Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva och få djupare förståelse för hur olika psykosociala faktorer kan påverka livssituationen för personer med Reumatoid Artrit (RA) samt hur de hanterar sin diagnos. Syftet var även att undersöka vilken roll fysisk aktivitet spelar i deras liv. Frågeställningar: Hur upplever personer med RA att de påverkas av den psykosociala miljön? Hur beskriver personer med RA att de hanterar sin sjukdom? Hur upplever personer med RA att de påverkas av fysisk aktivitet i sin vardag?  Metod: Denna kvalitativa studie bygger på fem stycken semistrukturerade djupgående intervjuer. Intervjupersonerna söktes för frivilligt deltagande genom Reumatikerförbundets medlemmar samt en sluten Facebookgrupp för reumatiker. Intresseanmälan gjordes via mejl, samtliga som kontaktade oss var kvinnor. Slutligen bestod urvalet av fem kvinnor bosatta i Stockholm i åldrarna 30-40 som fått diagnosen RA mellan 2006 och 2013. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide som grund och under samtalets gång ställdes följdfrågor. Intervjuerna transkriberades ordagrant till en skriven text som sedan analyserades med syfte att finna kategorier och teman. Resultat: Personer med RA upplever att de påverkas både positivt och negativt av den psykosociala miljön. Stöd från nära relationer visade sig vara en viktig faktor i påverkan av deras livssituation. Upplevelsen över hur människor omkring dem uppfattar deras kroniska diagnos ingav en negativ påverkan. Hanteringen av sjukdomen framställs som olika svår för individerna. Problem- och emotionellt inriktad coping användes utifrån olika livssituationer och utvecklade förmågor. Även passiv coping skildras i berättelserna. Den fysiska aktiviteten upplevs svår att upprätthålla i vardagen men samtliga upplever att det är något de känner positiva effekter av. Slutsats: Psykosociala faktorer ses ha en ytterst betydande inverkan på livssituationen för individerna i studien. De hanterar RA diagnosen utefter sina egna förmågor och utvecklingen av copingstrategier är individuell. Den fysiska aktiviteten ses som något positivt men har en begränsad roll i deras liv både pga. det generella livspusslet samt den kroniska trötthet som sjukdomen medför.

In this qualitative study ”Nice girls go to heaven but the rest of us go much further”, Johanna Olsson and Caroline Seveson examine how women in male-dominated management boards have experienced and handled female gender roles in order to reach management positions. The study has a gender perspective and semi-structured interviews were conducted with five women. Previous research shows that there is a role incongruity between female gender roles and management positions since these positions often are coded as male. To analyze the material, a theoretical framework was chosen based on previous research and the study’s empirical data. The framework consists of theories discussing structures that can affect women’s career progress and coping strategies that can be used by women to handle female gender roles in order to reach management positions. The analysis shows that female gender roles can affect women’s career progress. The role incongruity between female gender roles and male coded management positions does not seem to have affected the participants notably since they, in comparison to “nice girls”, match the male norm and male coded management positions. The participants have occasionally used a gender neutral strategy, conformist strategy and loyalty strategy in order to reach management positions and parts of the theoretical framework could be developed based on the result of the study.

Flera studier visar att läkare oftare lider av stress och psykisk ohälsa än andra yrkesgrupper. En del studier anger kvinnliga läkare som mer lidande av stress än manliga läkare. Det faktum att kvinnliga läkares självmordsfrekvens är högre än i normalbefolkningen visar att det finns ett problem. Teorier om detta fenomen hävdar att det kan ha ett samband med läkarnas överstimulerande och stressfyllda arbetsmiljö. Syftet med denna studie är att genom intervjuer, med sex kvinnliga läkare, undersöka deras upplevelse av stress utifrån ett genusperspektiv. Mina huvudfrågor är: Hur upplever kvinnliga läkare stress? Hur påverkar genus kvinnliga läkares stress och ohälsa och hur upprätthålls och skapas detta? Hur försöker kvinnliga läkare hantera sin stress och ohälsa? I min studie använder jag mig av ett genusperspektiv för att undersöka om genus påverkar kvinnliga läkares upplevelse av stress. Jag använder mig framförallt av Yvonne Hirdmans genusteori som belyser hur genussystemet och genuskontraktet skapar hierarkier och ojämlikhet mellan könen. För att ge en djupare förståelse av stress presenterar jag en definition av stress, dess innebörd och konsekvenser samt några hanteringstrategier som kan användas när stress uppstår. Vidare presenterar jag tidigare forskningsresultat som jag anser relevanta för studien. Jag använder mig av en kvalitativ analys där jag har intervjuat sex kvinnliga allmänläkare i åldrarna 50–60 år boende i Stockholms län. Intervjuerna var semistrukturerade och varade cirka i 40–50 min. Min studie visar att stress är en påfallande viktig negativ faktor för de kvinnliga läkarna som intervjuades och att genussystemets och genuskontraktets mekanismer påverkar deras upplevelse av stress både i och utanför arbetet. Samtliga kvinnliga läkare i studien har upplevt känslan av stress och har haft både psykiska och fysiska stressrelaterade symtom. Anledningen till den ökade stressen är bland annat kraven från omgivningen och på sig själva om att prestera sitt yttersta.

This essay aims to understand the teacher profession and how teachers' everyday lives look like in the school environment. The purpose is therefore to examine which challenges and strategies teachers have to face in their line of work. It also focuses on how their emotional expressions looks like and who they show these expressions to. The study´s based on a qualitative approach and the empirical material has been sampled through interviews with employees in the school system. The interviewed teachers are both male and female with a total of eight informants.   The study´s based on two theoretical concepts. The first is Erving Goffman´s theory about the dramaturgy perspective and the notion of impression management. The second theory is based on Arlie Hochchild´s conceptualization of emotions. These two theoretical aspects help me understand how the teacher profession has changed and how they manage to control their emotional behaviour in their occupation.   The results show that teachers managed to take on many types of roles to handle the challenges in their work environment. This study determines that the most common challenges in the profession is managing the time, the demands from different directions, reform changes and to maintain the professional face. The strategies to handle these challenges is the following four. The social support, how to manage the time pressure, how to handle emotions and their career ambitions.

The aim of this study is to examine the possibility of identifying any forms of emotional management strategies in social workers who work with battered women. The study focuses on social workers who work within municipal activities and non-profit women's shelters to identify any differences between the different organizations. The study implemented a qualitative method and we used semi-structured interviews to collect data. Eight social workers participated and were interviewed for the study. The result shows that the work with battered women can be perceived as emotionally stressful. As a result, it is possible to identify emotional management strategies in the emotional labour of the social worker. The respondents agree that collegial support as well as a good working environment are important strategies to deal with the emotions that arise at work. The result also shows strategies such as taking a role in meetings with battered women. The role is partly based on expectations, and partly functions as a protection for the social workers' own feelings. The strategies identified are relatively similar between the organizations. It is thus difficult to draw any conclusions about differences in the emotional management strategies based on the associated organizations.

Långvarig smärta innebär ofta stora påfrestningar för individen med konsekvenser på många livsområden vilket utgör en utmaning för hälso- och sjukvården gällande bemötande utifrån ett helhetsperspektiv. En central aspekt av att leva med långvarig smärta är hur stress och påfrestningar hanteras exempelvis genom användning av psykologiska försvar. Syftet med denna studie var att bidra till ökad kunskap om psykologiska försvar hos personer med långvarig smärta utifrån frågeställningen:  vilka psykologiska försvar och psykologiska försvarsstrukturer framkommer när vuxna personer med långvarig smärta intervjuas om personligt relevanta områden. Datainsamlingen bestod av tio telefonintervjuer som transkriberades och analyserades med Defense Mechanism Rating Scales (DMRS). Resultaten visade på en varians av psykologiska försvar i deltagargruppen. Mest förekommande var högadaptiva försvar, särskilt humor och anknytning.  Utmärkande var även förekomsten av flertalet medeladaptiva försvar såsom annullering, samt det lågadaptiva försvaret nedvärdering av sig själv. Resultaten kan bidra till ökad förståelse om omedvetna hanteringsstrategier som kan påverka upplevelsen av smärta och även vara av vikt för hälso- och sjukvårdens bemötande av patienter med långvarig smärta. Vidare forskning inom området behövs för att undersöka samband mellan psykologiska försvar och andra relevanta faktorer såsom smärtdiagnos, smärtsymtom och behandlingsutfall. / Chronic pain is associated with extensive distress for the individual with consequences on several areas of life and constitutes a challenge for the healthcare system in approaching chronic pain from a holistic perspective. How individuals cope with distresses for example by using psychological defences is of significance for the chronic pain condition. The purpose of this study was to contribute to the body of knowledge regarding psychological defences that are used by individuals with chronic pain. The research question was: what psychological defences and structures of psychological defences appear when adults with chronic pain are being interviewed on personally relevant topics.  Ten telephone interviews were conducted, the material from interviews was transcripted and analysed using Defense Mechanism Rating Scales (DMRS). The results showed a variety of different psychological defences used by participants. High adaptive defences such as humour and affiliation were the most appearing. Furthermore, the occurrence of middle adaptive defences such as undoing was also detected in the material. Among the low adaptive defences devaluation of self stood out the most. The results contribute to the understanding of involuntary coping-strategies that may influence the experience of chronic pain. In addition, the results are important for the treatment of chronic pain patients within the healthcare. Further research in this field is needed to study links between defence mechanisms and other relevant aspects such as pain diagnosis, pain symptoms and treatment outcome.

The aspiration of every organization is to collectively gather people in order to perform structured activities to fulfill its purpose. But what if there are circumstances within an organization that interferes with this? The thesis of this study is to scrutinize how employees experience their position in a hierarchical organizational structure, and what management strategies they use to direct and indirect protest against this structure. Through semi-structured interviews, employees have shared their experience of how they cope with being a part of an organization that has, against its own will, a hierarchical organizational structure. By analyzing their empiricism in the context of theories about hierarchy, organization culture and Hirschman’s theory about Exit, Voice and Loyalty, this study concludes that a hierarchical structure roots a barrier between management and its employees. This barrier has caused a lack of trust between these two much needed groups of the organization.                       The employees within the organization that the study is based on, use a varied amount of management strategies due to how they experience their position. These strategies include using their voice for the reason of feeling loyal to the organization, they use their ability to exit the organization for the lack of loyalty, and the employees experience the lack of both voice and exit, because they are finding themselves being dependent of the organization. To manage the rooted barrier and decrease the employees need to use management strategies, management should consider developing a strong organization culture, due to increase trust and motivation among its employees.

This qualitative study's aim is to understand how social workers in child care protective services handle client initiated violence. The aim is also to explore the social workers' experiences of their managment's support regarding client initiated violence. Data from seven social workers have been analyzed using the theory about coping by Lazarus and Folkman (1984). This studys' result show that social workers can experience negative feelings when exposed to client initiated violence. Some social workers cope with these feelings by using emotion-focused coping strategies such a distancing, avoidant behavior, understanding, empathic approach or trying to see the situation through the eyes of the client. The results also show that social workers also use problerm-focused coping strategies in theratening or violent situations. This can entail self-reflection, erasing personal data from the internet, clear communication, support from colleauges or managers, participating in supervision and learning to set limits. Sometimes the social workers used both emotions-focused and problem-focused coping strategies at the same time. Furthermore the social workers' experiences of their managments' support and preventive work was mainly positive but some claim that the preventive work could improve to increase work saftey and well being among the social workers.

Stressrelaterad psykisk ohälsa är ett stort problem i dagens samhälle som orsakar stora samhällskostnader och ett stort lidande hos de drabbade. Forskning tyder på att självkritik kan vara en sårbarhetsfaktor för utvecklandet av stressproblematik. För att kunna bidra med kunskap till hur psykologiska interventioner kan utformas kan det vara av värde att undersöka individers upplevelser av självkritik och stress närmare. Syftet med studien var följaktligen att öka kunskapen om självkritik hos individer med stressymtom, vilket undersöktes genom följande frågeställning: Hur upplever vuxna personer med stressymtom självkritik? Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades kvalitativt utifrån en generisk analysmetod. Analysen resulterade i fem huvudkategorier, som speglar olika aspekter av upplevelsen av självkritik: Höga inre krav, Negativ bedömning av sig själv, Rädsla för omgivningens reaktioner, Överträdande av egna gränser och Försämrat psykiskt mående. Sammantaget framkom flera olika aspekter av självkritiska tankar och beteenden hos studiedeltagarna, vilket indikerar att självkritik kan vara en viktig faktor att ta hänsyn till vid utvecklandet av interventioner för patienter med stressproblematik. / Stress-related mental illness is a major problem in today's society that causes great social costs and great suffering for those affected. Research indicates that self-criticism can be a vulnerability factor for the development of stress problems. In order to contribute knowledge to how psychological interventions can be designed, it may be of value to examine individuals' experiences of self-criticism and stress more closely. The aim of the study was therefore to increase the knowledge of self-criticism in individuals with stress symptoms, which was investigated through the following question: How do adults with stress symptoms experience self-criticism? Five semi-structured interviews were conducted and qualitatively analyzed based on a generic analysis method. The analysis resulted in five main categories, which reflect different aspects of the experience of self-criticism: High internal demands, Negative assessment of oneself, Fear of the reactions of others, Violation of own boundaries and Deteriorated psychological well-being. To conclude, several different aspects of self-critical thoughts and behaviors emerged among the study participants, which indicates that self-criticism can be an important factor to take into account when developing interventions for patients with stress problems.