Diss. Umeå : Umeå universitet, 2007. / S. 248-259: Bibliografi.

This case-study examines the Swedish armed forces in Afghanistan between 2009 and 2012. The aim of this study is to explore how it comes that an organization that is promoting security and stabilizing operations in a post conflict setting in northern Afghanistan gaudily turns in to an aggressive fighting force. The analytic framework is based on Theo Farrells theory of military adaption as well as Lauren Wilcox’s theory of the role of gender as an explanation of military organisations offensive bias. The results show that the Swedish behaviour should be understood as a combination of adaption to demands form allied forces, a result of pollical will to achieve national political goals and a strong offensive bias.

No description available.

Uppsatsen undersöker vilka typer av förebilder män i åldrarna 35 till 45 år har. Som sociologisk teori används huvudsakligen Raewyn (tidigare Robert) Connells maskulinitetsteori och Lars Jalmerts beskrivning av olika mansideal. De sociologiska teorierna kompletteras med Carl Jungs sociobiologiska teori om medfödda drag om maskulint och feminint där det maskulina konkretiseras i fyra konstruktiva maskulina roller. Slutsatsen är att männen har konstruktiva mogna förebilder. De tillfrågade männens förebilder var till 80% män. Det är uteslutande humanistiska och goda förebilder som lyfts fram av intervjupersonerna. Ingen har nämnt destruktiva förebilder som kämpar för sin subgrupp i samhället, eller optimerar på sig själv på andras bekostnad. Majoriteten av förebilder bedömdes ha delaktig maskulinitet och det var endast en av 30 förebilder som bedömdes ha hegemonisk maskulinitet. Förebilderna hade tydliga drag av någon eller flera av de jungianska personlighetsarktyperna som använts. Mansideal bland förebilderna var den klassificering som innehöll störst osäkerhet. Idealet att klara sig själv vara måttlig och hjälpa andra var vanligast. Ofta förekommande förebilder är männens pappor, far- & morföräldrar, chefer, ledare och föreläsare. Däremot är det ovanligt att deras mamma, personer som är duktiga i männens egna profession, fysiska krigare eller klasskämpar är deras förebilder.

Uppsatsen syftar till att visa hur manligheten presenteras via livsstilsmagasinet Magazine Cafés omslag. Resultat/analys-delen är uppdelat efter frågeställningarna; ”Vilka män täckte Cafés omslag 2017? (Personer inom media, mode och design, nöje och sport)” samt ”Hur konstruerar Café mannen för sina läsare/målgrupp via omslaget?”. Första frågeställningen besvaras med hjälp av diagram som visar vilka män som täcker Cafés omslag samt branschtillhörighet. För att bevara andra frågeställningen användes bestämda teoretiska infallsvinklar; genus-makt, hegemonisk maskulinitet och den manliga kroppen som utgångspunkt. Resultatet visade att män framställs som individer som vill inneha mycket makt. Makten signaleras i detta fall ut via posen på personen på själva omslaget, men även val av kläder kan ha en påverkan. Kroppen är en viktig del i hur mannen framställs. Då kroppen används till mycket, både fysiskt men även psykiskt signaleras manliga attribut just via kroppen. / <p>Detta är den nyaste versionen som ska publeceras. Ni kan radera den förra upplagan. </p><p>Mvh</p><p>Egzon Mazreku </p>

Fallosens symbolik med den hegemoniska maskuliniteten som följd skapar ettsamhälle där mannens makt och styrka premieras, detta kan ta sig uttryck på mångaolika sätt. I denna studie har 11 förundersökningsprotokoll och domar för sexuelltofredande online legat som grund till en kvalitativ studie som undersöker dickpicensom ett socialt fenomen i dagens digitaliserade samhälle. Genom en diskursanalys avmaterialet visar det sig i vilket syfte mannen skickat en oönskad dickpic men ävenvilka konsekvenser en bild på en erigerad penis kan ha på den drabbade. Dickpicenhar skickats i avsikt för att söka kontakt eller för att utöva makt, som sprunget ur denhegemoniska maskuliniteten. Den rådande stereotypa föreställningen om hurmannen är överordnad (aktiv) och kvinnan underordnad (passiv) lyser igenom idenna studie. Det finns en tydlig symbolik i de oönskade bilderna. Tillsammans meden hotfull retorik begränsar detta kvinnans livsutrymme i mångt och mycket. Dendigitaliserade onlinevärlden blir en ojämställd sfär där trakasserier inskränker påkvinnans yttrandefrihet och där mannen, med hot om sexuellt våld, tar det störstautrymmet. / <p>2018-06-07</p>

Uppsatsens övergripande syfte är att förstå varför pojkars studieprestationer sjunkit i förhållande till flickorna under senare tid på studieförberedande program. Syftet besvaras främst genom en litteraturstudie av aktuell forskning på området.   Det mer specifika syftet att undersöka vad som möjliggör och begränsar pojkars studieprestationer och lärande på samhällsvetarprogrammet besvaras genom en kvalitativ intervjustudie. Intervjustudien är till sin karaktär induktiv och ligger i linje med ett aktörsperspektiv i en kvalitativ sociologisk forskningstradition. Resultatet av intervjuundersökningen lyfter dels fram skolans individualisering som viktig orsak till pojkars fallande studieprestationer. Främst pojkar med lägre betyg har svårt för individualiserade uppgifter som kräver eget ansvar, t.ex. inlämningsarbeten, av olika slag.   Placering i klassrum och studiegruppernas sammansättning av ”pojkkompisar” med svag studietradition spelade en avgörande roll för prestationerna. Pojkarnas kompisgrupper var ett stort hinder för inlärning. För goda studieprestationer lyftes främst integrerade studiegrupper och bestämda platser i klassrummet samt mer diskussion och grupparbete fram.

De första behandlingsmodellerna för våldsutövande män växte fram i USA på 1980-talet och den mest kända är Duluthmodellen. I den behandlingsmodellen utgår man från ett strukturellt feministiskt perspektiv där manlig dominans, makt och kontroll är centralt som förklaring till våld. I Sverige har behandlingen för våldsutövande män vuxit de senaste tio åren efter att regeringen avsatt resurser för att ta ett helhetsgrepp om problematiken kring våld i nära relationer. Fortfarande finns dock ett stort behov av insatser för män. Få studier visar på försiktigt positivt resultat och en problematisering kring vad de egentligen mäter behöver lyftas. De behandlingsmodeller som finns i Sverige blandar bland annat psykodynamiska och KBT-inriktade utgångspunkter och har därför en annan ingång när det gäller hur man ser på individfokuserade förklaringar såsom biologisk sårbarhet och anknytning. Denna studies empiri består av intervjuer med behandlare inom Alternativ till våld (ATV) och Manscentrum och en teoretisk utgångpunkt med maskulinitetsteorier har använts för att belysa behandlarnas syn på vad som är verksamt i behandling samt hur de ser på maskulinitet och våld utifrån sina arbetssätt. Resultaten i studien visar att arbetsalliansen är mycket viktig i behandlingsarbetet i syfte att på männens villkor närma sig våldsproblematiken och få dem att ta ansvar för våldet. I behandlingsarbetet är papparollen en viktig utgångspunkt för att skapa förändringsmöjligheter genom samtal om maskulinitet och för att nå fram till männens känsloliv genom mentalisering och anknytning. Strukturella förklaringar till våld används inte primärt i behandlingsarbetet, men är viktigt för behandlarna förståelse av en av många bakomliggande faktorer som formar män att använda våld och påverkar dem på individnivå. / The first treatment models for men who abuse women emerged in the United States in the early 1980’s and the Duluth model is the most famous one. The treatment model is based on a structural feminist perspective, in which male dominance, power and control are central in the explanation of violence. In Sweden, treatment for violent men has grown over the past ten years after the government allocated resources in order to take a comprehensive approach to the problem of family violence. There is still a great need for interventions for men who abuse women. Few studies show results and questioning what they really measure is important. The treatment models in Sweden interfere with, among other things, Psychodynamic and Cognitive Behavioral Therapy (CBT) oriented starting points, and therefore have a different approach to individual focused explanations such as biological vulnerability and attachment. The empirical study consists of interviews with therapists in the treatment programmes Alternativ till Våld (ATV) and Manscentrum. A theoretical starting point with masculinity theories has been used to highlight the views on treatment and how the therapists talk about masculinity and violence based on their work methods. The results in the study show that the work alliance is very important in order to achieve trust between the therapist and the man in treatment. This in especially important in making the man in treatment comfortable in addressing the problem and taking responsibility for the violence. The role of the father in the treatment is an important starting point for creating change opportunities through conversations about masculinity. This is also important in getting through to the man’s emotional life through mentalization and attachment. Structural explanations of violence are not used primarily in the treatment, but are an important knowledge for the therapists in understanding one of many underlying factors that shape men and affect them at an individual level.

Syftet med föreliggande integrativa litteraturstudie är att undersöka hur begreppet resiliens och utvecklandet av detsamma kan relateras till de skyddsfaktorer som identifieras i forskning kring barn som bevittnat våld mellan föräldrar eller styvförälder i hemmet. Insamling av data har aktualiserats genom systematisk litteratursökning och en tematisk analys har använts för att analysera resultatet. Genom en tematisering av resultatet framkom det att de främsta skyddsfaktorerna för barnets bearbetning och hantering av det bevittnade våldet är barnets relation till föräldrarna och barnets övriga sociala relationer och samspel av skyddsfaktorer. Studiens resultat visar att resiliens förutsätter ett flertal samspelande skyddsfaktorer och att det är problematiskt att identifiera ett fåtal isolerade skyddsfaktorer som utgör resiliens. Resultatet visar även att tidigare genomförd forskning likställer resiliens hos barn som bevittnat våld med hur väl barnen uppvisar anpassningsförmåga. Det framkommer vidare att det föreligger en skillnad mellan resiliens hos flickor och pojkar, samt att genus kan påverka hur barnet uppfattar och bearbetar det bevittnade våldet. Det behövs fler longitudinella studier för att undersöka resiliens hos barn som har bevittnat våld, och således reducera risken att förväxla tillfällig bemästring med bestående resiliens.

Syftet med denna uppsats är att undersöka kvinnliga piloters erfarenheter av att arbeta i en mansdominerad bransch. Speciellt intressant är kvinnornas upplevelser av hur könsnormer tar sig uttryck i en bransch som både är mansdominerad och maskulint kodad. För att besvara studiens syfte samlades materialet in via semistrukturerade telefonintervjuer med sju kvinnliga piloter. Det teoretiska ramverk studien använder sig av är Goffmans dramaturgiska perspektiv, doing gender samt hegemonisk maskulinitet. Studiens resultat visar att de existerande könsnormerna som intervjudeltagarna gav uttryck för inom yrket representerades av typiska feminina och maskulina normer. Så som att de manliga piloterna skulle vara mer tekniskt begåvade medan kvinnliga piloter är mer känslosamma. De intervjuade kvinnliga piloterna uppgav att de behöver prestera bättre än en manlig kollega för att få samma acceptans kring sin kompetens i pilotrollen, baserat på de rådande normerna om att kvinnor inte är lika tekniskt begåvade som männen. Således anpassar sig de kvinnliga piloterna i studien efter den normaliserade synen på pilotyrket genom att öka sin prestation. Studien fann även att majoriteten av de kvinnliga piloterna har fått negativa kommentarer angående deras kompetens.