Bakgrund: Palliativ vård ges allt mer i patientens hem och ska ske utifrån de fyra hörnstenarna. De fyra hörnstenarna innebär symtomlindring, samarbete, kommunikation och relation samt stöd. Sjuksköterskan har en stor roll inom den palliativa vården och ska arbeta utifrån det palliativa förhållningssättet. Närstående har en stor betydelse för patienten. Stöd i olika former ska finnas till närstående och patienten. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa närståendes upplevelser av palliativ vård i hemmet. Metod: En litteraturstudie gjord på fjorton kvalitativa studier och resultatet har analyserats utifrån femstegsmodellen. Sökningar av artiklar gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Resultat: Utifrån analys framkom det tre kategorier: Vara involverad i omvårdnaden, behovet av stöd och slutet på patientens liv. Ur kategorierna togs sex subkategorier ut: Relationen med sjuksköterskan, känslomässiga reaktioner med att bli vårdare, stöd från sjuksköterskan, stöd från familj och vänner, förbereda sig på patientens bortgång och upplevda känslor efter patientens bortgång. Konklusion: Närstående upplevde flera olika känslor och mötte flera utmaningar vid palliativ vård i hemmet. På grund av att det var en känslomässig omtumlande roll att bli vårdare var en god relation med sjuksköterskan och ett stort stöd betydelsefullt. En god relation med sjuksköterskan byggde på tillit och tilliten berodde oftast på sjuksköterskans kompetens. / Background: Palliative care is increasingly provided in the patient's home and should be based on the four cornerstones. The four cornerstones involve symptom relief, cooperation, communication and relationship as well as support. The nurse has a major role in palliative care and must work on the basis of the palliative care approach. Relatives are of great importance to the patient. It is important to keep in mind that there is support in various forms for relatives of the patient: Purpose: The purpose was to illuminate next of kins ́experiences of palliative care at home. Method: A literature study conducted on fourteen qualitative studies and the results were analyzed with the five-step model. The search for the articles were done in the databases Cinahl and PubMed. Results: Based on analysis, three categories emerged: Being involved in nursing, the need for support and the end of the patient's life. Six subcategories were taken from the categories: The relationship with the nurse, emotional reactions to becoming a carer, support from the nurse, support from family and friends, to prepare for the patient's death and perceived feelings after the patient's death. Conclusion: Relatives experience several different emotions and face several challenges in taking over the care of the patient. Because it is an emotionally changed role to become a caregiver, it is important that there is a good relationship with the nurse and great support. The relationship improves with greater trust. Trust to the nurse usually depends on the nurse's knowledge.

Matematik är ett debatterat ämne som diskuteras i såväl skolans och medias värld. Få andra skolämnen skapar så mycket känslor som detta ämne (Olèn, 2016). Detta arbete syftar till att undersöka attityder till matematik hos unga elever samt dess bakomliggande faktorer i den sociala närmiljön. Vidare ämnar även studien att undersöka om det förekommer skillnader i attityder på två grundskolor i Malmö med olika socioekonomiska förutsättningar. För att undersöka detta har en enkät blivit besvarad av elever i en klass från varje skola. Tidigare nationell och internationell forskning visar på elevers negativa attityder gentemot matematik. Trots det visar resultatet i denna studie att en majoritet av eleverna uttrycker positiva attityder oavsett socioekonomiska förutsättningar. Framträdande skillnader mellan skolorna är användandet av matematik utanför skolmiljön. Tendenser påvisar att vårdnadshavare med högre utbildning har en prevalens av att vara mindre involverade i elevers matematik-utveckling i hemmet, enligt elevernas uppfattning. Samma elever uttrycker i högre utsträckning att de sällan får hjälp i eller samtalar om matematik i hemmet. Däremot visar resultatet att de elever som uppgett att deras vårdnadshavare saknar utbildning på högskola eller universitet erbjuds mer stöttning genom hjälp och samtal om matematik i hemmet. Studiens resultat belyser att läroboken, av eleverna, anses utgöra en central roll i matematikundervisningen på båda skolorna. Övriga likheter uppvisas genom att samtliga respondenter anser att ämnet är viktigt och en majoritet uppger även att de vill fortsätta att arbeta i läroboken i matematikundervisningen. Det framgår av resultatet att en merpart av eleverna upplever att undervisningen utgörs av kommunikation i form av diskussion och samtal i tillägg till lärobokens centrala roll. Flera svar tyder också på att mottagarna av undervisningen uppfattar lektionerna som varierade. Studien visar vidare att lärare eller vårdnadshavare är de som, ur elevernas perspektiv, har störst inverkan på attityden till matematik. / Mathematics is a topic which is up for debate and discussion in school as well as the media. Few other educational subjects induces emotions in the same manner as mathematics. The purpose of this paper is to examine the attitude towards mathematics in young students and the underlying influences by the immediate social environment. Further, the papers intends to examine if there are differences in attitudes towards mathematics in two different elementary schools in Malmö, Sweden, with different socio-economic conditions. In order to examine the topic, a questionnaire has been conducted with one class from each school. Pre-existing national as well as international research indicates a negative attitude towards mathematics in students. In contrary to this, the results of this study concludes a majority of the students expresses positive attitudes on the subject regardless of socio-economic basis. Augmented differences between the two schools are found to be in the use of mathematics outside of the educational environment. There are tendencies at display which indicates parental guardians with higher education are prevalent to be less involved in the students development in mathematics at home, according to the students perception. To a higher extent, the same students expresses that they receive less assistance or discussion regarding mathematics at home. On the contrary, the result indicates that students who stated their parental guardians lack higher level education such as a university degree receives more support through assistance and discussion regarding mathematics at home. The result illustrates that the textbook is, by the students, perceived as a central role of the mathematical education on both schools. Other similarities are at display through the fact that all respondents are of the opinion that mathematics is an important subject and a majority of them reports that they would like to continue working in the text book during mathematics education. It also apparent from the result that a majority of the students experience that the learning is conducted through communication in the form of discussion and conversation in addition to the central role of textbooks. Several answers also indicates that the recipients of the education acknowledges the classes or lessons as varied. Further, the study demonstrates that teachers or parental guardians are the ones, out of the students perspective, who implicates the students attitude towards mathematics the most.

Denna studie syftar till att undersöka hur pedagoger kan närma sig begreppet religionsfrihet i förhållande till barn i förskolan. Jag har undersökt i vilka omsorgssammanhang pedagoger väljer att handla efter vårdnadshavares önskemål baserade på religiös trosåskådning, barns önskemål eller de styrdokument verksamheten vilar på. Arbetet har utgått från följande frågeställningar:•Hur kan pedagoger tolka begreppet religionsfrihet i förskolan och vad anser pedagoger att denna tolkning kan ha för påverkan på den vardag barn får på förskolan? •I vilka omsorgssammanhang väljer pedagoger att handla efter styrdokument, barns önskemål eller vårdnadshavares önskemål gällande barnet?Genom kvalitativa forskningsmetoder i form av semistrukturerade samtalsintervjuer där fyra aktiva pedagoger dels blivit givna tre omsorgsetiska dilemman såväl som intervjufrågor har undersökningen utförts. Respondenternas intervjusvar har analyserats utifrån ett omsorgsetiskt perspektiv med modelling, dialouge och natural caring som centrala begrepp.Studiens redovisar att pedagoger tolkar barns rätt till religionsfrihet i förskolan som barns rättighet att tro på vad de vill. Trots detta pekar studien på att pedagoger i somliga fall bemöter barn utifrån vårdnadshavares religiösa trosåskådningar. Studien redovisar att detta även sker i de fall då barn uttrycker en önskan om ett annat slags bemötande. Barns religionsfrihet blir alltså i vissa fall ekvivalent med att de blir bemötta utifrån den religion som råder i deras hem. Studien hänvisar även till att pedagoger i några omsorgsetiska fall väljer att handla efter vad de anser gynnar barn samt hur detta bemötande kan variera. Avslutningsvis diskuterar jag studiens yrkesrelevans, metodval och ger förslag på framtida forskning gällande ämnet.

Bakgrund: När en människa hamnar i livets slutskede har vården ett ansvar att vårda hela människan, där både fysiska, emotionella och psykosociala behov ska tillgodoses. Här är det viktigt att distriktssköterskorna i hemsjukvården har den erfarenhet och kompetens som behövs, för att se till patientens alla behov och lindra lidande i livets slutskede. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att ge palliativ vård i hemmet Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod med induktiv ansats där åtta distriktssköterskor intervjuades. Materialet analyserades sedan med  deskriptiv innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier och tio underkategorier identifierades i studien. De fyra kategorierna var; Att värna om patienten och närstående i den framkom det att distriktssköterskorna värnade om patienten och familjen för att den palliativa vården skulle bli så bra som möjligt. Emotionell påverkan visade att distriktssköterskorna gav mycket av sig själva, blev emotionellt påverkade och var i behov av att kunna bearbeta och hantera de känslor som uppkom. I Värdet av kunskap framkom att distriktssköterskorna behövde kompetens och erfarenhet för att kunna ge en god vård och klara av att hantera situationer som uppkom. I Organiserad samverkan i palliativ vård belystes vikten av att ha en bra organisation runt sig, där professionerna arbetade i team och kunde stötta och dela sina erfarenheter med varandra. Slutsatser: Distriktssköterskorna i studien beskrev sina erfarenheter från olika perspektiv. I studien framkom att det fanns ett behov av mer teoretisk och praktisk kunskap och ett ökat samarbete mellan olika professioner för att kunna utföra en bättre palliativ vård.

Bakgrund: En sjukdom som är obotlig benämns som palliativ vård och det är något som alla individer har rätt till att få. Syftet med palliativ vård är att lindra patientens lidande och ge en så bra livskvalitet som är möjligt. Sjuksköterskan är omvårdnadsansvarig och vid palliativ vård krävs ett holistiskt och humanistiskt synsätt där omvårdnaden av hela människan och anhöriga är essentiellt. Palliativ vård kan ges på olika platser, bland annat på sjukhus, ordinärt boende eller särskilt boende och allt fler väljer att vårdas palliativt i hemmet. Det förekommer olika utmaningar inom den palliativa vården i hemmet, bland annat utmaningar med missnöjda anhöriga, hög arbetsbelastning, brister i arbetsmiljön och brister inom samverkan inom teamet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka omvårdnadsrelaterade utmaningar inom palliativ vård i hemmet med fokus på sjuksköterskors erfarenheter och känslor. Metod: En litteraturstudie har genomförts, där databaserna Cinahl, PubMed och Psycinfo har använts för att hitta empiriska studier med kvalitativ ansats som skulle besvara syftet, 14 studier kom att användas. Kvalitetsgranskning skedde utifrån SBU kvalitetsgranskningsmall för kvalitativa studier. Analys av studierna skedde utifrån metodboken av Friberg F, 2017. Resultat: Det skapades tre huvudteman: emotionella utmaningar, samarbete i team och organisatoriska utmaningar. Utifrån de tre huvudtemana skapades nio subteman: personlig utmaning, anhöriga, etiska dilemman, hierarki, kommunikation, stöttning inom teamet, tidsbrist, bristande kunskap och miljö. Konklusion: Sjuksköterskors erfarenhet visade att det förekom flertal omvårdnadsrelaterade utmaningar inom palliativ vård i hemmet. Några av dessa utmaningar var etiska dilemman, bristande stöttning inom teamet och bristande kunskap, och alla dessa kom att påverka sjuksköterskornas omvårdnadsarbete i negativ bemärkelse. / Background: Palliative care is when a disease is terminal, and it is a personal right to receive palliative care when needed. The purpose of palliative care is to ease the patients suffering and to promote a high quality of life. The nurse has a responsibility for the patient's care and should have a holistic and humanistic view and approach, both to the patient and the patient's relatives. Palliative care can be given in different places, inter alia in hospital settings, retirement homes and in the patient’s own home and more people prefer to be treated with palliative care in the home today. There are different challenges when giving palliative care at home, e.g with disgruntled relatives, high workload and deficits in the cooperation within the team. Aim: The aim of this literature review was to examine care-related challenges within the palliative care in the patient's home, with focus on the nurse’s experiences and emotions. Method: A literature review was done with a qualitative approach. The database used was Cinahl, PubMed, Psycinfo. 14 empirical studies have been used and were analyzed with SBU template for qualitative studies. Thereafter Friberg F, 2017 was used to analyze the results.Results: Three main themes emerged: emotional challenges, cooperation in team and organizational challenges. The main themes have nine sub themes: personal challenges, relatives, ethical dilemmas, hierarchy, communication, support within the team, insufficient knowledge, lack of time and environment. Conclusion: The nurses' experiences showed that there exist several challenges in palliative care at the home. Some of these challenges were: ethical dilemmas, lack of support in the team and lack of knowledge. All of these challenges affected the care that the nurses gave in a negative way.

Bakgrund: Runt 30 procent av alla kvinnor som någon gång varit i en relation har utsatts för våld. Våld är ett samhällsproblem som växer globalt sett och kan bidra till bristande hälsa och minskat välmående hos kvinnan. Syfte: Få en djupare förståelse kring hur omhändertagandet av våldsutsatta kvinnor ser ut inom vården samt kvinnors upplevelser av vårdpersonalens bemötande efter att ha berättat om våldet. Metod: En litteraturstudie med systematisk sökning och innehållsanalys av kvalitativa studier. Resultat: Två huvudkategorier identifierades: Omhändertagande och Kvinnors erfarenheter med två respektive tre underkategorier. Åtgärder består till största del av att remittera kvinnan vidare till andra instanser. Det finns en stor brist på utbildning och kunskap hos vårdpersonal i att bemöta och ge ett adekvat omhändertagande av våldsutsatta kvinnor. Kvinnors erfarenheter av bemötande varierar stort. En del uppger att de blivit bemötta med empati, blivit tagna på allvar och tilläts prata om våldet medan andra blivit skuldbelagda, dömda och förminskade. Barriärer som motsätter att kvinnorna berättar om våld kan vara brist på tillit, rädsla för att bli skuldbelagda och dömd, att våldsutövaren ständigt närvarar samt ekonomiska hinder. Slutsats: Det finns behov av ytterligare forskning kring omvårdnadspersonalens befintliga utbildning samt kvinnors behov vid bemötande. / Background: About 30 percent of all women who have ever been in a relationship have been subjected to violence. Violence is a societal problem that is growing globally and can contribute to poor health and reduced well-being in women. Aim: The aim of this literature review was to gain a deeper understanding of how women are treated in the health care services, and the experiences women have with health care personnel after the disclosure of violence. Method: A literature search was conducted alongside content analysis of qualitative research. Results: Two main themes were found: Care and Women’s experiences’, two respectively three subcategories. Action mainly consists of referring the women on to other agencies. There is a great lack of training and knowledge among healthcare professionals in responding to and providing adequate care for abused women. Women’s experiences of treatment vary highly. Some state that they’ve been treated with empathy, been taken seriously and allowed to talk about the violence, whilst others have been blamed, judged and reduced. Barriers that prevent women from disclosing about violence can be lack of trust, fear of being blamed and judged, the perpetrator may be constantly present or financial obstacles. Conclusion: There is a need for further research on the existing training of nursing staff and the needs of women in treatment.

Bakgrund De flesta sjuksköterskor kommer under sitt yrkesliv komma i kontakt med döende patienter, varav flertalet önskar att dö hemma. Därför är kunskap om palliativ vård viktigt. Den palliativa vården bör bedrivas med ett holistiskt synsätt där patient, närstående och vårdpersonal ses som en enhet. Likt Martinsens omvårdnadsteori är den palliativa vårdens kärna att lindra lidande och öka patientens välbefinnande. Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelser vid palliativ omvårdnad i hemmet. Metod Designen var en litteraturöversikt där både kvalitativa och kvantitativa originalartiklar användes. Artikelsökningarna genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL i april 2020. Totalt 18 artiklar publicerade mellan år 2010–2020 inkluderades i litteraturöversiktens resultat. Samtliga artiklar har kvalitetsgranskats med Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag och analyserats med integrerad analysmetod. Resultat Majoriteten av studierna visade att patienterna värdesätter kontinuitet, kompetens och tillgänglighet. Även patienternas egen och närståendes delaktighet i vården omnämns i flertalet studier som både positiva och negativa upplevelser. Huvudfynden i litteraturöversikten presenterades som fyra teman med utgångspunkt i patienternas upplevelser av hemsjukvårdsteamet och insatsernas påverkan på vardagslivet, känslomässiga upplevelser och betydelsefulla faktorers inverkan, det sociala samspelet och att leva med närvaro av sjukdom och död. Slutsats I denna litteraturöversikt presenterades patienters upplevelser vid palliativ vård i hemmet. Gemensamt för flertalet studier var att patienterna uppskattade kompetens, kontinuitet, engagemang och tillgänglighet. Resultatet visar att alla deltagande patienters upplevelser är subjektiva och individuella upplevelser, men har utgångspunkt i samma teman. Det är viktigt att inte bara utföra palliativ hemsjukvård efter arbetsplatsens dagliga rutiner och riktlinjer, utan se till patienten och framförallt individen som vårdas.

Bakgrund  Som sjuksköterska är det i princip oundvikligt att inte komma i kontakt med döende patienter någon gång under sitt yrkesliv. Flertalet patienter önskar i dagsläget att få spendera sin sista tid i livet i sitt eget hem. Kunskap om den palliativa vården är därför viktigt, inte minst för patientens närstående som ofta har en stor roll vid palliativ hemsjukvård. Palliativ vård skall bedrivas i samråd med patient och om möjligt även dess närstående. Att vara vårdande närstående kan vara mycket påfrestande och det är därför viktigt att hälso- och sjukvård erbjuder gott stöd till de närstående. Rehnsfeldts omvårdnadsbegrepp ömsesidighet är ett viktigt begrepp inom den palliativa vården och sjuksköterskan har en stor roll i främjandet av ömsesidighet i relationen med de närstående samt patienten.   Syfte Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av palliativ vård i hemmet. Metod Designen var en litteraturöversikt där både kvalitativa och kvantitativa originalartiklar inkluderades. Artikelsökningarna skedde i databaserna CINAHL och PubMed i september 2020. Totalt inkluderades sexton vetenskapliga artiklar i litteraturöversiktens resultat, tio kvalitativa respektive sex kvantitativa, som var publicerade mellan år 2010–2020. De sexton inkluderade artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet högskolas bedömningsunderlag för vetenskapliga artiklar och analyserades utifrån integrerad analysmetod. Resultat Litteraturöversiktens huvudfynd presenterades utifrån tre kategorier med utgångspunkt i Närståendes upplevelser av att leva i närhet till sjukdom och död, Närståendes upplevelser av stöd och Närståendes upplevelser av den sena palliativa fasen. Majoriteten av studierna visade på att närstående upplevde en stor känsla av ansvar och att de var i behov av stöd från personer i sin närhet, antingen sjukvårdspersonal eller andra närstående. Studierna i resultatet belyste även vikten av god information under hela palliativa vårdtiden. Slutsats Gemensamt för flertalet studier var att det var viktigt med gott stöd. Stödet kom inte alltid från sjukvården utan kunde komma från andra närstående men gemensamt var att de närstående då kunde uppleva en känsla av ömsesidighet. Det är viktigt att involvera närstående i den palliativa hemsjukvården men det är samtidigt viktigt att inte lägga ett för stort ansvar på den närstående så det inte blir till en börda. / Background As a nurse, it is basically inevitable to not encounter dying or death at some point throughout the professional career. Many patients express a wish to die in their own home. Therefore, knowledge of palliative care is important, not least for the patient's close/extended family, who often play a major role in palliative home care. Palliative care must be provided in consultation with the patient and, if possible, also with their family. Being a family caregiver can be very stressful and it is therefore with utmost important that health care providers offer support to the family caregiver. Rehnsfeldt's concept of mutuality is an important concept in palliative care and the nurse has a major role in promoting mutuality in the relationship with the family caregiver and the patient. Aim The aim was to describe relatives’ experiences of palliative homecare. Method The study design was a literature review, where both qualitative and quantitative original articles were included. The databases CINAHL and PubMed were in September 2020, used for finding articles. A total of sixteen scientific articles were included in this literature review’s results. Ten of the articles were qualitative studies and six where quantitative studies, all of which were published sometime between 2010–2020. The sixteen included articles were reviewed using Sophiahemmet University's quality control guidelines for scientific articles and then an integrated analysis method was performed. Results The literature review's main findings were presented in three categories which were; Relatives' perceptions of living close to illness and death, Relatives' perceptions of support and Relatives' perceptions of the late palliative phase. Most of the studies showed that the close/extended family member felt a great sense of responsibility and that they were in need of support from people in their vicinity, either from professional carers or from close/extended family. The studies in the results also highlighted the importance of good information throughout the palliative care period. Conclusions Common to most of the studies was the importance of adequate support to the relatives. The support did not always origin from healthcare professionals but could just as well origin from their relatives or friends. The common denominator was that the relatives through that the feeling of adequate support could lead to a sense of mutuality and belonging. It is important to involve the relatives in the palliative home care, but it is also important not to place too much responsibility on them so that the palliative home care does not become a burden.

Digitization has in many ways reformed how reading as an activity can be carried out. The effects of reading with other senses than merely eyesight and from other text carriers than printed paper are still being investigated by researchers. At the same time, reports indicate that children are being read to less frequently and there are worries that reading comprehension in children is decreasing as a result. The current pilot study set out to investigate shared reading practices of Swedish parents of preschool aged children in terms of what motivated and hindered shared reading among parents and toddlers as well as for what purposes and at what times of the day reading took place and what reading formats were typically used. A quantitative method was used in the form of a questionnaire and respondents were approached using a convenience sample. The study found reading to be an engaging topic among the respondents who frequently read to their children although with a somewhat traditional approach where reading happened in evenings and printed format was used. A careful attitude towards alternative reading activities and digital formats was seen and while many parents stated that interaction and response to reading happened the view on reading as a pre-bedtime activity might be limiting. Based on the results, a number of suggestions with regards to reading promotion activities focused on interaction and possibilities with digital reading as well as professional development for librarians are made.

The purpose of this study is to examine if gender differences regarding the effect of experiencing domestic violence among children exists and how this field can be comprehended in the light of different perspectives on gender and with social learning theory. A literature review was chosen as the mean for achieving this. The process of collecting articles resulted in the finding of 31 peer-reviewed articles. The compilation of the articles shows varying results and different perspectives on gender differences. Three themes materialized during the compilation of the articles, ”the cycle of violence and the social construction of gender”, ”externalizing and internalizing” and ”behavioral problems and psychological difficulties”. Some scientists have concluded that no gender differences can be found in relation to the three themes. The majority of these articles does however conclude that gender differences exist, and that they can be explained through different theoretical perspectives. The results of this study have been analyzed using gender theories and the theory of social learning. Using these theories in tandem has revealed the different reasons behind the gender differences, both on micro as well as macro levels. / Syftet med denna uppsats är att undersöka om könsskillnader finns i hur barn påverkas av att uppleva våld i hemmet samt hur detta område förstås med hjälp av olika perspektiv på genus samt social inlärning, en litteraturöversikt har därmed valts som uppsatsens metod. Artikelsökningen för litteraturöversikten resulterade i 31 vetenskapligt granskade artiklar. Kartläggningen av dessa artiklar har visat att forskare fått varierande resultat samt utgått från olika teoretiska perspektiv gällande om könsskillnader finns i hur barn påverkas av att uppleva våld i hemmet. Kartläggningen av artiklarna påvisade tre olika teman i artiklarna, “våldscykeln och könskonstruktion”, “externalisering och internalisering” samt “beteendeproblematik och psykiska svårigheter”. Några forskare har kommit fram till att det inte existerar könsskillnader i relation till dessa tre teman. Majoriteten av artiklarna har kommit fram till att det finns könsskillnader i relation till dessa tre teman, och dessa könsskillnader kan förklaras och förstås ur olika teoretiska perspektiv. Resultatet har analyserats med hjälp av genusteorier samt den sociala inlärningsteorin, och har visat orsaksförklaringar till könsskillnader på både mikro- samt makronivå.