Bakgrund: Alltfler patienter i Sverige väljer att vårdas hemma i livets slut. Vården ska vara av samma kvalitet oavsett vårdform, och denna vård ska ges med värdighet och respekt för den enskilda människans integritet, likväl i livets slut som när döden inträffat. För att uppnå detta krävs kunskap och lärdom angående patienters upplevelser av vård vid livets slut. Syfte: Beskriva patienters, med obotlig cancersjukdom, upplevelser angående vård vid livets slut i hemmet. Metod: Kvalitativ innehållsanalys av bloggar skrivna av människor i livets slut. Resultat: Två kategorier identifierades. Den första kategorin benämns Psykologiska och sociala aspekter av att vårdas hemma med underkategorierna Familjens närvaro och Sårbarhet och andra psykiska påfrestningar. Den andra identifierade kategorin benämns Hemsjukvården påverkar vardagen och innehåller underkategorierna Fungerande hemsjukvård och Negativa aspekter av hemsjukvård. Slutsats: Resultatet av innehållsanalysen tyder på att patienter som vårdas hemma är nöjda med vården och har tillit till vårdpersonalens kompetens. För patienter är det viktigt att vårdas hemma istället för på sjukhus samt är familjens närvaro betydelsefull.

Bakgrund: Palliativ vård definieras som hälso- och sjukvård i syfte att lindra lidande och främja livskvaliteten för patienter med progressiv, obotlig sjukdom eller skada. Världshälsoorganisationen (WHO) uppskattar att 40 miljoner människor runt om i världen är i behov av palliativ vård varje år. Närstående har en betydelsefull roll i den palliativa hemsjukvården och kan vara en stor tillgång för patienten men också för sjuksköterskans arbete. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa närståendes upplevelser av palliativ vård i hemmet. Metod: En litteraturstudie grundad på tio kvalitativa empiriska studier genomfördes och resultatet sammanställdes genom manifest innehållsanalys. Sökningarna har gjorts i databaserna Cinahl och PubMed. Resultat: Resultatet genererade tre kategorier; En omvälvande period i livet, En värdefull relation och En vårdande roll. Ur dessa genererades fyra underkategorier; En emotionell chock, Hemmet som en trygghet, Ansvar och Delaktighet. Konklusion: De närstående handskades med mycket känslor under hela vårdförloppet, men även efter döden. Behovet av stöd var stort och relationen med sjuksköterskan var en viktig komponent för att den palliativa vården i hemmet skulle fungera väl. Känna delaktighet, bli sedd samt att få tillräcklig och adekvat information var väsentligt för att uppleva relationen som god. Kunskap om hur närstående upplever palliativ vård i hemmet underlättar för sjuksköterskans arbete med att skapa och bygga en relation, ge stöd men också kunna ta tillvara på den resurs som närstående kan vara i omvårdnaden av patienten. / Backgrund: Palliative care is defined as a holistic care. The purpose of which is not to cure but to give as good quality of life as possible by relieving suffering. The World Health Organization estimated that around 40 million people worldwide are in need of palliative care every year. The patient ́s next of kin has a significant role in palliative home care and can be a great asset for the patient but also for the nurse ́s job. Aim: The aim was to illuminate next of kins ́experiences of palliative care at home. Method: A literature review with 10 qualitative studies was conducted and the result was compiled through a manifest content analysis. The databases Cinahl and PubMed were used for the article search. Result: The result were compiled into three categories, A transformative period in life, A valuable relationship and A caring role. From these, four subcategories were generated, Emotional shock, The home as a security, Responsibility and Participation. Conclusion: The relatives dealt with a lot of emotions throughout the care process and also afterwards. The need for support was great and the relationship with the nurse was an important component for the palliative care at home to work well. Being seen, feeling involved and getting sufficient and adequate information was essential to experience the relationship as good. Knowledge of how next of kins ́ experience palliative care at home facilitates the nurse's work in creating and building a relationship, providing support but also being able to make use of the resource that next of kins ́ can be in the care of the patient.

The aim of this study was to investigate and analyze how counsellors in palliative care view their role as a counsellor and how they are affected by the emotional labor. The study is based on qualitative interviews with six counsellors that work in palliative care and a thematic analysis was used to analyze the interviews. The study is conducted in order to gain an understanding of how the counsellors view their professional role in the advanced healthcare at the home in palliative care as well as the impact the work has on the counsellors and what methods and support is available. Role theory and Hochschild's theory of emotional labor was used to analyze the result. The result shows that counsellors are secure in their role as a counsellor and that they find support in their colleagues and management. They handle their emotions by separating their personal selves from their professional selves. A big workload was among the things that was seen as a challenge. The things that the counsellors found giving with their work were satisfaction and excitement.

Bakgrund: Våld i nära relation ses som ett globalt folkhälsoproblem där kvinnor världen över faller offer för våldet. Det som kännetecknar våld i nära relation är att det finns en relation och känslomässigt band mellan offer och förövare. Våldet kan ge uttryck fysiskt, psykiskt, sexuellt, materiellt, ekonomiskt och socialt. Tidigare forskning visade att cirka var tredje kvinna som varit i en relation har utsatts för någon form av våld. Enligt Världshälso-organisationen (WHO) bör hälso- och sjukvården vara drivande i arbetet mot våld i nära relationer. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården kan identifiera tecken på att kvinnor blivit utsatta för våld i nära relation. Metod: Litteraturöversikt användes som metod till studien. Åtta kvalitativa och en kvantitativ artikel valdes ut. Resultat: Hälso- och sjukvårdspersonal var ofta de första som mötte kvinnor som utsatts för våld i nära relation. Sjukvården arbetar utifrån olika screeningmetoder där bland annat frågor ställs för att utforska kvinnans situation och hälsa. Det var viktigt att screening genomfördes för att identifiera om eventuell våldsproblematik fanns. Utifrån artiklarnas resultat framträdde tre subteman och ett huvudtema som svarade till studiens syfte. Konklusion: Studiens resultat visade att hälso- och sjukvården var medvetna om kvinnans utsatthet för våld i nära relation. Sjukvården hade ett flertal metoder som rekommenderades att arbeta efter, dock fanns det hinder som resulterade i att screening inte användes på rätt sätt och i vissa fall inte användes alls. Det finns förbättringsområden i sjukvårdens arbete med våldsutsatta kvinnor. / Background: Intimate partner violence is a global public health problem where women all around the world fall victims to violence. Intimate partner violence is the relationship and emotional bond between victim and perpetrator. Violence can manifest in several different ways, such as physical, mental, sexual, material, economic or social. Previous research showed that about every third woman who had been in a relationship were victims to some form of violence. According to the World Health Organization (WHO) health care services should be a driving force in the work against intimate partner violence.  Aim: The aim of the study was to investigate how health care professionals can identify expose of intimate partner violence among women.  Method: A literature review was conducted. Eight qualitative and one quantitative article were selected.  Results: Health care professionals are often the first to meet the woman who has been subjected to violence. The health care services used various screening methods where, questions are asked to explore the woman's situation. Based on the results of the articles, a main theme and three sub-themes were constructed.  Conclusion: The result of this study shows that the health care services are aware of the woman's exposure to violence. The health care system has several methods that they should work with, however there are many obstacles that result in both screening not being used correctly and in some not being used at all. There are areas for improvement in health care work with women exposed to violence.

Bakgrund: Trots att barn har ett skyddsnät i form av lagar och riktlinjer har vart tionde barn iSverige någon gång upplevt våld i nära relation. Våldet kan ta sig i uttryck på olika sätt, till exempel fysiskt, psykiskt eller sexuellt. Barns utsatthet påverkades av flera olika faktorer blandannat personliga egenskaper, kultur och normer. Syfte: Studiens syfte var att utforska vilka konsekvenser som kan drabba barn som upplever våld inära relation, ur barnens perspektiv.  Metod: Metoden som tillämpades var en litteraturöversikt. Efter systematiska litteratursökningar inkluderades sju vetenskapliga artiklar i studien. Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades ochsammanställdes i kategorier. Resultat: Resultatet presenterades i två kategorier följt av fem subkategorier. I resultatetframgick det hur barn tänker, känner och agerar i våldsamma situationer. Det framgick även vilka konsekvenser våldet kunde föra med sig över tid. Konklusion: Barn uppgav att de vid den omedelbara våldssituationen att de hade flera olika tankar, känslor och beteenden. De kunde känna sig rädda, ledsna och arga. Våldet visade sig även föra med sig andra konsekvenser som utvecklades över tid till exempel emotionell och beteendemässig problematik, samt sämre prestation i skolan. De utvecklade även överlevnadsstrategier. / Background: Even though children have a safety net in the form of laws and regulations, every tenth child in Sweden has at some point experienced intimate partner violence. The violence can manifest itself in various ways, for example physically, mentally, or sexually. Children's vulnerability is affected by several different factors, including personal characteristics, culture,and norms. Aim: The aim of the study was to explore the consequences that can affect children who experience intimate partner violence, from the children's perspective. Method: The method used was a literature review. After several systematic literature searches, seven scientific articles were included in the study. The articles were quality reviewed, analyzedand compiled into categories. Results: The results were presented in two categories followed by five subcategories. The results showed how children think, feel and act in violent situations. It was also clear what consequencesviolence could bring over time. Conclusion: Children stated that in the immediate situation of violence they had several different thoughts, feelings, and behaviors. They felt scared, sad and angry. The violence also turned out tohave other consequences that developed over time, such as emotional and behavioral problems aswell as poorer performance in school. They also developed survival strategies.

Bakgrund: Äldre personer är en globalt snabbt framväxande population och majoriteten av personer i behov av akutsjukvård utgörs av äldre personer. Våld mot äldre personer kan leda till allvarliga konsekvenser och akutsjukvården spelar en viktig roll gällande identifiering av våld mot äldre. Då våldet sällan identifieras, är identifiering av våldsutsatta äldre personer numera en global folkhälsoprioritet. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som identifierar våldsutsatta äldre personer inom akutsjukvård. Metod: En litteraturöversikt med systematisk metod valdes som metod. Datainsamlingen i databaserna PubMed och CINAHL resulterade i femton vetenskapliga artiklar, vilka sammanställdes genom en integrerad analys. Resultat: I resultatet framkom faktorer som identifierade våldsutsatta äldre personer inom akutsjukvård, genom kategorin “Riskfaktorer” framkom riskfaktorer vilka ökade sannolikheten våldsutsatthet utifrån underkategorierna; Högre ålder, Kvinnligt kön, Närvaro av sjukdom och Historik av våldsutsatthet. I kategorin “Skadefaktorer” framkom typiska skador hos våldsutsatta äldre personer utifrån underkategorierna; Hudskador, Huvudskador, Övre extremitetsskador samt Frakturer. I kategorin “Sociala faktorer” framkom ökad våldsutsatthet vid låg inkomst och bristande socialt nätverk samt om den äldre var ensamboende med förövaren utifrån underkategorierna; Social isolering, Boendesituation och Lägre socioekonomisk status. Slutsats: Typiska riskfaktorer och sociala faktorer för våldsutsatta äldre påverkar misstankegraden av äldres våldsutsatthet, vilka kan användas som stöd inom akutsjukvård för att identifiera våldsutsatta äldre personer. Äldre personers skador ska bedömas kliniskt utifrån tecken som ökar misstankegraden gällande våldsorsakade skador hos äldre. Identifieringen kräver ett personcentrerat perspektiv med hänsyn till sjukdomstillstånd eller upplevelser som påverkar äldres kommunikation om våldsutsatthet. / Background: The population of elderly people is growing rapidly on a global scale, and the majority of people in need of emergency medical care is made up of this age group. Elder abuse can lead to serious consequences and the emergency medical services play an important role in identifying elder abuse. As the abuse rarely is identified, identification of elder abuse is currently seen as a global public health priority. Aim: The aim of the study was to illuminate factors that identify elder abuse victims within the emergency medical services. Method: The study consists of a literature review with a systematic method. Fifteen scientific articles were collected through PubMed and CINAHL databases and compiled through an integrated analysis. Result: Factors that identify elder abuse victims in emergency medical services emerged through the category “Risk factors”, which showed factors that increased the likelihood of elder abuse based on the subcategories; Older age, Female sex, Presence of illness and History of abuse. The category “Injury factors” revealed typical injuries in elder abuse victims based on the subcategories; Skin injuries, Head injuries, Upper extremity injuries and Fractures. The category “Social factors” revealed increased abuse in cases of low income and lack of social network and if the elderly lived alone with the perpetrator, based on the subcategories; Social isolation, Housing situation and Lower socioeconomic status. Conclusion: Typical risk factors and social factors for elder abuse affects the degree of suspicion of elder abuse, which can be used in emergency medical services, as support to identify elder abuse. Elderly people's injuries must be assessed clinically based on signs that increase the degree of suspicion regarding injuries caused by elder abuse. The identification requires a person centred approach, taking into account medical conditions or experiences that affect the elderly's communication about exposure to violence.

Senaste åren har Internet of Things (IoT) haft en explosionsartad utveckling. En underkategori till IoT är det smarta hemmet, där smarta enheter kopplas samman med ett nätverk. Flera exempel på smarta enheter är smarta lampor, termostater, dörrlås, säkerhetskameror, smarta kylskåp och smarta tvättmaskiner. IoT i det smarta hemmet förbättrar både komforten och effektiviserar energiförbrukningen. Det är således en teknik som ökar användarnas livskvalitet. I takt med att IoT-enheter ökar i antal för det även med sig säkerhetsrisker. Cyberbrottslingar ser IoT-enheter som ett lukrativt mål och menar att de är enkla att attackera. Den systematiska litteraturstudien hade som mål att identifiera och kartlägga vilka metoder samt verktyg som används i samband med en attack mot IoT-nätverk i hemmet. Ämnesspecifika sökord användes för att söka i vetenskapliga databaser. Artiklar som bedömdes uppfylla de fördefinierade urvalskriterierna lades till i en bibliografi. Omvänd snöbollsmetod användes för att hitta ytterligare artiklar. Artiklar genomgick en tematisk analys för att kartlägga vilka metoder och verktyg som förekom i litteraturen. Studiens resultat visade att det förekom flera typer av metoder som kan riktas mot IoT-nätverk i hemmet. De flest omnämnda attackerna var Denial of Service (DoS), malware och Man-in-the-Middle (MitM). Resultatet visade även att det förekom många verktyg, där mångsidigheten gör att de kan användas till flera olika typer av attacker. De flest omnämnda verktygen var Hping3, Nmap och Wireshark. / In recent years, the Internet of Things (IoT) has experienced an uprising in the market. A subcategory of the IoT is the smart home, where smart devices are connected by a network. Several examples of smart devices are smart lights, thermostats, door locks, security cameras, smart refrigerators and smart washing machines. IoT in the smart home improves both comfort and makes energy consumption more efficient. Thus, it is a technology that increases the user’s quality of life. As IoT devices increase in number, so does the security risks that come along with it. Cybercriminals see IoT as a lucrative target and find them easy to attack. The aim of the systematic literature study was to identify and map which methods and tools are used in connection with an attack against IoT networks in the home. Subject-specific keywords were used to search in scientific databases. Articles judged to meet the predefined selection criteria were added to a bibliography. Reverse snowballing was used to find additional articles. Articles underwent a thematic analysis to map which methods and tools appeared in the literature. The study’s results showed that were several types of methods that can be targeted against IoT networks at home. The most mentioned attacks were Denial of Service (DoS), malware and Man-in-the-Middle (MitM). The result also showed that there were many tools, where the versatility allows them to be used for several different types of attacks. The most mentioned tools were Hping3, Nmap and Wireshark.

Bakgrund:Palliativ vård innebär lindrande vård av patienter som drabbats av livshotande sjukdom med förväntad förkortad levnadstid. Palliativ vård grundar sig på symtomlindring, teamarbete, kommunikation samt stöd till anhöriga. Sjuksköterskor har en ledande roll i omvårdnaden och arbetar utifrån etiskt och personcentrerat förhållningssätt. Förutsättningar för omvård i patientens hem är beroende av vårdgivarens ekonomiska förhållanden och vårdpersonalens kompetensnivå, vilket kan orsaka skiftande kvalité på vården. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter inom allmän palliativ vård i hemmet. Metod:En litteraturöversikt utfördes genom strukturerade sökningar i databaserna CINAHL complete och PubMed/MEDLINE. Alla studier kvalitetsgranskades. Dataanalys utfördes enligt Whittemore och Knafls metod. Totalt inkluderades 18 vetenskapliga artiklar, som var publicerade mellan 2010–2020. Resultat:Resultatet presenteras i fyra kategorier: Vikten av kommunikation, vikten av ett personcentrerat förhållningssätt, vikten av bra förutsättningar för att vårda i patientens privata hem och vikten av att stödja och samverka med anhöriga. Sjuksköterskor hade positiva och negativa erfarenheter av att vårda patienter inom palliativ vård i hemmet. Bra kommunikation, fungerande samarbete och tillfredsställelsen som arbetet gav upplevdes positivt. Bristande kompetens, otillräckligt med tid samt svårigheter i etiska dilemman upplevdes negativt. Slutsats:Patienter i behov av allmän palliativ vård, vars önskan är att vårdas i sitt hem är en växande vårdform som är komplex och ställer krav på sjukvården. Sjuksköterskor stödjer patient och anhöriga genom en tryggvårdrelation som underlättar vägledningen genom vårdprocessen. Sjuksköterskors förhållningssätt grundar sig på kompetens, erfarenhet, självförtroende och yrkesskicklighet. Ökade resurser behövs för att sjuksköterskor ska kunna uppnå personcentrerat förhållningssätt inom palliativ vård. / Background:The purpose of palliative care is to provide care to people with life-threatening disease who have an expected shortened lifetime. Palliative care is based on symptom relief, teamwork, communication, and support for relatives. Based on ethical grounds, nurses have a leading role providing nursing care using a person-centred approach. The quality of care in the patient's home varies and the conditions for nursing depends on financial conditions of the health care provider and the level of competence of the healthcare professionals. Aim:The aim was to describe registered nurses’ experiences of caring for people receiving general palliative care at home. Method:A literature review was conducted through structured searches in the databases CINAHL complete and PubMed / MEDLINE. All studies were quality reviewed. Data analysis was performed according to Whittemore and Knafl's method. A total of 18 scientific articles were included, which were published between 2010–2020. Results:The results are presented in four categories: Importance of effective communication, importance of person-centered care, importance of prerequisites for providing good care in the patient's private home and importance of supporting and collaborating with relatives. The nurses had positive and negative experiences from palliative care at home. Good communication, collaboration, and the personal satisfaction that was provided through work were perceived as positive. Lack of knowledge, insufficient time, and difficulties in dealing with ethical dilemmas were perceived as negative. Conclusion:People in need of general palliative care, whose desire is to be cared for in their home, is a growing form of care which places demands on healthcare. Caring for patients in their homes is a type of care that appears to be complex. Nurses support the patient and relatives by creating a secure care relationship that also facilitates guidance through the healthcare process. The nurse's approach is based on competence, experience, self-confidence, and professionalism. Increased resources are needed for nurses to be able to achieve a person-centered approach in palliative care.

Background: Intimate partner violence is a global public health problem that threatens women's wellbeing. Every third woman globally is estimated to have been subjected to psychological, physical or sexual violence by a close relative at some point in their life. The nurse has an important role to be able to identify, treat and support affected women. Aim: The aim of this study was to investigate nurses experiences of encounters with women exposed to intimate partner violence. Method: The method for the study is a literature review with qualitative and quantitative articles.The articles in the study were collected from the databases PubMed and CINAHL. The study has used an integrated data analysis according to Kristensson (2014). The articles have been quality reviewed based on Sophiahemmet University's assessment basis for scientific classification. 15 scientific articles were included in the study. Results: The results of the literature review are presented under two main categories which are: Ask the question and The nurse's attitudes. The categories were identified by: Lack of knowledge, Lack of time and lack of space, Values and attitudes and Emotions. Joyce Travelbee claims that good care builds on a human to human relationship between the nurse and the patient. Conclusions: Lack of time, lack of space and the nurses' own feelings made it difficult for the nurses to identify women exposed to intimate partner violence. The nurses wanted more knowledge and education on the subject of intimate partner violence. / Bakgrund: Våld i nära relationer är ett globalt folkhälsoproblem och utgör ett hot mot kvinnors liv och hälsa. Var tredje kvinna i världen uppskattas någon gång ha blivit utsatt för psykiskt, fysiskt eller sexuellt våld av någon närstående. Sjuksköterskor har en viktig roll att kunna identifiera, behandla och stötta de kvinnor som är drabbade. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av mötet med kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Metod: Metoden som använts för studien är en litteraturöversikt med artiklar med kvantitativ och kvalitativ metod. Artiklarna i studien har samlats in från databaserna PubMed ochCINAHL. Studien har använt sig av en integrerad dataanalys i enlighet med Kristensson (2014). Artiklarna har kvalitetsgranskats utifrån Sophiahemmet högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering. 15 vetenskapliga artiklar inkluderades i studien. Resultat: Resultatet av litteraturöversikten presenteras utifrån två huvudteman som är: Ställa frågan och Sjuksköterskors förhållningssätt. Huvudteman togs fram utifrån fyra subteman: Kunskapsbrist, Tidsbrist och utrymmesbrist, Värderingar samt Känslor. Joyce Travelbee belyser att god omvårdnad bygger på att sjuksköterskan och patienten skapar mellanmänskliga relationer som skapas via god kommunikation. Slutsats: Kunskap-, tid- och utrymmesbrist samt sjuksköterskornas egna känslor försvårar det för sjuksköterskorna att identifiera kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Sjuksköterskorna önskade mer kunskap och utbildning i ämnet våld i nära relationer.

Barn som far illa i hemmet kan innebära både fysiskt och psykiskt våld, sexuella övergrepp och omsorgssvikt vilket kan leda till att barnets utveckling tar skada, både psykiskt och fysiskt. Skolsköterskan har här en viktig roll genom att identifiera och se till att barnen och eleverna får stöd och hjälp. 1 av 10 barn i Sverige utsätts regelbundet för fysiskt och/eller psykiskt våld från föräldrar eller annan vårdnadshavare i åldern 0–18 år. Syftet med studien är att beskriva skolsköterskans upplevelse av att möta barn, 6–18 år som far illa i hemmet. En litteraturöversikt med en deskriptiv design gjordes. Metod utefter Bettany-Saltikov har använts för dataanalys. Dataanalysen har utförts i nio steg. Resultatet visade att skolsköterskorna hamnade ibland i svåra situationer som kunde beröra dem. De kände ofta en frustration över ensamarbete vilket kunde bidra till sårbarhet. Dåligt samvete tyngde ofta skolsköterskorna vid misstanke om att ett barn for illa. De visste att enligt lag skulle en anmälan göras, men då det var brister i samarbetet till socialtjänsten gjordes inte alltid anmälningarna. För att kunna hjälpa barnen på bästa sätt krävdes att samarbetet mellan de olika professionerna inom skola och socialtjänst fungerade Skolsköterskan upplevde att yrkeserfarenhet var en tillgång för att uppmärksamma de barn som på något sätt for illa i hemmet. Hälsosamtalen var en viktig del i när skolsköterskan identifierade ett barn som for illa. Det framkom att skolsköterskan arbetade hälsofrämjande och förebyggande vilket bidrog till att hållbar utveckling främjades och att elevernas trygghet och säkerhet tillgodosågs. / Children who get hurt at home can involve both physical and psychological violence, sexual abuse and neglect, which can lead to damage to the child's development, both psychologically and physically. The school nurse has an important role here by identifying and ensuring that the children and students receive support and help. 1 in 10 children in Sweden are regularly exposed to physical and/or psychological violence from parents or other guardians aged 0–18. The purpose of the study is to describe the school nurse's experience of meeting children, aged 6–18, who are having trouble at home. A literature review with a descriptive design was done. The Bettany-Saltikov method has been used for data analysis. The data analysis has been carried out in nine steps. The results showed that the school nurses sometimes ended up in difficult situations that could affect them. They often felt a frustration with working alone, which could contribute to vulnerability. A bad conscience often weighed on the school nurses when they suspected that a child was ill. They knew that according to law a report had to be made, but when there were shortcomings in the cooperation with the social service, the reports were not always made. To be able to help the children in the best way, it was required that the cooperation between the various professions within school and social services worked. The school nurse felt that professional experience was an asset to pay attention to the children who were in some way bad at home. The health talks were an important part of when the school nurse identified a child who was unwell. It emerged that the school nurse worked in health promotion and prevention, which contributed to sustainable development being promoted and the pupils' safety and security being catered for.