Health-care delivery involves clinical handover processes that occur at many levels of inpatient care. These processes are essential to an effective health-care system due to their role in achieving efficient communication, reducing transmission time, and lowering costs. Ensuring safe and effective handover requires the coordination of multiple care providers that work together to deliver patient care efficiently. Poor coordination during handover can have major effects on patient care, leading to loss of information and contributing to adverse events. As health-care delivery evolves to become more patient-centered, handovers from short- to long-term care need to maintain a strong communication, which in turn will depend on the evolution of support systems for that communication. Due to the wide range of care providers and patient needs, there has so far been a lack of research work on handover processes. This study aims to explore the clinical handover process for patients moving from a cardiology unit to home and community care settings, and how they are affected by varying degrees of communication. It relies on literature review and a case study conducted at Montfort Hospital, Ontario, to identify and analyze the major factors involved in this type of handover, and to form suggestions about how this process could be improved. This thesis analyzes process scenarios arising in the case study, modeling them using business process management (BPM) tools and techniques to identify problems and formulate solutions. A model of the existing process is created and analyzed using business process management notation (BPMN), and is then subjected to analysis, the results of which identify several communication issues with a potential to cause delays and information loss. The findings highlight the importance of collaboration among care providers, and indicate the potential uses of BPM methodology to choreograph that collaboration. The study ultimately shows how improvements to collaboration and information exchange can increase the communication effectiveness in handover processes and reduce the probability of adverse patient events.

Akutmottagningens arbetsmiljö är stressfylld och dynamisk. Den genomströmmas av ett högt patientflöde, som kräver snabb medicinsk vård och omvårdnad. Den vanligaste informationsöverföringen mellan sjuksköterskor är överrapporteringen av patienter, där informationen används för den medicinska vården och omvårdnaden. Patientsäkerheten äventyras vid bristande kommunikation, där väsentlig information uteblir vid överrapportering, både inom och mellan olika professioner i vården. Bristande kommunikation är en vanlig orsak till vårdskador, och akutmottagningen är den avdelning på sjukhuset där rapporter är mest förekommande. Syftet var att undersöka vilka faktorer som har betydelse för att sjuksköterskans överrapportering på en akutmottagning ska ske på ett patientsäkert sätt. En litteraturstudie genomfördes vilken baserades på 10 artiklar av kvantitativ och kvalitativ metod. I resultatet framkom två huvudkategorier med tillhörande fem underkategorier: Överrapportering inom akutmottagningen; Betydelsen av en struktur, Arbetsmiljöns betydelse och Teamarbetets betydelse. Överrapportering till eller från akutmottagningen; Betydelsen av att skapa en helhetsbild och Betydelsen av samarbete mellan verksamheter. Faktorer som påverkade överrapporteringen och därmed patientsäkerheten var ostrukturerad överrapporteringsmall, skiftbyten, miljön för överrapportering, avbrott, tydlighet, samarbete i team och mellan verksamheter, arbetslivserfarenhet, arbetsrelationer, vårdkulturer och etiskt dilemma. Ytterligare forskning behövs för att belysa faktorer som påverkar överrapporteringen för sjuksköterskan på akutmottagningar. / The work environment of the emergency department is stressful and dynamic. It had a constant high flow of patient, who need an urgent multiple care and nurse care. The most common transition of information between nurse´s is the patient handover, where the information is used for the care and the nursing care. Patient safety is jeopardized in case of lack of communication, where essential information is unfulfilled in the case of handover, both within and between different professions in health care. Lack of communication causes frequently health injuries and the emergency department is the section at the hospital where handover is most common. The purpose was to investigate which factors are important for the nurse's handover at the emergency department to occur safe for the patient. A literature study was conducted which was based on 10 articles of quantitative and qualitative methods. The results revealed two main categories with five associated subcategories: Handover within the emergency department; The importance of a structure, The work environment´s importance and The teamwork´s importance. Handover to and from the emergency department; The importance of creating an overall picture and The importance of cooperation between units within health organizations. Factors which affected the handover and accordingly the patient safety was unstructured clinical handover model, shift changes, interruptions, the environment for handoffs, interruptions, clarity, collaboration in team and between organizations, working experience, working relationships, health cultures, and ethical issues. Further research needs to highlight the factors of importance in the handover for the nurse on emergency departments.

京都大学 / 新制・課程博士 / 博士(情報学) / 甲第23329号 / 情博第765号 / 新制||情||130(附属図書館) / 京都大学大学院情報学研究科通信情報システム専攻 / (主査)教授 守倉 正博, 教授 原田 博司, 教授 大木 英司 / 学位規則第4条第1項該当 / Doctor of Informatics / Kyoto University / DFAM

Introduktion: Rapportering inom hälso- och sjukvården är en viktig del av vården och det vanligaste sättet att rapportera är mellan sjuksköterskor inne på expeditionen utan patienten. Bedsiderapportering innebär en rapport som sker vid patientens säng, där patienten får en chans att delta i diskussionen. Detta skall tillåta patienten att bli mer delaktig i sin vård. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av bedsiderapportering inom slutenvården. Metod: Beskrivande design med en allmän litteraturstudie som metod. Artiklar söktes i databaserna PsycINFO, PubMed och CINAHL. Tre mixed method, fem kvantitativa och sju kvalitativa artiklar valdes ut efter kvalitetsgranskning för att analyseras med Wengström och Forsbergs fem-stegs-modell. Resultat: Fyra teman identifierades: Delaktighet och rätten till information, Personalens attityder och tillgänglighet under rapporten, Integritet och känslig information och Hinder för bedsiderapportering. Slutsats: Fynden från de 15 analyserade artiklarna påvisade att patienter upplever att de blev mer inkluderade i beslut och diskussion, samt mer involverade i sin vård vid bedsiderapportering. De fick mer information, upplevde att deras åsikter respekterades och de tyckte om att få lära känna personalen. Personalen bjöd in dem i samtalet och möjliggjorde ett utbyte av information, samt en plats för frågor och rättande av fel. Utmaningar för bedsiderapportering ansågs vara bevarandet av integritet, speciellt i flerbäddssal, samt personalens språkbruk för att så många som möjligt skulle förstå rapporten. / Introduction: Handover is an important part of healthcare and the most common manner of reporting is between nurses in the expedition without the patient. Bedside handover means a handover that takes place at the patient’s bedside, where the patient is given the chance of taking part in the discussion. This should allow the patient to become more involved in their care. Aim: The aim was to describe inpatients experiences of bedside handover. Method: A descriptive design with a general literature study as method. The search for articles was conducted in the databases PsycINFO, PubMed and CINAHL. Three mixed methods, five quantitative and seven qualitative articles were chosen after the quality assessment to be analysed using Wengström and Forsberg’s five-step-model. Result: Four themes were identified: Involvement and the right to information, The staff’s attitudes and availability during the handover, Integrity and sensitive information, and Obstacles for bedside handover. Conclusion: The findings from the 15 articles showed patients’ experienced that they become more included in decisions and in the discussion, and more involved in their care by bedside handovers. They received more information, experienced that their opinions were respected and they liked getting to know the staff. The staff invited them into the conversation and made sharing information possible, as well as created a space for questions and correcting errors. Challenges for the bedside handover were seen as the preservation of integrity, especially in multi-bed halls, as well as the staff’s use of language to enable more patients to understand the handover.

Bakgrund: Det förekommer brister i överrapportering från ambulanssjuksköterska till sjuksköterska på akutmottagning, vilket kan leda till negativa konsekvenser för patienten. Överrapportering är en stor riskfaktor inom vården, vårdskador hade kunnat undvikas genom informativ överrapportering. Tidigare forskning belyser brist på patientsäkerhet, sekretess samt kommunikation under överrapportering. Standardiserade kommunikationsverktyg anses stärka kvalitén på överrapportering. Syfte: Syftet var att undersöka faktorer av betydelse för överrapportering mellan ambulanssjuksköterska och sjuksköterska på akutmottagning. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med ambulanssjuksköterskor och sjuksköterskor på akutmottagning. Intervjuerna analyserades genom Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudkategorier och åtta underkategorier. Bristande sekretess var framträdande och härleddes till miljöns utformning. Sjuksköterskor på akutmottagningen upplevde ibland svårigheter att fokusera enbart på överrapporteringen där hög stressnivå och hög arbetsbelastning var de främsta bidragande orsakerna. Det som ansågs positivt och kunde gynna god och säker överrapportering var att få patienten delaktig, samt använda ett strukturerat kommunikationsverktyg såsom SBAR. Sjuksköterskorna inom båda yrkeskategorierna påpekade fördelen med att förstå varandras arbetssituation och att det bidrog till en ömsesidig respekt. Slutsats: Sekretessen under överrapporteringen är bristfällig, miljön är en stor bidragande faktor. Överrapportering sker vanligen i öppna miljöer med många avbrott och störande moment, vilket gör att sjuksköterskorna känner sig stressade. Brister i överrapportering förekommer och medför att viktig information om patienten går förlorad. Överrapportering önskas genomföras enligt ett strukturerat arbetssätt såsom SBAR i lugna och ostörda miljöer. Miljön behöver förbättras på akutmottagningar så att patientens integritet bibehålls. Fortsatt forskning behövs kring fenomenet överrapportering för att gynna patientsäkerheten samt personalens arbetsmiljö.

Bakgrund: Överlämnandet av patientansvaret från en vårdgivare till en annan är ett känt och återkommande riskmoment som påverkar kvaliteten och säkerheten inom vården. Tidigare forskning gällande anestesisjuksköterskans postoperativa överrapportering är begränsad. Syfte: Syftet var att identifiera faktorer som påverkar patientsäkerheten vid postoperativ överrapportering. Metod: En strukturerad litteraturstudie där 16 vetenskapliga artiklar analyserats utifrån Bettany-Saltikov och McSherrys stegmodell (2016). Resultat: Resultatet beskriver fyra kategorier: tillgång till information, variationer i arbetssätt, det professionella samspelet samt miljöfaktorers påverkan. Tillsammans beskriver de olika faktorer som påverkar patientsäkerheten vid postoperativ överrapportering. Slutsats: Studien pekar på ett samband mellan kvaliteten på överrapporteringen och patientsäkerheten. Anestesisjuksköterskan lämnar över patienter i särskilt utsatta situationer och måste därför vara extra uppmärksam på att korrekt och komplett information lämnas över samt att mottagaren har förstått det som sagts. Anestesisjuksköterskan kan bidra till en ökad patientsäkerhet genom att skapa rätt förutsättningar för säker överrapportering med ett organiserat arbetssätt, god förberedelse och genom att lämna rapport som är relevant för mottagaren. / Background: The transfer of patient responsibility from one healthcare provider to another is a known risk factor that continues to affect the quality and safety of patient care. Previous research on the nurse anesthetist’s postoperative patient handover is limited. Aim: To identify factors that affect patient safety in postoperative patient handover. Method: A systematic literature review where 16 articles were analyzed according to Bettany-Saltikov and McSherry’s nine step approach (2016). Results: The result describes four categories: access to information, variations in work procedures, professional interaction and the impact of environmental factors. Conclusion: According to this review there is a connection between the quality of the handover and patient safety. The nurse anesthetist takes care of patients in particularly vulnerable situations and must pay extra attention to providing accurate and complete information. The nurse anesthetist can contribute to improved patient safety by creating good conditions for safe handovers by being well organized, well prepared as well as ensuring the information is relevant for the recipient.

Intensivvårdsplatserna är få och behövs till de mest kritisk sjuka. Patienten på intensivvårdsavdelningen (IVA) är kontinuerligt övervakad och personalen är ständigt nära. På vårdavdelningen lämnas patienten ensam i större utsträckning då färre personal vårdar fler patienter. Otillräcklig kommunikation vid förflyttning kan leda till att viktig information missas. Det leder till brister i patientsäkerheten. Frågan är om det finns något i förflyttningsprocessen som kan förbättras för att öka patientsäkerheten? Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att belysa hur sjuksköterskan på vårdavdelning upplevde förflyttning av patient från intensivvård till vårdavdelning. Studien gjordes i form av fokusgruppsintervjuer och nio sjuksköterskor deltog. Resultatet redovisades i fyra huvudkategorier. Det som framkom var att sjuksköterskan på vårdavdelningen inte upplevde sig delaktig i förflyttningsprocessen. Det resulterade i att det blev kort tid för förberedelser och svårt att hinna ordna en plats på avdelningen. Det var oftast en bra rapport från IVA- sjuksköterskan men det saknades behandlingsplan och mål vilket försvårade arbetet och gjorde sjuksköterskan osäker på hur hon/han skulle agera. Ordinationerna var många gånger bristfälliga och resulterade i att mycket tid gick åt att reda ut oklarheter. Arbetsbördan ökade för sjuksköterskan på vårdavdelningen när IVA- patienten överlämnades. Patienten var inte alltid tillräckligt stabil medicinskt och krävde ständig tillsyn. Sjuksköterskorna skrev sällan avvikelser på oönskade händelser i samband med förflyttningen. Slutsatsen var att samarbete och stöd mellan IVA och vårdavdelning förstärkte patientsäkerheten. / The beds in the Intensive Care Unit (ICU) are few and are for the most critically ill people. The patient in the ICU is under constant supervision and the personnel are close at all times. The patients in the general ward are often left alone for longer periods of time, because a small amount of personnel is treating large number of patients. Inadequate communication during transformation can lead to missing information. It leads to deficiencies in the patient safety. The question is if there is something that can make the transfer process better to increase the patient safety? The purpose with this qualitative interview study was to illustrate how the ward nurse experience the transfer of a patient from the ICU to the general ward. Data was collected from focus group interviews. A total of nine nurses participated. The result was declared in four different main categories. It was shown that the nurse on the ward did not feel assessorial in the transfer process. The result of that makes it harder to prepare a place for the patient, there is not enough time. Most of the time the nurse would get a good report from the ICU- nurse but there was some missing information. The missing information was a plan and what the goal was. It made the work harder and it made the nurse unsure of how she/he should act. The ordinations were often inaccurate. It resulted in a lot of time spent to sort out obscurities. The workload increased for the nurse on the ward when the ICU-patient was delivered. The patient was not always fully stable medically and it claimed constant supervision. The nurses rarely wrote deviations on the unwished incidence associated with the transfer. The conclusion was that a good collaboration and support between the ICU and the ward increased the patient safety.

From an overview study published in 2014 it is concluded that although new information technology and standards are a strong driving force towards a more efficient and profitable facility management it is just as important to identify what types of information, in which manner, and to what extents the information is supposed to be shared to different business processes and disciplinary actors [1]. In the attempt to achieve a more automated facility management and integrated-life cycle approach of buildings the handover of building information is a major bottleneck [2]. Delimited to building services for HVAC, plumbing and electricity this study aims to investigate which needs related to installation information there are in facility management of buildings and that are possible and should be included in the handover from projects to facility management. Furthermore the study aims at in depth (through a case study) describe current ways of performing installation information handovers. New ways of working for the case study organisation according to higher levels of BIM maturity [3, 4] is described and analysed. From the results of a series of interviews (informants: [5, 6, 7, 8, 9, 10]) it is concluded that the two most valued sets of information related to building services are:  Warranty information: warranty start date, warranty period and warranty terms (description of what types of service and maintenance that are included in the acquisition of the asset). All three properties need to be nationally standardized.  Air quality in spaces: Space objects where occupants spend time should include information about the air types, its quantities and how the airflows are controlled over time in that space. Furthermore informants ask for a description of the designed function of the space and some ask for the number of persons the space is designed for. A national standardization of an information model describing the mentioned variables is necessary in the future. To be able to describe installed products regarding what (manufacturer, model and/or type) and where (location in the building) was almost as prioritized. Thereafter was the issue of the expected useful life of the products of concern for products with maintenance actions that would involve substantial costs. 3 The organization in the case study needs to move on to completely digital ways of working for enabling BIM. Additionally they need to state requirements on the structure and content of the objects in both the proprietary formats as well as on the open formats (IFC [11]) of the CAD models that are handed over to them from the projects. There is a possibility (but not utilized) for the organisation today to map IFC files to their facility management software system [12]. In the future they should utilize BIM model servers with cloud services [13] that are integrated with their facility management software system.

SAMMANFATTNING (Svensk)  Titel: Intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av överrapportering Fakultet: Hälsa, natur – och teknikvetenskap Kurs: Examensarbete – omvårdnad, 15 HP Författare: Josefin Axelsson & Mathilda Blomberg Handledare: Anders Sidenblad Examinerande lärare: Cecilia Olsson Examinator: Jan Nilsson Sidor: 24 Datum för examination: 2022-06-20 Svenska nyckelord: Intensivvårdssjuksköterskor, Erfarenheter, Överrapportering, Intensivvårdsavdelning Introduktion: Intensivvårdssjuksköterskors profession kännetecknas av arbete inom avancerad vård och i en högteknologisk miljö kombinerat med komplex omvårdnad vilket ställer höga krav på intensivvårdssjuksköterskors kompetens. Intensivvårdssjuksköterskor har ansvaret att både ge och ta emot överrapporteringar avseende patientens tillstånd och är ett moment som om det brister kan äventyra patientsäkerheten. Syfte: Intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av överrapportering inom slutenvården. Metod: Kvalitativ litteraturstudie, där åtta artiklar inkluderades och analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat: Intensivvårdssjuksköterskorna erfarenheter resulterade i kategorin: Faktorer som påverkar överrapportering och tre underkategorier: Förberedelser och metoder, Kommunikationsverktyg och struktur, Att bemöta och att bli bemött. Konklusion: Överrapportering är komplex arbetsuppgift och det finns faktorer vid överrapportering som påverkar kvaliteten av rapporten. Kommunikationsverktyg och hur vårdpersonal uppträder mot varandra kan minska att patientinformation missas och risk för vårdskada blir lägre. Utbildning, klinisk träning och utvärdering av modeller för överrapportering kan öka patientsäkerheten. / ABSTRACT (English)  Title: Intensive care nurses' experiences of handover Faculty: Health, Science and Technology Course: Degree project – nursing, 15 ECTS Authors: Josefin Axelsson & Mathilda Blomberg Supervisor: Anders Sidenblad Examiner: Cecilia Olsson Examiner: Jan Nilsson Pages: 24 Date for the examination: 2022-06-20 Key words: Intensive care nurses, Experiences, Handover, Intensive care units Introduction: The profession of intensive care is characterized by work in advanced care and in a high-tech environment combined with complex nursing, wich places high demands on the competence of intensive care nurses. Intensive care nurses are responsible for both giving and receiving handover regarding the patients condition and are a moment that, if there are shortcomings, can jeopardize patient safety. Aim: Intensive care nurses' experiences of handover in inpatient care. Method: Qualitative literature study, where eight articles were included and analyzed with manifest content analysis. Results: The intensive care nurses experiences resulted in the category: Factors that affect handover and three subcategories: Preparations and methods, Communication tools and structure, To interact. Conclusion: Handover is a complex task and there are factors in handover that affect the quality of the report. Communication tools and how care staff behave towards each other can reduce that patient information is missed and the risk of care injury is lover. Education, clinical training and evaluation of models for handover can increase patient safety.

In the current mobile network architecture, network traffic between user equipment (UE) and services deployed on the public cloud is tromboned towards the anchor point which could lead to network congestion. Deploying services closer to the UE, for example near the eNodeB, is a potential solution. The services are deployed on small scale data centers connected to, or collocated with the eNodeB, called ’eNodeB-Cloud’ (eNBC). Mobility of UEs presents a challenge for deploying services in an eNBC. When the UE is handed over from one eNodeB to another, seamless migration of UE context between the service instances running in different eNBCs needs to be ensured. In this thesis, we propose a Platform as a Service framework to enable UE context migration between eNBCs. The architecture consists of handover signaling mechanism, network session migration technology, context transfer protocol and a set of APIs towards the service. The evaluation of the prototype implementation shows that virtualization causes some extra delays to the UE context migration time. Whereas when virtualization is omitted, the time taken to migrate a UE context between two eNBCs is in the order of 12 ms on average, which is within the limit of handover interruption time between two LTE-eNodeBs.