Unga Vuxna utanför arbete eller studier är ett fenomen som växer både nationellt- och internationellt vilket gör att det därmed krävs mer forskning för att skapa bättre åtgärder för dessa grupper. Denna studie har visat att konsekvenser som psykisk ohälsa i form av depression och svårigheter med att etablera sig på arbetsmarknaden är förekommande konsekvenser för Unga vuxna utanför arbete eller studier. För denna studie har semistrukturerade intervjuer utförts där tematisering av ämnet har skett. Med hjälp av den metoden har studien kunnat fokusera på ett delområde, konsekvenser i och med att intervjufrågorna förblev de samma för alla tre intervjuerna har en jämförelse i analysen bland svaren kunnat ske i studien. Studiens tre teorier differential association, anomiteorin och stigma har möjliggjort en koppling till lett resultat och diskussion. Denna studie har även påvisat att ytterligare forskning är nödvändig för att få en ökad förståelse över detta fenomen samt för att möjliggöra individuella kartläggningar av barns behov för att sedan kunna tillsätta rätt åtgärd.

Nedanstående systematiska litteraturstudie är en studie av forskning rörande hemmasittarproblematik i grundskolans senare skolår. Syftet för studien är att genom en systematisk litteraturstudie undersöka vilka arbetssätt och förhållningssätt som aktuell forskning lyfter fram som framgångsfaktorer för att bryta hemmasittarproblematik och främja närvaro och motivation hos elever i grundskolans senare år i riskzon för permanentad frånvaro och utebliven gymnasiebehörighet. Därtill är syftet att via en syntes av litteraturstudien visa på en möjlig arbetsgång för arbetet, inspirerad av relationell pedagogik och KASAM, med tonvikt på språklig tillgänglighet, samt att klargöra vilken roll specialläraren med inriktning språk-, läs och skrivutveckling kan ha i detta arbete, utifrån frågeställningen: Hur beskriver aktuell forskning beprövade tillvägagångssätt och framgångsfaktorer i arbetet med att bryta och/eller förebygga hemmasittarproblematik i grundskolans senare år? Hur förhåller sig dessa forskningsrön till KASAM? Hur kan en syntes av dessa rön och KASAM användas för att bidra till en helhetsförståelse av studerad problembild? Hur kan en sådan syntes sammanfattas i en möjlig arbetsgång? Hur kan speciallärare med inriktning språk-, skriv- och läsutveckling med utgångspunkt i dessa arbetssätt och framgångsfaktorer arbeta med motiverande, aktiverande och delaktighetsskapande insatser för att bryta och/eller förebygga hemmasittarproblematik, i en språkligt tillgänglig lärmiljö, där eleven uppmuntras att aktivt delta i samtalet kring sin utbildning? I analysen av 9 studier framkom sju olika teman i arbetet med vald elevgrupp. Dessa teman har analyserats utifrån en relationell ansats och infogats i en analysram, i form av KASAM, en teori kring hur tre kritiska faktorer, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, samverkar för att betinga individers resurser för att hantera svårigheter och utmaningar. Studiens mål är en analys av hur anpassningsarbete och stödinsatser kan arrangeras för att skapa optimala förutsättningar för skol-återgång och fungerande skolgång för studerad elevgrupp. Framkomna teman i analysen är: tidig kart-läggning, snabba insatser och samarbete med elevhälsan, fysisk lärmiljö, skolan som social mötesplats, språklig tillgänglighet och språklig inkludering, studie- och yrkesvägledarens roll, delaktighet, inflytande och individualisering, schemaläggning. I analysen påvisades en tydlig samverkan mellan olika teman i höjandet av KASAM, på ett sätt som tydliggör vikten av djupgående kunskaper om elevens helhetssituation och behov i skolmiljön, vikten av samarbete med elevhälsan och studie- och yrkesvägledare, vikten av arbetet med språklig tillgänglighet samt vikten av delaktighetsskapande samarbete med elev och vårdnads-havare. Tre teman löpte genom samtliga KASAM- faktorer, och framstod genomgående som centrala för höjandet av KASAM: tidig kartläggning, snabba insatser, samarbete med elevhälsan, delaktighet, inflytande och individualisering samt språklig tillgänglighet och språklig inkludering. Dessa teman, konstaterades det, kan ses som grundläggande vid arbetet med samordnade insatser för studerad elevgrupp. / Focus of current systematic review is on research regarding students with ESL (Early School Leaving) related problems in later years of elementary school. The aim is to, through a systematic review, examine research based working methods to counteract ESL and promote attendance and motivation in later years of elementary school, targeting permanent absence and risk of not achieving secondary competence. A further aim is to, through a synthesis of the results of the systematic review, propose a possible working procedure for this process, inspired by relational pedagogy and KASAM, emphasizing linguistic availability, describing the role of a remedial teacher with the specialized working field linguistic-, reading- and writing development in the process. How are proven methods and success factors in the halting/prevention of ESL in later years of elementary school described in research studied? How are these findings related to KASAM? How can a synthesis of research-based methods and success factors and KASAM contribute to an overall understanding of the problem studied? How can such a synthesis be summarized into a working procedure? How can a remedial teacher, with specialized working field linguistic-, reading- and writing development, work to motivate and activate students, increasing their involvement, identifying measures to halt or/and prevent protracted problematic absence in later years of elementary school, all in a linguistically available learning environment, encouraging the student to participate actively in a dialogue concerning her/his education? In the analysis of 9 studied works of research 7 themes were extracted. The themes were analyzed and merged into a theoretical frame, KASAM, a theory based on three critical factors: comprehensibility, manageability and meaningfulness, interacting in the creation of individual ability to cope with problems and challenges. The aim is an analysis of how the process of creating school adjustments and supportive structures could be outlined to create best possible conditions for return to and consistent attendance at school for the group of students studied. The themes presented are Early investigation of the students ́ needs, early support and cooperation with the student health group, Physical learning environment, Social interactions at school, Linguistic availability and linguistic participation, The role of the careers officer, Participation, influence and individualization, and Timetabling. The analysis concludes an intricate synergy between the themes, in theory raising the level of KASAM, highlighting the importance of thorough knowledge of the students ́ situation and needs, the significance of cooperation with the students ́ health group, the benefits of cooperation with a careers officer, and the importance of linguistic availability and close collaboration with student and legal guardian. Three themes emerged as especially important for all KASAM factors: Early investigation of the students ́ needs, early support and cooperation with the student health group, Linguistic availability and linguistic participation and Participation, influence and individualization. These themes are identified as crucial for support of the group of students studied.

This study is a qualitative study on professionals' thoughts and experiences about autism in the wake of covid-19. To investigate this, three people who are professional psychologists in different fields with experience on people with autism participated through individual interviews via Zoom of between 25 to 55 minutes.         The results of the study are based on the material from these interviews that were reworked from audio file to transcription, which in turn was analyzed with thematic analysis carried out in a six-step process. The thematic analysis resulted in five themes: introverted/extrovert human autism, need for clarity when unclear, reduced risk of being identified as odd – the digital rescue, support and actions and  post-pandemic response and evaluation.          Conclusions that can be drawn from the results of the study are that as a result of the restrictions on social distance, people with autism and neurotypical people suffer approximately equally based on whether the person is socially interested or not. People with autism during the covid-19 pandemic may have gotten it in part better, those who previously asked for distance learning or opportunities to work remotely from their own home have now been given the opportunity. It is important that people with autism receive the support they need during the pandemic from, for example, school health teams. After the pandemic, evaluations of what worked and not during the pandemic for people with autism need to be carried out. / Föreliggande undersökning är en kvalitativ studie om professionellas tankar och erfarenheter om autism i spåren av covid-19. För att undersöka detta deltog tre personer som är yrkesverksamma psykologer inom olika områden med erfarenhet om personer med autism genom enskilda intervjuer via Zoom på  mellan 25 till 55 minuter.     Resultatet i studien är grundat på materialet från dessa intervjuer som bearbetades om från ljudfil till transkribering som i sin tur analyserades med tematisk analys som genomförs i en sexstegsprocess. Den tematiska analysen resulterade i fem teman: den introverta/extroverta mänskliga autismen, behov av tydlighet när det är otydligt, minskad riska att bli utpekad som udda – den digitala räddningen, stöd och insatser och utvärdering efter pandemin.     Slutsatser som är möjliga att dra utifrån studiens resultat är att till följd av restriktionerna om social distansering drabbas personer med autism och neurotypiska personer ungefär likvärdigt utifrån om personen är socialt intresserad eller ej. Personer med autism under pandemin med covid-19 kan ha fått det delvis bättre, dom som tidigare efterfrågat distansstudier eller möjligheter att få arbeta på distans från det egna hemmet nu har getts möjligheten. Det är viktigt att personerna med autism får det stöd de behöver under pandemin från till exempel skolhälsoteam. Efter pandemin behöver det ske utvärderingar om vad som fungerat och inte under pandemin för personer med autism.

Bakgrund: Omfattande skolfrånvaro för s.k. hemmasittare kan innebära stora konsekvenser för eleven senare i livet och det kan kvarstå ända upp i vuxen ålder. Elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) som Autism Spectrum Disorder (ASD) och Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) är en stor andel av hemmasittarna. Enligt Skolverket har alla elever oavsett funktionsnedsättning rätt till ledning och stimulans i skolan. Eleven ska utvecklas och utifrån sina egna förutsättningar ska de nå sin kunskapsutveckling. Skolan ska under lärarens ansvar och ledning erbjuda det stöd och den undervisningen eleven behöver för att nå läroplanens mål. Syfte: Det övergripande syftet är att undersöka hur lärare arbetar för att underlätta för elever med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att delta i grundskolans undervisning. Metod: Kvalitativ metod användes i studien och data samlades in genom att åtta semistrukturerade intervjuer gjordes med lärare som arbetar med elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i en skolkontext. Resultatet har analyserats med tematisk analys. Resultat och slutsatser: Under analysen framkom det fyra teman: Lärarens komplexa roll i arbetet med elever med en NPF-diagnos, elever med NPF-diagnos individuella behov i centrum i lärarens arbete, organiserat arbete och teknik skapar trygghet för eleven, och vikten av kollegialt stöd och samarbete som viktiga i lärarnas arbete. Lärarna använder sig av strategier, tydliggörande pedagogik, analoga och digitala hjälpmedel i undervisningen för att underlätta för eleven med neuropsykiatrisk diagnos. Tydliggörande pedagogik och hjälpmedel i all ära är viktiga i undervisningen men det är lärarens relationsskapande till eleven med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som gör att eleven kommer till skolan. / Background: Comprehensive school absence for so-called Home sitting can have major consequences for the student later in life and it can persist right up to adulthood. Students with neuropsychiatric disabilities (NPF) such as Autism Spectrum Disorder (ASD) and Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) are a large proportion of home residents. According to the National Agency for Education, all students, regardless of disability, have the right to leadership and stimulation in the school. The pupil will develop and on the basis of his / her own conditions, they will reach their knowledge development. The school must, under the teacher's responsibility and guidance, offer the support and teaching that the student needs to achieve the curriculum's goals. Aim: The overall purpose is to investigate how teachers work to facilitate students with a neuropsychiatric disability to participate in primary school teaching. Method: Qualitative methodology was used in the study and data were collected by eight semi structured interviews conducted with teachers working with students with neuropsychiatric disabilities in a school context. The result has been analyzed with thematic analysis. Results and conclusions: During the analysis, four themes of the teacher's complex role emerged, Focused on the student's individual needs, Security for the student and Collegial support as important in the teachers' work. Teachers use strategies, clarifying pedagogy, analog and digital teaching aids to facilitate the student with neuropsychiatric diagnosis. Clarifying pedagogy and aids in all honor is important in teaching but it is the teacher's relationship creation to the student with neuropsychiatric disability that makes the student come to school

The purpose of this bachelor’s thesis is to examine how problematic school absenteeism is produced, depicted and negotiated as a social problem. It aims to do so by studying texts produced by three different parties with a shared responsibility for children and youths experiencing problematic school absenteeism in Sweden: the families, the school system and affiliated authorities, as well as therapy providers commissioned by the social services. The research questions asked are how these different parties describe problematic school absenteeism as a social problem in texts, and what the consequences for the discourse are based on these problem descriptions. The analyzed texts are an article for debate published in the Swedish newspaper Aftonbladet, written by a parent of a child with problematic school absenteeism, a report written by the Swedish Schools Inspectorate, Skolinspektionen, and a handbook about working with problematic school absenteeism, written by a research team employed by a company specialized in therapies for children and youths with varying social issues.  Theoretically this study mainly departs from Bronfenbrenners (1979) ecological systems theory, the theoretical framework of Foucault (1982), mainly concerning discourse, and the methodological approach of Bacchi (2009) What’s the problem represented to be. The analysis uses Bacchis methodology, by posing specific questions aimed at the three different texts.  The results of this study show that problematic school absenteeism as a social problem is depicted differently throughout the different texts – often using different strategies and perspectives in describing and defining the issue. The study also finds a commonality among the texts regarding their perspective on parental strategies and influence in relation to problematic school absenteeism, where this factor is generally not scrutinized.  One of the major conclusions drawn from this study is that the discourse generally tends to subjectify the child or youth into being somewhat interchangeable with the social problem at hand, especially in the cases where the term hemmasittare (Swedish for home sitter) is used.  The conclusions made from this study are mainly applicable on the instance of these three texts but are thought to also be of use in further investigations concerning critical discourse analysis applied to problematic school absenteeism as a social problem. / Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka hur problematisk skolfrånvaro framställs och omförhandlas som ett socialt problem. Studien ämnar göra så genom att studera och analysera texter producerade av tre olika aktörer som besitter ett delat ansvar för barn och unga med problematisk skolfrånvaro. Dessa tre aktörer är familjen, skolan med angränsande myndigheter och behandlare/utförare på uppdrag av socialtjänsten. Studiens frågeställningar ämnar närmre undersöka hur dessa olika aktörer beskriver problematisk skolfrånvaro som ett socialt problem samt vilka diskursiva effekter detta genererar. De texter som valts ut för analys är en debattartikel publicerad i Aftonbladet skriven av en förälder till ett barn med problematisk skolfrånvaro, en rapport skriven av Skolinspektionen, samt en handbok som beskriver insatser vid långvarig skolfrånvaro skriven av en grupp forskare på uppdrag av ett företag som även erbjuder behandlingstjänster inom området. Studien grundar sig teoretiskt huvudsakligen på Bronfenbrenners (1979) utvecklingsekologiska systemteori, Foucaults (1982) teoretiska ramverk gällande diskurs samt Bacchis (2009) metodologiska analysverktyg What’s the problem represented to be. Bacchis verktyg används explicit i analysen genom att ställa specifika frågor gentemot det utvalda empiriska materialet. Analysens resultat visar att problematisk skolfrånvaro som ett socialt problem framställs på olika sätt beroende av vem avsändaren är – och att de olika aktörerna ofta använder olika strategier och perspektiv i beskrivningen och definitionen av problemet. Studien finner även en gemensam nämnare mellan samtliga texter gällande det faktum att föräldraförmågan inte lyfts eller problematiseras i förhållande till problematisk skolfrånvaro. En av studiens huvudsakliga slutsatser är att diskursen gällande problematisk skolfrånvaro generellt tenderar att förena barnet eller ungdomen som subjekt med det sociala problemet, särskilt vad gäller användningen av termen hemmasittare. Slutsatser gjorda i denna studie är framför allt applicerbara i kontexten för de tre texter som har analyserats, men kan också hävdas vara användbara i framtida undersökningar gällande kritisk diskursanalys av problematisk skolfrånvaro som socialt problem.

Sammanfattning Denna uppsats syftade till att utforska varför skolfrånvaron och därmed hemmasittandet har ökat. Genom att analysera elevhälsoplaner och jämföra dem med tidigare forskning, identifierades en möjlig koppling mellan ändringar i skollagen och ökningen av hemmasittande. Bronfenbrenners systemteori och Beckers avvikarkarriär-teori användes som huvudsakliga teoretiska ramar för analysen. Resultaten pekade på att förändringar i skollagen har manifesterat sig som strikta riktlinjer i elevhälsoplanerna. Dessa riktlinjer, tillsammans med skolornas stödinsatser, kan ha en oavsiktlig stämplande effekt på elever som inte uppfyller förväntningarna. Studien visade att medan dessa stödinsatser syftar till att hjälpa elever, kan de i vissa fall förstärka elevernas avvikelse från den etablerade normen. Tidigare forskning har belyst vissa riskgrupper, såsom de med ADHD eller ASD, och deras potential att undvika skolan på grund av utmaningar relaterade till sociala faktorer och inlärningssvårigheter. Även om dessa specifika diagnoser inte alltid nämndes explicit i elevhälsoplanerna, antyder planernas fokus på sociala faktorer och inlärningssvårigheter att dessa riskgrupper kan vara i åtanke. Metodologiskt använde studien dokumentanalys av elevhälsoplaner, vilket gav en inblick i skolornas officiella ställningstaganden men kunde sakna insikt i verklig implementering. Studiens implikationer pekar på att skolan kan behöva omvärdera sina stödinsatser för att undvika oavsiktlig stigmatisering. Dessutom kan involvering av fler samhällsinstanser, som socialtjänsten, vara en väg framåt för att bättre stödja elever i riskzonen för hemmasittande. / Abstract This study aimed to investigate the reasons behind the rise in school absenteeism and, consequently, the increase in students staying at home. By analyzing student health plans and comparing them with prior research, a potential link between amendments in the Education Act and the surge in students staying at home was identified. Bronfenbrenner's ecological systems theory and Becker's theory of deviant behavior served as the primary theoretical frameworks for the analysis. The findings indicated that changes in the Education Act have manifested as stringent guidelines in student health plans. These guidelines, combined with schools' supportive interventions, may inadvertently label students who do not meet the expectations. While these interventions aim to assist students, they might, in certain instances, amplify students' deviation from established norms. Previous research highlighted specific risk groups, such as those with ADHD or ASD, and their likelihood to avoid school due to challenges related to social factors and learning difficulties. Even if these specific diagnoses were not always explicitly mentioned in the student health plans, the plans' emphasis on social factors and learning difficulties suggests these risk groups might be considered. Methodologically, the study employed document analysis of student health plans, offering insight into schools' official stances but possibly lacking a comprehensive view of their actual implementation. The study's implications suggest that schools might need to re-evaluate their supportive measures to avoid unintentional stigmatization. Moreover, involving more societal entities, such as social services, might present a proactive approach to better support students at risk of staying home.

I denna studie undersöks yrkesverksamma inom skola och socialtjänst perspektiv på problematisk skolfrånvaro ifrån yrkesverksamma inom skola och socialtjänst. Studien är en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie där nio intervjuer genomförts och inkluderade tio deltagare. Intervjumaterialet har analyserats utifrån ekologisk systemteori och symbolisk interaktionism. Resultatet från studien visade på att problematisk skolfrånvaro ansågs uppstå av flera olika anledningar och att det inte är eleven som enbart är problemet utan att det är också samhället som brister när problematisk skolfrånvaro uppstår. Problematisk skolfrånvaro beskrivs som ett samlingsbegrepp för att elever inte är i skolan av olika anledningar eller inte hänger med i studierna. De insatser som studiens deltagare uppfattade vara mest effektiva mot problematisk skolfrånvaro var att kartlägga barnets situation, skapa en relation till barnet vårdnadshavare för att kunna ge rätt stöd och att personal gör sällskap med barnet till skolan. / This study explores problematic school absence through the perspectives of professionals from schools and social services. It is a qualitative semi-structured interview study involving nine interviews with ten participants. The interview material was analyzed through ecological systems theory and symbolic interactionism. The study indicates that problematic school absence is attributed to a variety of reasons and that the problem lies not solely with the pupils but also with society when problematic school absence occurs. Problematic school absence is described as an umbrella term for pupils not being in school for various reasons or not keeping up with their studies. The interventions perceived as most effective by the professionals interviewed were to map the child's situation, build a relationship with the child to provide the right support, and for staff to accompany the child to school.