The aim of this study was to examine healthcare professionals perspective on why men are less likely to seek healthcare for eating disorders. The study seeks to understand and highlight the potential challenges men face when seeking healthcare for these conditions. To address this issue, the following three questions were posed: What social factors contribute to the low proportion of men seeking healthcare for eating disorders? How are men affected by gender-specific norms and expectations when they seek healthcare for eating disorders? What difficulties do healthcare professionals experience in treating men with eating disorders? The study included healthcare professionals working in eating disorder teams across various regions of the country. The empirical data comprised ten interviews, which were analyzed using thematic analysis. The theoretical frameworks used in the analysis were social constructivism, gender theory, hegemonic masculinity theory and stigma. The results of this study indicate significant challenges in encouraging men to seek healthcare for eating disorders. Based on these findings, we claim that increasing awareness and communication, as well as challenging existing  stereotypes and norms, can enhance the effectiveness and supportiveness of healthcare for men with eating disorders. A lack of experiences among healthcare professionals also emerged as a significant barrier to effectively treating men with eating disorders.

Vi vill med denna studie ta reda på vilka mekanismer, som bidrar till den låga andelen kvinnor bland VD:ar i svenska privata företag och om situationen har förändrats de senaste tio åren. Syftet med uppsatsen är att undersöka glastaket från ett ovanifrån-perspektiv. Fokus i studien ligger därför på de styrelseordförande, som arbetar med rekrytering, och inte på de kvinnor, som strävar efter att nå toppen. I referensramen ingår feministiska begrepp som genuskunskap, intersektionalitet, hegemonisk maskulinitet, och homosocialitet men den behandlar även rekrytering, kvotering och positiv särbehandling.Studien är kvalitativ och genomfördes med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. En serie intervjuer utfördes, med två projektledare på en jämställdhetsorganisation, sex styrelseordförande och två rekryterare. Intervjuerna gav studien både förkunskaper och empiri, när det gäller den låga andelen kvinnliga VD:ar i svenska privata medelstora företag. Båda könen representerades med fem män och fem kvinnor. Konferensen Jämställt på toppen ägde rum på Rosenbad i Stockholm, där vi utöver intervjuerna studerade goda exempel från företag, som kommit längre i utvecklingen i strävan att tillsätta fler kvinnor på höga positioner. Empirin analyseras utifrån de båda begreppen homosocialitet och hegemonisk maskulinitet.Vår slutsats blir att det är viktigt för företagen att tala ett “nytt språk”, som i första hand poängterar och belyser lönsamheten mer än jämställdheten. Jämställdhet är en självklar grund. Lönsamhet är något som driver utvecklingen i företag framåt. Att börja tala ett nytt språk är väsentligt, om privata företag själva skall lyckas förändra sin nuvarande situation med idag 40 procent rent manliga styrelser, 12-15 procent kvinnliga VD:ar och en utveckling, som går tvärs emot en förändringsprocess i statliga företag och mot samhällets syn på jämlikhet. Det är företagarens ansvar att utifrån grundläggande värderingar och samhällets krav göra företag lönsamma.Vi anser också att den i Sverige lagliga metoden positiv särbehandling bör tillämpas i större utsträckning i privata företag för att påskynda utvecklingen. En lag om kvotering av kvinnor i styrelserna, tror vi också kommer att införas. Eventuella farhågor att kvinnor skulle komma i majoritet i styrelserna med denna metod kan avfärdas, eftersom kvotering av en underrepresenterad grupp upphör av sig själv, när målet är uppnått. Sammanfattningsvis redovisar vi åtgärder, som bidrar till en livskraftig, tillförlitlig och bestående förändring, när det gäller målet att få fler kvinnliga verkställande direktörer. / Program: Civilekonomprogrammet

Föreliggande uppsats utgår från tidigare forskning som hävdar att jämställdhetsdiskursen i Sverige bygger på ett vitt, heterosexuellt, medelklassideal som underordnar andra maskuliniteter. Uppsatsen syftar till att undersöka huruvida jämställdhetsdiskursens ovan nämnda exkluderingar samt maskulinitetsdiskurser som till exempel ”den nye mannen” kan spåras i mäns artikuleringar av diskurser kring maskulinitet och jämställdhet och hur olika subjektspositioner samt hierarkier begripliggörs och (re)produceras i denna process. Det teoretiska ramverket utgörs av poststrukturalistisk teori kring diskurser, subjektspositioner och ”görandet” av genus och andra sociala kategorier. Dessa kategorier ses ur ett intersektionellt perspektiv som sammanvävda. Uppsatsen försöker vidare förena denna poststrukturalistiska ansats med Connells teori om hegemonisk maskulinitet. Det empiriska materialet består av enskilda intervjuer samt fokusgruppintervjuer utförda i tre olika empiriska kontexter där individer i olika sexuella, etniska och klassmässiga subjektspositioner med olika grader av privilegiering i relation till jämställdhetsdiskursen befinner sig. Resultatet visar att den maskulinitetsdiskurs som artikulerades i samtliga kontexter låg nära diskursen kring ”den nye mannen”; ett mer jämställt, eller i alla fall barnorienterat, maskulinitetsideal. Jämställdhet artikulerades även någorlunda lika över kontexterna som en konsensusbaserad särartsdiskurs.  Det som däremot skilde kontexterna och intervjupersonerna åt var deras etniska, klassmässiga och sexuella subjektspositioner som relaterade till de hegemoniska diskurserna kring jämställdhet och maskulinitet på o(jäm)lika sätt. Personerna i de muslimska och homosexuella subjektspositionerna gjorde på olika sätt motstånd mot den underordning som de placerades i genom dessa subjektspositioners underordade relation till ”den nye mannen”. De förhöll sig därmed något mer distanserat till denna diskurs samt jämställdhetsdiskursen. I kontexten där intervjupersonernas subjektspositioner i större utsträckning sammanföll med ”den nye mannen” artikulerades denna diskurs tydligare. Exempelvis artikulerade man barnorientering, snarare än ett intresse för jämställdhet i sig. I samtliga kontexter uppmärksammade eller problematiserade man sällan sina egna privilegier, men det skedde på olika sätt ett skillnadsskapande gentemot ”andra män” och kvinnor. / This master thesis takes its departure in previous research which argues that the Swedish discourse of gender equality and its gender equal masculine subject “the new man” is built upon a white, heterosexual, middle class norm that excludes and subordinates other masculinities. The thesis aims at investigating whether the above mentioned exclusions in the Swedish discourse of gender equality and masculinity discourses such as “the new man” are traceable in men´s articulations of discourses regarding gender equality and masculinity, and how different subject positions and hierarchies are negotiated and reproduced in this process. The theoretical framework is a post-structural theory inspired by Ernesto Laclau and Chantal Mouffes theory of discourses, subject positions and the “doing” of gender and other social categories such as class and ethnicity, categories that from an intersectional perspective are viewed as analytically inseparable. The thesis also seeks to combine the post-structural perspective with R.W. Connells theory of hegemonic masculinity. The empirical material consists of single and focus groups interviews generated in three different contexts in which individuals located in different sexual and ethnic subject positions with different degrees of privilege in relation to the discourse of gender equality. The results show that the masculinity discourse that was articulated in all three contexts was the discourse of “the new man”; a more gender equal, or at least children-oriented, masculine ideal. The articulations of gender equality were also similar in the different contexts; a consensus based discourse of gender equality in which men and women were viewed as different but complementary. What distinguished the contexts was the interview person’s sexual and ethnic subject positions which related to the hegemonic discourses of gender equality and masculinity in different, unequal ways. The interview person´s in the Muslim and homosexual subject positions resisted the subordination these positions meant in relation to the discourse of “the new (gender equal) man”. This also meant that these persons had a more distanced relationship to this discourse and the discourse of gender equality. In the context where the interview person’s subject positions to a greater extent coincided with “the new man”, this discourse was also articulated in a less problematic way. An orientation towards taking care of children was for example more common than an interest in gender equality for its own sake. In all three context one´s own privileges were seldom acknowledged, and there were different processes of creating difference and hierarchies towards both women and “other men”.

Personliga tränare (PT) har en nyckelfunktion på gymmet, i och med sin uppgift att guida klienter till en bättre fysik och hälsa. Många gymutövare har PT som förebild både vad gäller hälsa och kroppsligt utseende. På gymmet finns dock en problematik med förekomst och reproducering av genuskodade kroppsideal, vilket bland annat kan bidra till ohälsosamma kost- och träningsbeteenden. Syftet med studien är att utforska vilka kroppar och kroppsideal i gymkontext som synliggörs i personliga tränares diskussioner. Vidare är syftet att belysa om och i så fall på vilket sätt maskuliniteter och femininiteter framträder i personliga tränares diskussioner om kroppar och kroppsideal. Totalt medverkade 19 PT i sju fokusgruppsintervjuer, som analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys med en abduktiv ansats. Connells teoretiska begrepp hegemonisk maskulinitet och betonad femininitet samt Bauman och Mays perspektiv kring kropp användes under analysprocessen. Resultatet visade att PT talar om den perfekta kroppen, den överdrivna fitnesskroppen, den extremt magra kvinnokroppen och den feta kroppen. I PTs diskussioner går att utläsa hur den perfekta kroppen värderades högre än de andra kropparna, genom deras beskrivningar av övriga kroppar i negativa och nedlåtande ordalag. De övriga kropparna ansågs avvikande både vad gäller utseende och hälsa. Den perfekta kroppen kan därför tolkas stå för den hegemoniska maskuliniteten och betonade femininiteten, genom sin överordnade position på gymmet. Konsekvensen av denna kroppshierarki kan bli att klienter som inte har kroppar som anses ideala, kan uppleva sig exkluderade från gymarenan.

Syftet med denna studie var att bidra med kunskap om hur maskulina representationer i utvalda skönlitterära böcker framställdes och att studera svensklärares utsagor kring arbetet med dessa manliga representationer på gymnasiet samt hur svensklärares arbete med de maskulina representationerna kunde verka meningsskapande i klassrummet.      Våldet ökar bland unga män och det är färre pojkar än flickor som når kunskapskraven i alla ämnen i årskurs nio. Genom studier framträder skolan som en starkt normgivande arena där det existerar få möjligheter för unga människor att bryta mot etablerade stereotypa normer. Unga män blir offer för en maskulin stereotyp som förväntas hålla tillbaka känslor och bruka våld. I skönlitteraturen beskrivs människor och representationer som läsaren själv kan känna igen sig i eller som läsaren kanske önskar att hen själv var. Med denna studie ville jag öka medvetenheten kring vilka maskulina representationer svensklärare introducerade till sina elever via skönlitteratur.      En kvalitativ metod valdes. Fyra kvinnliga legitimerade och verksamma svensklärare på gymnasiet intervjuades om deras arbete med maskulin representation i fyra olika skönlitterära böcker som de arbetade med under våren 2020. Lärarnas utsagor förväntades ge svar på vilket potentiellt meningsskapande eleverna erbjöds i behandlandet av skönlitteraturen. De fyra skönlitterära böckerna analyserades utifrån maskulinitetsteori och feministisk teori i syfte att identifiera dess maskulina representationer.      Resultatet visade att de fyra skönlitterära böckerna innehöll en mångfald av maskulina representationer. Männen var unga och gamla, heterosexuella och homosexuella, omtänksamma och dominanta, svaga och starka och så vidare. Den mångfald som presenterades i böckerna ger läsaren möjligheten att bredda sin syn på vad maskulinitet kan vara. Lärarna uppgav att de behandlade framträdande maskulina representationer och deras specifika drag i böckerna vilket innebär att eleverna potentiellt sett fick chans att skapa mening ur det lästa och med olika representationer i fokus. / The overall aim of the study was to contribute with knowledge about how representation of masculinity was composed in fiction and to study L1 teachers´ statements about their work with these representations of masculinity in upper secondary school and how L1 teachers´ work with the representations of masculinity could become meaningful in the classroom.       Violence increases among young men and less boys than girls are reaching knowledge requirements in all subjects in grade nine. Through studies school appear to be a normative arena where few opportunities are given for young people to trespass established norms and stereotypes. Young men become victims of a masculine stereotype which is supposed to maintain his feelings and be violent. Fiction describes people and representations that readers can recognize themselves in, or that the reader may wish to be. With this study I wanted to increase the awareness of which representations of masculinity L1 teachers introduced through fiction to their students.      A qualitative method was chosen for this study. Four female L1 teachers, active and legitimate at upper secondary school, were interviewed about their work with representation of masculinity in four different fiction books which they worked with during spring 2020. Teachers´ statements were expected to give answers to what potential meaning making the pupils were given when working with the fiction. The four fiction books were analyzed through masculine theory and feminist theory with the purpose to identify their representations of masculinity.      The result revealed that the four fiction books contained a diversity of masculine representation. The men were young and old, heterosexual and homosexual, thoughtful and dominant, weak and strong and so forth. The diversity presented in the books gives the reader an opportunity to increase their image of what masculinity can be. L1 teachers´ statements showed that they treated prominent representations of masculinity and their specific traits in the books which entails that students were given the opportunity to create meaning out of the text and with different representations in focus.

Syftet med denna uppsats är att undersöka en lokal förening inom den svenska progressiva musikrörelsen, som kallades musikforum, och dess kamp för lokaler. Fokus på studien är föreningen Karlstad musikcafé som iscensatte en ockupation 1977 mot en kommun som föreningen upplevde motarbetade dem. För att nå fram till detta syfte har två forskningsfrågor formulerats vilka handlar om hur ockupationen 1977 kan förklaras utifrån ett dialogperspektiv samt hur maktrelationen såg ut mellan föreningen Karlstad musikcafé och Karlstad kommun. Undersökningen handlar om en fallstudie med musikcaféet i centrum och källmaterialet består i huvudsak av föreningens arkivmaterial samt kompletterande intervjuer från före detta medlemmar ur föreningen. Karlstad musikcafés ockupation kommer att analyseras ur ett dialogperspektiv där ockupationen beskrivs som en kommunikation mellan parterna i den pågående aktionen. Läget mellan ockupanterna och övriga parter i aktionen beskrivs tidigt som låst. Studien visar dock att det finns en kommunikation mellan parterna som förs som ett offentligt samtal genom massmedia. Relationerna mellan Karlstad kommun och musikcaféet kommer att analyseras genom en hegemoniteori där min utgångspunkt är att det råder en maktrelation mellan dessa parter. Karlstad kommun är en överordnad part och musikcaféet är en underordnad part i den hegemoniska relationen. När relationen blir satt ur balans finns det en serie strategier om hur en part kan återupprätta en balans och vinna mark inom relationen. Denna studie visar, utefter fem olika strategival, hur föreningen Karlstad musikcafés strategi för protest mot den hegemoniska relationen ändrades över tid.

Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för hur manliga- och kvinnliga mördare porträtteras i nyhetsmedia samt de eventuella skillnader som finns i porträtteringen. Fokus ligger på att se om det finns ett tydligt mönster för hur dessa fyra mördare porträtteras i media samt skillnader mellan en manlig mördare och en kvinnlig mördare som har begått snarlika brott. Tidigare forskning har visat på att det finns skillnader i porträtteringen när det kommer till manliga förövare och kvinnliga förövare. Man har kunnat se att kvinnliga förövare smutskastas mer av media än manliga förövare. För att undersöka porträtteringen av mördare i media utgår denna studie utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Materialet i studien består av 40 svenska nyhetsartiklar varav 10 artiklar på vardera mördaren från olika svenska tidningar. Detta material har sedan analyserats med hjälp en innehållsanalys. Resultatet från analysen visar att kvinnliga mördare porträtteras i media utefter det brott de har begått samt deras normbrytande beteende. När det kommer till de manliga mördarna så porträtteras dessa endast utefter det brott som de har begått. Slutsatsen som kan dras av studien är att det finns ett mönster hur man porträtterar manliga mördare mot hur man porträtterar kvinnliga mördare. Kvinnliga mördares beteenden och karaktär anses vara mer avvikande vid denna typ av brott än manliga mördares. Vilket gör att man kan dra likheter från tidigare forskning och därav se ett mönster i porträtteringen i media. Svenska nyhetstidningar har en tendens att beskriva kvinnliga mördare på ett komplext sätt genom att porträttera deras brott samt normbrytande beteende vilket leder till ett större fokus och mer skriverier kring kvinnliga mördare i nyhetsmedia än manliga mördare. / The aim of this study is to create a deeper understanding about how male- and female murderers are depicted in the news and to see if there is any difference in the depiction. The focus is to see if there is a pattern between four murderers, two female and two males, and how they are depicted in the media. We also want to see if there is a difference between male and female murderers who committed similar crimes. Previous research shows that there is a difference in how the depiction of male and female murderers. Female offenders are more often befouled then their male counterpart. To examine how the media depict the murderers this study originates from a qualitative content analysis. The material that we base our study on is 40 Swedish articles from different media, ten articles on each murderer from different newspapers. The results we found were that the female murderers are portrayed by media by their crime and norm-breaking behavior. The male murderers are portrayed only after their crime. The conclusion is that we can see a pattern in how media depict male and female murderers and that there is a differs in-between male and female murderers. Swedish newspapers tend to describe female murderers in a more complex way by depicting their crimes and norm braking behavior which leads to a bigger focus and more articles revolving female murderers in the news then male murderers.

I denna uppsats analyseras de manliga huvudkaraktärerna i dramaserierna Skam (2016) och Normala människor (2020) med syfte att undersöka om det finns tendenser för en ny mansbild i media. För att undersöka detta användes teoretiska perspektiv som representation, stereotyper, genus, heteronormativitet och hegemonisk maskulinitet. Ett analysschema skapades utifrån hegemonisk maskulinitet och forskning kring en ny mansbild i media. För att analysera materialet användes kvalitativ innehållsanalys i form av semiotik som metod. Resultatet visade att den manliga huvudkaraktären från Skam upprätthöll fler karaktärsdrag från den hegemoniska maskuliniteten jämfört med den manliga huvudkaraktären från Normala människor. Karaktären från Normala människor uppvisade fler tendenser från en ny mansbild. / In this essay, we analyze the male main characters in the drama series Skam (2016) and Normal People (2020) with the aim of examining whether there are tendencies for a new male image in the media. To investigate this, theoretical perspectives such as representation, stereotypes, gender, heteronormativity and hegemonic masculinity were used. An analysis scheme was created based on hegemonic masculinity and research on a new male image in the media. To analyze the material, qualitative content analysis in the form of semiotics was used as a method. The results showed that the male main character from Skam maintained more character traits from the hegemonic masculinity compared to the male main character from Normal people. The character from Normal people showed more tendencies from a new male image.

This study examines how Swedish media portray women's violence. The material used in thestudy are three narratives produced by the researchers Gentry and Sjoberg to analyze differentnews article perspectives when it comes to gender linked to violence within the Islamic State(IS). The method used is a critical discourse analysis based on Fairclough's three-dimensionalmodel. Which will help to see the discourses in the writing of the Swedish media. Analyzingthis is important to identify the difference between how women's violence is portrayed incomparison to men in the Swedish newspapers.

Ishockeyn har traditionellt sett varit en sport där kulturen kretsat kring manliga normer och värderingar vilket i många fall har lett till bland annat en nedvärderande kvinnosyn och homofobi. Studiens syfte var att undersöka hockeytränares upplevelser och erfarenheter av machokulturens påverkan på ishockey som fostrande miljö med fokus på hur de anser att de bör arbeta för att inte reproducera machokulturen. Datainsamlingen genomfördes med hjälp av sex semi-strukturerade intervjuer med professionella ungdoms- och juniortränare från Sveriges högsta samt näst högsta liga (SHL och Hockeyallsvenskan). Resultaten visar att tränarna upplever att det skett en förändring och att machokulturen inte är lika påtaglig som tidigare, att hockeyns rykte om att vara macho är förlegad och att kulturen inte är värre än i andra idrotter. I arbetet mot denna kultur anser tränarna att det viktigaste de kan göra i sin roll är att ha en nära relation till sina spelare för att skapa en trygg miljö där individer vågar visa sig sårbara. Vidare anser tränarna att det är viktigt att de själva är förebilder i detta och att det finns en tydlig kommunikation gällande regler och värderingar och vilka konsekvenser det får om dessa bryts. / Ice hockey has traditionally been a sport where the culture revolves around male norms and values, which in many cases has led to, among other things, derogatory views of women and homophobia. The purpose of the study was to investigate hockey coaches' experiences and perception of the macho culture's impact on ice hockey as a nurturing environment with a focus on how they believe they should work in order not to reproduce the macho culture. The data collection was carried out with the help of six semi-structured interviews with professional youth and junior coaches from the top two leagues in Sweden (SHL and Hockeyallsvenskan). The results show that the coaches feel that there has been a change and that the macho culture is not as evident as before, that hockey's reputation of being macho is outdated and that the culture is no worse than in other sports. In working against the macho culture, the coaches believe that the most important thing they can do is to have a close relationship with their players to create a secure environment where individuals dare to show vulnerability and that the coaches themselves are role models in this regard. The coaches also believe that it is important to have clear communication regarding rules and values and the consequences if these are broken.