This is a qualitative study about how young men in the age of 16-18 years can construct their masculinity. How do these young men describe a “real man”? What are their thoughts about themselves as adults? The purpose of this study includes a gender perspective in surroundings that cope with the sport football. To answer this study, six young men in the age of 16-18 years, whom are active football players in different levels, have been interviewed. The findings showed that the young men seemed to construct their masculinity in cooperation with the surroundings and the nearest family members seemed to have a very strong influence of the boy’s development to become a man. The results even indicated that the young men construct their masculinity by distancing themselves from what seems not to be masculine, for example male homosexuals.

Du är ingen riktig man - En kvalitativ studie om hur socialarbetare arbetar med män som utsatts för våld i nära relationer och hur de hanterar föreställningar som finns i samhället om män Författare: Camilla Andersson Bonnevier och Helena Norström Örebro universitet Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete. Socionomprogrammet Socialt arbete 30-60 hp C-uppsats, 15 hp Vt 2012                                                     Sammanfattning Studien handlar om våld mot män i nära relationer och syftet är att undersöka hur föreställningar om män som finns i samhället påverkar socialarbetares tankar och agerande i mötet med våldsutsatta män. En kvalitativ metod har använts och sex intervjuer har utförts. De teoretiska utgångspunkterna är genus, maskulinitet och det hegemoniska perspektivet. Resultatet framhäver att respondenterna är medvetna om de föreställningar som finns i samhället. Detta är något som de måste förhålla sig till i mötet med de utsatta männen. De föreställningar som finns angående män som blir utsatta för våld i nära relationer är även något som kan påverka män, exempelvis genom att skamkänslor uppstår i samband med att männen ska söka professionell hjälp. Vi har även valt att titta på hur socialarbetarna arbetar och vad det är som primärt styr deras arbete. Nyckelord: genus, hegemonisk maskulinitet, offerrollen, socialt arbete, utsatta män och våld i nära relationer / You're not a real man - A qualitative study of how social workers working with men who are victims of violence in intimate relationship and how they deal with beliefs that exist in society about men Author: Camilla Andersson Bonnevier och Helena Norström Örebro University School of Law, Psychology and Social Work Social Work Program Social Work 30-60 points C-essay, 15 points Spring term 2012                                                                               Abstract This study is about violence against men in intimate relationships and the purpose of this essay is to examine how conceptions of men which exists in society affects social workers thoughts and behaviors in the meetings with men who are victims of domestic violence. A qualitative method was used and six interviews were conducted. The theoretical perspectives are gender, masculinity and the hegemonic perspective. The results demonstrate that the respondents are aware of the conceptions that exist in society. This is something that they must relate to in the meeting with exposed men. The conceptions about men, who become a victim of domestic violence in close relationships is also something that can affect men, for example shame can occur when men seek professional help. We have also chosen to look at how social workers work and what it is that primarily govern their work. Key words: gender, hegemonic masculinity, victimization, social work, abused men and intimate partner

Föreliggande arbete syftar till att med utgångspunkt i teorier om maskulinitet, performativitet och homosocialt begär undersöka maskulinitet i Eyvind Johnsons tetralogi Romanen om Olof. De frågor som riktas till texten kretsar kring hur maskulinitet konstrueras och upprätthålls i romanserien. Det forskningsläge uppsatsen förhåller sig till kan indelas i forskning om Johnsons författarskap samt forskning om maskulinitet i litteraturen. Den teoretiska bakgrund som föregår själva undersökningen är disponerad i tre avsnitt. Det första avsnittet ägnas åt begreppet performativitet och fokuserar främst synen på genus som en aktivitet. Härpå diskuteras begreppet homosocialt begär; ett begrepp som använts av bland andra Eve Kosofsky-Sedgwick och som syftar på den inom manliga gemenskaper ofta glidande skalan mellan det homosociala och det homoerotiska. Sedgwick betraktar även i detta avseende hur manliga gemenskaper förhåller sig till kvinnan och det uppfattat kvinnliga. Slutligen behandlas i ett avsnitt begreppet maskulinitet och hur det av R.W. Connell skilts från begreppet man. I undersökningens första del betraktas sättet på vilket den fjorton år gamla Olof förhåller sig till andra män. Framträdande är i detta avseende olika diskursiva praktiker som Olof i samspel med såväl arbetskollegor som vänner söker tillägna sig förtrogenhet med: det formaliserade traderandet av skrönor samt en synbart överkompenserande maskulin jargong. Avsaknaden av alternativa diskurser är slående. Olofs förhållande till vännen Fredrik diskuteras i termer av homosocialt begär, men också Olofs förhållande till fadern betraktas. Härpå diskuteras i ett avsnitt hur arbetarnas maskulinitet manifesteras i mötet med representanter för andra samhällsklasser. Olof söker på olika sätt hävda oberoende från sina arbetsgivare, vilket bland annat sker genom att han deltar i arbetarnas organisering. Detta är i Romanen om Olof en främst manlig angelägenhet. Slutligen fokuseras sättet på vilket Olof förhåller sig till romanseriens kvinnor. Störst utrymme ägnas åt Olivia, en kvinna vars i Olofs ögon labila femininitet försvårar hans iscensättande av manlighet, samt åt modern, i vars förhållande till Olof den senares ständiga försök till distansering från hemmet är framträdande. Undersökningen har visat att Olofs utveckling till att bli en vuxen människa inte är könsneutral. Han försöker ständigt konstruera en stabil manlighet, vilket i många avseenden misslyckas. Olof söker ivrigt gemenskap med andra män, men den diskursiva begränsning som är vanlig bland romanseriens hegemoniska maskuliniteter leder tillsammans med Olofs försök att distansera sig från hemmet även till att han åter erfar känslomässig isolering.

Societies are surrounded by unaware attitudes and views about what is masculine and what is feminine and this can contribute to people being raced differently. Boys and girls are shaped to think and act in different ways from an early age because of their gender. According to the curriculum in the Swedish school system, the school has an important task to prevent such perceptions young people have about sex and gender. Reading books are still a central source where students gather information in the Swedish school. Therefore, I find it interesting to examine how gender is produced in three Swedish reading books from three different periods (1950s, 1970s and 2000s) to see what similarities and differences there are between the texts and the study has been based on three questions: How are men/boys and women/girls described in the reading books based on their characteristics, interests and pursuits? How much space in the texts are represented by men/boys and by women/girls? What masculinities and femininities can be found in the texts and which ones are the most desirable? I have used a text analysis in my research to analyse the three reading books and based my theory on that gender is a social construction. My results show that the three reading books produce male and female structures based on the fact that men and women, boys and girls are opposites and are kept apart by qualities, pursuits and interests. Notions of what is masculine and feminine are also reflected in the texts by constructions of hegemonic masculinity and emphasized femininity. Further constructions concerning gender in the reading books are that men and boys have more space than women and girls and also that the personalities of men and boys grow at the expense of women and girls.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2005.

Denna studie undersöker hur unga män upplever sin möjlighet att dela med sig av sitt känsloliv till sina närmsta manliga vänner. Frågeställningarna innefattar hur män umgås med varandra, deras möjligheter att dela med sig av känslor, samt vilka förväntningar de upplever finns på dem i egenskap av att vara män. Denna kvalitativa studie utgår från en interpretativistisk tankegång och kan ses som delvis deduktiv, då tänkta teorier tidigt tas in i arbetet. Studien avslutas dock induktivt då målet inte är att pröva teorierna utan använda dem som verktyg för att förklara resultatet. Tio semistrukturerade intervjuer genomförs med totalt tio män i åldrarna 20 till 29 år. Under arbetets gång framkommer en bild av hur män verkar inom umgängeskretsen. Många känner svårigheter och osäkerhet kring att dela med sig emotionellt till sina vänner. Dessutom tycks det finnas normer kring hur en man ska vara som begränsar dem i deras emotionella liv.

Denna studie belyser hur positiva attityder till sexköp relaterar till kulturella föreställningar om manligt och kvinnligt. Tidigare forskning har visat att gruppen sexköpare består av en heterogen skara av män, och studier av dessa mäns bevekelsegrunder för att köpa sex har också genomförts. Forskning har även lyft fram hur sexköp normaliseras när män interagerar och samarbetar med varandra på prostitutionsforum. I denna studie åskådliggörs istället hur sexköpande män upprätthåller en positiv hållning till sexköp i en kontext där ett starkt motstånd mot sexköpet föreligger. Materialet som undersöks utgörs av en diskussionstråd som är hämtad från det internetbaserade forumet Flashback Forum, och som går under rubriken ”Varför köper ni sex?”. I studien tillämpas Hirdmans teori om genussystem samt Connells teori om hegemonisk maskulinitet, och genom den kritiska diskurspsykologins metodologi analyseras hur bilden av sexköp som en legitim handling sammanvävs med såväl könsspecifika normer som med sexköparnas känsloliv. Resultatet visar att framställningen av sexköpet som en legitim handling utgörs av en samling motsägelsefulla föreställningar som aktualiseras i en dynamisk process, vilken anpassas i förhållande till det motstånd som sexköpet möter. Sexköparna ger uttryck för en maskulinitet som inbegriper ett berättigande till kvinnans kropp, och den prostituerade kvinnan uppfattas vara ett bruksföremål på en marknad. Samtidigt beskrivs sexköpet som en frivillig affärstransaktion mellan jämlika parter. Männens förhållande till sina sexköp och till kvinnor präglas av känslor. De känner sig förorättade och förfördelade på det sexuella planet i relation till kvinnor, men samtidigt upplever de sig själva som altruistisk välgörare i bemärkelsen att de hjälper kvinnor genom att köpa sex.

Ensamhet blir allt mer normalt i det svenska samhället, paradoxalt nog är det inte normativt att vara ensam. Det blir tydligt när det kommer till unga mäns intersubjektiva förståelse för ensamhet och hur det uttrycks på Flashbacks incels-forum. Denna uppsats syftar till att genom antropologiska metoder och men en socialkonstruktivistisk analys med förankring i kritisk mansforskning och queerteori utforska incels uttryckta upplevelse av ensamhet i det svenska samhället. Det finns samhällsstrukturer om relationskapande och maskulinitet som skapar, påverkar och reproducerar ensamhet, vilket denna studie avser att förstå. Incel-fenomenet ifrågasätts därmed i denna studie som en social konstruktion, det vill säga, istället för att utgå från att det är ett hälsoproblem eller säkerhetsproblem, så ifrågasätter studien huruvida dessa benämningar, och de diskurser som dem bygger på, återspeglar fenomenets sociala förutsättningar. Fokuset är således inte att värdera eller förringa incels. Uppsatsen bygger främst på intervjuer med självidentifierade incels och netnografiska observationerna från Flashbacks forum, vilket ligger till grund för analysen. Det huvudsakliga resultatet pekar på att det inte finns någon entydig definition av incel men att det existerar en tydlig bild av incels-typen som har olika associationer beroende på kontexten i vilken det studeras. Den uttryckta upplevelsen av ensamhet bland svenska incels varierar men gemensamt är att samtliga behöver förhålla sig till maskulinitetsnormer och heteronormativa strukturer för samlevnad i Sverige. De som inte uppfyller samhällets förväntningar utsätts för sanktioner i form av marginalisering, patologisering och exkludering. Vilket i sin tur skapar förutsättningar för unga män att relatera till incels genom genmanskapen av det lidande ensamheten frambringar hos dem.

Uppsatsen är en litteraturvetenskaplig studie av makt och maskuliniteter i Madeline Millers roman Circe (2018). Syftet med uppsatsen är “att granska maktförhållanden mellan män och kvinnor, men också mellan individer av samma kön” samt “hur Miller skildrar Kirkes relation till olika män för att utreda hur patriarkala hierarkier upprätthålls, men också hur den traditionella strukturen utmanas av nya föreställningar om kön, genus och sexualitet”. Uppsatsen utgår från fem nyckelscener i romanen som på skilda sätt belyser Kirkes möten med, och relation till, olika slags män och maskuliniteter. Den teoretiska utgångspunkten är R.W Connells – och James W. Messerschmidts vidareutveckling av – begreppet “hegemonisk maskulinitet”, men analysen relateras också till tidigare forskning om Kirke-gestalten samt till forskning om den populära kärleksromanen. I uppsatsen framgår att Kirke är underordnad en patriarkal maktstruktur, men att hon – genom att efterlikna den överordnade maskulinitetens brutala metoder – är tillräckligt stark för att utmana det patriarkala systemet. Trots det väljer Kirke den privata lyckan med en man som respekterar henne framför att krossa patriarkatet. I helhet visar dock uppsatsen att kvinnan är tillräckligt stark för att förändra samhället om hon vill.

Studiens syfte är att undersöka vad forskningen säger om mäns positioner i socialt arbete samt hur genus påverkar yrkesutövningen. Studiens metod är en allmän litteraturöversikt och dess empiriska material består av elva vetenskapliga artiklar. Empirin analyseras genom en tematisk analys som följs av ett fördjupat teoretiskt resonemang kring resultaten. Den teoretiska grunden för studien är Connells teori om hegemonisk maskulinitet. I den tematiska analysen identifieras två huvudteman samt flera underteman. Det första huvudtemat är utövande av maskulinitet, där undertemana reproducering eller utmanande av hegemonisk maskulinitet samt vertikala eller horisontella karriärvägar identifierades. Det andra huvudtemat är särbehandling med undertemana positiv eller negativ särbehandling. Studien redogör för vad forskningen säger om de positioner män tar inom socialt arbete, hur de orienterar sig och förhandlar mellan traditionellt maskulina normer och yrkesrollen, samt hur de blir bemötta av andra inom yrket. Studiens resultat diskuteras sedan kritiskt i förhållande till teorin om hegemonisk maskulinitet. Studien bidrar till forskningen om män inom det sociala arbetet och män i kvinnodominerade yrken. / The purpose of this study is to examine what the research says about men’s positions in the social work profession, as well as how gender affects the professional practice. The method used is a general literature review and the study´s empirical material consists of eleven scientific articles. A thematic analysis is used to analyze the empirical material which is then followed by a deepened theoretical reasoning. The theoretical foundation of the study is Connell's theory of hegemonic masculinity. In the thematic analysis, two main themes are identified as well as several sub-themes. The first main theme is practicing masculinity, including the sub-themes reproducing or challenging hegemonic masculinity as well as vertical or horizontal career paths. The second main theme is special treatment which includes the sub-themes positive or negative special treatment. The study accounts for what the research says about the positions men take within the social work profession, how they orient themselves and negotiate between traditional masculine norms and their profession, as well as how they are treated by others within the profession. The results are then critically discussed in relation to the theory of hegemonic masculinity. This study contributes to the research on men in social work and men within female-dominated professions.