Entreprenörskap har blivit ett snabbt växande ämne inom den akademiska världen och flertalet svenska lärosäten på eftergymnasial nivå erbjuder idag utbildningar inom ämnet. Samtidigt som ökningen skett gradvis har synen bland forskare angående om det överhuvudtaget är möjligt att lära ut entreprenöriella färdigheter splittrat forskarvärlden. I denna studie undersöks explorativt hur det kommer sig att entreprenörskapsutbildningar fått en sådan spridning, genom en kvalitativ ansats med intervjuer från ett universitet, en högskola och ytterligare en extern aktör som arbetar för att främja entreprenörskap. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av den nyinstitutionella teorin, där begrepp som homogenisering, legitimitet, spridning och översättning av idéer har varit dom primära analytiska verktygen. Resultatet tyder på att spridningen varit en effekt av ett ökat intresse kring entreprenörskap, som bland annat verkar bero på att det entreprenöriella livet karakteriseras och sprids med hjälp av sociala medier. Utbildningarna verkar även ha tvingats genomgå en homogenisering på grund av institutionella krav som ställs på utformningen av utbildningarna. Resultatet tyder även på att spridningen av programmen kommer som följd av en ökad akademisk acceptans kring entreprenörskap som ämnesområde, då kvaliteten på den forskning som bedrivs förbättrats.

Snabba klimatförändringar och sociala orättvisor har bidragit till att forskning inom hållbarhet har förtydligats och blivit allt mer aktuellt. Organisationsledningens engagemang, medvetenhet och kunskap är en förutsättning för långsiktig utveckling av hållbarhet inom organisationen vilket innebär att deras roll är av stor betydelse. Högskolor är en stor samhällsaktör och spelar en fundamental roll i en långsiktig hållbar förändring vilket gör dem en intressant grupp att undersöka. Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för vilken information högskoleledningen behöver för att kunna styra sitt hållbarhetsarbete. Högskolor spelar en stor roll i utbildningen av hållbarhet vilket är varför det är intressant att undersöka hur ledningen på högskolor tar ställning till hållbarhetsredovisningar och vad som krävs för att de ska ha användning av den. Då högskoleledningen har en viktig del i hållbarhetsarbetet genom att ta beslut och engagera medarbetare och studenter på högskolan har deras perspektiv valts. Syftet har lett till en fråga som ska vägleda arbetet: Vilken information skulle högskoleledningen behöva för att göra hållbarhetsredovisningen användbar för att kunna fatta och verkställa hållbara beslut kring högskolans verksamhet? För att besvara frågan gjordes en kvalitativ studie i form av intervjuer med representanter från svenska högskolor. Respondenterna hade ledningsposition eller arbetade i nära kontakt med ledningen. Empirin kopplades sedan ihop och analyserades med hjälp av tidigare forskning. Slutsatsen som kan dras är att högskoleledningen har begränsad användning av sin hållbarhetsredovisning. Informationen som högskoleledningen behöver för att fatta och verkställa hållbara beslut kommer istället från andra hållbarhetsdokument som exempelvis miljöutredningar, policys och mål. Hållbarhetsredovisningen eller rapporteringen används i viss mån till att engagera medarbetare och attrahera intressenter. Studien visar också att informationen som högskoleledningen behöver för att fatta och verkställa hållbara beslut bör vara hård så som exempelvis statistik och data respektive mjuk så som förslag och åsikter. Informationen bör även komma från interna och externa källor. Förutom information behöver högskoleledningen ha tydliga prioriteringar så att besluten som fattas är relevanta för högskolans verksamhet. Informationen i hållbarhetsredovisningen bör även i större grad individanpassas.

Denna rapport undersöker vilka förutsättningar som krävs för att frivilliga överenskommelser på klimatområdet inom universitet- och högskolesektorn ska fungera, där efterlevnaden av Klimatramverket undersöks som en fallstudie. Främst utrönas vilka förutsättningar som historiskt har varit viktiga för effektiva frivilliga överenskommelser i tidigare forskning, där en jämförelse med Klimatramverket görs för att undersöka vilka av dessa ramverket uppfyller. Vidare undersöks efterlevnaden av Klimatramverket mer djupgående för att dra slutsatser om de uppfyllda förutsättningarna har bidragit till en effektiv efterlevnad av Klimatramverket.  För att besvara rapportens frågeställning har en litteraturstudie, litteraturstudiejämförelse, enkätundersökning, intervjuer samt en webbplatsundersökning tillämpats som metoder. Litteraturstudien avsåg att undersöka vilka förutsättningar som tidigare visats leda till effektiva frivilliga överenskommelser, samt att utröna uppkomsten och karaktären av Klimatramverket. I litteraturstudiejämförelsen drogs paralleller mellan förutsättningarna och Klimatramverket för att utröna vilka av förutsättningarna ramverket uppfyller. En enkätundersökning skickades ut till de svenska högskolor och universitet som är anslutna till Klimatramverket, i syfte att undersöka efterlevnaden samt hur nära lärosätena är att uppfylla ramverkets uppsatta mål. För en djupare inblick i olika lärosätens arbete med Klimatramverket utfördes intervjuer med representanter från tre olika lärosäten. Vidare granskades ett urval av lärosätenas webbplatser i syfte att undersöka om lärosätena kommunicerar sitt klimatarbete, vilket är ett åtagande i enlighet med Klimatramverket. Resultaten från undersökningen tyder på att de av litteraturstudien funna förutsättningar för att frivilliga överenskommelser ska fungera effektivt i stor utsträckning kan tillämpas på högskole- och universitetssektorn. Från litteraturstudiejämförelsen konstateras att Klimatramverket främst uppfyller de kontextuella förutsättningarna för effektiva överenskommelser, medan de innehållsmässiga förutsättningarna åläggs de enskilda lärosätena, vilket har gjorts av flexibilitetsskäl men äventyrar även i sig effektiviteten. Resultatet bekräftas i fallstudien, där det framkommer att ett fåtal av lärosätena bedömer att de kommer uppnå ramverkets uppsatta mål, vilket indikerar att Klimatramverket hittills inte bidragit till att uppfylla nationella och internationella klimatåtaganden i större omfattning. / This thesis examines the conditions which lead to effective environmental voluntary agreements within higher education institutions (HEIs), where the Climate Framework is examined as a case study. Primarily, conditions which historically have led to successful voluntary agreements will be examined, where a comparison with the Climate Framework is made to identify which of these conditions it fulfills. Furthermore, the compliance of the Climate Framework is examined more profoundly in order to draw conclusions about whether the fulfilled conditions have led to a successful compliance of the Climate Framework.  In order to answer the questions posted in this thesis, methods such as literature review, literature review comparison, survey, interviews and a website analysis have been applied. The aim for the literature review was to examine which conditions have led to effective voluntary agreements in the past, as well as to ascertain the emergence and the nature of the Climate Framework. In the literature review comparison, parallels were drawn between the conditions and the Climate Framework to determine which of the conditions the Framework fulfills. The survey was sent to all of the Swedish HEIs affiliated with the Climate Framework, in order to investigate the compliance and how close the institutions are to fulfill the Frameworks’ set goals. In order to get a deeper insight regarding different institutions’ work with the Climate Framework, interviews were made with representatives from three different HEIs. Furthermore, a selection of HEIs’ websites was examined in order to investigate whether they are communicating their climate work, which is a commitment in accordance with the Climate Framework.   The findings from the study suggests that conditions for successful voluntary agreements identified in the literature review can largely be applied to HEIs. The literature review comparison indicates that the Climate Framework primarily fulfills the contextual conditions for effective agreements, while the content-related conditions are imposed on individual HEIs. This was made hence to flexibility reasons, but it is also jeopardizing the effectiveness of the agreement. The results are confirmed in the case study, which also reveals that only a few of the HEIs estimate that they will achieve the Frameworks’ set goals, which indicates that the Climate Framework has not so far significantly contributed to fulfilling national and international climate commitments.

Problem description: The universities resources is allocated yearly through a regulation letter by the government which might make it more difficult to plan the organisation due to unforeseen events. The adaption and design of the management is a critical event that can cause negative consequences for the operation if made with deficient knowledge understanding about the cause and effect. We argue that this demands the management to clearly communicate the operations unique context, visions, goals and desired approach to create consensus within the organisation.  Research question: How does the balance between interactive and diagnostic control affect the management and the actions between top and local management in universities?  Purpose: The purpose with this research is to describe and understand how the balance between interactive and diagnostic controll in both the management and budget process affects actions in universities.  Methodology: This is a descriptive qualitative research which is mainly deductive. The empirical data is based on six different interviews from six different respondents that has been interviewed according to two different interview guides depending on which management level they were. The interview guide is based on semi structured questions that are well anchored in the theory through a operationalization scheme to fulfil the purpose of gathering the desired data to ensure a high validity.  Conclusions: Actions like budget games occurs despite reached balance between interactive and diagnostic control as a result of the universities context of being a part of the government since local savings is prohibited. / Problemdiskussion: Resursfördelningen i högskolan tilldelas varje år genom att regeringen skickar ut regleringsbrev vilket medför att förmågan att planera långsiktigt till följd av oförutsedda händelser kan försvåras. Anpassning och utformning av styrdialogen är en kritisk händelse som vid bristande förståelse kring orsak och verkan, kan resultera i negativa konsekvenser för verksamheten. Detta ställer krav på en styrdialog som förmår att tydligt förmedla verksamhetens unika kontext, vision, mål och önskat tillvägagångssätt för att skapa samsyn inom organisationen. Forskningsfråga: Hur påverkar balansen mellan interaktiv och diagnostisk kontroll styrdialog och ageranden mellan central och lokal ledning i högskolor? Syfte: Vår undersökning syftar till att beskriva och förstå hur balansen mellan interaktiv och diagnostisk kontroll i såväl styrdialog som budgetprocess påverkar ageranden i högskolor. Metod: Detta är en beskrivande kvalitativ studie med en huvudsaklig deduktiv ansats. Empirin grundar sig på intervjuer från sex olika respondenter som har intervjuats efter två olika intervjuguider beroende av ledningsnivå. Intervjuguiden är baserad på semistrukturerade frågor som är väl förankrade i teorin genom ett operationaliseringsschema i syfte att samla önskad information för att säkerställa en hög validitet. Slutsats: Ageranden såsom budgetspel uppstår trots uppnådd balans mellan interaktiv och diagnostisk kontroll till följd av högskolans kontext av att vara en statlig myndighet då lokalt sparande inte tillåts.

Problem - Problemet som den här studien utgår ifrån är den kunskapslucka som finns om hur ett digitalt system kan underlätta samverkan mellan högskolor och studenter inom ramen för högskolestudier. Forskningsfrågan - Forskningsfrågan som formulerades lyder: vilka förväntningar har studenter på ett digitalt system för samverkan med företag inom ramen för högskolestudier?. Bakgrund - Den litterära bakgrunden målar en bild av samverkan mellan högskolor och företag som fördelaktig för alla parter. Den tidigare forskningen pekar också på att samverkan mellan högskolor och företag är utmanande att utföra på ett bra sätt. Det finns med andra ord många hinder och framgångsfaktorer för utvecklarna av digitala system att ta i beaktande. Metod - I studien användes en mixed methods approach där 17 studenter från Stockholms universitet fick genomföra användartester och System usability scale för att först mäta användarupplevelsen av ett digitalt system för samverkan mellan högskolor och företag. Sedan genomfördes fokusgrupper med samma studenter för att ta fram mer djupgående och förklarande kvalitativa data om deras tankar om systemet i frågan och det övergripande ämnet. Resultat - Det undersökta systemet fick ett SUS-värde på 73,4 vilket är “Bra”. Det kvalitativa resultatet visade i likhet med SUS att studenterna tyckte systemet var bra , men att det fanns utrymme för förbättring. Studenterna sa att de tyckte designen var snygg och att systemet var relativt enkelt att använda. Resultatet visade att studenterna efterlyser enkelhet, vägledande design och goda kommunikationskanaler hos ett digitalt system för samverkan mellan högskolor och företag. Datainsamlingens kvalitativa del gav också studenterna möjlighet att komma med flera förbättringsförslag. Diskussion och slutsats - I likhet med flera tidigare studier gjorda inom ämnet samverkan mellan högskolor och företag, visade resultatet att studenterna inte uppfattar samverkan som något självklart eller enkelt. Studenterna upplever några av de system som finns idag som undermåliga och är positiva till att testa nya, mer specialiserade system. Resultatet pekade även på det intressanta faktumet att det saknades en enighet i hur studenterna går tillväga för att hitta ett företag att samverkan med. Man kan argumentera för att det finns en möjlighet för ett specialiserat system att hjälpa till att föra samma studenter och företag som vill samverka. Om systemet i fråga också möjliggör samverkan baserat på kursämne istället för personliga kontakter kan man tänka sig att fler studenter kan få chansen att samverka oavsett bakgrund och kontaktnät. / Problem - The problem this study addresses is the knowledge gap that exists about how a digital system can facilitate collaboration between universities and students within the framework of higher education studies. Research question - The research question that was formulated reads: what expectations do students have of a digital system for collaboration with companies within the framework of higher education? Background - The literary background paints a picture of industry-university collaboration as beneficial for all parties. Earlier studies also point to industry-university collaboration as being challenging to execute well. There are many obstacles and success factors for the developers of digital systems to consider. Methodology -The study used a mixed methods approach where 17 students from Stockholm University had to complete user tests and the System usability scale to first measure the user experience of a digital system for industry-university collaboration. Focus groups were then conducted with the same students to elicit more in-depth and explanatory qualitative data on their thoughts about the system in question and the overall topic. Findings - The investigated system received a SUS-score of 73.4 which is "Good". The qualitative result showed, similarly to the SUS score, that the students thought the system was good, but that there was room for improvement. The students said they thought the design was neat and that the system was relatively easy to use. The result showed that the students call for simplicity, guiding design, and good communication channels in a digital system for industry-university collaboration. The qualitative part of the data collection also gave the students the opportunity to come up with several suggestions for improvement. Discussion and conclusion - Similar to several previous studies carried out on the subject of industry-university collaboration, the results showed that the students do not perceive industry-university collaboration as something obvious or simple. The students feel that some of the systems that exist today are substandard and are positive towards testing new, more specialized systems. The result also pointed to the interesting fact that there was a lack of agreement on how the students in this study go about finding a company to collaborate with. One could argue that there is an opportunity for a specialized system to help bring together students and businesses that want to collaborate. If the system in question also enables collaboration based on course subjects instead of personal contacts, one can imagine that more students can get the chance to collaborate regardless of background and contact network.

Due to climate change, a sustainable transition is required in all sectors. Swedish universities are since the year of 2006 obligated by the higher education act to strive for sustainability. Despite this, an investigation shows that 60% of the Swedish universities need development regarding steering and organization for the promotion of sustainability. The purpose of this study is to perform a current situation analysis to fill the prevailing research gap and map possibilities for development within organizational structures for Swedish universities. Mixed method through a quantitative document analysis and a qualitative survey were used to achieve the purpose. The document analysis resulted in 1 of 35 (3%) universities showing sustainable development in their organizational schedule. The response rate of the survey was 71% complete answers. The survey showed that 17 of 26 (65%) universities answered that the principal was mainly responsible for decision making on sustainability issues. The respondents also highlighted other roles and responsibilities for sustainability in their organizations. According to 11 of 25 (44%) respondents the work for sustainable development was distributed throughout the whole organization. The result also showed that there were several opportunities for development. The main four themes were organization, follow-up, resources and goal and steering documents. The study provides a basis which can support and evolve the universities development work regarding sustainable development. Within organizational structures for the promotion of sustainable development there is a need for the transition to accelerate and more research is needed. Keywords: Organization, Organizational structure, Organizational Scheme, University, Sustainable development, Sustainable transition / Till följd av klimatförändringarna behövs en hållbar omställning av samhället inom alla sektorer. Svenska högre lärosäten ska sedan år 2006 enligt högskolelagen sträva efter en hållbar utveckling. Trots detta visar en tidigare utvärdering av svenska högskolor och universitet gällande främjandet av hållbar utveckling att 60% är i behov av utveckling rörande styrning och organisation. Därav är syftet med denna studie att utföra en nulägesanalys för att fylla rådande forskningsgap samt kartlägga utvecklingsmöjligheter inom organisationsstrukturer för svenska högskolor och universitet. För att svara på frågeställningarna om vilken nivå hållbar utveckling är inkluderat i organisationsstrukturen inom svenska högskolor och universitet samt vilka utvecklingsmöjligheter som finns för att prioritera hållbar utveckling på organisationsnivå inom svenska högskolor och universitet användes en mixad studiedesign. Studiedesignen baserades på en mixad metod genom en kvantitativ dokumentanalys och en kvalitativ enkätstudie. Dokumentanalysen visade att endast 1 av 35 (3%) lärosäten inkluderade hållbar utveckling i sitt organisationsschema. Enkätstudiens svarsfrekvens var 71% fullständiga svar. Enkätstudien belyste att 17 av 26 (65%) lärosäten svarade att rektorn hade det huvudsakliga ansvaret för beslutsfattande kring hållbarhetsfrågor. Lärosätena lyfte även att det fanns flera olika roller och ansvarsområden för hållbar utveckling i resterande delar av verksamheten. Enligt 11 av 25 (44%) respondenter var ansvaret för hållbar utveckling fördelat på hela organisationen. Resultatet visade flera möjligheter till utveckling, de fyra främsta områdena var organisation, uppföljning, resurser, mål och styrdokument. Studien bidrar med underlag som kan stötta och utveckla lärosätenas utvecklingsarbete rörande hållbar utveckling. Inom organisation för hållbar utveckling behöver omställningen accelerera och mer forskning göras. Nyckelord: Hållbar utveckling, Hållbar omställning, Högskolor, Organisationer, Organisationsstrukturer, Organisationsschema, Universitet

What defines a Swedish university college? This is the overarching question in this archival study of the development of the Swedish university colleges during the past 35 years. The objective of the study is to explore the binary elements in the overall unitary Swedish university system. Departing from existing macro level research on the university colleges (UCs), this study focuses on one single UC. Development of the UC was conceptualized as a question of decision-making in the UC in interplay with political decisions. The UC was explored by taking an extensive inductive approach starting from the original Garbage Can Model of Organizational Choice, a perspective on organizations that focuses on the temporal order emerging from decisions, rather than enduring orders. Nine decisions situations in the UC were identified as well as four political reforms. The study shows that the concept “streams” from the model are the phenomena occupying organization members mind over time, thus constituting a recurring element although not an enduring order, tying together the temporal orders. The streams are shared between the UC and political decision-making; the two decision-making entities both take part in forming the streams over time. The streams are: (1) the academic discipline; (2) the vocational education; (3) research as a means to enhance the quality of education; and (4) regional relevance. The study proposes the emergence of a fifth stream, the research profile, which is taken to be a unique stream for the UCs in general, that differentiates them from the universities. The analysis shows that the UC continuously adjusts the law to the organizational conditions rather than implements legislation when new, hence offering a perspective on organizational change as a persistent condition inherent in the organizational body rather than definable events. By using the concept stream the study suggests a conceptualization of the political influence on the UC organizational body as well as a conceptualization of how the UC influence political decisions. This conceptualization provides a novel perspective on the relationship between state and the universities. A perspective that can be explored in future research, focusing on mutual adjustments of the streams.

The purpose of this thesis is to understand how Business Intelligence (BI) influences the decision-making process (DMP) at higher education institutions (HEIs). Furthermore, this study aims to identify success factors of BI adoption (gathered from previous research) that are difficult for HEIs to fulfill. The study applied a qualitative research strategy and was conducted as a single case study at Karlstad University (KaU), a Swedish public HEI with approximately 16 000 enrolled undergraduate students and 1 200 employees. Regarding the data collection process, empirical data was collected through eight semi-structured interviews, all held with users of KaU’s BI tool. The thesis’ findings show that BI affects the DMP at HEIs by increasing the quality of information, reducing time, and increasing the efficiency for the user. The findings also show that for a HEI, most key components that increase an organization’s chance of a successful BI implementation are difficult to fulfill completely. Three components were identified to be in greater need of improvement than the rest: management & leadership commitment, culture around use of information and analytics, and requisite resources. / Syftet med denna studie är att förstå hur Business Intelligence (BI) påverkar beslutsprocessen vid högskolor. Vidare, strävar denna studie efter att identifiera framgångsfaktorer för BI-implementering (samlade från tidigare forskning) som är svåra för högskolor att uppfylla. Studien tillämpade en kvalitativ forskningsstrategi och genomfördes som en fallstudie vid Karlstads Universitet (KaU), ett svenskt statligt universitet med ungefär 16 000 studenter och 1 200 anställda. När det gäller datainsamlingsprocessen, samlades empirisk data in genom åtta semi-strukturerade intervjuer med användare av KaU:s BI-verktyg. Studiens resultat visar att BI påverkar beslutsprocessen vid högskolor genom att öka kvaliteten på information, reducera tidsåtgången och öka effektiviteten för användare. Resultatet visar också att för en högskola är det svårt att uppfylla helt och hållet de faktorer som ökar chansen för en lyckad BI-implementation. Tre områden identifierades att vara i större behov av förbättringar än de övriga: chefs- och ledarskapsengagemang, kultur kring användning av information- och analysverktyg samt nödvändiga resurser.

Background: The "introduction of new public management" in institutions of higher education has brought a measurement-minded form of governance based on "doing more with less". At the same time, universities have increasingly become institutions where documentation proving the conformation to norms of society is more important than the actual outcomes of the organization. A more viable strategic mind set based on the core goals of higher education is therefore required in order to increase the congruence between stated goals and outcomes. Purpose: The purpose of this thesis is to explore how the demographics in boards and top management teams in higher education affect performance through the mediating role of cluster development. Method: This thesis has an abductive research approach as we emanate not only from previous theoretical discussions on public governance, upper echelon and cluster development, but also from a qualitative pilot study where we explore the cluster development concept in the university context. Our quantitative study is a cross-sectional study based on partly a survey sent to most directors and managers in higher education in Sweden, and partly independent data collection from financial reports and other sources. Results and conclusion: The results are based on a small sample with few observations which imply that we cannot draw strong conclusions based on our statistical findings. We can however discern different indications of relationships between certain demographic diversity factors in boards and top management teams and certain aspects of cluster development. There are however mixed indications regarding the relationship between cluster development and university performance. / Bakgrund: Införandet av new public management i universitet och högskolor har fört med sig ett mätningsfokuserat styre som bygger på "att göra mer med mindre". Samtidigt har lärosätena allt mer blivit institutioner där dokumentation som styrker samhällets krav är viktigare än det faktiska utfallet i organisationen. En mer livskraftig strategisk utveckling som baseras på de verkliga målen för högre utbildning krävs därför för att öka kongruensen mellan uppsatta mål och utfall. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur demografiska egenskaper i styrelser och ledningsgrupper inom universitet och högskolor påverkar prestation genom klusterutveckling. Metod: Denna uppsats har en abduktiv forskningsansats eftersom vi inte endast utgår ifrån tidigare teoretiska diskussioner om offentlig styrning, upper echelon och klusterutveckling, men också från en kvalitativ förstudie där vi utforskar klusterutveckling i universitetssammanhang. Vår kvantitativa studie är en tvärsnittsstudie baserad på dels en enkät som skickats till de flesta styrelseledamöter och medlemmar i ledningsgrupper i alla svenska universitet och högskolor i Sverige. Den är även dels baserad på självständig datainsamling från årsredovisningar och andra källor. Resultat och slutsats: Resultaten baserar sig på ett litet urval med få iakttagelser vilket innebär att vi inte kan dra säkra slutsatser utifrån våra statistiska analyser. Vi kan dock urskilja olika indikationer på samband mellan vissa demografiska mångfaldsfaktorer i styrelser och ledningsgrupper och vissa aspekter av klusterutveckling. Det finns dock blandade resultat om förhållandet mellan klusterutveckling och universitetens och högskolornas prestation.