Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattningar om begreppet hållbar utveckling och hur denna uppfattning ligger till grund för hur de arbetar med begreppet i förskolan. Som metod för studien används kvalitativa intervjuer där förskollärare av olika kön, i olika åldrar och på två olika förskolor intervjuas. Tidigare forskning visar att det finns många olika sätt att arbeta med hållbar utveckling i förskolan. Denna studie utgår från att hållbar utveckling består av tre olika delar; en ekologisk, en social och en ekonomisk del. Resultatet visar att förskollärarna har god kännedom om begreppet hållbar utveckling men att det inte är ett begrepp de använder. Frågan vi ställer oss är om förskollärarnas tolkning av begreppet hållbar utveckling har någon betydelse för hur de arbetar med ett lärande för hållbar utveckling i förskolan. Det visar sig att majoriteten av förskollärarna förknippar hållbar utveckling med alla tre delarna; den ekologiska, den sociala och den ekonomiska delen. De anser sig dock inte arbeta med alla delarna. Samtliga förskollärare säger sig arbeta med den ekologiska delen. Studien visar att trots att samtliga förskollärare arbetar med den sociala delen av hållbar utveckling, anser inte alla att det är lärande för hållbar utveckling som ligger till grund för detta arbete.

Miljöundervisning har funnits länge och idag är det fokus på hållbar utveckling som har sitt ursprung från 1970- och 1980-talet. Det är ett begrepp har kritiserats av många för sin komplexitet. Hållbar utveckling har fått mer utrymme i den nyutformade kursplanen för kursen naturkunskap 1b i och med den nya läroplanen Gy11. Hur väl anpassade är då de nya läroböckerna för syfte och centralt innehåll för kursen naturkunskap 1b inom området hållbar utveckling? För att utföra undersökningen har de fem aktuella läroböckerna för kursen naturkunskap 1b lästs i fem omgångar, en analys av textens innehåll, frågor och illustrationer har utförts. Undersökningen visar på att det varierar hur väl de fem olika läroböckerna behandlar hållbar utveckling, samtliga fem läroböcker behandlar dock ämnet. Störst brister finns framförallt inom jämställdhet och mänskliga rättigheter. Det är generellt mer fokus på att presentera (och lära ut) fakta än att eleverna skall göra ställningstaganden, illustrationerna i läroböckerna är relevanta till texten.

Det har forskats mycket runt barns olika sätt att lära och hur de blir påverkade av miljön runt omkring dem och om hur pedagoger kan hjälpa till att göra inlärningen intressant. I forskningen har det också kommit fram vikten av att undervisningsmiljön är stimulerande för att stödja en god språkutveckling. Pedagogen skall vara den som förmedlar många olika möjligheter till aktiviteter, men skall även vara medveten om att läs- och skrivutvecklingen är viktigast. Syftet med den här studien är att undersöka vilken uppfattning pedagoger har om hur man skapar en stimulerande miljö som utmanar elevers läs- och skrivutveckling. Studien syftar också till att undersöka pedagogers sätt att ta vara på och utveckla barns nyfikenhet och lust att lära och även hur pedagoger ser på barns egna sätt att lära. Med utgångspunkt från syfte och frågeställningar valde jag att göra en kvalitativ studie med inslag av den hermeneutiska inriktningen. Jag har gjort sju intervjuer med pedagoger för att få deras uppfattning om vad en stimulerande miljö är när det gäller läs- och skrivutveckling, barns nyfikenhet och olika sätt att lära. Undersökningen visar att pedagogerna är väl medvetna om hur de skall arbeta för att barnen skall få en stimulerande miljö. Det skiljer sig lite vad man tycker är viktigast. En del anser att det måste finnas mycket olika material framme som lockar och inspirerar barnen medan andra tycker att det viktigaste är att lokalen är inbjudande med varma färger och att det är ordning och reda. Några betonade också vikten av att man själv som pedagog måste må bra för att barnen skall må bra. På det stora hela hade pedagogerna samma åsikt och gav mycket goda exempel på hur de arbetade. De menade också att barns nyfikenhet är helt olika beroende på vad de har med sig från tidigare och var i sin utveckling de befinner sig. Pedagogerna använder ett arbetssätt som uppmuntrar barnen och tar tillvara på deras initiativ. Då får barnen lust att lära på ett naturligt sätt. Pedagogerna tycker att barnen måste få behålla sina egna sätt att lära. Men som pedagog måste man vara uppmärksam och se om strategien är hållbar i längden, så att det inte uppstår läs- och skrivsvårigheter i framtiden. Därför måste undervisningen göras individuell utifrån varje barns utgångsläge. Här måste man ta vara på barnens egna intresse och behov för att arbeta vidare med läs- och skrivutvecklingen.

Debatten om hållbar utveckling och miljö är högst aktuell i dagens samhälle. Miljöinvesteringar kräver ekonomiska resurser och det är samtidigt dessa resurser som styr världen. Fastighetsbolagen står idag inför omfattande renoveringsbehov samt nybyggnationer. Många av dagens fastigheter står för en stor del av den totala energiförbrukningen, cirka en tredjedel. EU har sedan år 2007 arbetat fram en kommande byggnorm som tas i bruk senast år 2020 som innebär att alla nybyggnationer samt större renoveringar ska vara så nära noll-energibyggnader som möjligt. Redan i dagsläget finns möjlighet att utföra nybyggnationer och renoveringar som uppfyller dessa krav. Många fastighetsbolag inser inte den långsiktiga lönsamheten i energiinvesteringar och anser sig därför inte kunna få någon vinst i en sådan investering.  Syftet med studien var att skapa förståelse för de beslutsunderlag fastighetsbolag lutar sig mot vid större investeringar i form av energieffektivitet, och om det där skulle finnas möjligheter att ta hänsyn till miljön. För att bäst besvara forskningsfrågan har en kvalitativ fallstudie tillämpats i studien och det empiriska resultatet har främst insamlats genom semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med informanter i ledande position hos AB Eidar och AB Vänersborgsbostäder. Vidare har vi använt oss av fastighetsbolagens årsredovisningsdokument och tillgänglig information om den kommande EU normen. Studiens teoretiska referensram utgick ifrån den institutionella teorin, legitimitetsteorin samt beslutsteorin. Teorin belyser bland annat hur omgivningen påverkar bolagen i sitt beslutfattande men även hur bolag inom samma bransch tenderar att påverkas av varandra.  Vi har i analysen kommit fram till att det finns en medvetenhet och vilja att energiinvestera. Trots att de båda fastighetsbolagens uttrycker en positiv inställning till att energiinvestera kunde vi ändå se en skillnad mellan deras agerande. Detta berodde till stora delar på historiska och ekonomiska förutsättningar. Vi kunde vidare identifiera hur ledningens personliga inställning i respektive fastighetsbolag till viss del kunde återspegla bolagens värderingar. Analysen har även präglats av fastighetsbolagens skilda uppfattning av hyresgästernas betalningsvilja. / The debate on sustainable development and the environment is a hot topic in today's society. Environmental investments require financial resources and it is also these resources that control the world. Real estate companies are now facing major renovation and new construction needs. Many of today's buildings are responsible for a large portion of the total energy consumption, about one-third. The EU has since 2007 worked out an upcoming building code placed in service by 2020, which means that all new buildings and major renovations need to be "nearly zero energy buildings" as possible. Even in the current situation it is possible to perform new construction and renovations that meet these requirements. Many real estate companies do not realize the long-term profitability of investments in energy and therefore believes that it is not able to get any profit in such an investment. The aim of the study was to create an understanding about the decision-making basis of real estate companies and how they use the decisions in major investment in terms of energy efficiency, and if there could be opportunities to consider the environment. To answer the research question, a qualitative case study has been applied in the study and the empirical results were mainly collected through semi-structured interviews. The interviews were conducted with informants with leading position of AB Eidar and AB Vänersborgsbostäder. Furthermore, we have used the real estate companies’ annual report documents and information available on the forthcoming EU norm. This paper's theoretical framework has been based on institutional theory, legitimacy theory and decision theory. The theory illustrates how the environment affects companies in their decision-making, and also how companies in the same industry tend to be influenced by each other.  We have in the analysis concluded that there is an awareness and willingness to invest in energy. Despite the two real estate companies express a positive attitude towards investing in energy, we can still see a difference between their actions. This is due largely to the historical and economic conditions. We could further identify how management's personal attitude of each real estate company to some extent could reflect the company's values. The analysis has also been characterized by the real estate companies' differing perceptions of tenants' willingness to pay.

No description available.

No description available.

No description available.

Detta examensarbete är en diskursanalys av läroplanerna Lgr 80, Lpo 94 och Lgr 11. Det syftar till att undersöka mening och betydelsebildning kring begreppen miljö och hållbar utveckling i läroplanen, samt att undersöka hur detta har förändrats efter att begreppet hållbar utveckling myntades i samband med Brundtlandskommissionen 1987. Forskningsöversikten presenterar etableringen av hållbar utveckling, och ger perspektiv på hur dess tre dimensioner i form av ekologi, ekonomi och en social dimension har tillkommit. Forskningsöversikten presenterar även miljödidaktiska perspektiv på hållbar utveckling och hur begreppet har tagit plats i skolan. I forskningsöversikten presenteras även internationella influenser av begreppens innebörd och mening. De teoretiska utgångspunkterna utgörs bland annat av läroplansteori, vilket innefattar till exempel läroplanskoder, paradigmatiska och icke-paradigmatiska skolämnen. Undersökningen utgår även från Laclau och Mouffes diskursteori som metod. Studien har således ett mångperspektiv, där läroplansteorin införlivas i ett diskursteoretiskt ramverk. Analysen riktar in sig på diskurser där begreppen framträder och där citat betraktas som artikulationer. Dessa analyseras med hjälp av analytiska komponenter som diskurs, nodalpunkt, myt, moment, element och det konstitutiva yttre. Utifrån vad som artikuleras har betydelsebildningen analyserats. Resultatet av studien visar att betydelsebildningen kring miljö och hållbar utveckling har förändrats. Den ekologiska dimensionen framträder ofta medan andra delar utesluts. Begreppens betydelsebildning skapas genom element som vård eller omsorg, samtidigt som man utesluter de bakomliggande faktorerna till de problem som gör att miljön är i behov av just detta.

This report tries to discuss the concept of social sustainability; what it means and how residential development can be made more socially sustainable. This is done by interviewing several and various representatives in JM AB, the municipality of Uppsala and residents of Åriket to explore how JM AB as a housing developer and the municipality are working with issues regarding social sustainability and what the residents in one of the new housing projects themselves think of these issues. The result of these interviews will be compared and analyzed with the prospect of finding common variables and hopefully ways of improvement.This will result in our own recommendations of areas of improvement either by broad initiatives or specific actions to increase the social sustainability. Areas such as meeting places, sustainable functions and joint efforts between different parties. During the work on the report we come in contact with several other areas of interest that we are not able to process ourselves and therefore recommend them for future studies.

The purpose of this project is to design an understandable pattern collection for textiles. The textiles will be used in an newly built elderly carehome to give a more welcoming feeling and a pleasant indoor environment. My targetgroup is elderly, nurses and relatives. By working with both colorperception and comprehensible illustrations, that elderly easier understands, I hope the collection will bring memories back and that the pattern will be something to reflect about. / Målet med projektet är att med hjälp av en begriplig textil mönsterkollektion minimera den institutionskänsla som kan uppstå på ett nybyggt äldreboende. Mönsterkollektionen ska i form av väggbonader placeras i det offentliga rummet på de avskalade, vitmålade väggarna för att ge en mer välkomnande känsla och trivsam innemiljö. Min målgrupp som jag har arbetat med är boende, personal och anhöriga. Genom att arbeta med en mönsterbild som är förståelig är förhoppningen att den textila mönsterkollektionen ska väcka minnen till liv och att betraktaren ska reflektera över samspelet mellan flora och fauna.