Bakgrund: Demenssjukdom är en vanlig sjukdom som ökar i världen. Minnesförlust och personlighetsförändringar är två karaktäristiska symptom vid demenssjukdom. Tidigare forskning visar att i samband med att personer insjuknade i demenssjukdom påverkades anhörigas livssituation. Sjuksköterskans stöd till de anhöriga hade betydelse för att minska känslan av ensamhet och osäkerhet. Syftet: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa anhörigas upplevelser av att vara anhörig till en person med demenssjukdom som vårdas i hemmet. Metod: Vald design var litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats som har utgått från 15 vetenskapligt granskade artiklar. En manifest innehållsanalys har genomförts för att skapa resultatet. Resultat: Resultatet visade hur de anhörigas livssituation påverkades när deras närstående drabbades av demenssjukdom. Anhöriga beskrev upplevelser som försämrad livskvalitet, förändrad relation till de närstående med demenssjukdom samt anhörigas upplevelser av stöd; både från andra familjemedlemmar och den formella vården. Diskussion: Brist på stöd var en genomgående faktor som påverkade de anhörigas mående och livskvalitet. Sjuksköterskans roll och strategier var således av stor betydelse för de anhöriga och närstående. Slutsats: Många olika aspekter påverkade anhörigas upplevelser. Detta belyser behov av ytterligare forskning för att skapa förståelse om varför vissa anhöriga upplevde stöd medan andra upplevde en brist på stöd. Detta anses som betydelsefullt för att uppdatera och skapa nya riktlinjer angående hur stöd ska utformas. / <p>Examinationsdatum: 2020-11-02</p>

Bakgrund: Att vara anhörigvårdare till en närstående som vårdas palliativt i hemmet innebär ett stort ansvar med psykisk och fysisk påfrestning. I Sverige förväntas anhörigvårdare ta ett än större ansvar i framtiden.  Syfte: Att beskriva anhörigas erfarenheter av palliativ vård i hemmet. Metod: Litteraturstudie baserad på åtta artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna är hämtade från PubMed och Cinahl. Analysen utfördes med inspiration av Popenoe et al. (2021).  Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier och tio subkategorier. Kategorierna var: “En mångfacetterad roll”, ”Anpassning till förändrad livssituation” och “Relationen till vårdpersonalen”. Konklusion: För att förbättra bemötandet med anhöriga krävs det att sjuksköterskan tidigt etablerar kontakt med anhöriga, är lyhörda för den anhöriges behov och tydlig i sin kommunikation. Sjuksköterskan behöver vara medveten om ansvaret och oron som den anhörige känner och hur detta påverkar den anhöriges vardag. Det är även viktigt att bekräfta och sätta av tid för den anhörige. / Background: Being a family caregiver of a dying relative at home involves a great responsibility with mental and physical strain. In Sweden, family caregivers are expected to take even greater responsibility in the future.  Aim: To describe family caregivers’ experiences of palliative home care.  Methods: A literature study based on eight qualitative studies. The articles were collected from PubMed and Cinahl. The analysis was inspired by Popenoe et al. (2021).  Results: The analysis resulted in three categories and ten subcategories. The categories were: “A multifaceted role”, “Adapting to an altered life situation” and “The relation to healthcare professionals”. Conclusion: To improve the relationship with family caregivers’, the nurse must establish contact early, be attentive to the family caregivers’ needs and use clear communication. The nurse needs to be aware of the responsibility and anxiety felt by the family caregivers’ and how this affects their everyday life. It is also important to confirm and set aside time for the family caregivers.

Augmented Reality (AR) is under constant development and as of today, everyday use of AR is most common in bigger industries such as the car industry, healthcare and education. Moreover, there exists a gap in the research area regarding AR and the everyday use of it in a domestic environment. Therefore, this study aims to target that gap to further contribute with new information to support further research and development of the possibilities with AR in a domestic environment. In this study two semi-structured were conducted to gain insight about the potential area of usage for AR as well as risks regarding AR. Two groups were participating in the interviews, representatives from companies (N=5) who worked with Extended Realty (XR) to varying degrees and private individuals (N=7) who did not work with XR and had varying experience of AR. The result covers possible appliances, problems related to Augmented Reality and the development of AR, it presents underlying reasons explaining why AR has not established a foothold in a domestic environment as well as crucial factors regarding future usage.

Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt socialsekreterare resonerar kring sitt arbete med våldsutsatta barn samt få en ökad förståelse för vad det innebär att arbeta med barn som lever med våld i hemmet. Den metodologiska utgångspunkten grundar sig i en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer har nyttjats. Kunskapssynen präglas av den hermeneutiska ansatsen. Resultatanalysen utgår ifrån begrepp som är centrala inom Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsteori, teorin enligt KASAM samt socialpedagogiken. Studiens resultat visar vilka arbetssätt och rutiner som socialsekreterare kan använda sig av i arbetet med barn som lever med våld i hemmet. Diverse utmaningar gällande externa samarbetspartners, mötet med barnen och deras familjer samt en viss personlig påverkan kunde identifieras. Stöd från kollegor, interna färdigheter samt en känsla av meningsfullhet är avgörande för att socialsekreterarna ska vilja fortsätta att arbeta inom sitt område. Slutsatsen av denna studie visar att socialsekreterarna har specifika arbetssätt och fasta rutiner att följa. Det finns många likheter i arbetssätt men även skillnader. De utmaningar som socialsekreterarna omnämner tycks inte ha en övervägande negativ påverkan på dem då de anses bli hanterbara tack vare stödjande komponenter som finns hos dem själva och i deras omgivning.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur vuxna som varit placerade utanför hemmet under uppväxten kan ha formats av upplevelsen. En specifik frågeställning är om det finns någonting som varit karakteristiskt för upplevelsen. En annan frågeställning är på vilket sätt placeringen utanför hemmet kan ha format individen. Studiens inhämtande av empiri är genomförd med en kvalitativ ansats och via semistrukturerade intervjuer med fem deltagare. Den inhämtade empirin är sedan bearbetad med tidigare forskning och teorier som är utvalda för att kunna besvara syftet och frågeställningarna. Studien lyfter deltagarnas upplevelser och resultaten av dessa visar att deltagarna har formats på olika sätt. Resultaten visar att en av de faktorer som varit karakteristiska är att de har upplevt mycket våld, både i de biologiska hemmen men även på de olika boendeformerna. Deltagarna har upplevt en del negativa effekter ur hälsorelaterade aspekter såsom ångest, PTSD och självskadebeteende. Utöver detta har resultaten visat en viss anknytningsproblematik samt en tydlig indikation på separationsångest som karakteristiskt för upplevelsen, vilket deltagarna själva tror beror på separationen från föräldrarna i tidig ålder.

Utifrån en autobiografisk ingång försöker jag, med stöd av etnografi som metod, att finna svar på vad det är som händer när en äldre människa flyttar från det sista egna hemmet till ett hem på ett äldreboende. Övergång mellan två tydliga positioner, det sista egna hemmet och det nya hemmet på ett äldreboende, betraktas i uppsatsen som en liminal situation. Men hur tydliga är positionerna egentligen och vad händer i detta gränsland? Hur konstrueras den nya hemkänslan på ett äldreboende och vilka faktorer hindrar den nya hemkänslan från att infinna sig? För att få svar på mina frågor har jag använt mig av möten med intervjupersoner, tidigare forskningsresultat och andra sekundära källor. Undersökningen har varit som att måla på en jättelik kanvas med empirin som redskap. Med hjälp av Joshua Meyrowitz tre olika former av situationellt beteende, det som nästan alltid händer, det som nästan aldrig händer och det som ibland händer, har jag analyserat min empiri och fick bland annat dessa bilder att framträda. Att bo på ett hem börjar hemma, men de tidiga skiftningarna i den äldres hemmiljö är ofta ouppmärksammade. Föreställningar om vad ett hem är styrs bland annat av hur hemmet framställs i media (TV, magasin, internet m.m.), något som gör övergången till den nya positionen svårare, men media kan även vara en ingång till en förändrad syn på boendemiljön. Hemkänsla och rutiner som hör samman med användning av media ger den äldre människan en känsla av trygghet och delaktighet i världen, och ett avbrott med dessa rutiner har stora konsekvenser för den äldres välbefinnande. Att vara anhörig till en äldre person görs med hela jaget som resonanslåda, något som visar sig vara en situation där det är lätt för en anhörig att missa signaler om var den äldre människan befinner sig i processen mellan två positioner. Med boende betraktat som en identitetskonstruktion kan jag se att flytten från det sista egna hemmet till ett rum på ett äldreboende innebär omformuleringar av vem den äldre personen är i den nya boendesituationen. Slutligen kan jag konstatera att den äldre människas nya hem på ett äldreboende inte längre i första hand är relaterat till föremål eller kvadratmeter, utan att det är tryggheten i att veta att man får den vård som behövs är det som utgör grunden till den nya hemkänslan.

Många personer som behöver palliativ vård har en önskan att få avsluta sitt liv i det egna hemmet och då är det en förutsättning att sjuksköterskan även kan tillgodose anhörigas behov, då dessa har en nyckelroll vid palliativ vård i hemmet. Syftet med litteraturstudien är att ta reda på och beskriva anhörigas upplevelser av palliativ vård i hemmet. Litteraturstudien besvarar frågeställningarna: Hur upplever anhöriga det stöd de får av sjuksköterskan i samband med palliativ vård i hemmet? Hur upplever anhöriga sin situation samt hur upplever sjuksköterskan mötet med anhöriga och möjligheterna att ge stöd? I metoden har tio vetenskapliga artiklar granskats utifrån Polit et al (2001). Artiklarna hämtades från PubMed och Samsök. Resultatet visade att sjuksköterskorna ansåg att en bra relation samt stöd och kommunikation/information till anhöriga var viktigt. Anhöriga upplevde att de blev utmattade av att vårda den sjuke hemma. Det framkom även att anhöriga upplevde brist på kommunikation och information samt stöd från sjuksköterskorna. De anhöriga upplevde oro och rädsla för att vårda den sjuke hemma men önskade ändå göra det. / Since many persons in need of palliative care have wished to end their lives in their own home it’s important that the nurse also can satisfy the needs of the relatives because the relatives have a key role in home care. The aim of the literature review is to find out and to describe how relatives experience palliative care in their home. The literature review shall answer the questions: How do relatives experience the support providing to them by the nurse? How do the relatives experience their situation and how does the nurse experience the meeting with relatives and their possibility to give support? Ten scientific articles have been reviewed according to Polit et al (2001). The articles were found in PubMed and Samsök. The result showed that nurses considered that a good relationship, support and communication/ information to the relatives were important. Relatives experienced that they were exhausted by caring for the sick one in their home. In the result it also emerged that the relatives experienced a lack of communication, information and support from the nurse and that they experienced fear and anxiety to care for the sick one but they still wished to do so.

Bakgrund: Parenteral nutrition kan ges vid i stort sett alla tillstånd när magtarmkanalen ej fungerar eller kan utnyttjas tillfredställande. Benigna tarmsjukdomar, t ex Morbus Crohn eller short bowel syndrome av annan anledning är den vanligaste orsaken till HPN (home parenteral nutrition). En europeisk studie från 1997 visar att incidensen för HPN i Danmark är 2,8 patienter/miljoner invånare/år. Vanligen är patienten uppkopplad till HPN-utrustningen 12-14 timmar/dygn. WHO (World Health Organisation) har utarbetat en definition av livskvalitet; ”Quality of life is defined as individuals’ perceptions of their position in life in the context of the culture and value systems in which they live and in relation to their goals, expectations, standards and concerns.” Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka och beskriva hur patienter med parenteral nutrition i hemmet upplever sin livssituation och behandlingens inverkan på livskvaliteten. Metod: Studien är en litteraturstudie där tio kvantitativa/kvalitativa artiklar valts ut från PubMed och granskats enligt Carlssons & Eimans bedömningsmallar. Resultat: Tre teman framkom; fysiska faktorer, psykiska faktorer och sociala faktorer. Resultatet visar en negativ påverkan på livskvaliteteten i olika aspekter. Dock visar en av studierna att livskvaliteten förbättras efter HPN. Slutsats: I jämförelse med normalbefolkningen och patienter med korttarmssyndrom utan behov av HPN tyder denna litteraturstudie på låg livskvalitet hos patienter med HPN.

Sammanfattning Bakgrund: Att arbeta med palliativ vård är en viktig uppgift för sjuksköterskor inomhemsjukvården. De har ofta möjlighet att skapa en nära relation med patienten och dess anhöriga, vilket innebär att de kommer i kontakt med hela familjen. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av anhörigas medverkan i palliativ vård i hemmet. Metod: En litteraturöversikt av artiklar med kvalitativ design genomfördes, för att göra en sammanfattning av forskningsläget inom omvårdnadsområdet. Metoden som har valts är kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Resultat:Två gemmensamma huvudtema framkom i analysen, Sjuksköterskans roll i palliativ vård i hemmet och Psykosociallt stöd för anhöriga i palliativ vård i hemmet,samt sex subteman: Utmaningar och framgångsfaktorer i relation med anhöriga, Att arbeta inom palliativ vård hos etniska minoriteter, Betydelsen av god kommunikation för patienterns och anhörigas välbefinnande, Anhörigas behov av psykosociallt stöd under palliativ vård i hemmet, Tillgängliga resurser och tjänster för anhörig stödoch Effektivt stödoch interventioner för att underlätta anhörigas välbefinnande. Slutsats: Enligt resultatenspelar kombination av den enskilda sjuksköterskan professionella erfarenhet och vårdkunskap, tillsammans med familjevårdarnas förmåga att kommunicera sina behov, en avgörande roll för att identifiera  och möta behovet av stöd. Sjuksköterskor behöver kontinuerligt anpassa vården och fortsätta att utveckla relationen med anhöriga. Genom att lära känna familjen bättre blir de inbördes relationernamellan familjemedlemmarna tydliga. Det betonas att det är genom samarbete och ömsesidig förståelsesom sjuksköterskor kan tillhandahålla optimal vård och stöd för både patienten och familjen.

Bakgrund   Våld i nära relationer; på engelska Intimate partner violence (IPV), är en av de vanligaste formerna av våld som drabbar kvinnor runt om i världen. Ett stort problem med våld i hemmet är att brottsoffret och gärningspersonen har en känslomässig relation till varandra. Brottsoffrets möte med sjukvården kan vara från några minuter till flera månader och sjuksköterskan har en stor roll i att skapa en trygg relation med patienten. I dagsläget finns det väldigt lite utbildning inom området våld i nära relationer att tillgå för personal i hälso- och sjukvården vilket kan leda till stort lidande för patienten. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att belysa den våldsutsatta kvinnans erfarenhet och upplevelse av mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Metod Icke-systematisk litteraturöversikt med induktiv ansats. Databaserna PubMed och CINAHL Complete har använts för att söka fram 15 artiklar som inkluderats i resultatet. Sophiahemmet högskolas mall för kvalitetsgranskning av artiklar har använts och resultatet analyserades med hjälp av kvalitativ analysmetod. Resultat I resultatet framgår att kvinnor som utsatts för våld i nära relationer värderar empati, säkerhet och sekretess i mötet med hälso- och sjukvården. Det handlar om att införliva trygghet och att skapa en god relation med den våldsutsatta kvinnan. Kvinnorna upplever i vissa fall att de får bristfällig information och känner sig dömda och förminskade i samband med mötet, vilket bidrar till känslor av skuld och skam.    Slutsats Empati och trygghet i mötet har stor inverkan på kvinnor som utsatts för våld i nära relationer. Likaså kan konsekvenserna av ett avslöjande ha stor betydelse för om kvinnorna väljer att öppna sig för vårdpersonalen eller inte. Sjuksköterskor anser att de många gånger är obekväma med att initiera till samtal om våld då de inte har tillräcklig kunskap i ämnet. Detta gör att kvinnorna kan uppleva mötet med hälso- och sjukvården som svår.