Klimatförändringarna är en av vår tids största frågor. Hur länder, företag och individer ställer sig inför de pågående klimatförändringarna, är en viktig fråga för samhällsvetenskapen att analysera. De klimatpolicys som den svenska regeringen behöver ta ställning till kan ge förödande konsekvenser om dessa inte genomförs. Mycket tyder även på att kvinnor kommer att påverkas hårdare av klimatförändringarna samtidigt som att kvinnor i en svensk kontext är mer positivt inställda till klimatpolicys än män. Studiens syfte är att undersöka vilka egenskaper som skapar en mer eller mindre positiv inställning till klimatpolicys och huruvida dessa egenskaper skiljer sig mellan män och kvinnor. De teorier som studien använt sig av är könssocialisationsteorin, teorin om hegemonisk maskulinitet och Giddens teori om risksamhället. Studiens frågeställningar och hypoteser analyseras med enkätdata från SOM-undersökningen från 2021. Urvalet består av 1180 individer i 16 till 85 års ålder som år 2021 bodde i Sverige. För att pröva studiens hypoteser utfördes sex linjära regressioner. Två av dessa gjordes på hela urvalet och fyra av dessa gjordes separat för män och kvinnor. Resultaten visade ett signifikant samband mellan inställning till klimatpolicys och kön. När oro inkluderades för hela urvalet påvisades ett signifikant samband mellan inställning till klimatpolicys, kön och oro för klimatförändringarna. Resultatet för den uppdelade analysen visade att variablerna hade små men olika effekter på män och kvinnors inställning till klimatpolicys. För män uppvisades signifikanta samband för alla oberoende variabler (förutom för politisk inställning något till vänster). För kvinnor uppvisades signifikanta samband för alla variabler förutom ålder och socioekonomisk status. Regressionsmodellen med alla variabler inkluderade hade en sämre förklaringskraft för kvinnors inställning till klimatpolicys än för män. Att förklara vad som kan forma kvinnors inställning till klimatpolicys är en därför en viktig fråga för framtida forskning att ta vid.

Ishockey är en idrott som är överrepresenterad av män både hos utövare och ledare. Idrotten, likt andra delar av samhället, genomsyras idag av könssteroetypa föreställningar om hur män och kvinnor ska vara, vanemässiga idéer om vad som är kvinnligt och manlig. Den rådande kulturen ses som exkluderande för de som inte lever upp till idealet om hur en man ska vara i ishockeyns rum. Tidigare forskning visar på att den hegemoniska maskuliniteten skapar maktförhållanden inom ishockeyn som bidrar till en underordnad av kvinnor där män tar anspråk på makten. Att förstå en orts betydelse och hur platsen, det vill säga ishallarna (ishockeyns rum) i denna studie, är av stor vikt för att förklara hur människors handlingar länkande till hierarkiska nätverk förstås utifrån ett kulturgeografiskt perspektiv. Under observationerna framgick det att orterna som brukssamhällen spelade en betydande roll under ishockeymatcherna som manifesterades i både musik och film. Syftet med studien är att undersöka hur maskulinitet som norm inom svensk ishockey manifesteras på läktare under sex stycken ishockeymatcher och hur Svenska Ishockeyförbundet arbetar med att bryta denna norm. Sex stycken matchobservationer genomfördes i Västmanland län med fokus på läktarsituationen och undersökningen av Svenska Ishockeyförbundets strategidokument ligger till grund för resultatet. Resultatet visar att det finns delar i strategidokumentet och observationerna som är progressiva för ishockeyn, när passion och delad glöd för ishockeyn uttrycks på det sätt som det gjordes i ishallarna. Samtidigt är det också problematiskt hur den hegemoniska maskuliniteten återskapas när åskådare uttrycker sig i negativ bemärkelse när de befinner sig i ishockeyns rum vilket kan skapa raka motsatsen till vad SvIF vill, att svensk ishockey ska vara en idrott med gemenskap och glädje.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur manlighet konstrueras och representeras i modemagasinet King utifrån ett genusperspektiv. Dels ges en översikt över empirin och dels genomförs en djupare analys med semiotik som metod, av sex stycken reportagebilder. Mer specifikt undersöks hur kroppsspråk, klädkoder, frisyrer, attribut och kameravinklar bidrar till att konstruera manligt och kvinnligt samt vilka manlighetsideal som förekommer med teorin om bland annat hegemonisk maskulinitet som verktyg. I min gestaltning använder jag montageteknik som metod för att synliggöra, problematisera och bidra till ökad förståelse för detta. Resultatet visar att King har ett nytt sätt att porträttera manlighet på. Dels representeras männen som feminiserade och dels som maskuliniserade beroende på vilken kontext de skildras i. Gränsöverskridande har dock upprättat nya gränser för vad som kan förstås som heterosexuell normativitet som tillåter ett manlighetsideal med kombinerade tecken för konventionellt feminint och maskulint utan att vara marginaliserad ellerunderordnad. I gestaltningen har jag stereotypt dragit konventioner om manligt och kvinnligt till sin extrema spets där kontrasterna, som kan uppstå mellan olikamaskuliniteter men också i samma typ av maskulinitet, synliggörs.

Syftet med den här uppsatsen är att med ett diskurspsykologiskt perspektiv analysera diskussioner om våld skrivna av incels. Med bakgrund av tidigare forskning som inriktas på incels våldskapital och maskulinitet, samt med begreppen hegemonisk maskulinitet och toxisk maskulinitet skapas djupare förståelse kring fenomenet och normaliseringen av våldet. Incels är unga män som lever i ofrivilligt celibat, då de enligt dem själva inte betraktas som potentiella partners av kvinnor. Incels anser att feminismens ökade inflytande i samhället medfört att kvinnor har för stor frihet att själva välja sexuella partners, vilket härlett till incels ensamhet och utanförskap från den sexuella marknaden. Det är en rörelse som har växt fram och utvecklats inom digitala miljöer, där det har skapats olika forum där enbart självindentifierade incels är välkomna. Rörelsens ideologi innehåller kvinno- och samhällshat, där våld har normaliserats och präglar rörelsens diskussioner. Analysens resultat indikerar hur våldsdiskussioner konstrueras med hjälp av incels världsbild, samt hur djupt inbäddade de är i ideologin. I våldsdiskussionerna legitimeras och reproduceras bruk av våld i större grad än vad det ifrågasätts, där våld ses som ett hjälpmedel att erövra makt och dominans.

This dissertation deals with 199 gender related proverbs that were collected in northern Sweden and were used in an agrarian environment, approximately between the beginning of the 19th century and the beginning of the 20th. The conceptions of gender which these proverbs convey also belong to the same time range and place. The aim of this dissertation is to find out which conceptions of gender that is conveyed by proverbs in an older agrarian environment in northern Sweden. In order to achieve this aim the following question is examined: What conceptions are found in the proverb material of the cultural category woman, the cultural category man and of the relationship between these categories? As a base for an interpretation of the proverbs, which are written in various Swedish dialects, a linguistic analysis is carried out. The interpretation is then formed through a concept that was developed by Kirshenblatt-Gimblett (1982); namely, base meaning. This concept relates to the shared meaning of a proverb by a group of people. The proverbs that include metaphors and similes are analyzed with a method that is developed from the cognitive linguistic theory of blending (Fauconnier & Turner 1996, 1998). The proverb material is sorted in three analytical categories, and presented in separate chapters: Chapter four, The Marriage Market (Äktenskapsmarknaden), chapter five: The Household (Hushållet) and chapter six, Sexuality (Sexualiteten). These categories are in turn divided into sub categories. One example of a salient conceptions of gender that is found in the category The Marriage Market is that the man chooses a woman, not the other way around. One example of a central conception in the category The Household is that the man earns money and supply other resources and the woman takes care of these resources. The significance of the conceptions of male and female sexuality is that they convey the difficulty in controlling a virulent male sexuality. The gender conceptions are analysed as part of a system of gender hegemony and a cultural model of the successful household is suggested based on the proverb material.

Det här är en kandidatuppsats i etnologi som bygger på ett fältarbete bestående av deltagande observationer och åtta intervjuer med stamgäster och personal på en sunkbar i centrala Stockholm. Syftet är att analysera hur olika maskulinitetsformer skapar en manlig stamgästgemenskap och hur detta uttrycks genom sexualitet och klass samt i relation till femininitet. Uppsatsen är teoretiskt inspirerad av framförallt maskulinitetsforskaren Raewyn Connell och kulturgeografen Linda McDowell där betoningen ligger på hegemonisk maskulinitet och förkroppsligandet av maskuliniteter i den specifika miljö som sunkbaren utgör. Stamgästernas olika positioner i klassamhället ger gemenskapen en dynamisk form samtidigt som heterosexualitet är en gemensam nämnare. Dessutom påverkar såväl avsaknad av kvinnor vid stambordet som att yrkeskvinnor intar maktpositioner i rummet hur maskulinitet formas och förhandlas på sunkbaren.

The purpose of this study was to illuminate the everyday work of school counsellors in the City of Stockholm with a gender perspective by studying the school counsellors ́ talk about masculinity and femininity. The aim was to reach an understanding of how parts of the counsellors everyday work are influenced by gender through the perspective of the school counsellor. The study was conducted using qualitative methods. Six school counsellors, five woman and one man, were interviewed. An interview method called thematically open interview was used to identify themes regarding aspects of gender in the school counsellors ́ everyday work. The theoretical perspectives that were applied during analysis were Judith Butlers ́ theory on gender performativity and Mimi Shippers ́ theory on gender hegemony. A qualitative data analysis was conducted using hermeneutic principles for interpretation. The results show that the school counsellors gave femininity and masculinity three different meanings, that gender influenced varying aspects of the counsellors work including the interaction with teachers, pupils, parents and principal and that indications of gender hegemony could be found in the stories told by four of the school counsellors. Further some school counsellors experienced gender as an obstacle to a larger extent than others. / Syftet med denna studie var att belysa skolkuratorer i Stockholm stads vardagliga arbete ur ett genusperspektiv genom att studera hur skolkuratorer talar om maskulinitet och femininitet. Målet var att nå kunskap om hur delar av skolkuratorernas vardagliga arbete influeras av genus ur skolkuratorns perspektiv. För att genomföra studien användes kvalitativa metoder. Sex kuratorer intervjuades, fem kvinnor och en man. En Intervjumetod kallad tematiskt öppen intervju användes för att identifiera teman beträffande olika aspekter av genus i skolkuratorernas vardagliga arbete. Under analysen tillämpades Judith Butlers ́ teori om genusperformativitet och Mimi Schippers ́ teori om könshegemoni. En kvalitativ dataanalys genomfördes med hjälp av hermeneutiska tolkningsprinciper. Studiens resultat visar att skolkuratorerna gav femininitet och maskulinitet tre skilda betydelser, att genus influerade olika aspekter av skolkuratorernas arbete inklusive deras interaktion med elever, lärare, föräldrar och rektorer och att det är går att se tecken som tyder på förekomsten av könshegemoni i fyra kuratorers berättelser. Vidare upplevde vissa kuratorer i högre grad än andra kuratorer att genus utgjorde ett hinder i det vardagliga arbetet.

The aim of this study is to examine how the male characters are portrayed in the television series »Livet i bokstavslandet« based on Connels (1995) theory hegemonic »masculinity« and Butlers theory »gender performativity« and examine if the male characters challenge or maintain gender. The study proceed from the following questions: Does the male characters in »Livet i bokstavslandet« challenge or reproduce traditional gender roles? Are the male characters »participant«, »subordinated« or »marginalized« based on Connells hegemonic masculinity theory? A narrative content analysis has been conducted. The theoretical framework of the examination is based on men and masculinities studies, from a post-modern influenced perspective. Butler's concepts of performativity are of importance in this study. The results of shows, in conclusion, that »Livet i bokstavslandet« does neither challenge nor negotiate new gender roles. From a performativity point of view, the conclusion is that the series maintains prevailing gender roles.

Studien vill undersöka hur konstruktioner av maskulinitet (maskulinitetsgörande) ser ut i den västerländska serien Modern Family. Syftet operationaliseras genom två frågeställningar gällande språklig och kroppslig symbolik samt genusperformativitet hos fyra män i serien. Materialet består av avsnitt ur seriens första två säsonger där maskulinitetsgörande varit mest påtagligt, som analyseras med queerteoretiskt ramverk och begrepp. Analysen leder till slutsatsen att kön (maskulinitet) görs genom gränsdragning, kopplat till sexualitet, kropp och språk. Huruvida männen utrycker ”rätt sorts” maskulinitet eller inte står i kontrast och relation till varandra. Den hegemoniska maskuliniteten är i ständig förändring,  där den traditionella och den moderna maskuliniteten är i en ständig kamp om den hegemoniska positionen. Vilken som ”vinner” den hegemoniska positionen är dock situationsbundet, relationsbundet och ständigt föränderligt.

<p>Denna uppsats undersöker om högstadieelevers utsatthet för mobbning är en konsekvens av att de avviker från de normativa kategoriska tillhörigheterna, vilka definieras av den kulturellt idealiserade formen av maskulinitet respektive femininitet inom skolkontexten. Som teoretisk utgångspunkt används Messerschmidts structured action theory, som går ut på att individens handlingar och beteenden påverkas av och reproducerar den rådande sociala strukturen. I denna uppsats förstås den sociala strukturen som den ojämlika maktfördelningen mellan elever i skolkontexten, utifrån kön, klass och etnisk bakgrund. I vårt västerländska samhälle är det den vita heterosexuella medelklassmannen som besitter den största makten, och kallas för hegemonisk maskulinitet. Flickor kan nå upp till en normativ femininet som definieras utifrån liknande statusmarkörer. Elever som avviker från normen svensk, man och minst medelklassbakgrund besitter därför minst makt i skolkontexten, och har därmed en större risk att utsättas för mobbning än elever som når upp till hegemonisk maskulinitet och normativ femininitet i skolkontexten.Frågeställningarna i denna uppsats är om elever med få eller inga statusmarkörer har ett lägre självförtroende eller en sämre kamratanknytning, som ökar deras sannolikhet att utsättas för mobbning samt om Dan Olweus uppdelning av ”direkt” (fysisk) och ”indirekt” (psykosocial) mobbning är könsspecifika, men också har störst risk att drabba elever med få eller inga statusmarkörer. Få studier har forskat om dessa ”genusspecifika” former av mobbning även skiljer sig utifrån elevers kategoriska tillhörigheter. Forskare inom mobbningsfältet är vidare överens om att ett högt självförtroende och en stark kamratanknytning bör fungerar som ett vaccin mot mobbning. Dock har de använt sig av tvärsnittsdata som inte kan skönja tidsordningen för dessa samband.För att besvara dessa frågor har statistisk sekundärdata analyserats från ett urval av högstadieelever i Sverige, vilket har insamlats av Alkoholkommittén och Mobilisering mot narkotika. Datan har en longitudinell karaktär, vilket innebär att det går att besvara den första frågeställningen om tidsordningen i sambandet mellan självförtroende/ kamratanknytning och utsatthet för mobbning. I statistikprogrammet SPSS 16.0 används en binär logistisk regression för att analysera sambanden.Resultaten av dessa analyser har visat att elever med få eller inga statusmarkörer och med ett lågt självförtroende eller en svag kamratanknytning inte ökar deras sannolikhet att utsättas för mobbning. Dessutom visar resultaten att kön, klass och etnisk bakgrund inte påverkar risken för att utsättas för direkt eller indirekt mobbning. Omvänt säger resultaten att utsattheten för direkt och indirekt mobbning är könsneutrala, samt att ett högt självförtroende och en stark kamratanknytning inte fungerar som ett vaccin mot mobbning.</p>