Hållbar utveckling är ett omtalat och ständigt närvarande begrepp i dagens samhälle likväl som i läroplanen för grundskolan (Skolverket 2018a). Begreppet hållbar utveckling nämns återkommande i läroplanen. Att undervisning för hållbar utveckling är avgörande för att eleverna ska utveckla kunskap, förståelse och viljan att förändra lyfts av Skolverket (2018a). Läraren har således ett stort ansvar för att genom samverkan med eleverna utveckla undervisning som uppmuntrar till hållbar utveckling. Då läraren besitter ett stort ansvar kring att inkludera hållbar utveckling i undervisningen är det i högsta grad relevant att undersöka lärarens syn på hållbar utveckling och dess roll i undervisningen. Studiens syfte är att belysa lärares beskrivningar om hållbar utveckling och att få en inblick i hur hållbar utveckling kommer till uttryck i undervisningen med utgångspunkt i ämnet biologi. Utifrån studiens syfte genomförs en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer, där åtta lärare från två kommuner i Mellansverige deltar. Studiens resultat visar på en variation av beskrivningar, där begreppets komplexitet lyfts. Två typer av förhållningssätt kring hållbar utveckling framkommer. Det ena förhållningssättet innefattar sporadisk undervisning med ett stort miljöfokus medan det andra präglas av ett inkluderande arbetssätt, där ett hållbart perspektiv finns närvarande i all undervisning. Resultatet poängterar betydelsen av diskussioner och samtal för att främja elevers handlingsförmåga. Fortbildning på området lyser med sin frånvaro samtidigt som svårigheten med begreppets bredd och komplexitet poängteras. / Sustainable development is a well-known and ever-present concept in today's society as well as in the curriculum for compulsory school (Skolverket 2018a). The concept of sustainable development is mentioned repeatedly in the curriculum. Education for sustainable development is crucial for the students in order to develop knowledge, understanding and the desire to change (Skolverket 2018a). The teacher thus has a great responsibility to, through collaboration with the students, develop teaching that encourages sustainable development. Since teachers have a great responsibility for promoting sustainable development in their teaching, it is highly relevant to examine the teacher's view of sustainable development and its role in teaching. The purpose of the study is to highlight teachers' descriptions of sustainable development and to achieve an awareness of how sustainable development is expressed in teaching based on the subject of biology. Based on the study's purpose, a qualitative study is carried out in the form of semi-structured interviews, where eight teachers from two municipalities in Central Sweden participated. The results show a variety of descriptions, where the complexity of the concept is pointed out. In the analysis, two types of approaches to sustainable development were identified. One approach includes sporadic teaching with a focus on environmental aspects while the other is characterized by an inclusive approach in teaching, where sustainable development is integrated in all teaching. The results indicate the importance of discussions and conversations to promote the ability to act. In-service training in the field shines with its absence, while the teachers emphasize the difficulty with extent and complexity of the concept.

Syfte: Syftet är att identifiera utmaningar vid snabb tillväxt samt beskriva vilka strategier företag använder för att hantera dem. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in genom intervjuer med anställda på det studerade företaget. Slutsats: Studien har resulterat i en översikt över hur företag genom sitt strategiska arbete kan skapa konkurrensfördelar och en stark position på marknaden. Den snabba tillväxten kan innebära att många utmaningar uppstår på en och samma gång och det är en förutsättning för ett företags tillväxt att de kan hantera dem. Företagets resurser har också visat sig vara avgörande för tillväxt.

Syftet med studien är att undersöka lärares uppfattningar av utomhuspedagogik med avseende på hållbar utveckling i urbana miljöer med inriktning på naturvetenskap och teknik under grundskolans tidiga år. Studiens utformning var av kvalitativ karaktär med intervjuer. Inter- vjuerna gjordes med semi-strukturerade intervjufrågor för att svara mot studiens syfte. Urvalet bestod av sex lärare som undervisar i grundskolans tidiga år från skolor i västra Sverige. Alla lärare förmedlar en positiv inställning till att bedriva utomhuspedagogik. De menar att de anser att det är viktigt att förmedla hållbar utveckling till eleverna eftersom det är de som är ”framtiden”. Majoriteten av lärarna i studien beskriver att de undervisar mindre utomhus nu än för tio år sedan. Dessutom, har flera av lärarna svårt att beskriva utomhusaktiviteter för att förmedla hållbar utveckling. Det finns flera olika anledningar till varför lärarna i studien inte undervisar utomhus gällande hållbar utveckling men även i andra ämnen. Anledningarna be- skrivs av lärarna som elevgrupper, stress, planering, tidsbrist och okunskap.

Uppsatsen syftar till att, utifrån det svenska dagsläget (våren 2019), undersöka ett ökat träbyggande inom bostadssektorn som åtgärd för en mer hållbar byggsektor ur ett ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbarhetsperspektiv. Vidare ämnar uppsatsen undersöka incitament och hinder för träbyggandet idag, och slutligen vad som krävs för att träbyggandet i sig skall bli mer hållbart längs med hela produktionskedjan, ur ett cirkulärt perspektiv. De stora klimatförändringar planeten står inför gör ämnet i högsta grad aktuellt utifrån ett samhällsplaneringsperspektiv. Studien har utgått ifrån teorier om cirkulär ekonomi kopplat till hållbart bostadsbyggande. För att undersöka detta har 33 intervjuer med olika aktörer längs med produktionskedjan genomförts och kompletterats med en genomgång av forskningsfältet. Resultatet visar på tydliga argument varför trä kan vara en avgörande åtgärd. Samtidigt redovisas en rad med hinder som verkar ligga till grund för att trä som byggnadsmaterial inte tagit större marknadsandelar trots dessa argument. Studier visar också att ett ökat träbyggande i sig oavsett behöver bli mer hållbart, inte minst utifrån konsekvenserna av dagens storskaliga skogsbruk. Sammanfattningsvis framkommer ett behov av tydligare och mer krävande lagstiftning.

This report is about the impact climate change has on the water and sewage systems in general, and the situation in the municipality of Karlstad in particular. Which vulnerabilities are linked to water and sewage systems with regard to climate change and extreme weather situations, what are the possibilities to adapt the system to this and what significance does climate adaptation of the water and sewage systems have in relation to sustainable development?To answer these questions I have studied literature on the subject and interviewed several people who work with these types of questions. The answers I have received state that there are a multitude of vulnerabilities linked to the water- and sewage systems, but that there are also many strong interests which strive to take measures and adapt to a changed climate. I have also come to the conclusion that the starting points and views of the possibilities to act differs between the people that I have interviewed, but that theses problems are built into the concept of democracy.

Studien syftar till att få kunskap om elevers natursyn och relatera deras natursyn till lärande för hållbar utveckling. En kvalitativ undersökning genomfördes där eleverna genom bildskapande och i samtal fick uttrycka sin natursyn. Inledningsvis fick 38 elever i två klasser i årskurs 6 skapa individuella bilder där de illustrerade sin syn på naturen och sedan komplettera bilderna med skriftliga kommentarer. Därefter valdes tio elever ut för intervjusamtal, utifrån de bilder de ritat. I dessa samtal synliggjordes elevernas natursyn ytterligare. Natursynerna synliggjordes i elevernas sätt att relatera sig till naturen och i de miljö moraliska uttalanden och miljö etiska ställningstaganden som eleverna uttryckte. De natursyner som eleverna uppvisade var människan är en del av naturen, människan är delvis en del av naturen och människan är utanför naturen.

I många svenska städer så finns det spår av fragmentering, segregation och uppdelning av boendemiljöer. Uppdelningen av den fysiska miljön bidrar då också till en uppdelning av människor. Detta påverkar det sociala samspelet och individens förutsättningar i vardagen då de olika boendemiljöerna har olika placering i staden som helhet och på så sätt existerar de på olika premisser. Fragmentering och uppdelning av boendemiljöer behöver inte alltid vara något negativt då detta också medför vissa positiva sociala aspekter såsom en känsla av samhörighet och gemenskap. Problematiken ligger i individens begränsningar som en rumslig fragmentering kan medföra. Denna studie undersöker hur den fysiska miljön påverkar möjligheterna till integrering i samhällen med utgångspunkt i två fallstudier av två miljonprogramsområden i Sverige. Fallstudien tolkas utifrån urbanmorfologi och space syntax för att förstå hur stadens utformning och placering av olika samhällsfunktioner påverkar de sociala förutsättningarna. Undersökningen görs också utifrån perspektivet fysisk planering. Undersökningens mål är inte att påverka segregationen utan endast undersöka möjligheterna för individen att ta del av helheten och få större möjligheter till att styra över sitt eget liv. Undersökningen avser alltså att försöka förstå fragmenteringen i stadens uppbyggnad i relation till det sociala samspelet. Undersökningen påbörjades genom en stor kvalitativ innehållsanalys av flertalet källor som hanterar frågor såsom urbanmorfologi och stadens förutsättningar för socialt samspel. Detta skapar en grund för hur fallstudiens material sedan ska studeras. Båda områdena i fallstudien visar tydliga tecken på att vara utformade efter sin tids planeringsideal. Detta i kombination med flera andra faktorer ger indikationer på varför områdena upplevs som fragmenterade och ej som en del av övriga samhället. Kombinationen med analysen av kartmaterialet och axialkartan visar på barriärer mot övriga delar av städerna samt hur platsen upplevs av individen. Det blir också tydligt att områdena genom sin placering och de funktioner som finns på platsen lätt blir isolerade och att detta då leder till en ökad uppdelning i samhället där olika befolkningsgrupper inte kan mötas. Axialkartan visar också på stora svårigheter att lämna områdena och hur avståndet kan uppfattas som långt trots att det faktiska avståenden inte är speciellt långa. Undersökningen och rapporten visar slutligen på vikten av att studera detta fenomen om fragmentering kopplat till urbanmorfologi. Detta då vidare forskning inom fältet skulle kunna bidra till att riktlinjer för den fysiska planeringen tas fram som på sikt skulle kunna minska fragmenteringen och skapa möjligheter för individen att färdas fritt i staden. Hela undersökningen visade tydligt vilken effekt den fysiska planeringen kan få för det sociala samspelet i en stad och hur uppdelad den då kan bli.

Inledning Studien tar upp dels vad samtal om kost har för betydelse i förskolans verksamhet samt hur förskollärare resonerar kring matsvinn. Studien fokuserar på hur kost, matsvinn och hållbar utveckling kan bli ett lärande i förskolan. Studiens syfte Syftet är att undersöka hur förskollärare samtalar om mat i barngrupperna och ta reda på hur förskollärare resonerar kring matsvinn och överblivna rester på förskolan. Metod Kvalitativ metod med semistrukturerade frågor har använts i studien. Resultat Studiens resultat visar att förskollärarna anser att samtal om mat och matsvinn är betydande för barnen och är något som behöver lyftas i verksamheten. Dock är detta ofta samtal som det inte ges tid till eller glöms bort. Intervjuerna som genomfördes visade på att förskollärarna använder sig av olika strategier för att på ett didaktiskt vis kunna minska matsvinnet tillsammans med barngruppen i verksamheten. Resultatet visar även att kosten på ett sätt hade en större del i verksamheten förr i tiden än vad den har idag. Barn fick vara delaktiga i matlagning och hushållsarbete på ett bredare plan än vad barnen får idag. Dock är pedagogiken och medvetenheten kring mat mer synlig idag vilket bidrar till att det samtalas om mat på ett annat sätt nu än förr.

Syftet med undersökningen är att belysa förskollärares uppfattning om, på vilka sätt vårdnadshavare involveras i förskolans miljövård inom ramen för hållbar utveckling. Tidigare forskning pekar på att barns viktigaste källor i lärande om förhållningssätt främst utgår ifrån vårdnadshavare. Mot denna bakgrund formuleras syftet som är; Hur arbetar förskollärarna med att skapa engagemang hos barnens vårdnadshavare i att värna om sin närmiljö? Vilka möjligheter och hinder upplever förskollärare i samverkan med vårdnadshavarna kring hållbar utveckling av förskolans närmiljö: djur och natur? För att söka svar på frågställningarna valdes en kvalitativ metod med intervjuer av fyra förskollärare med erfarenhet av hållbar utveckling genom Grön Flaggs metoder. Analys och tolkning av intervjuerna utgår ifrån ett fenomenografiskt perspektiv. Resultatet visade att inga av de intervjuade förskollärarna uppgav att vårdnadshavare är engagerade i förskolans Grön Flaggs arbete med hållbar utveckling. Förskollärarnas upplevelser av hinder för att engagera vårdnadshavarna i hållbar utveckling är tidsbrist, språksvårigheter samt stora barngrupper. Det verkar dock också finnas tillfällen där förskollärare gav exempel på olika typer av evenemang, installationer samt att aktivt utforska förskolans lek och lärmiljö, som de upplevde verkar främjande för att få vårdnadshavare engagerade i förskolans arbete.

Ågelsjön är ett av Sveriges största klätterområden. I den här studien har Ågelsjön studerats utifrån begreppet hållbar utveckling för att bättre förstå hur klätterområden ska anpassas i en föränderlig värld. Forskningen är en fallstudie och för att samla in material gjordes 5 intervjuer med klättrare från området. Resultaten har sedan analyserats med hjälp av tidigare forskning om klättring i främst USA och​ Agenda 2030,​ det för tiden ledande dokumentet vad gäller hållbar utveckling. ​Agenda2030​ innehåller 17 klimatmål (UN 2015) som enligt Lindsey och Darby (2018) ska förstås som sammankopplade. Insatser mot ett klimatmål kan ha effekter på andra klimatmål, både positiva och negativa. Ågelsjön främjar aktiva hälsosamma liv tack vare sin fina klättring i en vacker omgivning. Vid Ågelsjön främjas kunskap och erfarenheter för att bli en kompetent klättrare, det lägger grunden för ett livslångt idrottande. Klättrarna har haft en viss påverkan på miljön vid Ågelsjön men restaureringen som klättrare från Norrköping klätterklubb driver lägger grunden för ett hållbart klättrande med inkluderande leder och hållbara bultar i berget.