No description available.

In this paper we examine what security is to the individual and how the individual creates and maintains security in their work. The purpose of this paper is to study how the creating of security in working life is performed. We conduct six semi-structured qualitative interviews with permanent employees in the private sector and we encode our material using thematic analysis. We analyze our material and illustrate our problem area on the basis of Anthony Giddens's theory of ontological security and give examples of how security and creating of security is performed at the empirical field with previous studies in the research area. Our survey shows that security for the individual at work seems to be about having continuity in everyday life, financial stability, a permanent employment, a challenging and fun job and a family in good health and good living. Furthermore, the survey shows that the individual creates and maintains security in their work with both practical and mental coping strategies. These are: continuity, codetermination, stable finacial basis, social network, irreplaceability, improve skills and meaningful work. Finally, we conclude that the process of creating security is based on the individual's subjective understanding of job security and that continuity is fundamental for security.

Denna uppsats behandlar serveringspersonalens upplevelse av sin yrkesroll i restaurangbranschen. Frågeställningen fokuserar på serveringspersonalens egna upplevelser av kundmötet och det tillhörande emotionella arbetet. Den innefattar även personalens egna beskrivningar av hur de hanterar den återkommande konflikten mellan uppvisad och upplevd känsla. Restaurangyrket ställer höga krav på yrkeskompetens och sociala färdigheter men innebär också situationer som personalen kan uppleva som emotionellt ansträngande. Den teoretiska bakgrunden till studien utgår ifrån Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv och Arlie Hochschilds teori om emotionellt arbete.   Det empiriska materialet består av data från sju semistrukturerade intervjuer med restauranganställda i Stockholm. Respondenterna beskriver hur de anpassar sitt framträdande efter vilken gäst de serverar. Anpassningen består främst av de känslor som visas utåt, exempelvis genom samtalston, gester och ansiktsuttryck. Detta sker således på en ytlig nivå, och oftast innefattas inte det som serveringspersonalen känner på riktigt i anpassningen. Resultatet tyder på att respondenterna upplever en dissonans mellan de känslor de visar utåt och de känslor som de känner inombords. Studien utforskar därför även olika strategier personalen använder i syfte att minska den emotionella dissonansen. Vissa strategier tycks vara vanligt förekommande bland respondenterna, samtidigt som andra strategier bara används av några få. Denna variation kan tänkas bero på kontextuella och personlighetsmässiga skillnader.  Slutligen så tillhandahåller denna studie en bild av hur serveringspersonal i Stockholm upplever sitt arbete, hur de hanterar sin yrkesroll samt hur serveringsyrket i sig till mångt och mycket kan betraktas som emotionellt arbete. Inom den svenska kontexten så är forskning av detta slag bristfällig, och vår studie fyller därför en kunskapslucka inom området. Avslutningsvis föreslås fortsatt forskning i området av kvantitativ karaktär.

Bakgrund: Psoriasis är en kronisk och smärtsam folksjukdom som kan leda till lidande för den drabbade. Uppskattningsvis 2 % -10 % lever med hudsjukdomen i världen. Individuellt anpassad behandling och omvårdnad kan ge förutsättningar till en god livskvalitet och självkänsla. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa psoriasis påverkan på livskvaliteten samt de drabbade personernas hantering av sjukdomen. Metod: En litteraturöversikt användes där kvantitativa och kvalitativa studier redovisades. Resultat: Resultatet visade att psoriasis både påverkade den psykiska, sociala samt den fysiska hälsan. För att hantera sjukdomen visade det sig vara viktigt med tillräcklig kunskap samt att utveckla individuella hanteringsstrategier. Diskussion: Många individer med psoriasis uppfattade sig som märkta av sjukdomen vilket påverkade livet i stor utsträckning. Reflektion över utseende och andras åsikter kan leda till en psykisk belastning samt känsla av stigmatisering. Detta kan ses som en förklaring till att depression förekommer hos en stor del av personer med psoriasis. Slutsats: För att sjuksköterskan ska kunna ge en god omvårdnad samt utbilda och stödja personer med psoriasis behövs en djupare kunskap om hur det individuella stödet kring den psykiska, sociala och fysiska hälsan ska utformas. / <p>Godkännande datum: 2016-11-01</p>

Background: Stress has different meanings for different individuals and contexts. In order to not have a negative impact of stress the body needs recovery. Occupational stress is a cause of absence from work. The nurse can be affected daily by occupational stress and needs strategies to cope with it. Aim: The aim of this literature study is to describe what strategies the nurse can use to handle occupational stress. Method: This literature study is based on ten original articles that was analyzed based on a thematic analysis. Results: The results show different coping strategies that nurses can use to manage the occupational stress. The themes that could be found were The External factors such as Social support, Behavioral strategies and Individual strategies. Internal factors were Self-control, Positive thinking, Spirituality and relaxation. Conclusion: The nurses need coping strategies for dealing with occupational stress. There are different coping strategies, and these are managed individually. Implications: There is a need to educate nurses to shed light on different coping strategies that preventively can be used against occupational stress. Further research is required to implement the coping strategies and to maintain the nurse's health. / Bakgrund: Stress har olika betydelser för olika individer i olika kontexter. För att inte få en negativ påverkan av stressen behöver kroppen återhämtning. Arbetsrelaterad stress är en orsak till frånvaro från arbetet. Sjuksköterskan påverkas dagligen av arbetsrelaterad stress ochbehöver strategier för att underlätta hanteringen av den. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva vilka strategier sjuksköterskan kan använda sig av för att hantera arbetsrelaterad stress. Metod: Denna litteraturstudie är baserad på tio original artiklar som analyserades utifrån en tematisk analys. Resultat: Resultatet visar på olika hanteringsstrategier som sjuksköterskor kan använda sig av i den arbetsrelaterade stressen. De teman som kunde urskiljas i studien var Yttre faktorer som Socialt stöd, Beteendestrategier och Individuella strategier. Inre faktorer var Självkontroll, Positivt tänkande, Andlighet och avslappning. Slutsatser: Sjuksköterskan behöver strategier för att hantera arbetsrelaterad stress. Det finns olika hanteringsstrategier och dessa hanteras individuellt. Implikationer: Det finns ett behov utav utbildning för sjuksköterskor för att belysa olika hanteringsstrategier som kananvändas preventivt mot arbetsrelaterad stress. Fortsatt forskning erfordrasför att implementera hanteringsstrategierna och för att bibehålla sjuksköterskans hälsa.

Digitaliseringen möjliggör för ny digital teknik, vilket har en central roll i dagens verksamheter. Den digitala tekniken inom skolans värld möjliggör för både ökat lärande samt nya typer av undervisning. Lärare arbetar idag i en digital arbetsmiljö där skolan har behövt anpassa sig efter den digitala tekniken. Den digitala arbetsmiljön innebär nya arbetssätt, ökade kommunikationsmöjligheter samt en förändrad infrastruktur. Införandet av ny digital teknik inom skolans värld innebär utmaningar för lärare. Förutsättningarna för arbetet förändras och forskning visar att det är svårt för lärare att följa med i utvecklingen. När individer inte kan anpassa sig till ny digital teknik och förändringarna vilka tekniken medför, upplevs teknikstress. Teknikstress upplevs i form av överbelastning, invasion, otrygghet och osäkerhet. Teknikstress blir allt vanligare och det finns idag begränsade insikter i vad som lindrar lärares teknikstress. Studien syftar att undersöka hur verksamheter förebygger upplevd teknikstress i den digitala arbetsmiljön som kan uppstå vid den digitala transformationen.  Med hjälp av en systematisk litteratursökning har en djupare förståelse erhållits för ämnet, därefter följde en tematisk analys vilket gjorde att vi kunde identifiera, analysera samt upptäcka återkommande mönster av hur teknikstress hanteras i lärares digitala arbetsmiljö. Följaktligen identifierades även hur lärare upplever teknikstress för att beskriva vilka upplevelser hanteringsstrategierna baseras på. De teman som identifierades är: sätta gränser, kollegialt stöd, verksamhetsstöd, digital kompetensutveckling och individuell hantering. Dessa fem teman skapar en förståelse över hur teknikstress kan hanteras i lärares digitala arbetsmiljö. Studien pekar på att lärares upplevelser gällande teknikstress skiljer sig från varandra därmed är behovet av hanteringsstrategier också olika. Studien pekar på att det inte finns någon enskild lösning för att förebygga och hantera teknikstress utan att både individ och verksamhet behöver engagera sig. / Digitization enables new digital technology, which has a central role in today's operations. Digital technology within the school environment enables both increased learning and new types of teaching. Teachers today work in a digital workplace where the school has had to adapt to digital technology. The digital workplace means new ways of working, increased communication opportunities and a changed infrastructure. The introduction of new digital technology in the school environment poses challenges for teachers. The conditions for work are changing and research shows that it is difficult for teachers to keep up with developments. When individuals are unable to adapt to new digital technology and the changes that technology entails, technostress is experienced. Technostress is experienced in the form of overload, invasion, insecurity and uncertainty. Technostress is becoming more common and today there are limited insights into what relieves teachers' technostress. The study aims to investigate how organizations prevent perceived technostress in the digital workplace that may arise during the digital transformation.  With the help of a systematic literature search, a deeper understanding of the subject was obtained, followed by a thematic analysis which allowed us to identify, analyze and discover recurring patterns of how technostress is handled in teachers' digital workplace. Consequently, it was also identified how teachers experience technostress to describe which experiences the coping strategies are based on. The themes identified are: setting boundaries, peer support, operational support, developing digital skills and individual coping strategies. These five themes create an understanding of how technostress can be managed in teachers' digital workplace. The study indicates that teachers' experiences regarding technostress differ from each other, thus the need for coping strategies is also different. The study indicates that there is no single solution for preventing and managing technostress, both the individual and the organization needs to get involved.

Syftet med studien är att undersöka upplevelsen av rehabiliteringsprocessen ur ett psykologiskt perspektiv hos elitsatsande handbollsungdomar vid en idrottsskada. För att besvara detta syfte fokuserar studien på respondenternas upplevelse- och hantering av rehabiliteringsprocessen ur ett psykologiskt perspektiv samt vilken betydelse det sociala stödet har för deras rehabiliteringsprocess. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer och empirin analyserades med hjälp av Self-determination Theory. Resultatet indikerar att rehabiliteringsprocessen upplevs som väldigt lång, tråkig och jobbig vilket skapar frustration. Det sociala stödet som innebär familj, vänner, tränare och lagkamrater upplevde respondenterna som väldigt betydelsefullt för deras välbefinnande och motivation. De värderade sin familj som det absolut största och mest betydelsefulla sociala stödet för sin rehabiliteringsprocess. Respondenterna hanterade rehabiliteringsprocessen genom att sätta upp olika mål som fick dem bli motiverade till att genomföra sin rehabilitering. Ett annat hanteringssätt var visualisering och användning av mentala bilder. De upplevde att målsättning och visualisering var det bästa sättet för dem att ta sig igenom sin rehabilitering. Slutsatsen i den rådande studien är att vid en idrottsskada påverkas idrottaren inte bara fysiologiskt utan även psykologiskt. Skadan medför olika psykologiska responser och ju allvarligare skadan är och ju mer fysiologiskt begränsade idrottaren blir desto mer påverkar skadan dem psykologiskt. Vidare visar studien på att det sociala stödet har en betydande roll för rehabiliteringsprocessen ur ett psykologiskt perspektiv. Emotionellt stöd från familj och lagkamrater samt informativt stöd från en sjukgymnast gör det lättare för idrottaren ta sig igenom rehabiliteringsprocessen på ett framgångsrikt sätt.

Syftet med denna uppsats är att bidra med en ökad förståelse för hur män och kvinnor iprojektledarrollen inom mediabranschen upplever technostress och vilka hanteringsstrategier detillämpar för att motverka stress. För denna studie har en kvantitativ enkätundersökning utförtsför att undersöka ett urval av projektledare inom mediabranschen. Av enkätundersökningenframkom det svar från 38 respondenter. Insamlat material analyserades genom en bivariatanalyssom blev visualiserad i korrelationsmatriser, därefter utfördes en sambandsanalys avmaterialet. Det insamlade materialet visade att män i större utsträckning än kvinnor ansåg siguppleva technostress i projektledarrollen inom mediabranschen samt högre utsträckninganvände sig av känslomässig hanteringsstrategi. Även den problemfokuseradehanteringsstrategin var mer förekommande bland män än kvinnor. Trots att män användehanteringsstrategier i större utsträckning än kvinnor visade resultatet att det fanns ett sambandmellan män och technostress-skaparen, techno-osäkerhet. Slutsatsen är att technostress-skapareinte har några samband till kön för projektledare inom mediabranschen utan effekten avtechnostress kan bero på individens tekniska kunskaper och arbetserfarenheter. Även valet avhanteringsstrategier har ingen betydelse för vilket kön individen har utan beror snarare på vilkettyp av yrke individen besitter och vilket typ hanteringsstrategi som lämpar sig för det yrket. / The purpose of this paper is to contribute to an increased understanding of how men and womenin the project manager role in the media industry experience techno-stress and whatmanagement strategies they apply to counter stress. For this study, a quantitative survey wasconducted to investigate a selection of project managers in the media industry. The surveyrevealed responses from 38 respondents. Collected material was analyzed by a bivariate analysiswhich was visualized in correlation matrices, then a relationship analysis of the material wasperformed. The collected material showed that men to a greater extent than women consideredthemselves to experience techno-stress in the project manager role in the media industry and toa greater extent used emotional management strategy. The problem-focused managementstrategy was also more prevalent among men than women. Although men used managementstrategies to a greater extent than women, the results showed that there was a connectionbetween men and the technostress creator, techno-uncertainty. The conclusion is thattechnostress creators have no relation to the gender of project managers in the media industry,but the effect of technostress may depend on the individual's technical knowledge and workexperience. Also, the choice of management strategies has no bearing on what gender theindividual has but rather depends on the type of profession the individual possesses and whattype of management strategy is suitable for that profession.

Bakgrund: Anestesisjuksköterskans främsta uppgift vid traumalarm är att säkra fria luftvägar. Hur anestesisjuksköterskor hanterar dessa situationer är individuellt och vårdandet ställer krav på teamarbete, tydlig kommunikation, ledarskap och möjlighet till debriefing. Tidigare forskning visar att dessa element är viktiga för att skydda patientsäkerheten under traumalarm. Syfte: Att beskriva anestesisjuksköterskors upplevelser av traumalarm på akutmottagning och hur de hanterar dessa situationer. Metod: Kvalitativ ansats med beskrivande design. Ändamålsenligt urval har använts för att inkludera tio anestesisjuksköterskor från två sjukhus i Mellansverige. Semistrukturerade intervjuer har genomförts. Data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier; Trygghet i yrkesprofessionen, Teamarbetes betydelse och Debriefing och beskrivna under åtta subkategorier; Att känna sig mentalt förberedd, Att känna trygghet i yrkesrollen, Att behålla lugnet, Att ha ett koncept att följa, Att ha ett tydligt ledarskap, Att ha en tydlig kommunikation, Att få prata med kollegor och att få återkoppling på sin insats, vilka speglade anestesisjuksköterskors upplevelser av traumalarm på akutmottagning samt hur de hanterade dessa situationer. Slutsats: Anestesisjuksköterskorna beskrev en mental trygghet i yrkesrollen baserad på tidigare erfarenheter. Teamarbete och tydlig kommunikation var viktigt för samarbetet vid traumalarm. Otydligt ledarskap och brist på struktur bidrog till minskat samarbete. Det framkom även att debriefing med kollegor var betydelsefullt. Formell debriefing och mer tid för återkoppling och traumateamövningar efterfrågades. / Background: The main task of nurse anaesthetists during trauma calls is to secure the patients airway. How they experience and handle these situations are individual and depend on teamwork, communication, leadership and the possibility for debriefing. Previous studies have shown that these elements are of importance to ensure patient safety during trauma calls. Aim: To describe nurse anaesthetist’s experiences of trauma calls on the emergency room and how they cope with these situations. Method: Qualitative approach and descriptive design was used. Ten nurse anaesthetists from two hospitals in the middle part of Sweden were included. Data were collected through semi-structured interviews and analysed with qualitative content analysis. Findings: Based on the data collected three main categories emerged; Confident in the profession, The role of teamwork and Debriefing. These categories were described in eight subcategories; To be mentally prepared, To feel confident in the profession, To keep calm, To have a concept to follow, To have clear leadership, To have direct communication, To talk with colleagues and To get feedback on their efforts. These reflected nurse anaesthetist’s experiences of trauma calls in the emergency room and how they manage these situations. Conclusion: The nurse anaesthetists described mental confidence in the profession based on previous experience. Teamwork and communication was of importance for the cooperation in the emergency room, while unclear leadership and lack of structure contributed to less collaboration. It also emerged that debriefing with colleagues were of importance. Formal debriefing and more time for feedback were demanded.

Förmaksflimmer är en av de vanligast förekommande hjärtrytmrubbningarna och är associerat med ökad sekundär sjukdom i hjärtsvikt och stroke, nedsatt livskvalitet och depression. Behandling riktas in på symtomlindring, upprätthållandet av god livskvalitet, och förebyggande av sjukdomsförsämring. Genom anpassad information kan hälso- och sjukvårdspersonal stödja personen att återfå kontroll över situationen. Personcentrerat förhållningssätt kan hjälpa till att bygga en förtroendefull vårdrelation, där professionell vägledning och känslomässigt stöd kan öka förmågan att följa livsstilsförändringar och läkemedelsbehandlingar. Syftet med denna studie var att belysa personers erfarenheter av att leva med förmaksflimmer. Litteraturöversikt med en strukturerad sökning användes som metod. Litteraturöversikten inkluderade 15 vetenskapliga artiklar, varav 13 artiklar kom från sökningar i databaserna PubMed och SweMed+. Två artiklar inkluderades genom manuell sökning. Inkluderade resultatartiklar kvalitetsgranskades, klassificerades och analyserades med integrerad analys. Resultatet presenteras med tre huvudkategorier och under dessa framkom totalt 9 underkategorier. Resultatet visade att personer med förmaksflimmer hade generellt lägre skattad livskvalitet och välbefinnande jämfört med övrig befolkning. Emotionell stress kunde upplevas i samband med återkommande episoder och vid misslyckade behandlingar. Många hade svåra symtom som medförde till att de fick avbryta sina dagliga aktiviteter. De önskade att få sin vård i en familjär och trygg miljö med bekanta lokaler och hälso- och sjukvårdspersonal, vilket gav ett ökat förtroende till vården. Bristande information från sjukvården gjorde att det fanns en stor osäkerhet kring sjukdomen. Tydliga förklaringar om situationen ingav en känsla av komfort och kontroll och kunde främja till en god vårdrelation. Många försökte hitta strategier för att förebygga episoder av förmaksflimmer och att identifiera orsaker. Personer upplevde en större tilltro till livsstilsförändringar och egenvård för att kunna kontrollera sjukdomen jämfört med behandlingar och procedurer. Slutsatsen med denna litteraturöversikt är att personer med förmaksflimmer hade generellt lägre skattad livskvalitet och välbefinnande samt upplevde begränsningar i det dagliga livet. Många försökte hitta strategier till att förebygga och hantera episoder av förmaksflimmer, flera strategier medförde till en ond cirkel med negativa konsekvenser. Personer med förmaksflimmer ville ha information och behöver kunskap om sjukdomen. Det skulle kunna vara viktigt att hälso- och sjukvårdspersonal ser personen bakom sjukdomen, istället för att fokusera på diagnos och behandling. Utifrån personens egen berättelse kan hälso- och sjukvårdspersonal få en förståelse av personens egna erfarenheter, önskemål och behov. / Atrial fibrillation is one of the most common heart rhythm disorders and is associated with poor quality of life and depression, and increased risks of secondary disease such as heart failure or stroke. Treatment is focused on relieving symptoms, maintaining a good quality of life, and preventing disease progression. Healthcare professionals can assist the person to regain control of the situation through personalized information. A person-centred attitude can help build a trusting care relationship, where professional guidance and emotional support can increase the ability to follow lifestyle changes and drug treatments. The purpose of this study was to highlight people's experiences of living with atrial fibrillation. This Literature review used a method with a structured search. The literature review included 15 scientific articles, 13 articles came from searches in the PubMed and SweMed+ databases. Two articles were included by manual search. Included articles were quality reviewed, classified and analysed with an integrated analysis. The results were presented with three categories and under these a total of nine subcategories emerged. The results showed that people with atrial fibrillation had generally lower estimated quality of life and well-being compared to the general population. Emotional stress could be experienced in conjunction with recurring episodes or failed treatments. Many had severe symptoms that led to their daily activities being interrupted. They wanted to get their care in a familiar and comfortable environment with familiar premises and medical staff, which gave them increased confidence in the care. Lack of information from the healthcare system meant that there was great uncertainty about the disease. Clear explanations of the situation provided a sense of comfort and control, which could promote a good care relationship. Many tried to find strategies to prevent and identify causes for episodes of atrial fibrillation. People experienced greater confidence in lifestyle changes and self-care in order to control the disease, compared to treatments and procedures. The conclusion of this literature review is that people with atrial fibrillation generally had lower estimated quality of life and well-being, and experienced limitations in daily life. Many people tried to find strategies for preventing and managing episodes of atrial fibrillation, however, some strategies led to a vicious cycle with negative consequences. Persons with atrial fibrillation want information and need knowledge about the disease. It may be important that health care professionals see the person behind the disease, rather than focusing on diagnosis and treatment. Based on the person's own story, healthcare professionals can gain an understanding of the person's own experiences, wishes and needs.