Bakgrunden till denna studie är för att ett av de stora folkhälsoproblemen globalt såväl nationellt är mäns våld mot kvinnor. Att utöva våld mot en annan människa kränker de mänskliga rättigheterna, samtidigt som våldet kan orsaka ekonomiska, fysiska och psykiska konsekvenser för individen och samhället. Syfte var att öka kunskapen om vilka preventiva åtgärder som behövs för att hindra män att utöva våld i nära relation, på individnivå och samhällsnivå utifrån behandlares perspektiv. Metoden var kvalitativ som analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats, genom sju semistrukturerade intervjuer av behandlare som arbetar inom frivillig sektor, inom frivården samt på anstalt med män som utövat våld i nära relation. Resultatet visade på fyra teman; kompetenser, uppmärksamma beteendemönster, uppmärksamma relationsmönster och samverkan. Alla fyra teman delades upp på individuell nivå och samhällsnivå. Resultatet visade att insatser behöver göras tidigt i livet. Att se och fånga upp signaler på att vara utsatt för våld inom skola och barnomsorg är av största vikt. Att som barn vara utsatt för våld för med sig ett destruktivt beteende över tid som är en riskfaktor. Våldsutövare behöver hjälp och stöd för att förändra det våldsamma beteendet. Slutsatsen i denna studie är att samverkan mellan myndigheter är viktigt för att uppmärksamma våldet och på så sätt förhindra våldets uppkomst. Ökad kunskap och kompetens inom alla myndigheter, för att tidigt upptäcka signaler på utsatthet är andra sätt att förhindra att våldet fortsätter. / <p>Betyg i Ladok 211205.</p>

Bakgrund: Palliativ vård är inriktat mot att öka livskvaliteten för patienter som har en obotlig sjukdom. Vårdformen förväntas öka i takt med att befolkningen blir äldre. Allt fler vill dessutom vårdas i hemmet, bland annat på grund av att det innebär att få vara nära närstående. När sjuksköterskan kommer in i patientens hem är det viktigt att kunskap finns om hur hemmet påverkar patienten, och att bevara patientens integritet. En vårdrelation skapas vid mötet mellan sjuksköterska och patient eller närstående. Brister i vårdrelationen kan få patienten att förlora förtroende för vården. Genom att belysa sjuksköterskors upplevelse av vårdrelationen inom palliativ hemsjukvård vill författarna få förståelse och kunskap inom skapandet av vårdrelationen. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av vårdrelationen inom palliativ hemsjukvård. Metod: En litteraturöversikt som grundades på tio vårdvetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Databaser som användes var CINAHL Complete och PubMed. Resultat: Denna litteraturöversikt resulterade i ett tema: att möta patienten och de närstående. Temat bygger på tre subteman: att komma in i patientens hem, att möta patienten och att möta de närstående. Diskussion: I metoddiskussionen diskuterade författarna litteraturöversiktens styrkor och svagheter. I resultatdiskussionen diskuterades den emotionella påverkan sjuksköterskor upplevde i mötet med patienter och närstående. Det diskuterades även kring de stöd sjuksköterskor använder sig av för att skapa en vårdrelation. Resultatdiskussionen diskuterades mot tidigare forskning samt mot Watsons teori om mänsklig omsorg. / Background: Palliative care is focused on improving the quality of life for patients with an incurable disease. This form of care is expected to increase as the population is getting older. Also, more and more people want to be cared for in their home, partly because it means being able to be close to relatives. When the nurse enters the patient’s home, it is important that he or she has knowledge of how the home affects the patient, and to preserve the patient’s integrity. A caring relationship is created at the meeting between nurse and patient or relatives. Deficiencies in the caring relationship can cause the patient to lose confidence in health care. By illustrating nurses’ experience of the caring relationship within palliative care in the home, the authors aim to gain understanding and increase knowledge in the creation of the caring relationship. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of the caring relationship within palliative care in the home. Method: A literature review based on ten qualitative articles in health care sciences. The databases CINAHL Complete and PubMed were used. Results: This literature review resulted in one theme: to meet the patient and their relatives. The theme is based on three subthemes: to enter the patient’s home, to meet the patient and to meet the relatives. Discussion: In the method discussion the authors discussed the strengths and weaknesses of the literature review. In the result discussion the emotional impact the nurses experienced in the meeting with patients and relatives was discussed. Nurses’ support in creating a caring relationship was also discussed. The result discussion was discussed against previous research and Watson’s theory of human care.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett globalt folkhälsoproblem. Mäns våld mot kvinnor i nära relationer är den mest dominerade formen av våld mot kvinnor globalt. Våld i nära relationer är ett mönster av handlingar som sker vid upprepade tillfällen och kan handla om fysiskt, psykiskt, sexuellt våld eller frihetsinskränkningar samt ekonomisk utsatthet. Våldet kan te sig som subtila, verbala kränkningar eller grova brott som misshandel. Syfte: Syftet var att sammanställa sjuksköterskors attityder och erfarenheter vid mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Metod: Litteraturöversikten är baserad på tio vetenskapliga studier varav sju med kvalitativ ansats och tre med kvantitativ ansats. Analysen genomfördes enligt Fribergs analysmodell. Resultat: I resultatet framkom tre huvudteman: Förmåga att hantera mötet, Hinder i att hantera mötet och Att ställa frågan till alla kvinnor. Sammanfattningsvis tyder resultatet på att sjuksköterskor menar att de har kunskaper för att arbeta med kvinnor som utsatts för våld i nära relationer men att det saknas strategier för konkret handling i en vårdsituation. Sjuksköterskors attityder och uppfattningar om våld i nära relationer är av betydelse i mötet med våldsutsatta kvinnor. Diskussion: Diskussionen är indelad i två delar; metoddiskussion och resultatdiskussion. I metoddiskussionen diskuteras metodens genomförande, svagheter samt styrkor. I resultatdiskussionen diskuteras resultatet relaterat till litteraturöversiktens syfte, Jean Watsons teori om mänsklig omsorg, tidigare forskning samt författarnas egna reflektioner.

Bakgrund: Målet inom palliativ vård är att lindra lidande, främja livskvaliteten samt att beakta individens fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov vid obotligt sjukdomstillstånd. Allt fler patienter vill vårdas i hemmet, vilket möjliggör att patienten bibehåller känslan av trygghet. Att vårda patienter i livets slutskede är en svår men viktig uppgift för sjuksköterskan. Författarna vill därför skapa en djupare förståelse av faktorer som utgör en betydelsefull del i sjuksköterskans arbete i palliativ vård i hemmet.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av palliativ vård i patientens hem. Metod: Metoden är en litteraturöversikt som grundades på tio vårdvetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Databaserna som användes var CINAHL Complete, Medline och Pubmed. Analysen gjordes enligt Fribergs analysmodell. Ur analysen framträdde tre huvudteman och två underteman. Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudteman: vårdrelationens betydelse, utmaningar i vårdandet och samarbetet mellan olika vårdprofessioner. Vidare presenteras två underteman: svårigheter att etablera en god vårdrelation och områden som påverkar samarbetet.  Diskussion: I metoddiskussionen diskuterade författarna litteraturöversiktens styrkor och svagheter. I resultatdiskussionen presenteras tre teman: medveten närvaro, känslomässiga upplevelser och bristande samarbete och stöd. Författarna diskuterade dessa teman utifrån egna reflektioner, tidigare forskning, litteraturöversiktens bakgrund och Watsons omvårdnadsteori. / Background: The goal of palliative care is to alleviate suffering, promote quality of life and to take into account the individual’s physical, mental, social and existential needs in event of incurable illness. An increasing number of patients want to be cared for in their home, which allows them to maintain the feeling of security. Caring for patients at the end of life is a difficult, but important task for a nurse. The authors therefore want to create a deeper understanding of the factors that play an important part in the nurse’s work in palliative care in the home.  Aim: The aim of this study was to describe the nurse’s experience of palliative care in the patient’s home.  Method: The method is a literature review based on ten health science articles with a qualitative design. Databases used were CINAHL Complete, Medline and Pubmed. The analysis was done according to Friberg’s analytical model. Three main themes and two sub-themes emerged from the analysis. Results: The results are presented in three main themes: the importance of the nursing relationship, challenges in nursing care and the collaboration between different healthcare professions. Furthermore, two sub-themes are presented: difficulties in establishing a good care relationship and areas that affect collaboration.  Discussion: In the method discussion, the authors discussed the strengths and weaknesses of the literature review. In the results discussion, three themes are presented: conscious presence, emotional experiences and lack of cooperation and support. The authors discuss these themes based on their own reflections, previous research, the background of the literature review and Watson’s nursing theory.

Syftet med denna studie har varit att studera hur våld mot kvinnor och våld i hemmet definieras och konstrueras i den parlamentariska diskursen i autonoma samhällen. För att besvara syftet har vi gjort en kvalitativ innehållsanalys av utvalda dokument från två ärenden som tagits upp i Ålands Lagting, “Godkännande av Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet” och “Skyddshem för personer som drabbats av våld i nära relationer”. Urvalet består av transkriberade parlamentsdebatter och ett lagförslag om skyddshem. Uppsatsens vetenskapliga förhållningssätt är socialkonstruktionism och Hydéns normvetenskap och normmodell samt Hirdmans genussystem används för att tolka materialet. Resultaten av studien visar att det finns normativa förväntningar gällande våld mot kvinnor och våld i hemmet. Våldet konstrueras som i första hand fysiskt och i andra hand psykiskt. Våldsutövaren framställs vara en man och den våldsutsatta framställs vara en kvinna eller ett barn. Våldet förväntas ske i en kärnfamilj där barn närvarar och bevittnar när pappan utövar våld mot mamman. Mamman och barnet ses som en enhet och då den våldsutsatta kvinnan söker skydd förväntas det finnas medföljande barn. Heteronormen befästs i materialet då fokus är på kärnfamiljen och den heterosexuella relationen. Normer som etableras i den parlamentariska diskursen speglas i samhället. Definitionen av vem som är våldsutsatt respektive våldsutövare, och vad som definieras som våld, leder till att resurser formas efter de normativa förväntningarna. Våldsutsatta och våldsutövare som inte passar in i konstruktionen riskerar att osynliggöras och att inte få den hjälp de behöver, eftersom hjälpen inte är utformad för dem.

Beslut som fattas inom den sociala barnavården är ett resultat av en komplex process med flertalet påverkansfaktorer att ta hänsyn till. Beslut om placering utanför hemmet är en ingripande insats i barns och familjers livssituation, beslut som grundas i socialtjänstens utredning och bedömning. I vissa ärenden där barn riskerar att fara illa är situationen av sådan art att socialtjänsten beslutar om utredningsplacering på utredningshem för familjer för stöd i utredningsförfarandet. Syftet med denna studie är att få en bild av förekomst av och påverkansfaktorer för beslut om placering på utredningshem för vårdnadshavare tillsammans med barn.  Detta är en explorativ studie med en kvantitativ studiedesign och har genomförts via en enkätundersökning med 30 deltagare. Samtliga deltagare är socialsekreterare verksamma inom utredning av barn och unga i olika kommuner i Sverige. Resultatet av studien visar att 30 utredningshem för vårdnadshavare som placeras tillsammans med barn finns i Sverige och 80% av de tillfrågade socialsekreterarna har erfarenhet av placeringsformen. Några av de fynd som återfinns i studien är att placering på utredningshem vanligtvis genomförs i frivillig form, enligt socialtjänstlagen (SFS 2001:453) och huvudsakliga kriterier i familjens situation för att placering ska bli aktuellt är relaterade till vårdnadshavares bristande grundläggande omsorgsförmåga för barnet. Andra möjliga påverkansfaktorer är tillgången till utredningshem i privat kontra kommunal regi samt kommunens storlek.  Genomgående har rådande synsätt inom den svenska sociala barnavården visat sig betydelsefull för flertalet påverkansfaktorer såväl som när det kommer till familjens situation som till mer organisatoriska faktorer. Utifrån denna studies resultat synliggörs familjens starka position i social barnavård vid beslut avseende placering på utredningshem. / Decisions made within the social childcare system is a result of a complex process with several key components to be aware of. Decisions on out-of-home placements are interventions that can have a big impact on a child and its family’s life, decisions like this are made based on the social services’ investigation and assessment. In certain cases where a child is at risk of being abused or experiencing physical trauma the social services can decide to place the whole family at a short-term care facility to get support in the investigation process. The purpose of this study is to get an overview of the frequency, and factors that play in to, placement at short-term care facilities for caregivers and their children. This is an explorative study with a quantitative design and was conducted via a survey study with 30 participants. All of whom are social workers from different municipalities in Sweden that work with investigating children and youths. The result of this study shows that there are 30 short-term care facilities for caregivers and their children in Sweden and that 80% of the participants have experience of this type of placement. Some of the finds that this study brings forth is that families mostly agree to placement at short-term care facilities in accordance with the Social Services Act (SFS 2001:453). The main criteria in the family’s situation that makes this type of placement relevant usually relate to the caregivers not being able to support the child’s basic needs. Other possible factors that could play into these decisions are the access to short-term care facilities in private versus municipal regime as well as the size of the municipality.  Current views within Sweden’s social childcare system have been shown to influence several of the factors, such as factors in the family’s situation as well as organizational factors. Within this study the importance of family and its strong position in social childcare when it comes to decisions regarding placement at short-term care facilities become apparent.

Bakgrund: Palliativ vård är utvecklad för att förebygga samt lindra lidande och främja en god livskvalitet samt död i livets slut både för patient och närstående. Det är vanligt att närstående agerar som kontaktperson med vården. Detta är en viktig faktor för att den palliativa vården skall kunna fungera i hemmet. För att vården ska bli så personcentrarad som möjligt är det viktigt som vårdpersonal att se till inte bara patientens men även de närståendes olika behov.Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av palliativ vård vid livets slutskede i hemmet.Metod: Denna studie var en litteraturöversikt som baserats på 15 vetenskapliga artiklar. Artiklarna är publicerade mellan 2010–2021 och är sökta i databaserna CINAHL och PubMed. Likheter och skillnader i artiklarnas resultat gav sex teman som svarar på litteraturstudiens syfte.Resultat: De teman som ligger till underlag för resultatet är Tillit och trygghet, Relation till vårdpersonalen, Tillfredsställelse, Information och kommunikation, Bristande samordning och stress och Okunskap och osäkerhet. Den palliativa vården i hemmet upplevdes både positivt och negativt av de närstående. Det upplevdes brister vid information och kommunikation till de närstående. En god relation till vårdpersonalen ökar tryggheten för de närstående.Slutsats: Upplevelsen av den palliativa vården varierar hos de närstående och det är därför viktigt att informera samt inkludera de närstående så mycket som möjligt i den palliativa vården för en ökad livskvalitet. / Background: Palliative care is developed to prevent and alleviate suffering and promote a good quality of life and death at the end of life for both patient and relatives. The relatives, which often acts as a contact person with the care system, are also an essential factor in palliative care being able to function in the home. Therefore, for the care to be as person-centered as possible, it is vital to ensure the patient’s and relatives’ different needs.Aim: The aim is to describe relatives' experiences of palliative care at the end of life in the home.Method: This study is a literature review based on 15 scientific articles. Included articles are published between 2010-2021 searched in the CINAHL and PubMed databases. Similarities and differences in the articles yielded six themes that respond to the purpose of this literature study.Results: The themes that form the basis for the result are Trust and security, Relationship with healthcare professionals, Satisfaction, Information and communication, Lack of coordination and stress and Ignorance and uncertainty. Palliative care in the home was experienced both positively and negatively by the relatives. Experiences of shortcomings in information and communication towards the relatives, and a good relationship with the healthcare professionals increase the security for the relatives.Conclusion: Palliative care experience varies amongst the relatives, and it is therefore essential to inform and include the relatives as much as possible in the palliative care for an extended quality of life.

Vård har under en längre tid varit i förändring och patienters förväntningar på vården likaså. Ökade kostnader i sjukvården har drivit fram ny teknik som också gjort vård i hemmet mer tillgänglig. Samtidigt gör skiftet mot mer vård i hemmiljö att bristen på teknisk infrastruktur och patientens integritet kräver ökat fokus. Användarens synvinkel är en aspekt som är viktig vid introduktion av teknik i vård och hälsa på ett generellt plan och i synnerhet om teknik ska användas och vad som gör att det fortsätter användas. En handfull ramverk för användning av teknik i hälsa och vård har undersökts. Ett konceptuellt ramverk för anammande och spridning knyter samman teknik, roller och problem med en bredare kontext. Ett annat ramverk diskuterar fortsatt användande utifrån bland annat patientens personliga behov, hälsostatus, livshändelser och sociala influenser. Det ramverk som valdes som verktyg för studien var NASSS-ramverket som genom att undersöka användandet i sju domäner: Sjukdomens karaktär, Teknologin, Identifierade värden, Ansvar och roller, Organisationen, Den breda kontexten och Anpassning och inkluderande över tid används för att utvärdera användning i en organisation i kommunal regi genom en fallstudie. Studien använde semistrukturerade intervjuer för att ställa frågor till användare kopplade till NASSS-ramverket. Materialet analyserades med hjälp av innehållsanalys och kategoriserades. Med ramverket kunde sedan användandet utvärderas enligt följande: Användandet har passerat slutpunkterna Icke-anammande, Övergivande, Ingen uppskalning lokalt, Misslyckad spridning och Hållbarhet på sikt. Dock riskeras hållbarheten längre fram. Vidare kunde den samlade analysen jämföras mot komplexitet i ramverkets domäner. Där var 8 att betrakta som Enkla, 10 som Komplicerade och 2 som Komplexa vilket också väl speglar svårigheter för användandet av tekniken i organisationen. Slutligen summerades även försvårande faktorer som framkommit

Bakgrund Närstående till anhöriga som vårdas vid livets slutskede har önskemål att vården kan ges i hemmet. Detta kan väcka känslor och leda till förändring i den närståendes livssituation. De närstående blir ofta en vårdare. Det är vikigt att sjuksköterskan uppmärksammar närståendes situation, för att kunna ge stöd så att närstående inte hamnar i ett långvarigt sorgeförlopp. Syfte Syftet är att beskriva närståendes erfarenheter vid vård av anhöriga i hemmet vid livets slutskede. Metod Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Resultatet baserades på sexton artiklar från åtta länder. Kvalitativa, kvantitativa och blandmetod studier ingår. Resultat Litteraturöversiktens resulterade i fem kategorier; Omvårdnad i hemmiljö, Närståendeskänslor, Närståendes sorgbearbetning, Samverkan och kommunikation med hälso- och sjukvården samt stöd till närstående från hälso- och sjukvård. Resultat visar att vård av anhöriga i livets slutskede i hemmet var utmanande både psykiskt, innefattande ilska och långvarigt sorgeförlopp, och fysiskt i form av trötthet. Närstående beskrev också positiva erfarenheter som att kunna vara nära och ge god vård utan att inte behöva åka till sjukhuset. Slutsats Bra kommunikation mellan alla aktörer, tydlig information, personalens empati, engagemang och stöd var viktigt för närstående. Sjuksköterskans närvaro och stöd bidrog till att närstående fick stöd vid vårdandet. / Background Significant others who care for family members at the end of life want to care for the sickat home. This can arouse emotions and lead to changes in life situation. Significant others often become carers. It is important that the nurse pays attention to the situation of significant others in order to be able to provide support to them so that they do not end up in a long-term grief process. Aim The purpose is to describe the significant others experiences in caring for relatives at home in the end of life care. Method The study was conducted as a literature review. The result were based on sixteen articles from eight countries. Qualitative, quantitative and mixed studies were included. Results The literature review resulted in five categories; Nursing in the home environment, significant others emotions, significant others grief process, collaboration- communication and support to the significant others from health care. Results show that caring for relatives at the end of life at home was challenging mentally; anger and long-term grief and physically in the form of fatigue. Significant others also described positive experiences of being close and being able to provide good care without having to go to the hospital. Conclusions Good communication among all parties, clear information, staff empathy, commitment and support were important for significant others. The nurse's presence and support contributed to the relatives receiving support in the care.

Bakgrund: Genom delegering av arbetsuppgifter till annan personalkategori frigörs tid för sjuksköterskor att fokusera på uppgifter av mer komplex natur. Trots att delegering minskar arbetsbelastningen för sjuksköterskor är delegeringsförfarandet också tidskrävande och ställer höga krav på säkerhet och att det är förenligt med en god vård av hög kvalitet. Då läkemedelshantering visats vara det största ansvaret som sjuksköterskor i hälso- och sjukvård i hemmet har samt att arbetsbördan fortsätter öka, är det av stort intresse att undersöka sjuksköterskors erfarenhet av läkemedelsdelegering inom hälso- och sjukvård i hemmet. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av läkemedelsdelegering inom hälso- och sjukvård i hemmet. Metod: En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats baserat på 13 semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor inom hälso- och sjukvård i hemmet. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskors erfarenhet av läkemedelsdelegering både var positiva och negativa. Delegering i sig underlättade sjuksköterskors arbetssituation samtidigt som sjuksköterskor erfor att omvårdnadspersonal många gånger saknade kunskap, intresse och hade svårt att förstå ansvaret med den delegerade uppgiften. Slutsats: För att patientsäkerheten skall kunna upprätthållas måste sjuksköterskor ges förutsättningar att utbilda, handleda, säkerställa och följa upp läkemedelsdelegeringar. / Background: By delegating tasks to another staff category, time is freed up for nurses to focus on tasks of a more complex nature. Although delegation reduces the workload for nurses, the delegation procedure is also time-consuming and places high demands on safety and that it is consistent with good quality care. Since drug management has been shown to be the greatest responsibility that nurses in home health care have and that the workload continues to increase, it is of great interest to investigate nurses' experience of drug delegation in home health care. Aim: To describe nurses' experiences of drug delegation in home health care. Method: A qualitative content analysis with inductive approach based on 13 semi-structured interviews with nurses in home health care. Results: The results show that nurses' experience with drug delegation was both positive and negative. Delegation itself facilitated nurses' work situation, while nurses experienced that nursing staff often lacked knowledge, interest and had difficulty understanding the responsibility of the delegated task. Conclusion: To maintain patient safety, nurses must be given the conditions to train, supervise, confirm and follow up on pharmaceutical delegations.