Forskning visar att män är mindre benägna att söka hjälp för sin psykiska ohälsa och att normer för hur en man ska vara ligger bakom deras ovilja att söka professionell hjälp. Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka om och på vilket sätt maskulinitetsnormer påverkar unga mäns föreställningar kring depression och depressiva symtom bland män. Detta studeras utifrån Connells (1999) teori om hegemonisk maskulinitet och Link och Phelans (2001) konceptualisering av stigma. För att uppfylla syftet genomfördes tre stycken fokusgruppsintervjuer med unga män mellan 20 och 35 år. Studiens huvudsakliga resultat visade att männen som intervjuades framhöll egenskaper som händig, hård, disciplinerad och stark som typiskt manliga och önskvärda hos en man. Männen beskrev att män inte söker hjälp på grund av en rädsla för att uppfattas som svaga och att det finns en bild av deprimerade män som ensamma och onormala. Studiens slutsats var att maskulinitetsnormer, att betraktas som icke-maskulin samt rädslan för att stigmatiseras låg till grund för hur de intervjuade männen resonerade kring och talade om män med depression och hur det hanteras. / Research shows that men are less likely to seek help for their mental health issues and that masculine norms that dictate how a man should be lie behind this unwillingness to seek help. The objective of this qualitative study was to research how masculinity norms impact young mens perceptions about men with depression or depressive symptoms. This was accomplished through Connells (1999) theory about hegemonic masculinity and Link and Phelans (2001) conceptualization of stigma. In order to fulfill the purpose of this study three focus group interviews were conducted with young men between the ages of 20 and 35 years. The main results show that the interviewed men described traits such as being handy, strong, disciplined and tough as typically manly and desirable in a man. According to the men the fear of seeking help that exists among men stems in the fear of being perceived as weak and there is an idea of depressed men being lonely and abnormal. The conclusion of this study is that masculine norms, being perceived as non-masculine and the fear of stigmatization are important factors behind how the interviewed men reasoned and talked about men with depression and how they handle it.

Uppsatsen analyserar tre skönlitterära böcker vilka är populära hos ungdomar; Ondskan av Jan Guillou, Kampen om Järntronen av George R.R. Martin och John Greens Förr eller senare exploderar jag. Syftet med studien är att uppmärksamma hur manlighet och maskuliniteter framställs och porträtteras för att kunna uppmärksamma hur verkens idealmän konstrueras. Uppsatsens teoretiska ramverk består främst av Raewyn Connells begrepp hegemonisk maskulinitet med särskilt fokus på makt och våldskapital, med vissa komplement av Yvonne Hirdmans terminologier genuskontrakt och könsmaktsordningar. Resultatet visar att de tre romanerna kan placeras på en skala gällande hegemonisk maskulinitet. Makt och våldskapital fyller olika funktion och framstår som viktigast i Ondskan, följt av Kampen om Järntronen och till sist Förr eller senare exploderar jag. Ser vi till en relationell skala är ordningen omvänd.

Författare: David Fogelström Handledare: Kutte Jönsson Examinator: Tomas Peterson Nyckelord: Styrkelyft, kvinnors upplevelser, hegemoni, hegemonisk maskulinitet, heteronormativitet   Syfte: Syftet med det här arbetet är att genom semistrukturerade intervjuer undersöka och förstå kvinnliga styrkelyftares upplevelser av att utöva en traditionellt mansdominerad sport och hur dessa upplevelser kan förstås i relation till hegemonisk maskulinitet.   Metod: Genom semistrukturerade intervjuer med kvinnor som tävlar i styrkelyft har jag samlat in och analyserat data för att med denna kunna besvara frågeställningarna.   Teori: Den teoretiska utgångspunkten för arbetet är hegemonisk maskulinitetsteori.   Resultat och slutsatser: Studien visar att det finns såväl likheter som skillnader mellan styrkelyft och andra mansdominerade sporter i hur kvinnor ser på att utöva en traditionellt mansdominerad sport och deras upplevelser av detta. Exempel på likheter är positiva effekter på självförtroende, viljan att vara förebild och bryta mot könsnormer samtidigt som kvinnor upplevde att de blev ifrågasatta och inte tagna på allvar i samma utsträckning som män. Skillnader var upplevelsen av att inom styrkelyft kunna utmana sig själva och hur tävlandet inom styrkelyft var en stark motivationsfaktor. / Author: David Fogelström Supervisor: Kutte Jönsson  Examiner: Tomas Peterson Keywords: Powerlifting, women’s experiences, hegemony, hegemonic masculinity, heteronormativity   Aim: The purpose of this study is to explore and understand, through semi-structured interviews, female powerlifters experiences of practicing a traditionally male-dominated sport and how these experiences can be understood in relation to hegemonic masculinity.   Method: Through semi-structured interviews with women who compete in powerlifting, I have collected and analysed data to be able to answer the questions.   Theory: The theoretical framework of this study is Hegemonic Masculinity Theory.   Results and Conclusions: The study shows that there are similarities as well as differences between powerlifting and other male-dominated sports in how women experience practicing a traditionally male-dominated sport. Examples of similarities are positive effects on self-confidence, the desire to be a role model and break gender norms while women felt that they were questioned and not taken seriously to the same extent as men. Differences were the experience of being able to challenge themselves in powerlifting and how the competition in powerlifting was a strong motivating factor.

The image of Northern Sweden has long been subjected to stereotyping, and the stereo­typed image of the Northerner is widely spread in various media contexts within Sweden. Historically, Norrland has been regarded as a wide wilderness, and the Norr­landic literature in turn has typically been studied in terms of the pastoral genre, the romanti­cism of the wilderness, or from an eco-critical perspective. The study of masculin­ity within modern Norrlandic literature, however, is largely overlooked, de­spite the undeniable stereotyping of Norrlandic males within other forms of media. This the­sis aims to solve this anomaly by providing insights into the creation processes of masculinity in three contemporary Norrlandic novels. In the novels Smekmånader [Honeymoons, 2017] by Mikael Berglund, Solidärer [Solidarians, 2017] by Anna Jörgensdotter, and Silvervägen [The Silver Road, 2018] by Stina Jackson, the construct of Norrlandic masculinity is examined through close-reading. The questions of how Norrlandic masculinity is constructed is examined through a theoretical framework combining the hegemonic masculinity of R. W. Connell, the gender performativity and queer studies of Judith Butler, the frontstage and backstage perspective of Erving Goffman, and the creation of emotions of Sara Ahmed, in the reading of three contemporary novels following male protagonists—each seeing their identity challenged while on a journey far away from home. Viktor of Honeymoons is constructed as a brave cry-baby or a highly sensitive person whose self is disintegrated in the absence of his wife Maija. He is furthermore constructed as a person offering emotional comfort, despite being deeply void of such comfort himself. Ingemar of Solidarians is constructed as a mummy’s boy or a dreamer who ends up as a martyr, who always requires the presence of a woman—his mother Eivor, Klara whom he is wooing, or Conxa whom he meets in the war in Spain—in order to advance from a mere lust to an actual event of action. His emotions are slightly supressed. Lelle of The Silver Road is constructed as an emotionally blunted vigilant or a nervous wreck, who readily succumbs to aggression and violence towards other men, in his lack of emotional cathexis to a physical person. He is struggling with his perceived failure in his role as a father, and is furthermore driven to action by his need of reconciling with his past. Nonetheless, none of the male protagonists exhibits a lasting hegemonic masculinity. The study concludes that the analysed novels contribute to a new form of Norrlandic literature which challenges the traditional and stereotypical ideas of rural masculinity.

This thesis examines the reproduction of gender norms and the resistance against them in the Swedish reality TV show Paradise Hotel, using Raewyn Connell's theories Hegemonic Masculinity and Gender Hierarchy together with the method multimodal critical discourse analysis. Previous research has shown a reproduction of traditional gender norms in Reality-TV, along with the presence of a power imbalance between the contestants and the production itself, where the production holds the power. Despite discourses of feminist character taking a greater place in western society after the #MeToo movement, Paradise Hotel is yet today a subject of discussion in Swedish media, accused of presenting a sexist discourse. Discourses of hegemonic gender norms and resistance against them has been the subject of study in eight episodes from season 11 of Paradise Hotel. Through the usage of a theoretical framework focusing on gender, culture making and representation, the results show that typical gender norms can be spotted through the contestants' practices of stereotypical traits connected to the traditional ideas of masculinity and femininity. The study also shows resistance against these norms, primarily by the female contestants and through their practice of typical masculine traits. The maintenance of the stereotypical gender norms is dominant by the production amplifying the contestant’s actions of resistance as comedy through special effects, reducing women to sexual objects intended for male pleasure and reinforcing the image of the man as the omnipotent gender role.

Destruktiv maskulinitet är en aktuell form av maskulinitet bland män idag som kort innebär att visa makt genom våldsbruk, utfrysning och exkludering. Därför syftar denna studie till att undersöka hur olika föreställningar om maskuliniteter påverkar vardagsvillkoren för unga män i ålder 21–24 år samt vilka olika maskuliniteter som unga män förhåller sig till. Studien utgår från fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer med unga män från olika bakgrunder. Genus, hegemonisk maskulinitet och homosocialitet är begreppen som används för vidare analysering av det insamlade materialet. Det insamlade materialet analyserades och delades in i fem olika teman utifrån tematisk analysmetod. En del av intervjuguiden består av exponering av bilder som intervjupersonerna förhöll sig till. Utifrån dessa bilder kunde unga mäns föreställningar om manlighet blottläggas. Resultatet visar vilka maskuliniteter som unga män förhåller sig till samt att den dominerande formen är den traditionella maskuliniteten. Den traditionella maskuliniteten ställer krav på män som till exempel att försörja familjen. Resultatet visar även att intervjupersoner förknippar ordet manlig till kroppshets och fysik. Avgörande aspekter för unga mäns syn på maskulinitet är kultur, etnisk bakgrund, trosuppfattning samt samhällets förväntningar genom exempelvis sociala medier. Detta påverkar dem genom att de väljer att agera och se ut utifrån dessa aspekter till exempel att en vältränad man är manligare än en överviktig. / Destructive masculinity is a current form of masculinity among men today which in short means to show power through violence, freezing and exclusion. Therefore, this study aims to investigate how different conceptions of masculinities affect the living conditions of young men aged 21-24 and what different masculinities young men relate to. The study is based on five qualitative semi-structured interviews with young men from different backgrounds. Gender, hegemonic masculinity and homosociality are the terms used for further analysis of the collected material. The collected material was analyzed and divided into five different themes based on thematic analysis method. Part of the interview guide consists of exposure of pictures to which the interviewees related. From these images young men's conceptions of masculinity could be exposed. The result shows the masculinities that young men relate to and that the dominant form is the traditional masculinity. The traditional masculinity demands young men, such as providing for the family. The results also show that interviewers associate the word male with body image and physique. Crucial aspects for young men's view of masculinity are culture, ethnic background, beliefs and society's expectations through, for example, social media. This affects them by choosing to act and look from these aspects, for example that a well-trained man is more manly than an overweight man.

The aim of this study was to understand how masculinities are constructed in criminal contexts, and how men handle the changes in their identity during the exit process, to show how the Swedish Prison and Probation Service and other actors in social work can support men during their exit from criminal behavior. The study uses narrative analysis as a method, specifically the category-content method. Empirically the study is based on six autobiographies by six different authors who all identify as either criminals or ex-criminals. The results show that the authors’ masculinities are primarily constructed through the act of acquiring and exhibiting material and social resources, as well as displaying courage, capacity for violence, and recklessness, while simultaneously hiding emotions which they regard as weaknesses. The men handle their changing identities due to exit processes by receiving support from friends and family, and by not leaving the criminal context entirely. One identified strategy some of the authors use in order to manage identity conflicts that we have identified is the use of their life story, and knowledge regarding crime, as a means to change young potential offenders’ life trajectories.

This study aims to investigate how young men experience the norms of masculinity in societywith a special focus on mental illness. Previous research in the field clarifies that there aremasculinity norms in society that men are expected to relate to. Consequences that can occurfrom masculinity norms are a stigmatization of men's mental illness, which can lead to menrefraining from seeking care. Research also shows that men who do not seek care for theirmental illness can develop self-harming behavior. This is a qualitative study with a resultbased on six semi-structured interviews with young men aged 18 to 25. The empiricalmaterial from the qualitative interviews has been analyzed on the basis of a theoreticalframework containing social constructivist perspectives on masculinity, hegemonicmasculinity and homosociality. The results show that young men experience that masculinitynorms affect the jargon between men and that the norms also affect how young men perceivethe difference between what is manly and unmanly. Young men also experience that there areexpectations regarding how they should behave.The results of the study also show that youngmen experience that men and women feel equally bad, but due to the stigma that men have todeal with, they refrain from seeking care for their mental illness. Finally, when men feel thatthey do not live up to the norms of masculinity, it leads to a feeling of exclusion. When theyinstead try to live up to the norms, they become someone they do not identify as. / Denna studie syftar till att undersöka hur unga män resonerar om rådandemaskulinitetsnormer i samhället med särskild fokus på psykisk ohälsa. Tidigare forskninginom ämnesområdet tydliggör att det existerar maskulinitetsnormer i samhället som mänförväntas förhålla sig till. Konsekvenser som kan förekomma av maskulinitetsnormer är enstigmatisering av mäns psykisk ohälsa, vilket kan leda till att män avstår från att söka vård.Forskning synliggör även att män som inte söker vård för sin psykiska ohälsa kan utveckla ettsjälvskadebeteende. Detta är en kvalitativ studie med ett resultat som är baserat på sexstycken semistrukturerade intervjuer med unga män i åldrarna 18 till 25. Det empiriskamaterialet från de kvalitativa intervjuerna har analyserats utifrån ett teoretiskt ramverkbestående av socialkonstruktivistiska perspektiv på maskulinitet, hegemoniska maskulinitetsamt homosocialitet. Resultatet visar att unga män upplever att maskulinitetsnormer påverkarjargongen män emellan och att normerna även påverkar hur unga män uppfattar skillnadenmellan vad som är manligt och “omanligt”. Unga män upplever även att det förekommerförväntningar gällande hur de ska bete sig. Studiens resultat synliggör även att unga mänupplever att män och kvinnor mår lika dåligt men på grund av den stigmatisering som mänfår bemöta, avstår de från att söka vård för sin psykiska ohälsa. Avslutningsvis när mänkänner att de inte lever upp till maskulinitetsnormerna leder det till en känsla av utanförskap.När de istället försöker leva upp till normerna, blir de någon som de själva inte identifierarsig som.

Idrottsundervisningen har under en lång tid arbetat med att komma tillrätta med en undervisning som marginaliserar flickor. Att skolan i stort och Idrottsundervisningen specifikt producerar och reproducerar stereotypiska könsroller är ett problem, inte minst för att läroplanen tydligt slår fast att skolan har till uppgift att motverka just det. Denna litteraturstudie har som syfte att bidra med kunskap om varför idrottsundervisningen fortfarande kämpar med att uppnå en jämlik undervisning för flickor och pojkar. Ambition är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa kan arbeta för att uppnå en jämställd undervisning. Följande frågeställning kommer vägleda studien. (1): - Hur är och har idrottsundervisningen varit ojämlik för flickor? (2): - Hur föreslår forskningen att arbetet med jämställdhet i idrottsundervisningen ska förbättras? - För att besvara frågeställningen användes ett urval av20 st artiklar. Artiklarna som samtliga var peer-reviewed berörde flickors förutsättningar inom ämnet idrott. Urvalet gjordes genom en artikelsökning och uppföljning av referenser. Resultatet visar på att idrotten i skolan inte är jämställd. Pedagogiken, innehållet och förväntningarna har utgångspunkten i det maskulina. Det finns en medvetenhet att undervisningen inte är jämställd även hos lärare men det brister i kunskap och insikt hur detta ska bemötas. Studiens visar på att lärare behöver utbildning och utrymme för reflektion. För att uppnå en förändring behöver flickorna inkluderas på ett strukturerat sätt som samtidigt intar ett kritiskt perspektiv.

This thesis studies how the incel culture is portrayed in the Swedish news media and which explanatory models that are depicted for the phenomenon’s emergence. The thesis is based on a thematic medial analysis and is guided by a social constructivist approach. Based on 78 news reports from six different news media sources, six themes have been distinguished and also analysed through the concept of hegemonic masculinity. The findings show that Swedish news media produce a description of incels as being mentally and socially challenged. Incels are further constructed to possess hatred; against themselves, women and society. The self-hatred among incels is constructed to have connections to a strong fixation on appearance which is characterized by an ideal of being white. Finally, the portrayal of a minority of incels as terrorists is constructed throughout the news media coverage, but the majority of incels are rather portrayed as opposed to such acts. It has been possible to expound different portrayed explanations to the rise of the incel phenomenon, such as societal changes; an altered male role and a societal alienation. Two other explanations are also constructed which are based on male appearance and subject positioning. / Denna studie utforskar hur incelkulturen porträtteras i svensk nyhetsmedia samt vilka skildrade förklaringsmodeller till fenomenet. Studien är baserad på en tematisk mediaanalys och har vägletts av en socialkonstruktivistisk ansats. Utifrån 78 nyhetsrapporteringar från sammantaget sex olika nyhetsmediala källor, har sex tematiseringar utarbetats och även analyserats genom konceptet om hegemonisk maskulinitet. Resultatet påvisar att det i svensk nyhetsmedia förekommer en konstruktion av incels som psykiskt och socialt utmanade. Incels konstrueras vidare besitta ett hat; mot självet, kvinnor och samhället. Självhatet bland incels skildras ha kopplingar till en stark utseendefixering som i sig är präglad av ett vithetsideal. Slutligen återses porträtteringen av en minoritet av incels som terrorister, där majoriteten av incels snarare skildras motsätta sig sådana dåd. Det går vidare att uttolka olika skildrade förklaringar till incelfenomenets uppkomst där samhälleliga förändringar; en förändrad mansroll och ett samhälleligt utanförskap i media framkommer ligga till grund för fenomenet. Det konstrueras även två andra förklaringar som grundas i manligt utseende samt subjektpositionering.