För att som specialpedagog kunna arbeta proaktivt med elever i behov avsärskilt stöd krävs det en förståelse kring vilka faktorer som är framgångsrika med dessa elever. Genom att intervjua pedagoger på resursskolor som har lång erfarenhet av att arbeta med elever i behov av särskilt stöd kan man få kännedom om vilka faktorer de upplever framgångsrika. Denna kännedom kan öka förutsättningarna att kunna implementera dessa faktorer i den reguljära skolverksamheten som i sin tur kan generera att vi närmar oss en skola för alla. Syftet med denna studie är att bidra till en förståelsekring pedagogernas upplevelse av framgångsrika och icke framgångsrika faktorer på enresursskola, men även vilka hinder de möter i sin verksamhet. Pedagogernas upplevelser av framgångsfaktorer som trädde fram genom analysen var det sociala samspelet och relationernas betydelse, hur de bygger relationer med eleverna och på vilket sätt eleverna bemöts. Vidare måste eleverna känna en känsla av sammanhang för att klara av sin vardag, det måste vara begripligt, meningsfullt och hanterbart. En annan viktig framgångsfaktor är pedagogers samsyn men även den psykiska och fysiskalärmiljön är av stor betydelse. Kring frågan på vilka möjligheter och eventuella hinder det finns för att implementera framgångsfaktorerna i den reguljära skolverksamheten lyfte pedagogerna bland annat organisationen som det största hindret, de menade att det krävs mer pedagoger i klassrummen samt ett mod att öppna upp för individuella lösningar kring hur eleverna arbetar optimalt.

Background The organ donation process is a large and complicated process. The need for organs is great and is expected to increase as the methods in healthcare becomes increasingly advanced. According to previous studies, the organ donation process has shown to be mentally and physically demanding for nurses and relatives. Therefore, it is necessary to find out what emotions the nurses experiences and how these are handled. Aim The aim of the study was to describe the emotions of donation nurses and the handling of these in connection with the organ donation process. Method The study is an empirical descriptive interview study with a qualitative approach. Eight donation-nurses have been interviewed through semi-structured interviews. The interviews have been analyzed through qualitative content analysis, where they have been condensed, coded and categorized. Main result The result showed that the organ donation process was a demanding process that involved increased workload and stress for the nurses. They also experienced difficult emotions, especially when meeting the relatives and talking to them about potential donation, but also when donation was not possible. However, donation was seen as something beautiful and was described as a light in the dark. The nurses used different types of coping strategies to handle the difficult feelings, such as relive and support the nurse in charge and do debriefing and talking to colleagues. Conclusion The organ donation process is complex and induces both difficult and positive feelings for the nurses. Participating relatives, experience, unloading workload, talking with colleagues, and debriefing was important for being able to handle the hard feelings. To understand the emotions nurses encounters during this process and how these are handled is important to improve nurses health and to create the best possible conditions for a successful organ donation process. / Bakgrund Organdonationsprocessen är en stor och komplicerad process. Behovet av organ är stort och förväntas öka i och med att metoderna inom sjukvården blir alltmer avancerade. Organdonationsprocessen har enligt tidigare studier visat sig vara en krävande process för såväl sjuksköterskor som anhöriga, varför det är av vikt att undersöka vilka känslor sjuksköterskorna upplever och hur dessa hanteras. Syfte Syftet med studien var att beskriva donationsansvariga sjuksköterskors känslor och hanteringen av dessa i samband med organdonationsprocessen. Metod Studien är en empirisk beskrivande intervjustudie med kvalitativ ansats. Åtta donationsansvariga sjuksköterskor i Sverige intervjuades genom semistrukturerade intervjuer. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Huvudresultat Ur resultaten framkom att organdonationsprocessen är en krävande process som innebär ökad arbetsbelastning och stress. Deltagarna upplevde svåra känslor i mötet och samtalet med anhöriga, samt i de situationer där organdonation inte blivit av. Dock sågs organdonation som något fint och beskrevs som ett ljus i mörkret. Deltagarna använde sig av olika slags copingstrategier för att hantera svåra känslor i samband med organdonationsprocessen, så som att avlasta och stötta den ansvariga sjuksköterskan, debriefing och samtal med kollegor.  Slutsats Donationsprocessen är komplex och framkallar både svåra och positiva känslor hos sjuksköterskorna. Delaktiga anhöriga, erfarenhet, avlastning, samtal och debriefing var viktiga faktorer för att underlätta hanteringen av stress och svåra känslor. Att ha förståelse för vilka känslor sjuksköterskor möter under denna process och hur dessa hanteras är av vikt för att öka sjuksköterskornas hälsa, samt för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för en lyckad organdonationsprocess.

Bakgrund Endometrios är en östrogenberoende sjukdom som globalt drabbar var tionde kvinna i fertil ålder varav genomsnittstiden för diagnostisering är 7–9 år. Symptomen karaktäriseras av svår smärta samt infertilitet och det finns i dagsläget ingen botande behandling. Flera förbättringsområden vid vård av patienter med endometrios har identifierats, där sjuksköterskor spelar en betydande roll. Syfte Att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med endometrios.  Metod Allmän litteraturöversikt med deskriptiv design. De databaser som användes var PubMed och Cinahl, varav elva artiklar med kvalitativ ansats ingick i resultatdelen. Resultat Resultatet utmynnade i fyra huvudteman med tio underteman. Essensen i innehållet var att sjukdomen hade en negativ inverkan på de drabbade kvinnornas upplevda välbefinnande och livskvalitet utifrån såväl fysiska-, psykiska- som sociala aspekter. Att bli tagen på allvar, få en diagnos och stöd framhölls som viktiga faktorer i hanteringen av sjukdomen.  Slutsats Ett personcentrerat helhetsperspektiv kring de drabbade kvinnorna och deras behov är nödvändigt för att bidra till en professionell omvårdnad av kvinnor med endometrios. / Background Endometriosis is an estrogen-dependent disease that globally affects one in ten women in fertile age, of which the average time for diagnosis is 7-9 years. The symptoms are characterized by severe pain and infertility and there is currently no curative treatment. Several areas for improvement in the care of patients with endometriosis have been identified, in which nurses play a significant role.  Aim To describe women’s experiences of living with endometriosis.  Method General literature review with descriptive design. The databases used were PubMed and Cinahl, of which eleven articles with a qualitative approach were included in the results section. Results The result opened into four main themes with ten subthemes. The essence of the content was that the disease had a negative impact on the affected women´s perceived well-being and quality of life based on both physical, psychological and social aspects. Being taken seriously, getting a diagnosis and support were highlighted as important factors in managing the disease. Summary A person-centered overall perspective on the affected women and their needs is necessary to contribute to the professional care of women with endometriosis

The study is about young women's experiences of prostitution in Sweden. The purpose of the study is to broaden the knowledge of how prostitution is initiated, affected, and managed by the sample group. The empirical data is placed in relation to intersectionality and a feminist approach and is then discussed. The intersectional perspective helps to illuminate how different factors in the lives of individuals interact in both negative and positive directions, including age, class, and gender. The feminist perspective highlights how power structures affect the sex sellers' story. The method of the study is based on an abductive thematic analysis where the empirical data is based on two biographies where three young women with experiences of prostitution tell their stories. Based on the empirical data, themes have been identified. The result presents three main themes with associated sub-themes. These themes are the problematization of the sale of sex, the imprint of the disaster and balancing in the dark. The first theme concerns the individuals' experiences that lead to and maintain prostitution. This includes sexual abuse and family constellations. The second theme deals with the psychological impact of the sale of sex and its consequences, including the women's self-hatred and the men's oppression. The third theme concerns how the women handle their situation in positive and negative ways including self-harm and the support of social networks. / Studien är av kvalitativ karaktär och handlar om unga kvinnors erfarenheter av prostitution i Sverige. Syftet med studien är att bredda kunskapen kring hur prostitution initieras, påverkas och hanteras av urvalsgruppen. Empirin ställs i förhållande till intersektionalitet samt ett feministiskt synsätt och diskuteras därefter. Det intersektionella perspektivet bidrar med att belysa hur olika faktorer i individernas liv samverkar i såväl negativ som positiv riktning, däribland ålder, klass och kön. Feministiska perspektivet belyser hur maktstrukturer påverkar sexförsäljarnas berättelse. Studiens metod utgår utifrån en abduktiv tematisk analys där empirin baseras på två biografier där tre unga kvinnor med erfarenheter av prostitution berättar sina historier. Utifrån empirin har teman identifierats. I resultatet presenteras tre huvudteman med tillhörande underteman. Dessa teman är problematisering av sexförsäljning, katastrofens avtryck och balansgång i mörkret. Under första temat berörs individernas erfarenheter som föranleder till och upprätthåller prostitutionen. Däribland sexuella övergrepp och familjekonstellationer. Under andra temat behandlas sexförsäljningens psykiska påverkan och dess följder. Inklusive kvinnornas självhat och männens maktutövande. Det tredje temat berör hur kvinnorna hanterar sin situation på positiva och negativa sätt, däribland självskadebeteenden och sociala nätverkens stöd. Studiens slutsats resulterade i att alla kan drabbas av prostitution, oavsett socioekonomisk bakgrund.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva relationen mellan smärta och vardagsaktiviteter hos vuxna personer med RA. Frågeställningarna fokuserar på att besvara hur smärta påverkar vardags­aktiviteter samt hur vardagsaktiviteter påverkar smärta hos vuxna personer med RA. Metod: Metoden scoping review har använts för att besvara syftet genom att kartlägga och sammanfatta aktuella artiklar inom området. Resultat: Resultatet av studien är att smärta påverkar vardagsaktiviteter såväl som att vardags­aktiviteter påverkar smärta. Smärta påverkar olika typer av vardagsaktiviteter, men i störst grad sociala aktiviteter och fritidsaktiviteter. Aktiviteter kunde leda till ökad smärta. Personer med RA använde aktiviteter som distraktion från smärta. Olika strategier kunde användas för utfö­rande av aktiviteter trots smärta.  Slutsats: Smärta påverkar mängden och typen av aktiviteter som finns i aktivitetsmönstret hos personer med RA på ett negativt sätt, vilket kan leda till dålig aktivitetsbalans, som i sin tur leder till försämrad hälsa och välbefinnande. Aktiviteter kunde också påverkar smärta negativt, exempelvis utfördes ofta för stor mäng av aktiviteter under symptomfria perioder, vilket ledde till ökad smärta, men även försämrad aktivitetsbalans. Strategier som personerna med RA använde var att utföra aktiviteter som distraktion från och/eller trots smärta. Dessa aktiviteter hade ett personligt värde enligt ValMOs värdedimensioner. / Aim: The aim of the study is to describe the relationship between pain and everyday activities in adults with RA. The two issues focus on answering how pain affect everyday activities and how everyday activities affect pain in adults with RA. Method: The method scoping review, was applied to answer the aim and the issues through charting and summarizing current articles within the subject. Result: The result of the study was that pain affect everyday activities as well as everyday activi­ties affect pain. Pain affect different types of activities, but above all social activities and leisure activities. Activities could lead to increased pain. Different strategies were used to perform activities despite pain. Conslusion: Pain affect the amount and type of activities in the activity pattern in adults with RA in a negative way, which can lead to poor activity balance, which in turn leads to worsened health and wellbeing. Activities could affect pain negatively as well, for example a big amount of activities were performed during symptom free periods, which in turn could lead to both increased pain but also poor activity balance. Strategies that were used were to perform activi­ties as a distraction to and/or despite pain. These activities had a personal value and had a personal value according to the value dimensions of ValMO.

Bakgrund: I Sverige lever cirka 5000 personer med spinalskada. Där spinalskadan lett till nedsatt blåsfunktion är ren intermittent kateterisering (RIK) den metod som rekommenderas i första hand. Syfte: Att undersöka hur personer med traumatisk spinalskada som använder ren intermittent kateterisering (RIK) upplever detta. Syftet var även att ta reda på vilka hanteringsstrategier som finns för att underlätta det dagliga livet. Metod: En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes där fem personer med traumatisk spinalskada som använder RIK intervjuades. Resultat: Att behöva tillägna sig metoden väckte blandade känslor. Män upplevde det lättare att RIKa jämfört med kvinnor. Den egna kompetensen och kunnandet om metoden RIK ökade med tiden och de hittade nya hanteringsstrategier för att underlätta vardagen. Informanterna var medvetna om vikten av god hygien för att undvika urinvägsinfektioner. Däremot framgick det inte om informanterna var medvetna om kopplingen mellan vikten av regelbunden RIKning, residualurin i blåsan och uppkomsten av urinvägsinfektioner. Slutsats: Personer som använder RIK upplever det som nödvändigt och avgörande för att kunna leva ett normalt liv. Hanteringsstrategier är planering och anpassande av metoden efter fysisk förmåga och den egna vardagen. Behovet av stöd hos personer med spinalskada som använder RIK är individuellt och varierar. Adekvat stöd och utbildning underlättar och hjälper personer med nedsatt blåsfunktion som använder RIK att ta kontroll över utövandet och främjar följsamheten och långsiktig hälsa avseende urinvägarna. / Background: About 5,000 people in Sweden live with a spinal injury. Where the spinal injury leads to impaired bladder function, clean intermittent catheterization (CIC) is the method recommended in the first place. Aim: To examine  how individuals  with traumatic  spinal injury  using clean  intermittent catheterization experience the method. The aim was also to find out coping strategies available to facilitate daily life. Methods: A qualitative approach with semi-structured interviews was used where five people with traumatic spinal injury were interviewed. Results: The need to use CIC brought about mixed feelings among informants. Men felt that it was easier for them to use clean intermittent catheterization compared to women. Their expertise and knowledge increased with time and they found new coping strategies to facilitate everyday life. The informants were aware of the importance of good hygiene to prevent urinary tract infections. However, it was not clear if the informants were aware of the connection between the importance of using clean intermittent catheterization regularly, residual urine in the bladder and the occurrence of  urinary  tract  infections. Conclusion: People who use CIC experience it as essential and vital in order to live a normal life. The need for support of people with spinal injury who use CIC is individual and varies. Adequate support and training for people with impaired bladder function using CIC facilitates and helps them to take control initially and promotes an ongoing adherence and long-term health regarding urinary tract.

Bakgrund Partnervåld innebär att en person på något sätt våldför sig på eller skadar personen den har en romantisk relation med. Våldet kan ske på olika sätt, men den aktuella litteraturöversikten utgick från det fysiska våldet. Risken att utsättas för partnervåld är högre i en HBTQ-relation än i en heterosexuell relation. Därför är det av vikt att som sjuksköterska vara medveten om problematiken samt veta vilken typ av hjälp HBTQ-personer kan behöva till skillnad från heterosexuella personer. Genom kartläggning av kunskapsluckor i det aktuella ämnet genererades viktig kunskap för sjuksköterskans profession. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att undersöka hur fysiskt partnervåld i en HBTQrelation påverkar den utsattes hälsa och beteende samt vilka hanteringsstrategier som personen kan tillämpa. Metod Den aktuella studien var en icke-systematisk litteraturöversikt baserad på 19 vetenskapliga artiklar. Artiklarna som inkluderades var av både kvalitativ och kvantitativ design. De inhämtades från två olika databaser med hjälp av anpassade sökord i olika kombinationer. De vetenskapliga artiklarna granskades utifrån en bedömningsmatris modifierad av Sophiahemmet Högskola. Därefter utfördes en integrerad analys för att presentera och analysera resultatet. Resultat Resultatet i den aktuella litteraturöversikten beskriver hur den psykiska hälsan påverkades hos HBTQ-personer som utsatts för partnervåld samt vilka hanteringsstrategier en våldsutsatt HBTQ-person använde sig av. Resultatet lyfter även vikten av det sociala stödet som den våldsutsatta upplevde och hur det påverkade HBTQ-personen i sitt hjälpsökande. Slutsats Eftersom HBTQ-personer som utsätts för partnervåld upplever mer psykisk ohälsa samt har ett mindre socialt stöd, har sjuksköterskan ett ansvar att bemöta denna grupp på ett anpassat vis. Med personcentrerad omvårdnad kan sjuksköterskan skapa en tillitsfull relation till patienten. Därmed kan sjuksköterskan föra en konversation om partnervåld och psykisk ohälsa, och därigenom stödja patienten i dennes hanteringsstrategier. / Background Intimate partner violence refers to when a person in any way violates or harms another person, who they are in a romantic relationship with. There are many different types of violence, but this literature review focused on physical violence. It is more frequent to be subjected to intimate partner violence in an LGBTQ relationship, than in a heterosexual relationship. Therefore, it is of importance that the nurse is aware of the problem and knows what type of help LGBTQ persons can need, that differs from the needs of heterosexuals. By identifying the current knowledge gaps in this area, important information for the nurse’s profession was generated. Aim The purpose of this literature review was to investigate how physical intimate partner violence in an LGBTQ relationship affects a person's health and behavior, and what coping strategies can be used by the person. Method This study was a non-systematic literature overview based on 19 scientific articles. The included articles were of both qualitative and quantitative design. They were gathered from two different databases by using specific search words in different combinations. The scientific articles were examined using an evaluation matrix modified by Sophiahemmet Högskola. Then an integrated analysis method was used to obtain and analyze the result. Results The results in the current literature review describe how the mental health of an LGBTQ person was affected by intimate partner violence and what coping strategies a victim of intimate partner violence was used. The result also highlights the importance of social support and how it affected the person's help-seeking behavior. Conclusions Since LGBTQ persons who have been victimized by intimate partner violence suffer more from mental illness and have less social support, the nurse has a responsibility to meet this group in an adapted way. With person-centered care, the nurse can build a trusting relationship with the patient. By doing so the nurse can enable a conversation about intimate partner violence and mental illness, and thus support the patient's coping strategies.

Detta är en kvalitativ studie som utforskar socialsekreterare och LSS-handläggares upplevelser av klient- och brukarrelaterat hot och våld, det vill säga hot och våld riktat mot tjänstemän från klienter och brukare. Syftet med studien är att belysa dessa upplevelser samt undersöka om, och i så fall hur, hot och våld påverkar socialsekreterare och LSS-handläggares mående samt arbetsmiljö. Utöver detta syftar studien till att åskådliggöra betydelsen av hanteringsstrategier samt utbildning kopplat till detta område. Genom en fenomenologisk ansats och semistrukturerade intervjuer har studien sökt besvara de frågeställningar som vi utformat med hänsyn till studiens syfte. Samtliga socialsekreterare och LSS-handläggare som intervjuats innehar en socionomexamen samt har erfarenhet av myndighetsutövning inom socialtjänsten, där klient- och brukarrelationen är ständigt närvarande. Materialet har tolkats med stöd i tidigare forskning samt teorier vilka berör våldsbegreppet och olika hanteringsstrategier; däribland mentalisering. Vid analys av intervjumaterialet har vi använt en tolkande innehållsanalys, vilken har genererat i olika teman som alla på något sätt berör socialsekreterare och LSS-handläggares upplevelser av hot och våld. Dessa teman behandlar dels hot- och våldsbegreppets definition samt förekomsten av hot och våld i socialtjänstens myndigheter, men även påverkan av arbetsmiljö och mående, olika hanteringsstrategier samt vikten av utbildning. Resultatet i studien visar på att socialsekreterare samt LSS-handläggare delvis upplever sig vara utsatta för klient- och brukarrelaterat hot och våld, samt att de vid påfrestande situationer tar till olika hanteringsstrategier för att hantera omständigheterna. Det framgår även att utbildning ses som en viktig del i att förbereda framtida socionomer på situationer som kan komma att ske i det praktiska sociala arbetet, men likaså en viktig del i att utveckla socialtjänstens verksamheter utifrån ett preventivt förhållningssätt. Studien pekar på betydelsen av relationsskapande i det klient-/brukarnära arbetet, vilket enligt våra intervjupersoner är en viktig del för att främja trygghet i mötet och försöka motverka såväl hot som våld. Vi vill med den här studien belysa socialsekreterare och LSS-handläggares arbetsvillkor och utsatthet med målsättningen att initiera ett tryggare professionellt socialt arbete.

Bakgrund Social isolering och ensamhet hos äldre är ett välkänt problem som är svårt att definiera, upptäcka och behandla. Det finns inga effektiva och standardiserade metoder för att diagnostisera problemen och ansvaret för att hantera konsekvenserna hamnar inte sällan hos personen själv eller hos deras närstående. Primärvården är den första linjen som äldre med dessa problem söker hjälp hos, men primärvården saknar i stor utsträckning den kunskap och de resurser som behövs för att åtgärda problemen. Författarna till denna litteraturöversikt har som avsikt att beskriva och uppmärksamma dessa komplexa problem som äldre ofta står inför. Syfte Syftet var att beskriva ensamhet och social isolering hos äldre personer som bor i eget boende. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes baserat på 18 vetenskapliga artiklar, publicerade 2012–2022, av både kvantitativ och kvalitativ design. De inkluderade artiklarna togs fram via de valda databaserna: PubMed, CINAHL och PsycInfo. Artiklarnas kvalitet värderades och innehållet i artiklarna analyserades och gav en sammanställning med fem huvudkategorier: Ensamhet, Upplevd hälsa, Upplevd hälsa och ensamhet under Covid-19, Hanteringsstrategier samt Primärvården och sjuksköterskans roll. Resultat Från de utvalda artiklarna framkom det att ensamhet och social isolering hos äldre var ett utbrett problem och riskfaktorerna för att utveckla ensamhet var hög ålder, kvinnligt kön, ekonomiska bekymmer, att bo ensam, att ha dålig upplevd hälsa och att sällan träffa familj och vänner. Olika strategier för att hantera problemen hittades och det framkom att de som redan hade goda hanteringsstrategier innan en kris fick mindre negativa utfall i samband med den. Slutsats Studien visade att äldre personer som upplever ensamhet eller social isolering inte alltid berättar om sina känslor och är missnöjda med den hjälp de fick från vården. De som hade sämre hälsa var i större utsträckning missnöjda. Att uppmärksamma och åtgärda dessa problem ligger i sjukvårdens och samhällets intresse av flera anledningar; för att förbättra livskvaliteten hos äldre och för att minska kostnader för vården. / Background Social isolation and loneliness in older people are a well-known problem that is difficult to define, detect and treat. There are no effective and standardized methods for diagnosing the problems and the responsibility for dealing with the consequences often falls with the person himself or with their relatives. Primary care is the first line that older people with these problems seek help from, but primary care largely lacks the knowledge and resources needed to remedy the problems. The authors of this literature review intend to describe and draw attention to these complex problems that older people often face. Aim The aim of this study was to describe loneliness and social isolation in communitydwelling older people. Method A non-systematic literature review was conducted based on 18 scientific articles, published 2012–2022, of both quantitative and qualitative design. The included articles were found via the selected databases: PubMed, CINAHL and PsycInfo. The quality of the articles was evaluated, and the content of the articles was analyzed and gave a compilation with five main categories: Loneliness, Perceived health, Perceived health and loneliness during Covid-19, Management strategies and Primary care and the role of the nurse. Results From the selected articles it emerged that loneliness and social isolation in the elderly was a widespread problem and the risk factors for developing loneliness were old age, female gender, financial worries, living alone, having poorly experienced health, and rarely meeting family and friends. Different strategies for dealing with the problems were found and it emerged that those who already had good management strategies before a crisis had fewer negative outcomes in connection with it. Conclusions The study showed that older people who experience loneliness or social isolation do not always share their feelings and are dissatisfied with the help they received from care. Those who were in poorer health were to a greater extent dissatisfied. Paying attention to and remedying these problems is in the interest of healthcare and society for several reasons; to improve the quality of life of the elderly and to reduce costs for care.

Bakgrund: Det råder ojämlikheter i vården, och kvinnor är en grupp som drabbas av sämre hälsa och sämre tillgång till vård. Endometrios, en kronisk kvinnosjukdom som drabbar var tionde kvinna, orsakar smärtsamma symtom kopplade till menstruation. Diagnosfördröjningar beror ofta på normalisering av menstruationssmärta. Trots dess vanliga förekomst finns ingen känd orsak eller botemedel för endometrios. Sjuksköterskor spelar en viktig roll i att stödja dessa patienter. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors erfarenheter av att leva med endometrios. Metod: En litteraturöversikt med tio kvalitativa artiklar inkluderade i resultatet från två databaser; Cinahl Complete och PubMed. Resultat: Resultatet bestod av tre huvudteman och sju underteman: 1. Att bli misstrodd; En lång väntan på diagnos; Bristande förtroende för vården 2. Att hantera vardagen; Hinder i vardagen; Strategier i vardagen 3. En känslomässig berg- och dalbana; Påverkan på intima relationer; En förändrad kvinnlighet; En förändrad kroppsuppfattning Slutsats: Kvinnor med endometrios upplever att hela livet påverkas vilket resulterar i många olika känslor och en förlorad autonomi. Många tappar förtroende för vården och känner sig felbehandlade. Misstro från omgivningen bidrar till ytterligare lidande för kvinnorna. / Background: Inequalities exist in healthcare, and women are a group disproportionately affected by poorer health and limited access to healthcare. Endometriosis, a chronic women's health condition affecting one in ten women, causes painful symptoms linked to menstruation. Delays in diagnosis often stem from normalization of menstrual pain. Despite its common occurrence, there is no known cause or cure for endometriosis. Nurses play a crucial role in supporting these patients. Aim: The aim was to explore women's experiences of living with endometriosis. Method: A literature review with ten qualitative articles included in the results from two databases; Cinahl Complete and PubMed. Results: The results consisted of three main themes and seven subthemes: 1. Being disbelieved; A long wait for a diagnosis; Lack of trust in healthcare 2. Managing everyday life; Daily life obstacles; Strategies in daily life 3. Emotional turmoils; Impact on intimate relationships; Altered femininity; Altered body perception Conclusions: Women with endometriosis experience that their entire lives are affected, resulting in many different emotions and a lost autonomy. Many lose trust in healthcare and feel mistreated. Distrust from their surroundings contributes to further suffering for the women.