Barn som upplever våld i hemmet ses som ett samhällsproblem då det kan leda till negativa konsekvenser för både individ och samhälle. Det uppges finnas ett stort mörkertal kring barn som utsätts för våld i hemmet. Skolplikten i Sverige gör att de flesta barn spenderar mycket tid i skolan vilket ger skolkuratorerna en chans att upptäcka och arbeta med dem. Tidigare forskning belyser att bristen på kunskap kanha stor påverkan för barnen, att skolans arbete är en viktig del, att skolkuratorns rollär komplex. Det är viktigt att barn får prata om sina upplevelser och relationsskapandet är en stor del i att kunna ge stöd.Studien syftade till att undersöka skolkuratorers upplevelser av mötet med barn som misstänks uppleva eller har upplevt våld i hemmet. Syftet var även att undersöka hur skolkuratorer upplever sina möjligheter att stötta dessa barn genom socialpedagogiskt arbete. Utifrån en kvalitativ ansats har vi utfört fem semistrukturerade intervjuer med skolkuratorer från olika delar av Sverige, dessa arbetade med barn mellan åldrarna 6 och 19. Alla hade högskoleutbildning som var relevant inom socialt arbete. Resultatet visade att många av dem arbetade på likvärdigt sätt i mötet med dessa barn. Skolkuratorernas upplevelser av vad som var betydelsefullt för att genom socialpedagogiskt arbete stötta dessa barn beskrevs likvärdigt. Det som framkom viktigt var, tillgänglighet, ärlighet, relationsskapande, kunskap, förståelse och att utgå från barnet. I diskussionen kom det fram att skolkuratorerna arbetar likvärdigt och mycket med relation och tillgänglighet. Det betydelsefulla var att vara tydlig med sina intensioner för trygghetsskapande. De hinder vi förväntade oss upplevde skolkuratorerna inte som hinder. Däremot kunde sekretessen vara ett hinder om det inte fanns samtycke.

No description available.

Bakgrund: Våld mot barn har visat sig vara ett stort samhällsproblem. Alla barn ska, enligt barnkonventionen, skyddas mot alla former av våld. Trots detta är våld vanligt förekommande i många hem. Syfte: Syftet med examensarbetet var att belysa hur våld i hemmet påverkar barns psykiska hälsa.Metod: Metoden som användes i detta examensarbete var en systematisk litteraturöversikt. Efter att de systematiska sökningarna hade gjorts inkluderades tio vetenskapliga artiklar. Dessa genomgick först en kvalitetsgranskning, därefter gjordes en tematisk analys för att slutligen sammanställa resultaten i teman och underteman. Resultat: Resultatet presenterades i två teman varav två underteman. I dessa redovisades barns känslor, tankar och beteenden till följd av våldsexponeringen. Vidare beskrivs våldets indirekta konsekvenser för barn och slutligen psykiatriska diagnoser. Slutsats: Våld i hemmet kan ha en stor påverkan på barns psykiska hälsa. Det kan ge komplexa diagnoser eller olika typer av beteendeproblematik. Våld (i hemmet) kunde även vara en orsak för att drabbade barn kände en svårighet för att skapa och upprätthålla relationer till andra barn och vuxna. / Background: Violence against children has proven to be a major social problem. All children must, according to the Convention on the Rights of the Child, be protected against all types of violence. Despite this, violence was common in many homes. Aim: The aim of the study was to explore how domestic violence affects children's mental health. Method: A systematic literature review was used as a method in this thesis. After the systematic searches were done, ten scientific articles were included. These first underwent a quality review, then a thematic analysis was made to finally compile the results into themes and subthemes. Results: The results were presented in two themes of which two subthemes. In these themes, children's feelings, thoughts and behaviors because of exposure to domestic violence were reported. Furthermore, the indirect consequences of violence for children and finally psychiatric diagnoses are described. Conclusion: Domestic violence can have a major impact on children's mental health. It can give complex diagnoses or different types of behavioral problems. Domestic violence could also be a reason why affected children felt difficulty in creating and maintaining relationships with other children and adults.

Denna litteraturstudie syftar till att utforska konsekvenserna av våld i nära relationer förbarn som bevittnar det, samt vilka insatser och stöd som erbjuds till dessa barn.Genomförandet av studien involverade en kvalitativ systematisk litteraturgenomgångdär elva relevanta artiklar valdes för att besvara studiens syfte. Resultaten visar att våld inära relationer är ett bekymmersamt samhällsproblem som har allvarliga konsekvenserför barnen som utsätts för det. Utöver de omedelbara fysiska och emotionella skadornakan barnen också uppleva långsiktiga effekter på sin hälsa, välbefinnande ochlivschanser. Studien pekar på behovet av att förbättra systemprocesser och samarbetemed externa organisationer för att erbjuda ett omfattande stödnätverk för barn ochfamiljer påverkade av våldet. Studiens slutsats betonar behovet av ökad medvetenhetom de kortsiktiga och långsiktiga konsekvenserna av våld i hemmet för barn. Det ärviktigt att erbjuda tillräckligt stöd för att främja deras välbefinnande och framtidautveckling. Detta kräver en framåtblickande strategi för att förbättra situationen för barnsom bevittnar våld i hemmet.

Bakgrund Palliativ vård är en vårdform som ska lindra lidande och förbättra livskvalitén hos patienter och anhöriga när sjukdom inte längre går att bota och livet går mot sitt slut. Palliativ vård utgår från ett helhetsperspektiv (holism). Det finns en ojämlikhet i tillgänglighet till palliativ vård globalt, då endast en liten andel av de med palliativa vårdbehov får detta tillgodosett. Det blir allt vanligare med palliativ vård i hemmet. Studier visar på bristfällig forskning av patienters upplevelser av denna vårdform. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att undersöka patienters upplevelser av palliativ vård i hemmet. Metod En litteraturöversikt med systematisk ansats genomfördes i tre databaser; PubMed, CINAHL Complete och Nursing & Allied Health Premium. Femton vetenskapliga artiklar med kvalitativ data valdes ut och analyserades med Thomas och Hardens tematisk analys. Resultat Resultatet visade att hemmet är en viktig plats för patienter med palliativa vårdbehov för att öka välbefinnande och även öka möjlighet till närhet till anhöriga. Hemmet bidrog till normalitet och oberoende trots svår sjukdom. Det framkom att vården i hemmet kunde upplevas både trygg och otrygg beroende på hur vården var organiserad. Patienterna hade en oro för att svårbehandlade symtom skulle uppstå i hemmet eller att de skulle vara en börda för anhöriga. Det var viktigt för patienterna att ha en god relation till hälso- och sjukvårdpersonalen. Det framkom att patienters emotionella behov blev otillräckligt bemötta. Slutsats Hemmet är en viktig plats för patienter med palliativa vårdbehov. När vårdpersonalen samordnar vården och har ett gott bemötande ökar patienters trygghet och välbefinnande. Alla patienter bör få tillgång till palliativ vård av god kvalitet vid livets slut. Mer forskning behövs som belyser patientperspektivet inom denna kontext. / Background Palliative care is a form of care that is supposed to ease suffering and enhance patients and relatives’ quality of life during terminal illness at the end of life. There is an inequality in access to palliative care worldwide, since only a few of those in need receive it. It´s becoming more and more common with palliative home care. Studies show that there is a lack of knowledge about patients experience of this form of care. Aim The aim of the literature review was to explore patients’ perspective of palliative home-based care. Methods A literature review with a systematic approach were performed in three databases: PubMed,CINAHL Complete and Nursing & Allied Health Premium. Fifteen scientific articles of qualitative data were selected and analysed through three steps based on Thomas and Hardens thematic synthesis. Results The result showed that the patient´s home is an important place for terminally ill patients since it enhanced their wellbeing their ability to be close to relatives. Being at home also gave a sense of normality and independence despite severe illness. Home-based palliative care could be perceived as both safe but also unsafe depending on how well the care was organized. Patient´s worried that intractable symptoms would occur in their home or that they would be perceived as a burden to their relatives. It was important for patient´s to establish a good relationship with the healthcare professionals. Sometimes the patient´s emotional needs were insufficient met. Conclusions The patients home seem to be an important place for patients with palliative needs. When the health care staff coordinates care and have a friendly reception it increases the patients’ security and well-being. All patients should have access to palliative care of good quality at the end of life. More research reflecting the patient’s perspective in this context is needed.

Bakgrund Allt fler personer väljer att leva sin sista tid i livet i hemmet och att även avlida där. För att kunna göra detta är närståendes deltagande avgörande och deras vårdinsatser är väsentliga för att möjliggöra palliativ vård i hemmet. Stöd till närstående är en naturlig del av ramverken för palliativ vård. Syfte Att beskriva närståendes upplevelser av att vårda en familjemedlem vid livets slutskede i hemmet. Metod En strukturerad litteraturöversikt med inslag av systematisk översiktsmetodologi genomfördes för att identifiera relevant forskning publicerad åren 2014 till 2024. Tolv artiklar med kvalitativ ansats valdes ut och analyserades genom en sammanställning av likheter och skillnader. Utifrån detta formades fyra olika teman som därefter delades in i underkategorier. Resultat Närstående försummar sig själva och prioriterar den döende personens behov, vilket leder till ett komplext samspel av känslor och utmaningar som påverkar deras välbefinnande. Att anta rollen som närståendevårdare kan utlösa förändringar i relationer och konflikter i familjen. Resultaten betonar närståendes behov av kunskap och stöd. Slutsats Genom att identifiera utmaningar som närstående står inför och tillgodose deras behov kan sjuksköterskor och beslutsfattare genomföra förändringar för att förbättra närståendestödet och främja meningsfull vård i livets slutskede. / Background More people are choosing to spend their final days at home and pass away there. The involvement of loved ones is crucial to enable home-based palliative care, with their caregiving efforts being essential. Supporting loved ones is inherent in palliative care frameworks. Aim This literature review aims to describe the experiences of family caregivers providing end-of-life care to a family member at home. Method A structured literature review with elements of systematic review methodology was conducted to identify relevant research published from 2014 to 2024. Twelve articles with a qualitative approach were selected and analyzed through a synthesis of similarities and differences. Based on this, four distinct themes were formulated, which were then further divided into subcategories. Results Caregivers often prioritize the needs of the dying over their own, leading to complex emotions and challenges that affect their well-being. Assuming the caregiving role can also impact relationships and lead to conflicts within the family. The findings emphasize the importance of knowledge and support for family caregivers. Conclusions By identifying challenges faced by caregivers and addressing their needs, nurses and policymakers can implement changes to enhance caregiver support and promote meaningful end-of-life care.

The aim of this study was to identify differences in how the service respite care in ordinary housing is offered to people who are caring for or supporting relatives with dementia in nine municipalities in a region in southern Sweden. The study has focused on organizational factors that may affect the use of the service and the theoretical aspects of professional discretion and assessment principles in social work. To examine this, data was collected from a semi-structured survey (n = 59) directed to assistance officers and chief managers. Secondary quantitative data from a mapping of the nine municipalities support for people with dementia and their relatives was also included in the study. The methods used to analyse data were statistical analysis and quantitative content analysis. The span between equal and individual care have been studied to gain perspective on how local assistance officers and chief managers can adapt the availability and configuration of the service, in relation to the guidelines and the individual's needs. The results of the study show that there are differences in how municipalities offer respite care in ordinary housing for the informal carers and on what grounds they have access to it. There are also differences in the range of the service in some of the municipalities. Respondents estimate that they have wide professional discretion to adapt the service to individual needs, while they feel that the municipality's guidelines should be followed. Furthermore, the results show that use of the service is relatively low in the studied municipalities. To increase the use, respondents believe that security, confidence and trust are especially important in the relationship between the staff in home care services and the carers.

Bakgrund: Den geriatriska patienten bor i allt större utsträckning i det egna hemmet, trots multisjuklighet, vilket ställer stora krav på sjukvården. Modellen Comprehensive Geriatric Assessment  innebär helhetsbedömning av den geriatriske patientens behov och multiprofessionellt teamarbete. ALMA-teamet i västra Region Östergötland är ett sådant team som vårdar äldre patienter med komplexa vårdbehov i hemmet.  Syftet med studien var att utifrån närståendes erfarenhet och upplevelse beskriva den vård som deras anhöriga fått av ALMA-teamet i ordinärt boende.  Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer som analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys, och totalt intervjuades tolv närstående. Resultat: De närståendes erfarenheter var att ALMA-teamets hembesök gjorde vården mer lättillgänglig för patienterna, samt besparade dem besvärliga resor och långa väntetider i sjukvården. Det kunde vara tryggt att få vara hemma och ha tillgång till avancerad vård i samarbete med kommunal hemsjukvård. Gemensamma besök av ALMA-teamet och Hemsjukvården kunde både upplevas som en trygghet med samlad kompetens eller att det blev rörigt, framförallt med närvarande studenter. Det fanns hos de närstående en önskan om att ALMA-teamet skulle finnas kvar och utökas, både regionalt och nationellt. Slutsatsen är att det upplevdes positivt att vårdas i det egna hemmet och slippa resor och väntetid i sjukvården.

Bakgrund: Det finns ett ökat behov av närstående, som vårdar den palliativa patienten i hemmet. Antalet vårdplatser inom slutenvården har minskat och andelen äldre ökar i befolkningen. Det palliativa teamet är av betydelse som stöd till närstående i hemmet i vården av den palliativa patienten. Syfte: Att kartlägga närståendes beskrivning av det stöd de fått från palliativa teamet under den tid de vårdade den palliativa patienten i hemmet och vilka förslag till förbättringar anger närstående, som skulle kunna stärka stödet från det palliativa teamet.Metod: En kvantitativ och kvalitativ registerstudie. Data hämtades från Svenska palliativregistrets (SPR) närståendeenkät, bearbetad av SPRs registerhållare och översänts till författaren i Microsoft Exelfil. Deskriptiv analys med frekvensberäkningar, procent samt medelvärde, standardavvikelse och variationsvidd. Kvalitativ data med närståendes kommentarer analyserades med summativ innehållsanalys. Nyckelord räknades och därefter genererades fem koder. Samtliga närståendes kommentarer i citat har redovisats med följande fem koder; informationsbehov, kommunikation och dialog, stödinsatser, närståendes ansvar och anpassad vårdnivå. Resultat: Majoriteten av närstående var nöjda med stödet de fått från palliativa teamet och med information om efterlevandesamtalet, var de skulle vända sig i en akutsituation, närståendepenningdagar, vem som är den patientansvarige läkaren under den palliativa patientens sista dagar i livet och hur få tag på denne vid behov och förväntat dödsfall. De förslag på förbättringar som närstående redovisade var; förbättringar om ett ökat informationsbehov, bättre kommunikation och dialog, stödinsatser, närståendes ansvar och vårdnivå för den palliativa patienten. Konklusion: Majoriteten av närstående var nöjda med det stöd de fått från palliativa teamet under tiden de vårdade den palliativa patienten i hemmet. De förslag på förbättringar, som närstående angav omfattade behov för ökad information, bättre kommunikation, stödbehov och anpassad vårdnivå för den palliativa patienten. / Background: There is an increased need for caregivers to provide in home care for the palliative patient. The number of hospital beds have decreased and the proportion of elderly in the population is expected to increase. The palliative team has an important role in providing support for the palliative patient and their caregivers during in home care. Purpose: Compilation of caregivers’ perception of the support from the palliative team during in home care for the palliative patient and their suggestions for improvements in support from the palliative team.Method: A quantitative and qualitative registry study. Data received from the Swedish Palliative Registry caregiver survey, summarized by the registry technician, was sent via a Microsoft Word file to the author. Descriptive analysis by calculations of frequency, percent, standard deviation and variation width. In the qualitative section all suggestions from caregivers’ were analyzed with summative content analysis. Keywords counted and divided into five codes; information needs, communication and dialogue, support interventions and level of care for the palliative patient. Result: A majority of the caregivers’ were satisfied the support received from the palliative team and information received regarding the follow-up interview after the passing of the palliative patient, knowledge of who was the primary care physician during the palliative patient’s last week of life and how to contact him/her, where to turn in an acute situation and the expected death of the palliative patient. Caregivers’ suggestions for an improvement in support included needs for increased information, better communication and dialogue, actions for support and level of care for the palliative patient. Conclusion: A majority of the caregivers were satisfied with the support received from the palliative team during the time they cared for the palliative patient at home. Caregivers’ suggestions included needs for increased information, better communication and dialogue, actions for support and level of care for the palliative patient.

Bakgrund: Antalet människor ökar i världen och allt fler multisjuka äldre personer kommer att vara i behov av akutmedicinsk behandling. Inläggning på sjukhus kan medföra komplikationer för de mest sjuka äldre. Modeller med mobila sjukvårdsteam och behandling med akutmedicinsk utrustning i hemmet behöver därför utvecklas för att tillmötesgå dessa personers behov och minska återbesök på akutmottagningarna och återinläggningar på sjukhus. Syfte: Att beskriva den äldre personens upplevelse av att vårdas med akutmedicinsk utrustning i hemmet. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ metod genomfördes med sökningar ur två databaser. Befintliga data ur vetenskapliga artiklar analyserades och sammanställdes genom dataextraktion. Tolv kvalitetsgranskade primärstudier identifierades till resultatet. Resultat: Följande tre kategorier utgjorde resultatet: Trygghet i hemmet De behövde känna sig trygga vid hantering av utrustningen i hemmet och att personal ansvarade för utrustningen och fanns tillgängliga dygnet runt.   Motstånd och framgång De kände ett motstånd mot sin situation och utrustningen gjorde att de kände sig begränsade. De tog kontroll över situationen och upplevde hälsa och välmående. Hantera den nya vardagen De ville vara självständiga trots beroendet av andra och utrustningen. Familjens delaktighet var viktig. Utrustningen och procedurer hindrade ett socialt och aktivt liv. Slutsats: Anhöriga och sjukvårdspersonalen som arbetar runt den äldre har en avgörande roll för att skapa trygghet och vara ett stöd i hemmet. Litteraturstudien visar befintligt kunskapsläge och att det finns behov för fortsatt forskning inom området. / Background: The population is increasing in the world and more elderly people will be needing emergency medical treatment. Hospitalization involves great risk for the most disordered elderly. Models with mobile healthcare teams and treatment with medical equipment in the home needs to be developed to accommodate the needs from elderly and reduce revisits into the emergency department and recurrent hospitalizations. Aim: To describe the older person's experience of being cared for by emergency medical equipment in the home. Method: A systematic literature study with a qualitative method was carried out by searching from two databases. Existing data from scientific articles was analyzed and compiled by data extraction. Twelve quality-reviewed primary studies were identified as the result. Results: The following three categories represented the result: Security in the home They needed to feel safe in the home when handling the equipment and that clinicians were responsible for the equipment, available around the clock. Resistance and progress They felt resistance to their situation and the equipment made them feel limited. They took control of the situation and experienced health and well-being. Managing the new everyday life They wanted to be independent despite being dependent on others and the equipment. Family involvement was important. The equipment and procedures prevented a social and active life. Conclusions: The result shows that the next of kin and clinicians working in the elder´s home are important to create security and being a support. The literature study shows current state of knowledge and there is a need for continued research within the subject.