Background: Well established communication is the foundation of a safe handover and healthcare at large. Exchange of information in healthcare takes its form in handovers, which usually takes place in the nurses’ station without the patient present. A lacking handover can have a negative impact on the patient's safety. Bedside handover takes place at the patient's bedside and it promotes patient participation. Aim: The aim of the study was to describe nurses’ experiences of bedside handover in inpatient care. Method: A qualitative literature review with thematic analysis. Result: The result is based on ten quality reviewed articles. Four final themes were identified: “flow of communication and interaction”, “transfer of sensitive information”, “time required and efficiency” and “routine and structure”. Summary: The findings from the articles show that nurses’ experience that bedside handover has a positive impact on the patients participation in their care as well as patient safety. Although the nurses do express that there are certain parts of bedside handover that need further adjustments in order to use it in an effective, safe and person centered manner. / Bakgrund: En fungerande kommunikation är grunden för en säker överrapportering och vård. Informationsöverföring inom vården sker i form av överrapportering, vilket vanligtvis sker inne på sjuksköterskeexpeditionen utan patienten. Bristande överrapporteringar kan ha negativa konsekvenser för patientsäkerheten. Bedsiderapportering sker vid patientens sängkant och främjar en ökad patientdelaktighet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av bedsiderapportering inom slutenvården. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med tematisk analys. Resultat: Resultatet är baserat på tio kvalitetsgranskade artiklar. Fyra slutliga teman identifierades: “kommunikationsflöde och interaktion”, “överföring av känslig information”, “tidsåtgång och effektivitet” samt “rutin och strukturer”. Sammanfattning: Fynden från artiklarna visar att sjuksköterskor upplever att bedsiderapportering har en positiv inverkan på patientens delaktighet i vården och patientsäkerheten. Sjuksköterskor upplever dock att det finns aspekter som måste förändras för att kunna genomföra bedsiderapportering på ett effektivt, säkert och personcentrerat sätt.

Extremely high data rate demands, and the spectrum scarcity at the microwave bands, make the millimeter wave (mmWave) band a promising solution to satisfy the high data rate demands in wireless networks. The main advantage of moving to the mmWave spectrum is the availability of large bandwidth. Moreover, due to an order of magnitude smaller wavelength of mmWave signals in compared to the conventional bands, many antenna elements can be incorporated in a small size chip to provide high directivity gain both at the transmitter and the receiver sides.Millimeter wave links experience severe vulnerability to the obstacles compared to the conventional sub-6 GHz networks for two main reasons. First, due to the tiny wavelength, mmWave signals can easily be blocked by obstacles in the environment and this causes severe loss. Second, due to the use of directional communications to compensate for the high path-loss (the distance-dependent component of the attenuation), mmWave links are sensitive to blockages that leads to the high probability of beam misalignment and the frequent updating of beamforming vectors. These issues are more challenging in mobile scenarios, in which mobility of the users and obstacles cause frequent re-execution of the beamforming process. Therefore, the tradeoff between the latency of the beamforming process (which latency increases with the number of the re-execution of the beamforming process) and instantaneous user rate is a significant design challenge in mmWave networks. Moreover, to provide adequate coverage and capacity, the density of the base stations in mmWave networks is usually higher than the conventional sub-6 GHz network. This leads to frequent handovers that make maintaining and establishing the mmWave links more challenging. Motivated by the mentioned challenges, this thesis considers the beamforming and handover problems and proposes lightweight joint beamforming and handover methods to guarantee a certain data rate along user trajectory. Specifically, in the first thread of the thesis, inspired by the fundamental properties of the spacial channel response of mmWave links, we propose a beamforming method in mobile mmWave networks. Our analysis reveals that our proposed method is efficient in terms of signaling and computation complexity, power consumption, and throughput in compared to the benchmark.  In the second thread of the thesis, we focus on the handover problem. We formulate the association problem that maximizes the trajectory rate while guarantees a predefined data rate threshold. We then extend our problem to the multi-user dense scenario that the density of the users is higher than the base stations and consider the resource allocation in the association optimization problem. We apply reinforcement learning in order to approximate the solution of the association problem. In general, the main objective of our proposed method is to maximize the sum rates of all the users and minimize the number of the handovers and reduce the probability of the events in which the users' rate becomes less than a predefined threshold. Simulation results confirm that our proposed handover method provides a reliable connection along a trajectory in compared to the benchmarks. / <p>QC 20210407</p>

No description available.

Bakgrund: Patientdelaktighet är en viktig del av personcentrerad omvårdnad och således centralt i sjuksköterskans arbete. Traditionellt sett har överrapportering vid skiftbyte mellan sjuksköterskekollegor utförts i frånvaro av patienten. Studier visar att överrapportering vid patientens sängkant, så kallad bedside handover (BHO) kan öka patientdelaktigheten. Syfte: Syftet var att sammanställa veten-skaplig litteratur som beskriver sjuksköterskors erfarenheter av bedside handover. Metod: En litteraturstudie utfördes innehållande tio vetenskapliga artiklar. Artiklarna hämtades från databaserna CINAHL och PubMed och kvalitets-granskades med SBUs granskningsmall som underlag. Data analyserades med innehållsanalys som metod. Resultat: Fyra huvudkategorier identifierades med åtta tillhörande underkategorier. 1) Personcentrerad omvårdnad 2) Arbets-effektivitet och patientsäkerhet 3) Konfidentialitet och 4) Tid och kunskap. Konklusion: BHO kan medföra utmaningar gällande konfidentialitet, tidshantering och kunskap men också främja patientdelaktighet och patientsäkerhet vilket är väl förenligt med hur sjuksköterskan ska bedriva sitt arbete. / Background: Patient involvement is an important part of person-centered care and therefore essential in the nurse's work. Traditionally the shift-to-shift handover between nurses has been carried out in the absence of the patient. Studies have shown that bedside handover (BHO) may increase patient involvement. Aim: The aim was to compile scientific literature describing registered nurses' experiences of bedside handover. Method: A literature review based on ten scientific articles was performed. The articles were retrieved from the databases CINAHL and PubMed and quality reviewed using SBUs review template. The data was analyzed using content analysis as a method. Result: Four main categories with eight corresponding subcategories emerged. 1) Person-centered care, 2) Work efficiency and patient safety, 3) Confidentiality and 4) Time and knowledge. Conclusion: BHO may bring challenges concerning confidentiality, time management and knowledge but also promote patient involvement and patient safety which is in line with how the nurse shall conduct their work.

Les femtocellules sont déployées par des FAPs dans la couverture des macrocellules afin d'offrir aux utilisateurs un service continu aussi bien à l'intérieur qu'à l'extérieur.Elles sont caractérisées par une courte portée,faible puissance et ne peuvent couvrir qu'un nombre limité des utilisateurs.Ces caractéristiques rendent la gestion de la mobilité l'un des plus importants défis à résoudre.Dans cette thèse,nous proposons des nouveaux algorithmes de handover.En premier lieu,nous considérons la direction du mobile comme un paramètre clé pour la prise de décision de Handover.Nous proposons un algorithme de handover nommé OHMF basé sur l'optimisation de la liste de FAPs candidats tout en considérant la qualité de signal ainsi que la direction de mouvement de mobile.Ensuite,nous proposons un processus de prédiction de direction basé sur la régression linéaire.L'idée est de prédire la position future du mobile tout en tenant compte des positions actuelle et précédente.Cet algorithme est intitulé OHDP. En deuxième lieu,nous nous intéressons au problème de prédiction de mobilité pour être plus rigoureux lors de prise de décision de handover.Pour cela,nous utilisons les chaînes de markov cachées comme prédicteur du prochain FAP et nous proposons un algorithme de handover nommé OHMP. Afin d'adapter notre solution à toutes les contraintes du réseau femtocellules,nous proposons un algorithme de handover intitulé OHMP-CAC qui intègre un CAC approprié au réseau étudié et une différenciation de service avec et sans contraintes de QoS.Des études de performances basées sur des simulations et des traces de mobilité réelles ont été réalisées pour évaluer l'efficacité de nos propositions. / Femtocell network are deployed in the macrocell’s coverage to provide extended services with better performances. Femtocells have a short-range and low power transmissions.Each FAP supports a few number of connected users.Owing to these inherent features, one of the most challenging issues for the femtocellular network deployment remains the mobility management.In this thesis, we propose new handovers algorithms adapted to the characteristics of femtocells network.As a first part,we consider the direction of mobile user as a key parameter for the handover decision.To do so,we propose a new handover algorithm called OHMF. Its main purpose is the optimization of the list of FAPs candidates based on signal quality as well as the mobile direction to better choose the FAP target.After that, we propose an algorithm called OHDP based on the direction prediction using the linear regression.The idea behind this is to predict the future position of mobile based on its current and previous position. As a second part, we focus on mobility prediction problem to make an efficient handover decision.We propose a novel handoff decision algorithm called OHMP that uses HMM as a predictor to accurately estimate the next FAP that a mobile UE would visit,given its current and historical movement information.In order to adapt our solution to the characteristics of femtocells network,we propose a handover algorithm called OHMP-CAC based on HMM tool as a predictor, a proposed CAC and the availability of resources of the predicted FAP,SINR and the traffic type.In order to assess the efficiency of our proposals,all underlying algorithms are evaluated through simulations and real mobility traces.

Les réseaux mobiles ont un modèle en couches, avec: (1) un réseau d’accès IP offrant une connectivité IP aux utilisateurs; (2) une couche de contrôle de service, l’IMS; (3) une couche d’interaction pour le contrôle des politiques réseau, le PCC. Ce modèle, centralisé et hiérarchique, serait à l’origine de problèmes de passage à l’échelle et de qualité de service en cas d’explosion du volume de trafic de données à transporter. Dans cette thèse, un nouveau modèle pour les réseaux mobiles du futur est proposé: Ultra Flat Architecture (UFA). UFA utilise l’IMS pour le contrôle de tout type d’applications. UFA est dite plate car elle réduit le nombre de types de nœuds réseau à 2 principalement: (1) une Gateway UFA regroupant à la fois l’ensemble des fonctionnalités du réseau d’accès IP, de l’IMS et du PCC; (2) le terminal. Après la conception de l’architecture, nous avons spécifié et évalué trois procédures réseau principales pour UFA : l’enregistrement/authentification, l’établissement de service et la mobilité. Nous avons optimisé les deux premières procédures par rapport aux procédures standardisées de l’IMS. Par exemple, la procédure d’établissement de service présente un délai réduit et permet une configuration du service ou de la couche de transport selon les ressources disponibles dans le réseau. Nous avons développé une procédure de mobilité pour UFA, se basant sur le transfert, d’une Gateway UFA à une autre, des contextes de toutes les couches OSI liés au terminal, et sur la détermination proactive par la Gateway UFA des paramètres de toutes les couches du terminal. Tous les résultats obtenus montrent le grand intérêt d’UFA et des architectures plates plus généralement. / Mobile networks have a layered model, with: (1) an IP access network providing IP connectivity to users, (2) a service control layer, IMS, (3) an interaction layer for policy control, PCC. This model, centralized and hierarchical, will cause scalability and QoS problems in case of data volume explosion. In this thesis, a new model for future mobile networks is proposed: Ultra Flat Architecture (UFA). UFA uses IMS to control all application types. UFA is flat since it reduces the number of network node types to 2 mainly: (1) a UFA Gateway that includes the functions of the IP access network, the IMS and the PCC, and (2) a terminal. After designing the architecture, we specified and evaluated three main procedures for UFA: registration / authentication, service establishment and mobility. We have optimized the first two procedures compared to standard procedures of the IMS. For example, the service establishment procedure has a reduced delay and allows the configuration of the service or the transport layer according to the resources available in the network. We have developed a mobility procedure for UFA. It is based on the transfer, from one UFA Gateway to another, of the all OSI-layers contexts related to that terminal, and on a proactive determination of the all OSI-layers parameters, necessary for the terminal attachment to the new UFA Gateway. All obtained results show the great interest of UFA and of flat architectures more generally.

Akutsjukvården är en högriskmiljö som karaktäriseras av flera parallellt pågående arbetsprocesser som måste samverkas och korta vårdtider. Patienten flyttas flera gånger mellan olika enheter och rapporteras mellan personal. En säker kommunikation är korrekt, fullständig, avgränsad och kommuniceras på ett tydligt sätt och i rätt tid. Det finns standardiserade kommunikationsverktyg som underlättar en säker informationsöverföring, de härstammar ifrån flygindustrin. Patienten har rätt till en säker vård, där vårdpersonalen kan kommunicera med varandra på ett säkert sätt och samarbeta i team för att uppnå en patientsäker vård. Syftet var att utifrån ett sjuksköterskeperspektiv beskriva informationsöverföringen vid patientöverlämningar i akutsjukvård. Metoden som användes var en litteraturöversikt där 17 artiklar inkluderades. Artiklarna hämtades från databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av en bedömningsmall och en integrerad analys utfördes utifrån artiklarnas resultat. Artiklarna var peer reviewed och etiskt godkända. Resultatet visade att det fanns olika metoder för patientöverlämning, muntligt både bedside och på sjuksköterskeexpeditionen, samt med hjälp av elektroniska verktyg. Sjuksköterskorna presenterade både för och nackdelar med de olika metoderna. Att använda ett standardiserat kommunikationsverktyg visade sig förbättra kvaliteten på patientöverlämningen. Ostrukturerade rapporter, extrem arbetsbelastning och stressfylld miljö försvårade en patientöverlämning, samt att bli avbruten mitt i rapporten. Sjuksköterskorna efterfrågade en ostörd miljö att ge rapport i och att rapporten skulle genomföras utifrån ett standardiserat kommunikationsverktyg. Slutsatsen är att sjuksköterskan behöver vara medveten om vilka risker som en patientöverlämning innebär, samt förmedla informationen utifrån ett standardiserat kommunikationsverktyg för att bidra till en säker vård för patienten.

Bakgrund: Överrapportering av patient mellan vårdpersonal kan utgöra en patientsäkerhetsrisk. Vid överrapportering mellan intensivvårdsavdelning och vårdavdelning skiljer sig vårdmiljö, kommunikation, dokumentation samt sjuksköterskors fokus och kompetens. Syfte: Att beskriva avdelningssjuksköterskors upplevelser av överrapportering från intensivvårdssjuksköterskor av patient från intensivvård till fortsatt vård på vårdavdelning. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med beskrivande design. Tio avdelningssjuksköterskor intervjuades via semistrukturerade intervjuer. Huvudresultat: Fyra huvudkategorier framkom: Att ta över ansvaret, Att ha tid och vara förberedd, Att ha kompetens och samarbeta samt Att skapa en bra miljö för överrapportering. Struktur samt tillräcklig och relevant information tillsammans med tydlig dokumentation och planering för den fortsatta vården hade betydelse för avdelningssjuksköterskorna i övertaget av ansvaret för patienten. Att vara förberedd och ha tid för överrapporteringen var också viktigt för ett säkert övertag av vården. Bemötande och samarbete över klinikgränser upplevdes ha betydelse för hur bra en överrapportering blev där trygghet och stöd i den sårbara övergången i vårdnivå var viktigt för att upprätthålla adekvat vård för patienten. Överrapporteringen blev bättre med erfarenhet och ökad trygghet i rollen som sjuksköterska. Att göra patienten delaktig upplevdes betydelsefullt och den fysiska miljön upplevdes ha betydelse för hur informationsutbytet skedde. Slutsats: Planering, förberedelse och tid för överrapporteringen gav viktiga förutsättningar för en patientsäker övergång i vårdnivå och kontinuitet i den fortsatta vården. Erfarenhet hos avdelningssjuksköterskan och samarbete över klinikgränserna har betydelse för hur bra vården upprätthålls i denna sårbara övergång. Att göra patienten delaktig i överrapporteringen och den fysiska miljön har betydelse för hur informationsutbytet sker. / Background: Handover of patient between health care professionals can pose a patient safety risk. Handover between intensive care unit and general ward differs in care environment, communication, documentation and nurses’ focus and competence. Aim: To describe ward nurses’ experiences of handover from intensive care nurses of a patient from intensive care to continued care in a general ward. Method: Qualitative content analysis with descriptive design. Ten ward nurses were interviewed with semi-structured interviews. Result: Four main categories emerged: To take over the responsibility, To have time and be prepared, To have competence and cooperate and To create a good environment for handover. Structure, relevant and enough information with clear documentation and planning of the continued care impacted the transfer for the ward nurses. Being prepared and having time for the handover were also important for a safe transfer of care. Attitude and cooperation over clinic borders were perceived to impact the transfer. Security and support in the vulnerable transfer in level of care were important to maintain adequate care for the patient. The handover became better with experience and accrued security in the role as a nurse. To involve the patient was meaningful and the physical environment had an impact on how information transfer occurred. Conclusion: Planning, preparation and time created important conditions for a safe transfer. Experience and cooperation impacted how care was maintained. To involve the patient was meaningful and the physical environment impacted how information transfer occurred.

Bakgrund: Överrapportering i slutenvården är ett kritiskt moment som utförs dagligen vid skiftbyte där god kommunikation är grundläggande för patientsäkerheten. Traditionellt sker överrapporteringen på sjuksköterskeexpeditionen utan patientens delaktighet. Bedside-rapportering är en relativt ny metod där överrapporteringen sker i samråd med patienten bredvid sängkanten vilket kan främja patientdelaktigheten och en säker vård. Eftersom den relativt nya metoden inte används som standard i slutenvården är det viktigt att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av den. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av bedside-rapportering i slutenvården. Metod: En allmän litteraturöversikt som följer Polit och Becks niostegsmodell. Sökning efter artiklar utfördes på databaserna CINAHL och Pubmed. Data analyserades med Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Resultatet framställde tre kategorier och sex tillhörande underkategorier: “Hantering av känslig information”, “Kommunikationsflödet” och “Modifierade tillvägagångssätt”. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde utmaningar att hantera känslig information och att tidsåtgången var en oro. Många föredrog ett modifierat tillvägagångsätt. Slutsats: Sjuksköterskor upplever flera hinder med implementeringen av bedside-rapportering i slutenvården, inklusive ineffektivitet, sekretesshantering och val av tillvägagångssätt. Sjuksköterskorna anser att dessa faktorer behöver bearbetas för att metoden ska kunna tillämpas på ett säkert sätt. Samtidigt beskrivs även upplevelser av att bedside-rapportering främjar patientsäkerhet och delaktighet i omvårdnadsprocessen. / Background: Handover in inpatient health care is a critical procedure performed daily, where effective communication is fundamental to patient safety. Traditionally, handovers occur in the nurse’s station without patient involvement. Bedside-handover is a relatively new approach where handover takes place in consultation with the patient at the bedside, promoting patient engagement and safe care. As this relatively new method is not yet a standard practice in inpatient care, it is important to investigate nurses’ experiences with it. Aim: To describe nurses’ experiences of bedside-handover in inpatient care. Method: A general literature review following Polit and Beck’s nine-step model. Article searches were conducted in the CINAHL and PubMed databases. Data were analyzed using Graneheim and Lundman’s qualitative content analysis. Result: The findings resulted in three categories and nine corresponding subcategories: “Management of sensitive information”, “Communication flow” and “Modified approaches”. The findings indicated that nurses faced challenges related to handling sensitive information and expresses concerns about time constraint. Nurses faced challenges related to sensitive information and expressed concerns about time consumption. Many preferred a modified approach. Many preferred a modified approach. Summary: Nurses experience several obstacles in implementing bedside-handover in inpatient health care, including inefficiency, confidentiality management and choice of approach. Nurses believe these factors require more work to be applied in a safe way. Nonetheless, experiences of bedside-handover promoting patient safety and participation in the nursing process were also described.

Bakgrund: Överrapporteringar av patienter sker dagligen inom sjukvården. Ett kritiskt och utsatt tillfälle är den överrapportering som sker mellan operationsavdelningen och den postoperativa avdelningen när patienten genomgått en operation. Vid en bristfällig överrapportering där viktig information efter den genomgångna operationen/ingreppet inte förs vidare kan patientsäkerheten äventyras. Det kan leda till allvarliga konsekvenser för patienten i form av vårdlidande och vårdskada. För att minska riskerna med att patientsäkerheten äventyras kan strukturerade kommunikationsverktyg användas vid överrapportering. Detta för att strukturera information kring patienten i syfte att minska risken för vårdlidande och för att öka kvaliteten. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa sjuksköterskans erfarenheter vid överrapportering med kommunikationsverktyg mellan operationsavdelning och postoperativ avdelning. Metod: En integrativ litteraturstudie genomfördes med hjälp av Wittemore och Knafl (2005 analysmetod. Databaserna Cinahl och Pubmed har använts vid datainsamling. Resultat: Totalt har 14 artiklar använts i resultatet och de inkluderade artiklarna har haft kvantitativ och mixad metod. Ur resultatet framkom tre huvudkategorier; Påverkan på överrapporteringstiden och effektiviteten, Informationssäkerheten vid överrapportering samt Sjuksköterskans professionella tillfredsställelse och förbättrat teamarbete. Slutsats: Resultatet visar att sjuksköterskans erfarenheter  av ett strukturerad kommunikationsverktyg ökar kvalitén på överrapporteringen. Det visar även att samarbetet mellan de olika avdelningarna blir bättre och där också överrapporteringarna blir mer effektiva och innehållsrika. Sjuksköterskornas erfarenheter visade att det blev lättare att föra vidare relevant och viktig information. De sammanställda erfarenheterna visar att patientsäkerheten ökar med hjälp av strukturerad kommunikation. / Background: Handovers of patients occur daily in healthcare and are a well known source of error on behalf of healthcare providers. One vulnerable and critical occasion is the handover that takes place between the operating department and the postanesthesia unit or PACU for short. In the event of deficient handover where important information is not passed on after the operation/procedure has been completed, patient safety can be compromised. This can lead to serious consequences for the patient such as care suffer and healthcare caused injuries. To reduce the risks of compromising patient safety, structured communication tools can be used in the event of the handover. This is to give structure to information about the patient in order to reduce the risk of healthcare caused complications and to increase the quality of healthcare administered. Aim: The aim of the study was to compile the nurses experiences of postoperative handover using communication tools between the operating department and the postanesthesia care unit. Method: An integrative literature study was conducted and searches in databases Cinahl and Pubmed were used for data collection. The analysis has followed Whittemore and Knafl´s (2005) method for integrated methods. Result: A total of 14 articles have been used in the results and the included articles have used quantitative and mixed methods. Three categories emerged from the results; Impact on the handover time and efficiency, Information security during handover and the Nurse's professional satisfaction and improved teamwork. Conclusion: The results show that the nurse´s experiences in using a structured communication tool increases the quality of the handover. It also shows that the cooperation between the various departments improved and that the handover became more efficient and relevant in content. The nurse's experience showed that it became easier to pass on relevant and important information. The compiled experiences show that patient safety increased with the help of a more structured communication.