhusundervisning för lärande om biologisk mångfald i fokus. Under litteratursökningen användes sökord och urvalskriterier anpassade till studiens syfte. Vidare genomfördes en kartläggning av de elva utvalda artiklarna, där ett antal aspekter beskrevs i detalj vilket låg till grund för analysen av studierna. Resultat Kunskapsöversiktens kartläggning visar att utomhusundervisning för lärande om biologisk mångfald har positiva effekter på elever, lärare och lärarstudenter. Eleverna känner sig piggare, får ökad självkänsla och presterar bättre i skolan, medan lärare och lärarstudenter får ett högre självförtroende. Kartläggningen visar också att utomhusundervisning för lärande om biologisk mångfald kan öka förståelsen för hållbar utveckling. Men översikten visar även att lärare ser svårigheter med att bedriva utomhusundervisning: kunskaps-, tidsbrist samt osäkerhet.

No description available.

Sustainable development has become more important because the world has realized that changes are needed to protect the environment. It is essential that companies increasingly engage in long-term thinking and take responsibility for the environment. The aim of this study is to determine the approach manufacturing companies and investors have toward sustainability and sustainable investments. The theoretical frame of reference describes approaches within sustainable investments and various instruments within CSR. The study then introduces two theories: the legitimacy theory and the stakeholder theory. These theories can strengthen the CSR approaches in sustainable investments. The study consists of a qualitative research approach since the focus of the study is approaches within sustainability. Furthermore, interviews were conducted with seven different companies to gain views from companies active in different industries. In the empirical study, all seven interviewed companies are introduced and all the collected data is presented. To clarify the empirical study, each company is given its own section to highlight their approaches. The empirical study then presents the similarities and differences between manufacturing companies and investors regarding the research question. After the theory and the data were analyzed, the study concludes that companies relate to sustainability to meet stakeholder expectations. The manufacturing companies and investors work within sustainably as CSR has become an increasingly important area in the business world. A company must consider what the market and stakeholders demand in a sustainable market.

The study researches how small Swedish businesses are currently working with sustainable development and the obstacles and opportunities experienced regarding environmental work. Furthermore, it determines whether the work with sustainable development within procuring processes can be standardized in a simple and effective way. The data collected through a questionnaire and interview survey shows that the majority of surveyed businesses work with environmental issues in a rather unfocused way, but show an interest of development within the area. An improvement proposal containing four operating points, is designed as a tool to get started with standardized environmental work. The proposal encourages businesses to mutually design a framework for environmental work that sets common goals and develops guidelines to be followed. / Studien undersöker hur mindre svenska verksamheter i dagsläget arbetar med hållbar utveckling samt vilka hinder och möjligheter dessa verksamheter ser med miljöarbete. Vidare undersöks huruvida arbetet med hållbar utveckling kan standardiseras på ett enkelt och effektivt sätt inom inköpsdelen. Datat har samlats in via en enkät- och intervjuundersökning och visar att majoriteten av undersökta verksamheter arbetar med miljöfrågor på ett tämligen ofokuserat sätt men visar ett intresse för utveckling inom området. Ett förbättringsförslag i form av fyra arbetspunkter utformas som hjälpmedel för att komma igång med standardiserat miljöarbete. Förslaget innebär att verksamheter tillsammans ritar upp en ram för miljöarbete dvs sätter upp gemensamma mål och utformar riktlinjer som skall följas.

Hållbar utveckling handlar om hur ekonomisk, social och ekologisk utveckling behöver samspela för att föra vidare vår planet i gott skick till kommande generationer. Regeringen ger direktiv om att samhällsplaneringen skall ske så att en god livsmiljö och en långsiktig hushållning med energi och resurser främjas samt underlätta för byggande och ekonomisk utveckling. Därför är det viktigt för bygg- och teknikkonsultföretag att aktualisera sig och komma med nya lösningar som både är kostnadseffektiva och energisparande för kund och entreprenör. Denna rapports syfte är att undersöka hur två olika typer av ventilationssystem påverkar investeringskostnad, energianvändning, växthusgasutsläpp och uthyrningsbarheten av kontorsyta samt hur denna analys kan bidra till ett mer hållbart byggande. Ventilationssystemen som undersöks är ett med variabelt luftflöde (VAV) och ett med konstant luftflöde (CAV). Analysen utförs genom att undersöka kompletta kostnadskalkyler, energiberäkningar och systemhandlingar med rambeskrivning som tillhandahålls av Bengt Dahlgren AB för två byggnader med respektive ventilationssystem. Utifrån dessa underlag undersöks total investeringskostnad för systemen, energianvändning på årsbasis, livscykelkostnad och flexibiliteten i systemen med potentiell uthyrningsbar yta för fastigheten. För att kunna göra en rättvis jämförelse mellan systemen appliceras värdena från båda systemen på en typbyggnad. Resultatet visar att VAV-systemet ger lägst investeringskostnad, energianvändning, livscykelkostnad och klimatpåverkan i typbyggnaden. CAV-systemet ger bäst uthyrningsbarhet. Slutsatsen som kan dras är att ett VAV-system har övervägande fördelar gentemot ett CAV-system. / Sustainable development is about how economic, social and ecological development needs to interact to advance our planet in good condition to future generations. The government provides guidelines for community planning to promote a good living environment and long-term energy and resource management, as well as facilitate construction and economic development. Therefore, it is important for construction and engineering consultant businesses to actualize themselves and come up with new solutions that are cost-effective both for customers and entrepreneurs. The purpose of this report is to investigate how two different types of ventilation systems affect investment costs, energy use, greenhouse gas emissions and the letting of office space, as well as how this analysis can contribute to a more sustainable construction. The ventilation systems under investigation are one with variable airflow (VAV) and one with constant airflow (CAV). The analysis is carried out by examining complete cost estimates, energy calculations and system documents with a framework description provided by Bengt Dahlgren AB for two buildings with respective ventilation systems. Based on these data, total investment costs for systems, annual energy use, lifecycle costs and the flexibility of systems with potential leaseable area for the property are investigated. In order to make a fair comparison between the systems, the values of both systems are applied to a type building. IIThe result shows that the VAV system provides the lowest investment cost, energy use, life cycle cost and climate impact in the type building. The CAV system provides the best leaseability. The conclusion that can be drawn is that a VAV system has major advantages over a CAV system.

Tidigare forskning, exempelvis James och Williams (2016), visar att utomhusundervisning kan bidra till ökad förståelse för naturen och dess resurser. Biologisk mångfald och ekologisk hållbar utveckling är två viktiga begrepp i dagens samhälle, då klimathotet och minskningen av biologisk mångfald är ett faktum. Däremot saknas forskning om lärarstudenters syn och agerande för undervisning om ekologisk hållbar utveckling, vilket denna studie undersöker. Studien tar sin utgångspunkt i internationell forskning och i progressiva pedagogiken och pragmatismen. Examensarbetet syftar till att undersöka hur lärarstudenter anser att lärarutbildningens utomhusundervisning kommer att påverka deras framtida yrkesroll. Endast lärarstudenter som läser till grundlärare med inriktning mot årskurs 4 - 6 och som läst en kurs i naturvetenskap deltar. Både en enkätundersökning och intervjuer används för datainsamling. Lärarstudenterna kommer från fyra högskolor i Västsverige och samtliga går samma termin i sin utbildning. För att uppnå syftet utgår arbetet från följande frågeställning: Hur anser lärarstudenter, i Västsverige, att utomhusundervisning för lärande om biologisk mångfald, på lärarutbildningen, bidrar till deras framtida yrkesagerande för ekologisk hållbar utveckling? Studien består av 39 enkätsvar och tre intervjuer, genomförda med lärarstudenter. Intervjuerna och enkäten analyserades individuellt genom kodning av intervjuer och enkätens öppna frågor samt genom en analys av slutna frågor i statistikprogrammet SPSS. Bortfallet av enkätsvar var försumbart Studiens teoretiska ramverk var en del av analysmetoderna och fanns med under hela arbetet. Intervjuerna och enkätundersökningen bidrog till fördjupade kunskaper om lärarstudenters framtida yrkesagerande för ekologisk hållbar utveckling. Lärarstudenterna visade sig positiva till undervisning i utomhusmiljöer och hävdade att det var viktigt för eleverna att förstå konsekvenserna av vårt handlande gentemot naturen. Samtliga visade på didaktiska kunskaper, från utbildningen, som är direkt överförbara till deras framtida elever i agerandet för ekologisk hållbar utveckling. Tidigare forskning och studiens teoretiska ramverk visar att aktiviteter i utomhusmiljöer, där eleverna får använda flera sinnen, bidrar till ökade kunskaper och medvetenhet om naturen. Lärarstudenterna ansåg att ekologisk hållbar utveckling är bland det viktigaste vi kan undervisa om idag, liksom att ge eleverna verktyg för att kunna främja den ekologiskt hållbara utvecklingen. Slutsatsen är att utomhusundervisning, för lärande om biologisk mångfald, har en till övervägande del positiv effekt på lärarstudenters framtida yrkesagerande för ekologisk hållbar utveckling.

Diabetes typ 1 är en av de vanligaste kroniska sjukdomar hos barn. När barnet insjuknar i diabetes är det föräldrarna som bär huvudansvaret för behandlingen vilket är påfrestande för föräldrarna både fysisk och psykiskt. Föräldrarna uttrycker behov av stöd men kunskapen är begränsad om vad föräldrar upplever som stöd. Syftet med studien är att beskriva upplevelser av och önskemål om stöd för föräldrar till barn med diabetes typ 1. För att besvara syftet genomfördes intervjuer med 10 föräldrar. Intervjuerna transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Elo & Kyngäs modell och resulterade i två huvudkategorier: “Stödet från professionella” och “Stödet från omgivningen”. I resultatet framkommer vidare betydelsen av stödets tillgänglighet, vilka vårdpersonalens egenskaper som upplevs som stödjande, vikten av hur kunskap sprids, betydelsen av medicinsk-teknisk kompetens hos vårdpersonalen samt vikten av känslomässigt stöd föräldrarna får. Stödet av omgivningen diskuteras kring närståendestöd och stöd i skolan och barnomsorg samt möjlighet till föräldrastöd genom att träffa andra föräldrar. Sammanfattningsvis kan denna nya kunskap ligga till grund för en utveckling av sjukvårdens insatser genom att uppmärksamma föräldrarnas psykologiska behov av stöd. Att förebygga psykisk ohälsa bland föräldrar påverkar barnets behandlingsresultat positivt, något som verkar för den hållbara utvecklingen i sjukvården.