Thesis (M.Ed.)--North-West University, Vaal Triangle Campus, 2005.

Hypertoni är vanligt förekommande i dagens samhälle och anses därför ha blivit en folksjukdom. Uppskattningsvis har 1,8 miljoner av Sveriges vuxna befolkning hypertoni. Hypertoni står för cirka 13 procent av den totala dödligheten i världen, och ses som en riskfaktor till ett stort antal hjärt- och kärlsjukdomar. Idag finns det internationella riktlinjer för vård av hypertoni i bland annat England och USA. Dock saknas det specifika svenska riktlinjer för vård av hypertoni. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur hälsofrämjande åtgärder kan påverka blodtrycket hos personer med hypertoni. Litteraturstudiens resultat bygger på en genomgång av 16 vetenskapliga artiklar som söktes utifrån litteraturstudiens syfte och problemformulering. De hälsofrämjande åtgärder som kan påverka blodtrycket hos personer med hypertoni belyses i resultatet. Dessa åtgärder handlar om viktminskning, fysisk aktivitet, kost, alkohol, rökning, stress och stöd. Effekten av de hälsofrämjande åtgärderna har visat att en blodtryckssänkning kan ske vid livsstilsförändringar. En bromsning i utvecklandet av hypertoni kan leda till hälsoekonomiska besparingar för samhället. Nationella riktlinjer samt vårdprogram för behandling av hypertoni bör utvecklas för att en bromsning av hypertoni ska kunna ske. / Hypertension is common in today's society and is therefore considered to have become a national disease. An estimated 1.8 million of Sweden's adult population have hypertension. Hypertension accounts for about 13 percent of the total mortality in the world, and is seen as a risk factor for numerous cardiovascular diseases. Today there are international guidelines for the treatment of hypertension in, England and USA. However, there are no specific Swedish guidelines for treatment of hypertension. The purpose of this study was to elucidate how health interventions can influence blood pressure in people with hypertension. The results of this literature study are based on a review of 16 scientific articles which was based on literature review and order problem. The health-promoting interventions that can affect blood pressure in people with hypertension are highlighted in the results. Such interventions are weight loss, physical activity, diet, alcohol, smoking, stress and support. The effect of health promotion interventions has shown that lowering blood pressure can occur if lifestyle changes are implemented and carried out. A braking in the development of hypertension can lead to health-economic benefits to the community. National guidelines and care programs for the treatment of hypertension should be developed to a braking of hypertension to happen.

Syftet med litteratur studien var att beskriva vilka studier som har gjorts med fokus på ”grön omsorg” /utemiljö i vården av personer med demens, samt att beskriva personalens upplevelse av dessa omvårdnadsåtgärder och eventuella effekter på de boende. Litteratursökningar gjordes i databaserna Medline och Chinal, och resulterade i nio inkluderade studier. Resultatet visade att flertalet av studierna hade som syfte att studera utemiljö och boendes välbefinnande och beteende. Sex studier hade en icke-experimentell design, två studier hade en kvasiexperimentell design och en studie var uppdelad i två delar varav den ena delen hade en icke-experimentell design och den andra delen hade en kvasiexperimentell design. Studierna var publicerade under åren 1992-2006 och vanligast förekommande datainsamlingsmetod var observationer av funktionsförmåga/beteende hos de boende. Granskningen av artiklarna indikerade positiva förändringar, framförallt minskat aggressivt beteende och förbättrat välbefinnande vid vistelse i utemiljöer hos personer med demens. Personalen och närstående var i stort positivt inställda till dessa utemiljöer i omvårdnaden av personer med demens. / The aim of the review was to describe studies that have been done with focus on “green care”/exterior environment in the care of people with dementia. Another aim was to describe the staff member’s experience of these arrangements and contingent effects, on the patients. Literature search was made in Medline and Chinal databases, and resulted in nine included studies. The results indicated that a majority of these studies had outdoor environment and effects on the residents’ well being and behavior as a study purpose. Six studies had a non-experimental design, two studies had a quasi-experimental design and one study was divided into two parts of which the first part had a non-experimental design and the second part had a quasi-experimental design. The studies were published between 1992- 2006 and the most common method of collecting data was observations of functionality/behaviour of the residents. The review of the studies focusing on the exterior environment indicated positive changes in subjects with dementia. In particular a decrease of aggressive behaviour and improved well being was seen. The staff and the subjects’ relatives were all in all positive to the outdoor environments in the care of subjects with dementia.

SAMMANFATTNING Inledning: Trots gällande rekommendationer om minst 30 minuters fysisk aktivitet per dag är många människor inte tillräckligt fysiskt aktiva. Endast 30 procent av kvinnorna och 23 procent av männen motionerar två gånger per vecka. Tidigare studier visar på vilka hinder som finns för regelbunden motion, även möjliggörande faktorer har studerats men inte i samma utsträckning.                               Syfte:   Att beskriva faktorer som möjliggör motion hos vuxna på en hälsofrämjande nivå. Metod:   Studien genomfördes som semistrukturerade intervjuer med sex personer. Intervjuerna analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat:   Fem subkategorier växte fram genom analys av det manifesta innehållet: "Har tidigare motionsvana", "Tillgång till socialt stöd", "Viktigt med tillgänglighet", "Önskan om självförbättring" och "Förmåga att prioritera träning". Dessa bildade sedan tre huvudkategorier "Tidigare motionsvana", "Yttre betingelser" samt "Inre betingelser". Konklusion:   Att ha varit fysiskt aktiv som barn eller tonåring är av stor betydelse när det gäller förmågan att motionera regelbundet i vuxen ålder. Socialt stöd, framför allt i form av en förstående familj, och egen vilja är två andra viktiga faktorer som framkom i studien. Studiens resultat tyder på att en stor del av det hälsofrämjande arbetet bör läggas på barn och tonåringar i skola och på fritiden.                                 SAMMANFATTNING Inledning:   Trots gällande rekommendationer om minst 30 minuters fysisk aktivitet per dag är många människor inte tillräckligt fysiskt aktiva. Endast 30 procent av kvinnorna och 23 procent av männen motionerar två gånger per vecka. Tidigare studier visar på vilka hinder som finns för regelbunden motion, även möjliggörande faktorer har studerats men inte i samma utsträckning. Syfte:   Att beskriva faktorer som möjliggör motion hos vuxna på en hälsofrämjande nivå. Metod:   Studien genomfördes som semistrukturerade intervjuer med sex personer. Intervjuerna analyserades med manifest innehållsanalys. Resultat:   Fem subkategorier växte fram genom analys av det manifesta innehållet: "Har tidigare motionsvana", "Tillgång till socialt stöd", "Viktigt med tillgänglighet", "Önskan om självförbättring" och "Förmåga att prioritera träning". Dessa bildade sedan tre huvudkategorier "Tidigare motionsvana", "Yttre betingelser" samt "Inre betingelser". Konklusion:   Att ha varit fysiskt aktiv som barn eller tonåring är av stor betydelse när det gäller förmågan att motionera regelbundet i vuxen ålder. Socialt stöd, framför allt i form av en förstående familj, och egen vilja är två andra viktiga faktorer som framkom i studien. Studiens resultat tyder på att en stor del av det hälsofrämjande arbetet bör läggas på barn och tonåringar i skola och på fritiden. / ABSTRACT Introduction:   Despite current recommendations of 30 minutes of daily physical activity many people are not physical active enough. Merely 30 percent of the women and 23 percent of the men exercise twice a week. Previous studies indicate barriers to exercise on a regular basis, facilitators have not been studied to the same extent. Aim:   To describe factors that enable regular exercise for adults on a health promoting level. Method:   The study was carried out as semi-structured interviews with six persons. The interviews were analysed recording to manifest content analysis research approach. Results:   Five subcategories evolved through analysis of the manifest content: "Previously habit of exercise", "Asset of social support", "Importance of accessibility", "Desire of self-improvement" and "Ability to prioritise exercise". These subcategories formed three categories; "Previously habit of exercise", "External stipulations" and "Internal stipulations". Conclusion:   To have been physical active as a child or teenager is of great importance when it comes to ability to exercise on a regular basis as an adult. Social support, especially when it comes to an understanding family, and one’s own will are two other important factors that emerged in this study. The results of the study indicate that a great part of health promoting activities ought to be put on children and teenagers in school and at their leisure time.

Denna studie berör skolor som är medlemmar i nätverket European Network of Health Promoting Schools och benämner sig som hälsofrämjande skolor. Syftet var: Att identifiera, beskriva, förklara och förstå de metoder som används inom undervisningen i hälsofrämjande grundskolor i Norden och Storbritannien. Metoden var litteraturgranskning då detta är en litteraturstudie. Vetenskapliga artiklar och utvärderande material användes och ett totalt antal av 13 artiklar som berörde flera skolor i ett land presenteras i studien. Resultatet visade att eleverna skulle vara mer självständiga i sitt kunskapsinhämtande och skolorna använde metoder såsom egna undersökningar eller diskussioner. Detta var något som hörde ihop med skolornas grundtankar då de ville uppfostra självständiga människor. I analysarbetet bearbetades resultatet med John Dewey´s och Lev Vygotskijs´s synsätt och teorier. Trots att inga teorier uttalades i resultatet kunde dessa anknytningar göras och slutsatsen kunde dras att skolorna har influeras av de två perspektiven.

No description available.

Syfte: Att undersöka hur läkare och sjuksköterskor arbetar med livsstilsfrågor och livsstilsfor-muläret vid lasarettet i Enköping. Dessutom undersöka vad personalen har för åsikt omlivsstilsformuläret samt om de behöver mer kunskap om livsstilsfrågorna och motiverandesamtal. Metod: En enkät skickades ut till 79 sjuksköterskor och läkare, svarsfrekvens 52 %.Huvudresultat: Alla deltagare tyckte att det var mycket viktigt eller ganska viktigt att frågapatienter om livsstilsfrågor och de områden man frågade mest om var tobak och alkohol.Bland svaren framkom det att de flesta samtalade med en patient som hade ett riskbeteende.De områden deltagarna ville ha mest kunskap i var motiverande samtal och stress. Positivaåsikter som framkom om livsstilsformuläret var att personalen fick en bra överblick av patien-tens levnadsvanor och hade ett bra underlag att samtala om vid mötet med patienten. De nega-tiva aspekterna som framkom var formulärets utformning och svarsalternativ som ansågs varaför komplicerat. Slutsats: Det hälsofrämjande arbetet anses viktigt och det behövs kontin-uerlig utbildning till personalen för att kunna arbeta med dessa frågor med patienterna. Detbehövs även klarare riktlinjer i uppföljningen av patienter med riskbeteende. Livsstilsfor-muläret är ett bra verktyg men det behöver förbättras. / Aim: To study how physicians and nurses work with health promotion at the hospital inEnköping, Sweden. And investigate the staffs’ opinion about the lifestyle questionnaire and ifthey need more education in health promotion or motivational interviewing. Method: Aninquiry was sent to 79 nurses and doctors, with a response rate of 52 %. Primary results:Everyone thought it was important or very important to ask about lifestyle questions werealcohol and tobacco was the most frequently asked questions. Among the answers most ofthem had a conversation with patients who had a risk behavior. The subjects that the staffwanted more knowledge of was motivational interviewing and stress. The positive aspects ofthe questionnaire were that the employees got an overview of the patient ́s health and couldhave a conversation around it. The negative aspect of the questionnaire was the formattingand the complicated answers to choose from. Conclusion: The work with health promotion isimportant and the employees need a continuously updated education to work in a professionalway with the patients. There is also a need to have stricter routines to evaluate the patientswith a risk behavior. The questionnaire is a good tool to work with but it needs improvement.Keywords: Health promoting hospitals (HPH), employees, lifestyle questions, questionnaireof lifestyle.

Bakgrund. Hälsosamma levnadsvanor förebygger uppkomsten och är grundläggande i behandlingen av högt blodtryck. Sjuksköterskors samtal om levnadsvanor är viktiga för att stödja patienterna att förändra ohälsosamma levnadsvanor.  Syfte. Syftet med studien är att kartlägga i vilken omfattning sjuksköterskor frågar om levnadsvanor och hur de arbetar med detta i hälsofrämjande samtal i samband med blodtryckskontroller. Dessutom har studien särskilt fokus på att också beskriva samband mellan fortbildning och sjuksköterskornas tillämpning av sådana samtal. Metod. En kvantitativ tvärsnittsstudie med enkäter utfördes. Resultat. I samtalen frågar sjuksköterskor i lägre omfattning om patienternas alkohol- och saltintag jämfört med övriga levnadsvanor. Det vanligaste sättet att tillämpa samtalen på är genom att ge enkla råd till dessa patienter. I tre av sex förekommande levnadsvanor finns det ett samband mellan fortbildning i samtalsmetodik och högt blodtryck, och mer avancerade samtal.  Slutsats. Tid, arbetssätt och fortbildning tycks vara faktorer som påverkar sjuksköterskors samtal om levnadsvanor i positiv riktning. / Background. A healthy lifestyle prevents rise of hypertension and is fundamental for the treatment of the condition. Patient-nurse conversations on lifestyle are important to support patient lifestyle change. Aim. The aim of the study is to map to what degree nurses are asking about lifestyle habits and how they work with this in health-promoting dialogues in conjunction with blood pressure controls. In addition, the study has a particular focus on describing the relationship between nurses in-service training and the application of such dialogues. Method. A quantitative, cross-sectional study by questionnaire was performed. Result. Nurses are asking about patients' intake of alcohol and salt to a lower degree than for other lifestyle habits. Short advice is the most common type of dialogue with patients. For three out of the six lifestyle habits a correlation between degree of education and more elaborate dialogue was identified. Conclusion. Time, mode of work and degree of education seem to affect nurses' conversations about patient lifestyle positively.

The purpose of this descriptive correlational study was to describe relationships among three spiritually-related variables (psychosocial self-transcendence, spiritual self-transcendence, and religious self-transcendence), and two health-related variables: illness distress (as an indicator of emotional well-being), and health-promoting behaviors in African American women diagnosed with breast cancer. A secondary purpose was to describe spiritually-related perspectives and behaviors reported by these women in reference to minimizing their illness distress and supporting healthy behaviors during their breast cancer trajectory. A convenience sample of 537 women with breast cancer completed an electronic survey. In Qualtrics, an on-line survey tool, six questionnaires: Demographic and Health-Related Questionnaire, Reed's (1991) Self-Transcendence Scale, Reed's (1986) Spiritual Perspective Scale, Spiritual–Religious Practices Scale, Distress Scale, and Walker's (1987) Health Promoting Lifestyle Profile II, were formatted to measure each of the variables stated in the research questions. In addition, a subgroup of 10 women were interviewed by phone to obtain a more in-depth understanding of the relevance of spiritually-related factors in African American women coping with breast cancer. Results of the study revealed several significant positive relationships between the independent and dependent variables. All three self-transcendence variables and many of the demographic and health related variables were found to be significant in explaining illness distress and the level of engagement in health promoting behaviors. In addition, the results of this study will contribute to better understanding of how spiritually-related variables and selected demographics may be relevant in helping African American breast cancer survivors reduce illness distress and modify health behaviors. Results from telephone interviews provide relevant data related to self-transcendence, illness distress, and level of engagement in health promoting behaviors.

Insulin resistance (IR) and type 2 diabetes in Mexican American adolescents living along the United States (US)-Mexico border are linked to genetics, poverty, developmental characteristics, and psychological attributes. Understanding relationships among psychological attributes, health promoting behaviors (HPB) and IR markers addresses gaps in health promotion science that test relationships between lifestyle and biological outcomes.Hendricks' Perceptual Health Promotion Determinants Model provided theoretical underpinnings. The aims were to test the predictive ability of HPB and IR using psychological attributes (self-esteem, self-efficacy, and hope). Biological markers for IR included body mass index (BMI), waist circumference (WC), and Homeostasis Mathematical Assessment Model for Insulin Resistance (HOMA-IR).Forty five Mexican American adolescents (62% female; 16.4 [&plusmn;1.27] mean years) participated. The majority (60%) were obese (BMI &ge; 95th percentile) with 40% overweight (BMI &ge; 85th percentile), 45% with WC &ge; 95th percentile, and 76% with HOMA-IR &ge; 3.16.With self-efficacy for physical activity, 38% (R<super>2<super> = 0.3771; F = 8.27, df = 3; p < 0.002) of variance in HPB was explained by hope. With self-efficacy for nutrition fats/sodium, 44% (R<super>2<super> = 0.4382; F = 10.66; df = 3; p < .0001) of variance in HPB was explained by self-efficacy for nutrition fats/sodium and hope. With self-efficacy for nutrition fruits/vegetables, 49% (R<super>2<super> = 0.4894; F = 13.10; df = 3; p <.0001) of variance in HPB was explained by self-efficacy for nutrition fruits/vegetables and hope.Additionally, with IR reflected as WC, 21% (R<super>2<super> = 0.2129; F = 2.71; df = 4; p = 0.0437) of variance was explained by self-esteem and self-efficacy for physical activity. With IR reflected as HOMA-IR, 22% (R<super>2<super> = 0.2214; F = 2.84; df = 4; p = 0.0364) of variance was explained by self-efficacy for physical activity and 23% (R<super>2<super> = 0.2254; F = 2.91; df = 4; p = 0.0333) of variance was explained by self-efficacy for nutrition fruits/vegetables. Evidence supports using hope and self-efficacy to test interventions to increase HPB and decrease IR in adolescents residing along the US-Mexico border region.