Studiens ambition har varit att undersöka hur universitetskuratorer och frivårdsinspektörer arbetar med unga vuxna män avseende rådande samhälleliga maskulinitetsnormer och dess eventuella koppling till unga vuxna mäns (18–25 år) psykiska ohälsa samt undersöka det professionella kunskapsläget gällande detsamma. I studien har sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts med fyra frivårdsinspektörer och tre universitetskuratorer. Empirin har analyserats tematiskt där yrkesgrupperna har analyserats separat, men även tillsammans för att tydliggöra eventuella likheter och skillnader. Resultaten i studien ger indikationer på att de frivårdsinspektörer som intervjuats arbetar med delar av begreppet maskulinitetsnormer i större utsträckning än universitetskuratorerna. Gemensamt framkom även indikationer på att utökad forskning och kunskap om unga vuxna män, maskulinitetsnormer och dess eventuella koppling till psykisk ohälsa, potentiellt skulle kunna bidra positivt inom det operativa, professionella sociala arbetsfältet för de yrkesprofessionella som arbetar med unga vuxna män. / <p>2019-01-17</p>

The aim of this study was to examine how authors on Instagram describe masculinity norms. We aimed to further analyse how the authors illustrate the consequences of masculinity norms in relation to social problems. The study is based on 25 posts from authors on Instagram which were analysed by a content analysis method. The theoretical framework in this study consists of Connells (1995, 2008) theory of masculinity. A conception of socialization is also included (Connell 1995, 2009). The results indicated that masculinity norms have a negative impact on men by how they are expected to be, what they are expected to feel, what is allowed for them to talk about, how they should act and what sexual desires they should have. Furthermore, the study showed how masculinity norms lead up to social problems such as reluctance to seek help and using violence against others. The main conclusion of this study was that social problems often are based on the fact that men, due to present masculinity norms, are in need of proving, defending or maintaining their masculinities in different contexts. The man himself along with everyone around him are the one who pays for the consequences of masculinity norms. / Syftet med denna studie var att undersöka hur författare på Instagram beskriver maskulinitetsnormer. Syftet var även att undersöka hur författare belyser konsekvenser av maskulinitetsnormer i relation till sociala problem. Studiens empiri byggdes på 25 inlägg från medlemmar på Instagram som analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Studiens teoretiska referensram utgjordes av Connells (1995, 2008, 2009) maskulinitetsteori. Referensramen utgjordes även av begreppet socialisation (Connell 1995, 2009). Resultatet visade att maskulinitetsnormer har en negativ inverkan på hur män förväntas vara och vad de förväntas känna, vad som är tillåtet att tala om, hur de ska bete sig och vilka sexuella begär de ska ha. Studiens resultat visade även att maskulinitetsnormer leder till sociala problem såsom en motvilja att söka hjälp och ett våldsutövande gentemot andra. Studiens huvudsakliga slutsats blev att sociala problem många gånger grundar sig i att män på grund av rådande maskulinitetsnormer, i olika sammanhang behöver bevisa, försvara eller upprätthålla sina maskuliniteter. De som får betala priset för negativa konsekvenser av maskulinitetsnormer är mannen själv likt alla andra han har runt omkring.

<p>Syftet med denna uppsats är att granska hur begrepp betecknande män och maskulinitet, och framförallt begreppet den nya mannen, användes och förstods i receptionen av Ronnie Sandahls debutroman Vi som aldrig sa hora. Utifrån en diskurs- och queerteoretisk ram identifieras olika diskurser som ställs mot varandra, och de diskursiva konsekvenserna av vad begreppet sägs beteckna problematiseras. De två övergripande diskurserna som blottläggs är en jämställdhetsdiskurs, som ser den nya mannen som progressiv, samt en feministiskt förankrad diskurs, som ifrågasätter begreppet och sätter det i relation till ett patriarkat. En närliggande diskurs är föreställningen att unga män idag sägs brottas med motstridiga förväntningar och krav på maskulinitet, vilket är en förståelse som i huvudsak delas av samtliga diskursordningar - här råder diskursiv konsensus. Uppsatsen visar också att ingen av recensenterna problematiserar begreppet man, eller förhållandet mellan män och maskulinitet. Detta förstås som att den förändring avseende maskulinitet och genusnormer som recensenterna vill påskina endast är skenbar.</p>

<p>Vi vill i denna uppsats vända på problematiken och visa på vikten av att diskutera männen, varför det finns ett så stort överskott på män i ledande positioner inom organisationer. Uppsatsens syfte är att utifrån intervjuer med manliga chefer, belysa hur synen på ledarskap kopplas samman med män och maskulinitet, och att utifrån detta undersöka hur föreställningar kring det egna ledarskapet konstrueras när män har eller har haft kvinnor som chef. För att få svar på detta har vi ställt oss följande frågor; Hur ser mäns föreställningar om sitt eget ledarskap ut? Är ledarskapet en del av den maskulina identiteten? Förändras synen på det egna ledarskapet och i förlängningen på maskuliniteten när män har kvinnor som chefer? Samt Vilka nya idéer om ledarskap uppstår i denna situation?</p><p>Uppsatsen är uppbyggd kring tanken att samhälle, organisationer och individer interagerar i skapandet av genusordningars maktstrukturer. Arbetslivet kan ses som en arena i skapandet av maskuliniteter. Skapandet sker i det homosociala samspelet och i relation till den hegemoniska manligheten och resulterar i föreställningar kring idealchefen. Uppsatsens källmaterial består av transkriberingar av sex genomförda intervjuer som analyserats enligt narrativ metod.</p><p>Resultatet av undersökningen är att män skapar idealbilder och motbilder som de mäter sig själva, andra män och kvinnor emot. Detta resulterar i att kopplingen mellan manligt kön och ledarskap osynliggörs. Vi har också belyst hur och vilka konsekvenser det får att respondenternas identitet kopplas samman med chefsrollen. Att ha kvinnor som chefer har inte förändrat synen på ledarskap och dess koppling till maskulinitet. Detta möjliggörs genom olika strategier såsom att göra kvinnor till kvinnliga chefer.</p>

<p><p>This paper is about how the contemporary discourses on the slut in various ways discuss sluttyness, and what consequences these discussions may be for those who see themselves as sluts. The study is based on five electronic interviews, conducted via instant messaging, with five people who consider themselves to be dealing with sluthood and that, according to their own definitions, identify themselves as sluts. My conclusion is that sluttyness, when given the opportunity to be discussed and problematized, visualizes power and normative systems between sluts. This means that sluttyness is more complex than only influenced by patriarchal oppression and hierarchy of femininity, as I show through an intersectional conscious analysis.<p> </p><p> </p></p></p>

Vi vill i denna uppsats vända på problematiken och visa på vikten av att diskutera männen, varför det finns ett så stort överskott på män i ledande positioner inom organisationer. Uppsatsens syfte är att utifrån intervjuer med manliga chefer, belysa hur synen på ledarskap kopplas samman med män och maskulinitet, och att utifrån detta undersöka hur föreställningar kring det egna ledarskapet konstrueras när män har eller har haft kvinnor som chef. För att få svar på detta har vi ställt oss följande frågor; Hur ser mäns föreställningar om sitt eget ledarskap ut? Är ledarskapet en del av den maskulina identiteten? Förändras synen på det egna ledarskapet och i förlängningen på maskuliniteten när män har kvinnor som chefer? Samt Vilka nya idéer om ledarskap uppstår i denna situation? Uppsatsen är uppbyggd kring tanken att samhälle, organisationer och individer interagerar i skapandet av genusordningars maktstrukturer. Arbetslivet kan ses som en arena i skapandet av maskuliniteter. Skapandet sker i det homosociala samspelet och i relation till den hegemoniska manligheten och resulterar i föreställningar kring idealchefen. Uppsatsens källmaterial består av transkriberingar av sex genomförda intervjuer som analyserats enligt narrativ metod. Resultatet av undersökningen är att män skapar idealbilder och motbilder som de mäter sig själva, andra män och kvinnor emot. Detta resulterar i att kopplingen mellan manligt kön och ledarskap osynliggörs. Vi har också belyst hur och vilka konsekvenser det får att respondenternas identitet kopplas samman med chefsrollen. Att ha kvinnor som chefer har inte förändrat synen på ledarskap och dess koppling till maskulinitet. Detta möjliggörs genom olika strategier såsom att göra kvinnor till kvinnliga chefer.

This paper is about how the contemporary discourses on the slut in various ways discuss sluttyness, and what consequences these discussions may be for those who see themselves as sluts. The study is based on five electronic interviews, conducted via instant messaging, with five people who consider themselves to be dealing with sluthood and that, according to their own definitions, identify themselves as sluts. My conclusion is that sluttyness, when given the opportunity to be discussed and problematized, visualizes power and normative systems between sluts. This means that sluttyness is more complex than only influenced by patriarchal oppression and hierarchy of femininity, as I show through an intersectional conscious analysis.

Syftet med denna uppsats är att granska hur begrepp betecknande män och maskulinitet, och framförallt begreppet den nya mannen, användes och förstods i receptionen av Ronnie Sandahls debutroman Vi som aldrig sa hora. Utifrån en diskurs- och queerteoretisk ram identifieras olika diskurser som ställs mot varandra, och de diskursiva konsekvenserna av vad begreppet sägs beteckna problematiseras. De två övergripande diskurserna som blottläggs är en jämställdhetsdiskurs, som ser den nya mannen som progressiv, samt en feministiskt förankrad diskurs, som ifrågasätter begreppet och sätter det i relation till ett patriarkat. En närliggande diskurs är föreställningen att unga män idag sägs brottas med motstridiga förväntningar och krav på maskulinitet, vilket är en förståelse som i huvudsak delas av samtliga diskursordningar - här råder diskursiv konsensus. Uppsatsen visar också att ingen av recensenterna problematiserar begreppet man, eller förhållandet mellan män och maskulinitet. Detta förstås som att den förändring avseende maskulinitet och genusnormer som recensenterna vill påskina endast är skenbar.

Uppsatsen syftar till att söka svaren på frågor om vilka maskuliniteter som uppstår i Jan Fridegårds ursprungliga trilogi om Lars Hård samt hur dessa maskuliniteter uppstår, varierar och upprätthålls. Undersökningen utgår från teorier formulerade av bland andra Judith Butler och Raewyn Connell; teorier som vill förklara både genus och kön som sociala konstruktioner. Arbetet bygger vidare på ett forskningsläge om manlighet i litteraturen som främst kan karaktäriseras som internationellt, eftersom den svenska litteraturvetenskapliga manlighetsforskningen ännu är förhållandevis blygsam. Undersökningen kan delas in i tre delar som i tur och ordning behandlar maskuliniteter som uppstår i Lars Hårds relationer till kvinnor, till andra män och till samhällets institutioner. I Lars Hårds relationer till kvinnor söker han främst konstruera sin maskulinitet genom att söka efter en stabil och naturlig femininitet att spegla denna maskulinitet mot; något som i allt väsentligt misslyckas. I hans interagerande med andra män visar sig en maskulinitet präglad av distansering från familjen och de plikter som därmed associeras. Denna maskulinitet uppstår främst i grupper av män; grupper som även präglas av hierarkier och dominans av andra män. Denna maskulinitet skiljer sig från den som uppstår i trilogins manliga vänskapspar, som snarare kännetecknas av omsorg och ömsesidig respekt. I det avsnitt som fokuserar Lars Hårds relationer med samhällets institutioner behandlas först familjen, inom vilken de traditionella könsrollerna tydligt framträder: Lars Hårds mor står för omsorgen och det verklighetsnära, medan fadern ägnar sig åt mer eller mindre verklighetsfrånvänd bildning under lediga stunder. När modern insjuknar tas hennes plikter över av Lars Hård, som i och med detta förefaller uppleva sig befriad från maskuliniteternas tvångsmässiga distansering från den reproduktiva sfären. Därefter fokuseras det främmandeskap Lars Hård känner inför sin kropp, hur han förefaller se på denna kropp i det moderna samhället samt straffsystemets reduktion av hans individ till just en kropp; något han själv gjort sig skyldig till i sin syn på kvinnan. Slutligen tas i undersökningen upp den urtidsman Lars Hård ibland identifierar sig med; hur denna maskulinitet yttrar sig samt hur den skulle kunna sättas i samband med det samhälle som under mellankrigstiden snabbt omvandlades.

Syftet med uppsatsen är att utöka kunskapen kring maskulinitet och normer kring att vara man kopplat till mäns relation till intimitet och sexualitet och genom det bidra till en vidare diskussion om jämställdhet. Forskningsstudiens fokus breddar begreppet jämställdhet genom att den bidrar till att utöka kunskapen om ojämställdhet som existerande även inom könskategorin män, och inte enbart mellan kvinnor och män. Studien har utgått från följande två frågeställningar; Hur ser män på intimitet och närhet kopplat till manlighet och normer kring att vara man? Samt; Ligger föreställningar om hegemonisk maskulinitet i vägen för mäns intimitet?   Detta är en kvalitativ studie med en deduktiv ansats. Utifrån uppfattningen att manlighet är en social konstruktion har forskningen till denna uppsats syftat till att undersöka den ontologi som föreligger utifrån mäns upplevelser av att vara man. Detta genom intervjuer med sex män för att undersöka deras personliga erfarenheter och upplevelser kopplat till forskningsfrågorna. Det teoretiska ramverket för analys har baserats på Connells teori om hegemonisk maskulinitet, doing gender begreppet av West och Zimmerman samt teorier om intimitet utvecklade av Giddens och Prager.   Studien visar att manlig fysisk intimitet är starkt sammankopplad med sexualitet och att normer kring att vara man ligger i vägen för mäns utveckling av intima relationer av psykisk karaktär både med sig själv och andra. Detta kan förklaras av bland annat hegemoniska ideal där heteronormativa föreställningar hierarkiskt delar in män och beteenden i manliga eller icke manliga. Trots att känslor och känsloarbete inte kan förklaras av binära biologiska skillnader behandlas de fortfarande som mer eller mindre naturligt kopplat till det biologiska könet vilket får begränsande funktioner för individen. För män innebär det en känslomässig styrning som upplevs som negativ i relation till andra män men ännu mer i relation till sig själv.