<p>Med FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992 fick handlingsprogrammet Agenda 21 och begreppet hållbar utveckling en enorm internationell uppmärksamhet. Samtidigt bröt Agenda 21 dokumentet mycket med tidigare insatser på miljö- och utvecklingsområdet i det att medborgarnas direkta deltagande i beslutsfattandet uppmuntrades. Tio år efter Rio hade 70 procent av landets kommuner antagit en lokal Agenda 21 i kommunfullmäktige och en folkrörelse hade startat där politiker, tjänstemän och eldsjälar involverade allmänheten i studiecirklar, direkta dialoger och övergripande kommunalt planeringsarbete. På detta sätt gjordes underifrånidealet till en demokratifråga där tjänstemän och politiker överlämnade delar av förvaltningsorganisationens maktutrymme till allmänheten. Under senare år finns dock en tendens som pekar på att arbetet med hållbar utveckling blir alltmer toppstyrt och att underifrånperspektivet gått förlorat. Framförallt, och i fokus för denna uppsats, har intensiteten i arbetet med att engagera kommuninvånarna minskat. Flera forskare har beskrivit denna utveckling men det finns även en mer demokratiteoretisk diskussion i vad mån det är medborgare eller experter i betydelsen av forskare, politiker och tjänstemän som ska ha företräde i beslutsprocessen. I en tid med växande oro för konsekvenserna av allvarliga miljöproblem och krav på effektiva åtgärder för att komma till rätta med dem finns det inga enkla svar i debatten. Tidigare studier har visat på hur ens uppfattning i frågan ytterst är beroende av hur man ser på förhållandet mellan demokratiska beslutsprocesser och ekologiska imperativ och uppsatsens syfte är därför att bidra till ökad förståelse denna relation och hur den påverkar involverandet av allmänheten i hållbarhetsarbetet. Detta görs genom att tränga djupare in i ett konkret kommunalt arbete för hållbar utveckling och resultatet tyder dels på att den kommunala praktiken inte är mogen för den starkare form av demokrati som ofta lyfts fram i teorin men också på att de lokala aktörerna har olika uppfattningar om vad ett deltagande faktiskt innebär och att detta innebär stora svårigheter för ett mer varaktigt samarbete med allmänheten i det kommunala arbetet med hållbar utveckling.</p>

<p>Cultivable land is a limited resource and agriculture contributes to some of the most serious environmental problems facing the planet like, global warming, eutrophication and loss of biodiversity. The specialized, industrial agriculture with monoculture and extensive input of external energy, commercial fertilizer, and chemical pesticides are all essentially unsustainable. An adaptation to other methods of production is necessary to preserve the environment for future generations. The aim of this study is to describe the factors that distinguish sustainable from unsustainable agriculture. The results will be used to examine if and how the European Union (EU) works in order to create a more sustainable agricultural industry and to analyze the preconditions for such development. We have used a method based on abduction and we have a hermeneutic and ecological economic approach. The empirical survey is of a qualitative nature and is based on four interviews and literature studies. The results of this study shows that a sustainable agriculture should be build on ecological premises, which is easier to achieve in small-scale, functional, integrated and cycle-based farming. Modern farming’s dependence of fossil fuel and pesticides and the excess use of land must cease. Furthermore, there is an urgent need to decrease our consumption of meat products. EU’s agricultural policy is based on a worldview that relies on production optimization and is growth-oriented and these approaches must be changed. Certain positive changes have occurred within EU, but the decision-making process is slow and bureaucratic. Financially strong lobbyists have too much influence and power, compared to the rest of society. This makes it difficult to work for change and attain actual sustainability.</p>

<p>Fairtrade is a certification of products that has grown from the criticism of conventional trade. By increasing the focus on the producers’ economic and social conditions, poverty can be fought and the producers’ voice in the marketplace can be strengthened. Fairtrade City is a certification for municipalities who wish to engage in ethical consumption.</p><p> </p><p>The purpose of this thesis is to understand the Fairtrade City concept and how this can be a tool for working towards sustainable development. To be more concise, we want to answer the following questions: Why does Örebro municipality work with the Fairtrade City certification and how can Fairtrade City be used as tool for working towards sustainable development? The thesis is based on qualitative interviews and e-mail interviews with members of the steering committee for Örebro Fairtrade City and on literature studies.</p><p> </p><p>We have in our thesis identified Örebro Fairtrade City as a result of 1) that Örebro municipality through Fairtrade City wants to change their surrounding environment by engaging in ethical trade 2) that the surrounding environment effects Örebro municipality through isomorphism regarding its way to deal with sustainable development 3) that the municipality through its work with ethical trade becomes legitimized by their surrounding environment. As a tool Fairtrade City is a prepackaged and easily implemented way for municipalities to work with sustainable development.</p>

<p>FN har deklarerat år 2005 till år 2015 som ett decennium för utbildning om hållbar utveckling. Därför var det intressant att undersöka om det har fått någon genomslagskraft i den gymnasiala undervisningen. Syftet med den här undersökningen var att undersöka om ett skifte från traditionell miljöundervisning till undervisning för hållbar utveckling har skett.</p><p>Det empiriska materialet består av sex kvalitativa intervjuer med två fysiklärare, två naturkunskapslärare och två samhällskunskapslärare. Resultatet av denna studie visade att kunskaperna för hållbar utveckling varierar bland lärarna och att det inte har skett ett skifte från traditionell miljöundervisning till undervisning för hållbar utveckling fullt ut. Den undervisning som idag bedrivs ligger inom den normativa miljöutbildningen. En slutledning som kan dras av den här undersökningen är att om vi skall få undervisning för hållbar utveckling inom skolvärlden krävs ett bättre stöd från skolledning och tydligare styrdokument.</p>

<p>I banksektorn är ekonomiska frågor betydligt mer institutionaliserade än miljöfrågor som bara varit aktuella i tiotalet år. Det leder till en viss osäkerhet att hantera miljöfrågor. Banksektorn försöker via legitimitetssökande standarder, ofta med start i bankkontorens direkta miljöpåverkan, att hantera miljöfrågorna. Bankers överlägset största miljöpåverkan ligger dock i den indirekta miljöpåverkan via kreditgivning och investeringar till kunder. Banker kan inte ta hela ansvaret utan det måste delas med kunderna som måste ställa krav på bankerna att erbjuda miljöansvarstagande tjänster. Bankernas ansvar ligger i att erbjuda miljöansvarstagande tjänster och aktivt presentera och förklara dem för kunderna. Enligt omvärldsanalysen har Marginalen goda förutsättningar för att initiera ett aktivt miljöarbete. Det är stor vikt att Marginalen inte bara hanterar den direkta miljöpåverkan utan även den mer miljöbelastande indirekta påverkan.</p> / <p>The world´s economic development during the past 100 years has led to improvements for millions of people. But it has also led to enormous environmental problems like global warming, species extinction and loss of biodiversity. Every human being and every sector in society are responsible to solve these grave environmental problems. One of those sectors is the banking sector. At first glance, the banking sector may look like an environmentally clean sector, especially when you compare the banking sector´s direct environmental impact with for example manufacturing industries. But when you look at the banking sector´s indirect environmental impact through loans and investments, you can envision the sectors potential to steer the society towards a sustainable development.</p><p>This thesis has shown this a complex matter though, since banks and their customers share responsibility to elevate environmental issues. Customers need to understand that banks indirect environmental impact is big and then put pressure on banks to provide environmental responsible services and products. Banks, on the other hand, offer quite complex services and products which mean that banks have a responsibility to explain services and products different environmental effects. Banks have handled environmental risks for a long time in credit grants, but banks are now starting to feel that customers demand for environmental products and services is on a rise. The thesis has also found out that different types of environmental standards are very important for a credible environmental work in the banking sector.</p>

<p>I forskning har betonats hur företag i högre grad behöver engageras i det lokala arbetet för en hållbar utveckling. Interorganisatoriska samarbeten av olika slag har i hållbarhetsdebatten kommit att framhävas som centrala för omvandlingen av begreppet hållbar utveckling till praktisk verklighet. Med detta som utgångspunkt är syftet med denna studie att nå fördjupade kunskaper om företags och organisationers motiv, förväntningar och erfarenheter av att delta i interorganisatoriskt nätverksarbete för hållbar utveckling på lokal nivå. Det interorganisatoriska nätverket – här exemplifierat med Alingsås miljönätverk – ses som ett potentiellt sätt att möjliggöra lokalt hållbarhetsarbete som överbryggar organisationer, branscher och sektorer. </p><p>Halvstrukturerade intervjuer har genomförts med representanter från 13 deltagande företag och organisationer i Alingsås miljönätverk. En kortare telefonintervju har även genomförts med kommunens miljöchef, som är en av miljönätverkets samordnande aktörer. Resultatet indikerar att ett engagemang i denna typ av interorganisatoriskt hållbarhetsarbete främst grundar sig i företags och organisationers motiv att öka sin och i vissa fall även andras miljökompetens genom möten med andra aktörer. Hållbarhetsfrågans komplexitet verkar kunna framstå tydligare för aktörer när de deltar i ett interorganisatoriskt nätverk och med detta också betydelsen av interaktion med andra aktörer. Att nätverksdeltagarnas olikhet och varierande inställning balanseras av en gemensam grund för erfarenhetsutbyte och dialog, och att en tvåvägskommunikation sker mellan sändare och mottagare under nätverkets föreläsningar, verkar vara kritiska punkter för interorganisatoriskt lärande. Som ytterligare en kritisk punkt framstår att den kunskap som aktörerna kan få i nätverket tydligt kan kopplas till deras egen verksamhet. </p><p>Det kan finnas ett behov av dialog i interorganisatoriska miljönätverk kring vad det som behandlas i nätverket kan leda till i form av praktiska resultat och hur detta kan genomföras. Vidare kan det i det specifika fallet Alingsås miljönätverk som ett interorganisatoriskt hållbarhetsarbete behövas ökad dialog för en gemensam vision kring hur ett hållbart företag kan skapas. </p><p>Genom studiens resultat antyds att ett interorganisatoriskt nätverksarbete i sig själv kan skapa ringar på vattnet, genom att dess deltagare blir angelägna om att intresset för att interagera kring hållbarhetsfrågor skapas hos fler aktörer. Avslutningsvis verkar miljöskyddsmyndigheten kunna ha en viktig men krävande ny roll att spela när det gäller att engagera och samordna företag och organisationer i interorganisatoriskt hållbarhetsarbete på lokal nivå.</p>

<p>Hållbar utveckling är ett av FN:s övergripande mål. Utbildning ses som ett av de viktigaste verktygen för att förändra människors attityder och ge dem förmåga att lösa de problem som hör ihop med hållbar utveckling. I den svenska strategin för hållbar utveckling ges utbildning en viktig roll. Skolans verksamhet regleras av ett antal styrdokument på både nationell och lokal nivå. Dessa används för att genomföra nationella målsättningar om hållbar utveckling i skolan. Vår undersökning syftar till att undersöka hur man lever upp till dessa målsättningar och hur man upplever riktlinjer och stöd för sitt arbete. Vi vill också undersöka vilka svårigheter som finns och hur dessa skulle kunna överbryggas. </p><p>Vi har intervjuat sex rektorer på olika grundskolor för att få en bild av hur begreppet hållbar utveckling är förankrat i skolan, hur miljöundervisningen går till och hur man upplever de riktlinjer och stöd som finns för arbetet med hållbar utveckling och miljö. </p><p>Av vår undersökning framkom att den huvudsakliga bristen i skolornas hantering av miljöfrågor är att man inte ser sambanden och inte knyter ihop de olika aspekterna av hållbar utveckling: miljö, ekonomi och sociala frågor. Dock strävar man efter att integrera ett miljöperspektiv i så många delar av skolans verksamhet som möjligt. De nationella styrdokumenten upplevs som välfungerande för miljöundervisningen, medan ett utökat stöd från kommunen och det lokala Agenda 21-kontoret efterfrågas.</p><p>Våra slutsatser är att kommunens stöd för skolornas arbete med hållbar utveckling skulle kunna förbättras. Vidare lyckas de nationella styrdokumenten i dagsläget inte förmedla perspektivet hållbar utveckling på ett sådant sätt att det realiserats i skolorna. Det saknas också tillräckliga resurser för arbetet. Det finns även brister i samförstånd och i informationskanaler mellan de berörda aktörerna. Dessa aspekter är alla viktiga och bör ges större uppmärksamhet för att hållbar utveckling ska kunna implementeras på ett framgångsrikt sätt i skolan.</p>

<p>Hållbarhetskonceptet har blivit mycket spritt och allmänt accepterat av myndigheter, politiker, företag och andra organisationer över hela världen. Som ett svar på utmaningen att få verksamheten att överensstämma med hållbarhetsideal, har intresset ökat bland svenska företag för att integrera arbetet med miljö, kvalitetsrelaterade och sociala frågor samt ekonomi. Företag inom verkstadsindustrin anses vara särskilt aktiva på det här området. </p><p>Denna studies syfte är att beskriva hur företag går från miljöarbete till arbete för hållbar utveckling bl.a. genom att inleda en integrering av sina ledningssystem. I studien studeras vilka vägar tre ledande företag inom verkstadsindustrin tar i sin strävan mot hållbar utveckling. De studerade företagen ITT Flygt, SKF och ABB förväntas arbeta på ett liknande sätt med hållbar utveckling. </p><p>Studien är en s.k. multipel fallstudie, där företagens erfarenheter sätts samman snarare än att jämföras. Den huvudsakliga metoden som har använts är kvalitativa intervjuer. </p><p>Företagens strävan mot hållbar utveckling är också en strävan efter legitimitet. Företagen i denna studie vill få intressenternas stöd för sina handlingar. Vad man tar med i arbetet för hållbar utveckling skiljer sig mellan företagen. Vad som dock är generellt för företagen är att gränserna för det man anser vara företagens ansvarsområde har vidgats. Till sist diskuteras om integrerade ledningssystem kan stödja företag i sitt arbete för hållbar utveckling. Jag drar slutsatsen att det finns element i dagens standardiserade ledningssystem som hindrar snarare än påskyndar arbetet för företag med ett etablerat miljöarbete. Det ter sig fördelaktigt att ligga i framkant och arbeta proaktivt. Detta ger företaget större handlingsfrihet.</p>

<p>Tankar om att samhällets material- och energiflöden måste slutas har under de senaste årtionden vuxit sig allt starkare. En stor del av dessa flöden hanteras inom de kommunaltekniska systemen. Kommuners avfallshantering är således av stor betydelse för kretsloppssamhällets måluppfyllelse. I denna studie belyses de resonemang som Göteborgs kommun fört kring hanteringen av hushållens bioavfall. Studien fokuserar på Göteborgs kretsloppsnämnd, dess beslutsunderlag och argumentation kring två ärenden kopplade till det biologiska avfallet. Vidare är studiens syfte att kartlägga och medvetandegöra hur vårt sätt att betrakta världen och hur tilltron till olika former av kunskap utgör påverkansfaktorer i det politiska beslutsfattandet. För detta ändamål används diskursanalys, ärendestudier och kvalitativa intervjuer. </p><p>Kretsloppsnämndens uppfattning om vad kretsloppsanpassning innebär överensstämmer väl med den nationella kretsloppsdiskursen. Skillnader i synsätt uppstår först, både på nationell och på kommunal nivå, när beslut ska fattas om hur kretsloppsanpassning bäst görs. I denna studie visar det sig i att skilda avloppssystem förespråkas som medel för att nå ett kretsloppsanpassat Göteborg. </p><p>För att förstå vad politikernas åsiktsskillnader bottnar i används i studien olika teoretiska begrepp såsom världsbilder, riskuppfattningar, systemavgränsningar, systemens förmåga att kommunicera och betydelsen av det självupplevda. Vidare visas på en kunskapsmodell överhållbar stadsutveckling som kan användas för att relatera politiska argument till olika kunskapsområden. </p><p>I studien rör sig politikernas argument främst inom kunskapsområdena natur - tekniksystem. Det är främst de olika avfallssystemens miljöpåverkan som lyfts fram. Systemens energianvändning och förmåga att tillvara ta olika naturresurser är också viktiga argument för eller emot ett visst system. En annan aspekt som betonas är systemets kostnader. Andra argument för eller emot ett visst system bottnar i hur tekniksystemet upplevs och hur risker uppfattas. Centralt för studien är politikernas egna upplevelser och uppfattningar då deras argument främst baseras på hänvisningar till egna och andras erfarenheter. Vidare har flertalet av politikerna i kretsloppsnämnden ett hållbarhetsbegrepp som väger över åt det ekologiska hållet. Därmed är det inte förvånande att argument för eller emot ett visst avfallssystem främst hämtas inom detta kunskapsområde, oavsett om det handlar om vetenskapliga eller praktiska erfarenheter.</p>

<p>År 1998 gav regeringen 24 myndigheter ett särskilt sektorsansvar för ekologiskt hållbar utveckling, vilket innebär att myndigheterna ska verka för att arbetet mot ekologisk hållbarhet förs framåt inom hela myndighetens sektor. Syftet med studien är att utreda vad det finns för svårigheter och möjligheter när det särskilda sektorsansvaret ska omsättas i praktiken. För att undersöka denna fråga utförs en fallstudie som berör flygsektorn, det vill säga hur ansvaret yttrar sig på Luftfartsverket (LFV). Jag berör även kopplingen till exempelvis miljömålsarbetet. Kvalitativa intervjuer har kompletterats med litteraturstudier av interna dokument från LFV. </p><p>Alla intervjupersonerna tycker att LFV har ett sektorsperspektivpå sitt miljöarbete idag. Det skiljer mycket i hur positivt inställda personerna på LFV är till sektorsansvaret (som i denna studie används för att benämna det särskilda sektorsansvaret för ekologiskt hållbar utveckling), vissa upplever det som motiverande, andra som ett direktiv. I interna dokument från LFV framgår det att ansvaret inte behövs. Intervjupersonerna är oeniga om huruvida sektorsansvaret har inneburit en förändring av LFVs miljöarbete, vissa ser det som ett argument och en betoning, andra som helt onödigt. Sektorsansvaret är förknippat med en mängd svårigheter, bland annat genom de målkonflikter det är förknippat med. Konflikter uppstår mellan miljöarbetet och myndighetens kärnverksamhet, mellan de tre aspekterna av hållbarhet, samt mellan sektorsansvaret och flygplatsernas prövningsplikt. Några anledningar till att sektorsansvaret inte har fått så stort utrymme på LFV är att det har integrerats med det övriga miljöarbetet, samt att sektorsansvaret inte har fått genomslag i hela organisationen. </p><p>De många hinder som uppstår gör att jag anser att ansvaret behöver förändras, för att arbetet inte ska upplevas som mer omständligt och betungande än det gör nytta, samt för att minimera de målkonflikter som uppstår. Sektorsansvaret har dock inneburit stora förändringar för många myndigheter. Anledningen till att sektorsansvaret har betytt olika saker och fått mer eller mindre konsekvenser på olika myndigheter är beroende av hur mycket myndigheten har arbetat med miljöfrågor tidigare, samt vilka andra mål eller styrningar som verket har att förhålla sig till. Vid en omformulering av ansvaret finns en mängd faktorer att ta hänsyn till, något som denna studie kartlägger. Formerna för sektorsansvaret behöver ses över, både på myndighetsnivå och centralt, exempelvis om möjlighet finns att integrera målen innan de når myndigheterna.</p>