Uppsatsens syfte var att utforma ett kvalitetssäkringsinstrument för att kunna genomföra en kvalitetsmätning av avgränsade delar inom äldreomsorgen i Båstad kommun. Vårt uppdrag var att undersöka kvaliteten på ett projekt kallat ”Hemteamet”. Ett mätinstrument togs fram med utgångspunkt från aspekter som är viktiga att beakta vid en kvalitetsmätning inom omsorg och vård i ordinärt boende, utifrån omsorgstagarnas perspektiv. Vi har, för att svara på våra frågeställningar, genomfört litteraturstudier och som kvantitativ metod tagit fram en enkät. Enkäten fokuserar på den enskilde omsorgstagarens upplevelser av kvaliteten på omsorg och vård. Den bygger på sex temaområden; Trygghet, Bemötande, Självbestämmande, Välbefinnande, Hotellfunktion och Vårdsäkerhet. De teoretiska perspektiv vi utgått från är humanismen med fokus på Maslows behovstrappa och det salutogena perspektivet med fokus på KASAM (Känsla Av Sammanhang). Vi utgick från KUPP-metodens (Kvalitet Ur Patientens Perspektiv) åtgärdsindex vid bearbetning och analys av vårt material. Resultatet vi fått fram för ”Hemteamet” har primärt analyserats och diskuterats genom att jämföra olika delaspekter med varandra inom gruppen. För att ytterligare kunna diskutera resultatet genomfördes motsvarande kvalitetsmätning på en utvald hemtjänstgrupp i samma kommun. Resultatet från de båda mätningarna har vi använt i ett jämförande perspektiv. Vår undersökning visade att respondenterna i ”Hemteamet” överlag var nöjda med omsorgen och vården. Dock bör följande aspekter tas i beaktande då de har fått sämre resultat än övriga delaspekter; 1) information: att omsorgstagarna får information om ändringar i dagliga rutiner, 2) rutiner: att omsorgen och vården styrs av omsorgstagarens behov och inte personalens rutiner, 3) närvaro: att omsorgspersonalen inte ska ha bråttom och 4) tillgänglighet: att den enskilde ska vara informerad om och av sin kontaktperson. Vi har funnit ett signifikant samband mellan temaområdena Trygghet, Bemötande samt Självbestämmande och respondenternas upplevda psykiska hälsa. Enkäten har fungerat relativt bra men en del frågor har krävt revidering för att kommunen i framtiden löpande ska kunna använda sig av vårt framtagna kvalitetssäkringsinstrument. En reviderad enkät medföljer därför denna uppsats.

Bakgrund: Kvinnor som utsätts för våld i nära relation är ett globalt problem som strider mot de mänskliga rättigheterna. Våldet kan ske i olika former och leder till allvarliga konsekvenser för kvinnan. Sjuksköterskor har en möjlighet och ett ansvar att fånga upp tecken på våld, men kvinnorna upplever inte alltid sig hörda vid kontakt med vården. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor som lever i en våldsutsatt relation i en somatisk vårdmiljö. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med 13 vetenskapliga artiklar har granskats med en induktiv ansats. Analysen är gjord enligt Fribergs fem steg. Sökning efter artiklar gjordes i databaserna CINAHL och MEDLINE och manuell frisökning.  Resultat: Tre huvudkategorier och 8 underkategorier. Där kunskapsbrist visade på bristande träning, kunskap och okunskap kring ansvarsområdet. Hämmad av arbetsförhållanden visade på tidsbrist och hög arbetsbelastning. Känslomässig involvering inkluderar känslor i mötet, egna erfarenheter av våldsutsatthet samt att vara lik förövaren. Slutsats: Sjuksköterskorna erfor att de varken hade kunskap eller tid att möta den våldsutsatta kvinnan. Mötet med kvinnorna gjorde sjuksköterskorna känslomässigt involverade vilket påverkade kvalitén på vården. Litteraturöversikten var därför viktig för att få en inblick i hur sjuksköterskornas erfarenheter påverkade utfallet av hur mötet med dessa kvinnor blev. / Background: Women living with intimate partner violence is a global health issue and a threat to the human rights. The violence takes place in different forms and leads to devastating consequences for the women. Nurses plays a key role in recognising signs of intimate partner violence, but women do not always feel heard in contact with healthcare. Purpose: The purpose was to describe nurses’ experiences meeting women living with intimate partner violence in a somatic care environment. Method: A qualitative literature review including 13 scientific articles analysed with an inductive approach using Fribergs five steps. The databases CINAHL and MEDLINE have been used combined with manual search during the searching process. Results: Three main categories and 8 subcategories. Were lack of training, knowledge, and ignorance about responsibilities. Inhibited by working conditions showed lack of time and heavy workload. Emotional involvement includes feelings in the meeting, own experiences of domestic violence and to be like the perpetrator.  Conclusion: Nurses experienced lack of knowledge and time meeting the abused women. Meeting these women made nurses emotionally involved which affected the quality of the care. The literature review was therefore important to get an insight into how nurses experienced these meetings and how it affected the outcome for the abused women.

Under våren av 2020 blev flera branscher tvungna att skicka hem sina anställda för att arbeta hemifrån som skydd från Covid-19 pandemin. Denna studie undersöker hur anställda inom spelföretag blev påverkade av det nya arbetssättet och vilka problem och fördelar detta innebar för individen. För att samla data har intervjuer gjorts med anställda på spelföretag för att undersöka hur deras arbetsdag påverkades av att arbeta hemifrån. Vad denna studie belyser är vikten av kommunikation mellan medarbetare och anställda i avsaknaden av arbetet på kontoret. Med bristande kommunikation och även problem med hårdvara visade sig den initiala positiva reaktionen till arbete hemifrån inte hålla i det långa loppet. / During the spring of 2020 several industries was forced to send their employees and work from home as a mean to protect them from the ongoing Covid-19 pandemic. This study research how the employees from game-companies was affected by the new work processes, and which kind of problems and advantages working from home brought relative to the individual. To gather data, numerous interviews have been done with people from within the gaming industry to research how their workdays was affected by teleworking. What this study aims to clarify is the importance of communication between employees as well as superiors in the absence of an office space. With lacking communication and issues with hardware, the initial positive reaction to working from home changed over the progress of the pandemic.

Bakgrund: Palliativ vård går ut på att lindra lidande, smärta och andra symtom i livets slut. Palliativ vård i hemmet blir allt vanligare och det ställer högre krav på distriktssköterskan och närstående. Distriktssköterskan bör ha specialkunskap om att vårda patienter i livets slut i hemmet. Tidigare forskning visar på att bemöta patienters och närståendes behov i livets slut är syftet med palliativ hemsjukvård. Syfte: Var att belysa patienter och närståendes upplevelse av livskvalitet i livets slut i hemmet. Metod: Integrativ litteraturstudie med systematisk sökning i tre databaser. En analys av artiklarna enligt Whittemore & Knafls integrative review metod i fyra analyssteg. Resultat: Redovisas i två huvudkategorier: Faktorer som påverkar livskvalitet och Närvaro som befrämjar livskvalitet. Det beskrevs hur god kommunikationen mellan patient, närstående och vårdpersonal förbättrar patient och närståendes livskvalitet. Vidare framkom hur närstående och patienter upplevde bättre livskvalitet när de accepterat att döden var nära. Närstående som fått information och kunnat förbereda sig för livets slut kunde hjälpa patienterna till en högre livskvalitet. Att bli symtomlindrad ökade patientens upplevelse av livskvalitet. Patienter berättade att de hade sämre livskvalitet i livets slut på grund av att de kände sig som en börda för de närstående. Närvaro som befrämjar livskvalitet handlade om hur närstående upplevde livskvalitet i livets slut. Här framkom också betydelsen av att patient och närstående fick det stöd som en god relation medför. Trots den utmätta tiden för patienter och närstående fortsätter de att planera aktiviteter för framtiden även om denna troligtvis inte finns. Ett sätt för patienten att ha kontroll i livets slut var att hen fick vara med och bestämma om vad som ska göras i livet och ha inflytande över sin vård vilket gav en känsla av att vara självständig och detta ledde till en bättre livskvalitet. Slutsats: Patienter och närståendes livskvalitet kan stärkas genom god kommunikation som präglas av öppenhet och transparens. Närstående får en bättre livskvalitet när patienten är symtomlindrad. Att ha närstående vid sin sida i livets slut leder till bättre livskvalitet för både närstående och patient. / Background: Palliative care aims to relieve suffering, pain and other symptoms at the end of life. Palliative care at home is becoming more common placing higher demands on the district nurse and relatives. The district nurse should have specialist knowledge of caring for patients at the end of life at home. Previous research shows that meeting the needs of patients and relatives at the end of life is the very purpose of palliative home care. Aim: To shed light on patients' and relatives' experience of quality of life at the end of life at home. Method: Integrative review with a systematic search in three databases. An analysis of the articles according to Whittemore & Knafl's integrative review method in four analysis steps. Results: Are reported in two main categories: Factors affecting the quality of life and Presence that promotes quality of life. It was described how much the communication between patient and healthcare staff or relatives and healthcare staff means to their quality of life. The results further described how relatives and patients had better quality of life when they accepted that death was near. Relatives who received information and were able to prepare for the end of life could help the patients to a higher quality of life. Getting symptom relief could increase the patient's experience of quality of life. Patients expressed having a worse quality of life at the end of life when they felt like a burden to their loved ones. Presence that promotes quality of life is about how relatives experience quality of life at the end of life. This described the importance of supportive relationships between patient's, relatives, and health care staff. Being in control indicated that patients and relatives wanted to be in control, wanted to do things even though they knew they might not be finished. That the patient is allowed to participate in deciding what to do in life and to have influence over his own care gave a feeling of being independent, which led to a better quality of life. Conclusion: The patient's and relatives' quality of life can be strengthened through good communication characterized by openness and transparency. Relatives get a better quality of life when the patient's symptoms are alleviated. Having relatives by one's side at the end of life leads to a better quality of life for both relatives and patients.

Bakgrund: Palliativ vård definieras som vård i syfte att lindra lidande och främja livskvaliteten för patienter med progressiv sjukdom. Palliativa vården innefattar fysiska, psykiska, sociala och existentiella behov och bör även inkludera stöd till anhöriga. Vid palliativ vård i hemmet får anhöriga ta ett stort ansvar över vårdandet. Joyce Travelbee var en omvårdnadsteoretiker som arbetade utifrån ett mellanmänskligt förhållningssätt och belyser vikten av att bygga upp en tillitsfull relation mellan sjuksköterska, anhöriga samt patient. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa anhörigas upplevelser av palliativ vård av närstående i hemmet. Metod: Litteraturstudien har baserats på 12 primärstudier med kvalitativ ansats. Databaserna Cinahl och Pubmed har använts vid sökning av studier. Artiklarna har analyserats med stöd av Popenoe m.fl. (2021) analysmetod. Resultat: Tre huvudkategorier och sex subkategorier identifierades. Huvudkategorierna var Förändrad tillvaro (Ny roll som vårdansvarig och Moralisk handling), Känslomässigt påverkade (Emotionellt berörda och Ambivalenta känslor) och Behov av olika former av stöd (Existentiellt stöd och Varierat stöd av sjukvården och familj). Resultatet visade att de anhöriga upplevde att tillvaron förändrades när de tog på sig rollen som vårdgivare. De blev mycket känslomässigt påverkade och upplevde förbjudna tankar som ledde till skuldkänslor. Behov av stöd från sjukvården var en viktig aspekt och upplevdes ibland bristande. Trots svårigheter var det många som upplevde vårdandet som en positiv upplevelse och många menade på att de uppfyllde deras närståendes sista önskan i livet. Slutsats: Resultatet visar en stor variation av upplevelser av palliativ vård vilket belyser att det är viktigt att utföra en personcentrerad omvårdnad där även anhöriga är i centrum. / Background: Palliative care is defined as care with the aim of alleviating suffering and promoting the quality of life of patients with progressive disease. Palliative care includes physical, psychological, social and existential needs and should also include support for relatives. With palliative care at home, relatives have to take a great deal of responsibility for the care. Joyce Travelbee was a nursing theorist who worked from an interpersonal approach and highlighted the importance of building a trusting relationship between nurses, relatives and patients. Aim: The aim of the literature study was to shed light on relatives’ experience of palliative care by loved ones at home. Method: The literature study was based on 12 primary studies with a qualitative approach. The databases Cinahl and Pubmed have been used when searching for studies. The articles have been analyzed with the support of Popenoe et al (2021) analysis method. Result: Three main categories and six subcategories were identified. The main categories were Changed existence (New role as caregiver and Moral action), Emotionally affected (Emotionally feelings and Ambivalent feelings) and Need for different forms of support (Existential support and Varied support from the healthcare system and family). The results show that the relatives felt that their life changed when they took on the role of caregiving. They were very emotionally affected and experienced forbidden thoughts that led to feelings of guilt. The need for support from healthcare was an important aspect and was sometimes perceived as lacking. Despite difficulties, many experienced the care as a positive experience and many believed that they fulfilled their loved ones' last wish in life.  Conclusion: The results show a great variety of experiences of palliative care, which highlights that it is important to carry out a person-centered care where relatives are also at the center.

Denna uppsats skildrar synen på våld och kön och dess samband utifrån Europarådets konvention om avskaffande av våld mot kvinnor och våld i hemmet och Sveriges nationella strategi mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Genom att granska dessa teman i texterna ges en aning kring vilka perspektiv som texterna utgår ifrån. Valet av perspektiv och utgånspunkt när det kommer till att jobba med att bekämpa våld i nära relation är av stor vikt och kan vara avgörande i åtgärdernas effektivitet och träffsäkerhet. Våld i nära relation är ett väldigt komplext ämne som innehåller flera olika parametrar att ta hänsyn till och debatten om ur vilket perspektiv man bör se frågan ur har pågått under lång tid. För att kunna tillgodose de åtaganden som en ratificering av konventionen innebär bör det innebära att det krävs att anta ett samstämmigt eller i alla fall liknande förhållningsätt i frågan som det som framkommer i självaste konventionen. Uppsatsen har för avsikt att göra en bedömning om så är fallet med upprättandet av den nationella strategin. / This essay depicts the vision on violence and gender and the connections between them from the perspective of the Council of Europe Convention on preventing and combating violence against women and domestic violence and Swedens national strategy against mens violence against women and honour related violence and oppression. By reviewing these themes in these texts it will show an idea of what perspectives the texts assume. When it comes to working towards elimination of domestiv violence it is of great importance what kind of perspective that is choosen to work from and can be crutial to the actions effectivness and accuracy. Domestic violence is a complex subject and contains several diffrent parameters to take into account and the debate about what perspective to adapt has been going on for a long time. To be able to accommodate the commitments that a ratification of the convention implies the adoption of a unanimous or at least simiar approach in the matter as the convention should be needed. This essay aims to asses if thats the case with the national strategy.

Sveriges åldrande befolkning ökar, vårdbehovet blir större och vård i hemmet blir allt vanligare. Äldre patienter bor oftast kvar i sina hem trots närvaro av sjukdom vilket inte alltid är självvalt. Hemmet är en meningsfull plats där äldre patienter kan uppleva trygghet och hälsa när integritet och självbestämmande beaktas. Sjuksköterskan har en viktig roll i att utföra god vård och inneha ett följsamt förhållningssätt där patienten känner sig sedd och hörd för att mötet skall erfaras som vårdande. Syftet med litteraturstudien var att belysa äldre patienters upplevelser av det vårdande mötet med sjuksköterskan vid vård i hemmet. Metoden som har valts för denna studie är en litteraturöversikt där 12 kvalitativa artiklar noga har valts ut, analyserats och format ett slutgiltigt resultat. Resultatet visar på att hemmet och dess tillhörigheter är betydelsefullt samt att förbli självständig och att få vara delaktig i sin vård kan leda till en ökad autonomi. Att känna sig maktlös kan leda till känslor av frustration och utsatthet medan ett respekterande förhållningssätt från sjuksköterskan och en god kontinuitet kan skapa en trygg relation. Metoden i studien diskuteras baserat på de fyra begreppen: trovärdighet, pålitlighet, bekräftelsebarhet och överförbarhet. Huvudfynden som diskuteras utifrån resultatet är hemmets betydelse, att vara patient i sitt eget hem, delaktighet och utsatthet, sjuksköterskans förhållningssätt, en god relation och det vårdande mötet. / Sweden's aging population is increasing, and the need for care is growing. Home care is becoming increasingly common as older patients often stay in their homes despite the presence of illness which is not always a voluntary choice. Home is a meaningful place where older patients can experience security and health when integrity and self-determination are taken into account. The nurse has an important role in providing good care and having an adaptable approach where the patient feels seen and heard so that the encounter is experienced as caring. The aim of this literature review was to illuminate older patients' experiences of the caring encounter with the nurse during home care. The method chosen for this study is a literature review where 12 qualitative articles were carefully selected, analyzed, and shaped into a final result. The results show that the home and its belongings are significant, and that maintaining independence and being involved in one's care can lead to increased autonomy. Feeling powerless can lead to feelings of frustration and vulnerability, while a respectful approach from the nurse and good continuity can create a secure relationship. The method in the study is discussed based on the four concepts: credibility, dependability, confirmability, and transferability. The main findings discussed based on the results are the significance of home, being a patient in one's own home, involvement and vulnerability, the nurse's approach, a good relationship, and the caring encounter.

Bakgrund Våld i nära relationer är en global folkhälsofråga. Enligt en WHO-studie har många kvinnor runt om i världen blivit utsatta för olika former av våld från sina partners. Hälsa definieras på olika sätt. Inom vårdvetenskapen definieras hälsa som en balans mellan fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Våld kommer vidare i olika former och kan utövas fysiskt, psykiskt, sexuellt och ekonomiskt. Kvinnor är särskilt utsatta för sådant våld. Sjuksköterskor har en viktig roll i att upptäcka och stödja kvinnor som utsätts. Dock finns brister i sjuksköterskors kunskap och självförtroende när det gäller att hantera dessa situationer. Syfte Syftet var att belysa kvinnors hälsa efter att de blivit utsatta för våld av en partner. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt har genomförts baserat på 15 vetenskapliga artiklar, som omfattar såväl kvalitativa som kvantitativa ansatser. Artiklarna samlades in från databaserna PubMed och CINAHL genom att använda olika kombinationer av sökord. Artiklarna har alla blivit peer reviewed och genomgått en kvalitetsbedömning med de kriterier som fastställts av Sophiahemmet University för att utvärdera deras vetenskapliga klassificering och kvalitet. Resultat Resultatet sammanställdes under fyra huvudkategorier: fysisk-, psykisk- och social hälsa samt skadliga hälsobeteenden som konsekvens av partnervåld. Resultatet tyder på att våld i nära relation har konsekvenser för alla former av hälsa samt att det leder till skadliga hälsobeteenden. Kvinnans möjligheter att uppnå god hälsa försämras och risken att drabbas av ohälsa ökar av partnervåld. Slutsats Denna uppsats belyste kvinnors hälsa efter våld i nära relationer. Våldet har en negativ påverkan på fysisk, psykisk och social hälsa samt leder till ohälsosamt beteende. Alla inom vården bör kunna möta våldsutsatta kvinnor och erbjuda relevant hjälp och stöd. Denna litteraturöversikt hoppas kunna öka sjuksköterskors medvetenhet om våld i nära relationer och dess breda konsekvenser vilket är nödvändigt för upptäckt, förebyggande, kunskapsspridning och stöd till de drabbade kvinnorna. / Background  Violence in intimate relationships is a global public health issue. According to a WHO study, many women around the world have been exposed to various forms of violence from their partners. Health is defined in different ways. In nursing science, health is defined as a balance between physical, mental and social well-being. Violence comes in different forms and can be practiced physically, psychologically, sexually and financially. Women are particularly vulnerable to such violence. Nurses have an important role in detecting and supporting women who are exposed. However, there are gaps in nurses' knowledge and self-confidence when it comes to handling these situations. Aim  The aim was to shed light on women's health after being subjected to violence by a partner. Method  A non-systematic literature review has been carried out based on 15 scientific articles, which include qualitative as well as quantitative approaches. The articles were gathered from the PubMed and CINAHL databases by employing various combinations of keywords. The included articles have been peer-reviewed and subjected to a quality assessment using the criteria established by Sophiahemmet Univeristy for evaluating their scientific classification and quality. Results  The results were compiled under four main categories: physical health, mental health, social health, and harmful health behaviours as a consequence of partner violence. The results indicate that violence in a close relationship has several bad consequences on all types of health and that it leads to harmful health behaviour, which means that the abused woman cannot achieve good health. Conclusions  This essay highlighted women's health after intimate partner violence. The violence has a negative impact on physical, mental and social health and leads to unhealthy behaviour. Everyone in healthcare should be able to meet abused women and offer relevant help and support. This literature review hopes to increase nurses' awareness of intimate partner violence and its broad consequences, which is necessary for detection, prevention, knowledge dissemination and support for the affected women.

Barns utsatthet för våld i hemmet är ett samhällsproblem som skadar ett barn både fysiskt och psykiskt. Det blir därför av stor vikt att barn får det stöd och skydd som är nödvändigt. När viruset covid-19 bröt ut och orsakade coronapandemin påverkades stora delar av samhället, däribland barnen. Flertalet experter inom ämnet befarade att samhällsförändringarna orsakade av pandemin skulle förvärra våld i hemmet riktat mot barn. I efterhand råder det delade meningar om hur våldet föreföll sig där olika typer av undersökningar motsäger sig varandra. Detta arbete syftar till att undersöka hur yrkesverksamma på Barnahus och Polisen uppfattar de möjliga förändringar som coronapandemin medfört för barns utsatthet för våld i hemmet i Sverige. Detta undersöks med hjälp av frågeställningar; Hur uppfattar yrkesverksamma att förekomsten av våld och den form av våld som utövas mot barn förändrats under coronapandemin? och Vilka faktorer anses ha kunnat påverkat den möjliga förändringen?. Detta har undersökts genom en kvalitativ studie innehållande 7 semistrukturerade intervjuer med 10 yrkesverksamma inom Polisen och Barnahus. Den insamlade datan analyserades genom en tematisk analys där resultatet diskuteras i relation till tidigare forskning och rutinaktivitetsteorin av Cohen och Felson (1979). Studiens framträdande resultat tyder på en förhållandevis oförändrad lägesbild gällande barns utsatthet för våld i hemmet till följd av coronapandemin. Respondenterna presenterar även ett flertal faktorer som kan tyda på att deras upplevelser samt statistiken inte representerar den faktiska brottsligheten och att det finns ett stort mörkertal. / Children exposed to domestic violence is a societal issue causing physical as well as psychological harm for a child. Therefore, it is of great importance that a child is provided with the support and protection that is necessary. When the covid-19 virus caused the global pandemic, significant parts of the society were affected, including children. Various experts in the field feared that the societal changes caused by the pandemic would aggravate domestic violence directed towards children. In retrospect, the opinions are differing regarding the occurrence of domestic violence against children where various studies contradict each other. This study aims to examine how professionals at Barnahus and police perceive the conceivable changes the covid-19 pandemic has caused regarding domestic violence perpetrated against children. This is examined through the following research questions: How do professionals perceive that the prevalence of violence and the types of violence perpetrated against children have changed during the covid-19 pandemic? and What factors are considered to potentially have influenced this possible change? This has been examined through a qualitative study containing 7 semi structured interviews with 10 professionals working at Barnahus and the Police. The collected data was analyzed using a thematic analysis and the result was discussed in relation to the previous research and the routine activity theory by Cohen and Felson (1979). The prominent findings in this study suggests that the prevalence of violence against children remained relatively unchanged during the covid-19 pandemic. Respondents also highlighted several factors indicating that their conception, as well as statistics might not portray the actual crime rates which suggests that there may be underreporting. / <p>2024-01-12</p>

BakgrundAndelen äldre personer i världen kommer att öka, vilket medför ökat vårdbehov inom hälso- och sjukvården. Det kan komma att bli en utmaning för hälso- och sjukvårdspersonalen när äldre skall vårdas i sina hem, som då blir en arbetsplats. Detta kan innebära att den äldre inte kan kontrollera vad som sker i hemmet. Hälso- och sjukvårdspersonalen måste ta hänsyn till äldres integritet, behov och önskemål för att säkerställa äldres självbestämmande. SyfteSyftet var att belysa äldre personers upplevelse av självbestämmande vid vård och omvårdnad i det egna hemmet. MetodLitteraturstudien är utformad som en strukturerad litteraturöversikt där 13 artiklar av kvalitativ metod använts. Artiklarna är hämtade från databaserna CINAHL och PubMed. ResultatEtt tema och två huvudkategorier identifierades. Tema: Brist på personcentrerad vård påverkade självbestämmande/autonomi negativt och huvudkategorierna: Organisationsstrukturen skapade inte förutsättningar för personcentrerad vård och omvårdnad samt Personcentrerat arbetssätt hos vårdpersonalen inverkade på upplevelsen av självbestämmande. Båda kategorierna identifierades som de största orsakerna till upplevelsen av minskat självbestämmande. SlutsatsÄldre personer med vård- och omvårdnadsinsatser i hemmet upplever minskat självbestämmande. Självbestämmandet påverkas av organisationsstrukturen och av vårdpersonalens arbetssätt, bemötande och värderingar. Personcentrerad vård behöver tillämpas i större utsträckning för att säkerställa den äldres självbestämmande. / BackgroundThe number of older people will increase worldwide, which will lead to an increased need for healthcare. This may be challenging for healthcare personnel when the older person receives home-care as their home becomes a workplace. It may also mean that the older person is not in control of what happens in his or her home. Healthcare personnel must consider the older person’s integrity, needs and wishes to sustain self-determination. AimThe aim of this study was to illuminate older people’s experiences of self-determination receiving home-care. MethodThis literature study was designed as a structured literature review where thirteen articles using qualitative method were included. The articles were taken from the databases CINAHL and PubMed. ResultsOne theme and two main categories were identified. The theme: Lack of person-centred care negatively affected self-determination/autonomy, and the main categories: The organizational structure did not create the conditions for person-centred care and nursing and Person-centred care had impact on the experience of self determination. Both categories were identified as the main causes for experiences of diminished self-determination. ConclusionsOlder people with home health-care experience diminished self-determination. Impact on self-determination was caused by organizational structure, working and treatment and values amongst health-care personnel. There is a greater need for person-centred care to ensure self-determination.