The purpose of this study is to illustrate how history teaching with the intention of developing pupils historical consciousness can be designed, based on the structure of teachers' teaching strategies. In order to empirically access history consciousness, historical perspectives (procedural concepts) are being used to show how perspectives of time are structured and linked together. The historical perspectives are understood in the context of “multichronology”, which describes how time perspectives past, present, and future and how they appear simultaneously in a context. This is conducted in order to be able to discern how history consciousness can emerge in the context of history teaching more clearly. The empirical data was gathered with semi-structured interviews from four history teachers who state that they work and build teaching on developing history consciousness as a theme. The result shows that teaching strategies where time perspectives past, present and future is made concurrent and linked with each other through structures based on historical perspectives. The historical perspectives are managed to some extent from one another, but always based on historical significance. Historical significance is what links the historical perspectives together and enables the possibility of developing a history consciousness. In most cases multicronology occur when future as a perspective of time is handled. The future perspective is used to access and link past, present and future simultaneously, creating an opportunity to develop historical awareness through a multichronology. Furthermore, this happens implicitly / explicitly, as well as directly or as in sequences in the teaching.

In this study historical consciousness is the main object of interest. Historical consciousness has been described as a problematic didactical tool for teachers to use in the daily activity. The reason for it is because the concept is somewhat vague and there is no clear consensus for how to use it. However, in the Swedish guidelines for how teachers should work, history historical consciousness is mentioned as the purpose of all historical education. Because of the important role of this concept, this study tries to once more to evaluate how teachers work with the concept in their daily activity. What separates this study from previous ones is that it focusses on the aspects of historical consciousness instead of teachers understanding of the concept. Seven teachers where interviewed about how they teach history and their description was compared to a theoretical background regarding historical consciousness. The result showed that all teachers that participated in the study work with historical consciousness in some regard, some more than others. How teachers work with the concept is also described. The main conclusion of the study is that teachers that follow their national guidelines of the history subject tend to work with historical consciousness whether there are aware of it or not.

Studien syftar till att undersöka skönlitteratur i historieundervisningen. Detta har undersökts genom empiriskt material som är framtaget genom kvalitativa intervjuer med lärare som undervisar i årkurserna 4-6. Genom dessa intervjuer har det undersökts vad lärare har för tankar om skönlitteratur som läromedel i historieundervisningen. Det har även undersökts om lärare anser att skönlitteratur har potential till att utveckla historiemedvetandet hos eleverna och i så fall hur det kan utveckla detta. Studien omfattar både för- och nackdelar med skönlitteratur som läromedel i ämnet historia. Fem stycken lärare har intervjuats, resultatet har transkriberats och sammanställts. Därefter har en analys gjorts utifrån studiens resultat, tidigare gjord forskning inom ämnet och utifrån historiedidaktisk teori. Resultatet av studien visar att skönlitteratur används i klassrummen, dock på olika sätt. Intervjuerna har visat att det finns en mängd olika sätt att arbeta och bearbeta skönlitteratur. Studien har synliggjort vikten av bearbetningen av skönlitteraturen samt hur historia bör läras ut genom skönlitteratur. / <p>SO</p>

No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka historielärares förståelse för begreppet historiebruk och hur de undervisar om historiebruk i kursen Historia 1b i gymnasieskolan. Historiebruk infördes i kurs- och ämnesplanen i gymnasiereformen 2011 och blev då en av tre övergripande mål som historieämnet bygger på, tillsammans med kunskap om historiskt innehåll och förmågan att tänka historiskt genom historisk metod. Denna uppsats undersöker det nya övergripande målet, historiebruk, ur ett lärarperspektiv.   För att undersöka detta genomfördes en kvalitativ intervjustudie där fyra historielärare intervjuades. Resultatet analyserades framförallt genom en typologi av Klas-Göran Karlsson. Analysen synliggjorde att lärare har olika förståelse om vad historiebruk är och det kan behövas kompetensutveckling så historielärare förstår hur de kan uppfylla kursplanens mål. Resultaten visade även att undervisning om historiebruk, eller undervisning som inkluderar ett historiebruksperspektiv, sker på många olika sätt. Synliggörandet av undervisningsexempel kan ses som inspiration till lärare för de många ingångar som undervisning om historiebruk kan ha.

Syftet med den här C-uppsatsen i Pedagogik med didaktisk inriktning är att undersöka om flickor i gymnasiet kan identifiera sig med innehållet i några läroböcker i gymnasiekursen Historia A. Syftet mynnar ut i två delfrågor och den första är: hur presenteras kvinnan i några läroböcker i Historia A? Det leder oss till den andra frågan: presenterar dessa läroböcker kvinnor på ett sätt som kan ge underlag för flickornas historiemedvetande och identitet? För att kunna ge svar på dessa frågor har jag med utgångspunkt från forskningen tagit ställning för att det finns en relation mellan historiemedvetande och identitet. Jag har undersökt tre läroböcker i historia för gymnasiet och använt mig av textanalys och Säfströms (1999) metod med inläsning och utläsning. I bearbetningen av resultatet har jag använt frågor inspirerade av Skolverkets (2006) rapport samt utgått från Jensens (1997) teori om historiemedvetande som identitet. Resultatet av studien visar att det finns stora brister i läroböckernas innehåll. Kvinnan presenteras ur en snäv synvinkel och genom ett manligt perspektiv. Flera viktiga kategorier av kvinnor är uteslutna och de som presenteras är tydligt uppdelade efter normalitet. Eftersom berättelsen om kvinnor innehåller stora luckor ställer jag mig kritisk till att läroböckerna presenterar kvinnor på ett sätt som kan ge underlag för flickors historiemedvetande och identitet.

Jag har gjort en läromedelsstudie med syfte att analysera relativt nyproducerade läroböcker i historia utifrån frågor om de har potential att utveckla elevers historiemedvetande. När jag analyserar de tre läroböckerna i historia för åk 7-9 som jag har valt så studerar jag texter, bilder och arbetsuppgifter utifrån några av de perspektiv som svenska historiedidaktiker anser har störst möjlighet att påverka elevers historiemedvetande. Jag fokuserar på aspekterna som rör reflekterande berättelser, identitets och värdeskapande innehåll. En central fråga är om innehållet är multikronologiskt och visar eleverna att vi är både skapade av och skapare av historia. Läroböckerna har innehåll som bör kunna hjälpa till att utveckla elevernas historiemedvetanden, men inte i tillräckligt stor utsträckning. Jag anser utifrån min studie att alla tre böckerna har brister. De motsvarar inte på egen hand historieundervisningens behov utifrån kunskapskraven i Lgr11.

Det finns en mängd olika medier som är tillgängliga för klassrummet. Dessa medier kan användas i olika områden och genom olika arbetssätt. Syftet med denna systematiska litteraturstudie har varit att undersöka vad forskningen säger om användningen av skönlitteratur och film i historieundervisningen. Litteraturstudiens frågeställning har blivit besvarad genom tidigare gjorda studier. Dessa vetenskapliga studier har granskats, undersökts och analyserats utifrån syfte samt frågeställning. Vid sökningen av relevanta vetenskapliga studier har fyra stycken databaser använts, dessa är DiVA, Swepub, Libris och Summon. Studiens resultat visar på viktiga faktorer för att historieundervisningen ska bli lyckad. Det handlar bland annat om varierad undervisning, stimulering av intresse och nyfikenhet inom ämnet historia. Skönlitteratur och film kan påverka dessa faktorer samt elevernas historiemedvetande och historieförståelse. Båda dessa medier kan förmedla historia på ett sätt som läroboken inte lyckas med. De illustrerar och gestaltar historia genom ett berättande sätt som gör att eleverna har enklare att förstå historia, enligt tidigare forskning. Det finns en mängd olika sätt att arbeta med skönlitteratur och film i historieämnet. Genom studiens resultat framgår det dock att lärare känner att de har väldigt lite kunskap om medierna. De känner sig osäkra vid användningen, därför är det enklare att använda läroboken. / <p>SO</p>

En komparativ diskursanalys av romanen Utvandrarna och läromedel i historieämnet med mål att undersöka om ämnesöverskridande projekt i svenska och historia kan främja arbetet med historiemedvetande hos eleverna. / <p>Inget att anmärkas.</p>

Tillgången och användandet av filmer på elevers fritid och i skolan ökar. Under lång tid har påkostade hollywoodfilmatiseringar av historiska händelser hänfört tittare och på senare år har även undervisningsfilmer blivit alltmer påkostade och tilltalande. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med tre yrkesverksamma mellanstadielärare och en kvantitativ enkätundersökning genomförd på 52 mellanstadieelever. Den blandade metoden visar därför synen på historisk film ur både ett lärar- och elevperspektiv. Undersökningen utgår från tre frågor: vilka didaktiska överväganden gör lärare vid användning av film i historieundervisningen, hur upplever lärarna att elevers historiemedvetande påverkas av filmer de ser i olika sammanhang och vilken status tillskriver elever olika typer av filmer som förmedlar historia? Datan har tolkats med utgångspunkt i två huvudsyner på historiemedvetande; det genetiska och genealogiska perspektivet och den danske historiedidaktikern Bernard Eric Jensens fem definitioner av historiemedvetande. Det kvalitativa resultatet visar att lärare ser många fördelar med att använda filmer i undervisningen och gärna använder olika typer av filmkällor under förutsättningen att det görs med ett tydligt syfte. Tyngdpunkten för lärarnas didaktiska överväganden ligger på möjligheten att genom filmen förmedla en känsla av en tid utan att för den sakens skull ge avkall på kronologi och historiska orsakssamband. Det kvantitativa resultatet visar att eleverna tycker om att se både spelfilmer och undervisningsfilmer på historielektioner och upplever att det finns möjlighet att lära sig av båda typer av filmer. Främst lärandeaspekten ses som fördelen med undervisningsfilmer bland elever, medan spelfilmer lockar med sitt sätt att presentera engagerande iscensättningar och karaktärer.