Syftet med detta utvecklingsarbete har varit att skapa en pedagogisk planering, riktad mot årskurserna 1-3, med utgångspunkt i det stoff som det historiska Uppåkra erbjuder. Arbetet har initierats på uppdrag av Uppåkra Arkeologiska Center (UAC), och planeringen är tänkt att kunna erbjudas av UAC till de skolklasser som intresserar sig för Uppåkra, och som vill arbeta vidare med området i klassrummet. I samtal med våra kontaktpersoner på UAC valde vi att rikta in oss på de arabiska silvermynt som arkeologerna funnit i samband med utgrävningarna vid Uppåkra. Vi kände att denna nisch gav oss bra möjligheter för att inkorporera och arbeta med de pedagogiska inriktningar Viktigt för oss var att inkludera den interkulturella pedagogiken i planeringen, samt att utnyttja den geografiskt lokala historien för att nå ut till den mer globala historien. Vår strävan var att via planeringen kunna främja ett adekvat och aktuellt historiemedvetande, genom att via interkulturell pedagogik peka på historiska kulturmöten och tidiga former av globalisering.Efter att ha utformat en pedagogisk planering kring den centrala inriktningen – arabiska silvermynt – insåg vi snabbt att resultatet behövde kompletteras med ytterligare lektionspass. Således valde vi att expandera den pedagogiska planeringen, för att inkludera en två relaterade och grundläggande aspekter. Därmed tillkom två lektionspass, som behandlar hur arkeologi fungerar och vad det har för betydelse för historien, samt en övergripande introduktion av det historiska Uppåkra.

Syftet med den här texten är att med hjälp av de historiedidaktiska begreppen historiemedvetande och historiebruk analysera hur den den svenska musikern Stefan Sundströms använder historia för att ge uttryck för ideologikritik i sina texter. Sju av hans studioalbum utgör grunden för empirin där den gemensamma kontexten är att de har givits ut under borgerliga regeringar, undantaget Fabler från Bällingebro som ges ut innan valet 2006 men som innehåller låtar som var en del i valrörelsen. Orsaken är att Sundström ser sig själv som den musikaliska delen av ett vänsterpolitiskt motståndsmaskineri. Texten diskuterar också hur historia kan användas som ett politiskt vapen. Resultaten pekar på att historiemedvetandet och den politiska musiken aktiveras i relation till en större upplevd förändring, vad Rüsen kallar ett ”borderline event”. Historiebruket är därmed oftast ideologiskt, men också moraliskt, existentiellt, politiskt- pedagogiskt och konstnärligt. Låtarnas tyngd ligger i den narrativa kompetensen genom att då- nu- sedan perspektiven förskjuter betydelsen från vad historia var till vad det är. Låtarna synliggör också historiemedvetandets normativa funktion och illustrerar hur historien kan användas i syfte att protestera mot befintliga strukturer. Förhoppningen är att resultaten skall ligga till grund för andra lärare som är intresserade av att använda sig av musik i sin undervisning.

The purpose of this study is to explore how six history teachers in the later years of primary school teach about military conflicts. The aim is also to explore how the teachers are teaching to develop the students’ historical consciousness. The method used in this study is semi-structured interviews. The result of the study has been analyzed based on Jörn Rüsen´s typologies and principles for historical consciousness. The result has also been analyzed in relation to the previous research available.  The results show that the teachers feel that teaching about military conflicts extract a particular interest from the students, where they also bring more of their own perceptions, thoughts and experiences to the classroom compared with teaching other content. Since the Russian invasion of Ukraine this has become particularly noticeable. The teachers describe military conflicts as a content that makes connections between the past and the present especially visible. The methods that the teachers use vary, but notably causality is used to achieve the purpose. Time constraints pose as a challenge for teachers to succeed in teaching.  The conclusions are that military conflicts can in many ways be seen as good content to develop students’ historical consciousness, but there are challenges like time limitations and that the future perspective is not dealt with to the same degree as past and present. However, events with high topicality which are close to the students in terms of time and place make the teaching feel more meaningful. Historical consciousness is a complex concept that would need to be clarified in the curriculum in order to provide a more equal education to the students.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i den svenska skolan i årskurserna 4–6 ser på och undervisar om lokalhistoria. Data till studien samlades in genom en online enkätundersökning. Studiens resultat visar hur de lärare som deltog i studien ser på lokalhistoria som begrepp, hur och om, de väljer att undervisa om lokalhistoria. Tidigare forskning inom området har används som bakgrundsmaterial för att lägga grunden för studien. Frågorna i enkäten fokuserade på hur lärare uppfattar begreppet lokalhistoria, om de väljer att ta upp detta i sin undervisning och på vilka olika sätt de arbetar med detta. Lokalhistoria tas tydligt upp i kursplanen för historia för årskurserna 1–3, men är inte upptaget i kursplanerna för senare år. Trots detta har flertalet av respondenterna uppgivit att de anser att lokalhistoria är en viktig del i historieundervisningen även i årskurserna 4–6, och tidigare forskning pekar på att lokalhistoria kan påverka elevernas historieintresse och nyfikenhet för historia positivt. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-06-14</p>

Dagens läroplan, LGR11, lyfter inga tydliga centrala mål med att eleverna skall arbeta med lokalhistoria. Däremot kan lokalhistorisk undervisning bidra till att eleven både utvecklar ett historiemedvetande och utvecklar en historisk empati samtidigt som eleven tar del av det historiekulturella och historiebruk. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur SO-lärarna i åk 4–6 i Vilhelmina kommun nyttjar det lokala museet i sin historieundervisning samt hur de relaterar till lokalhistoria. Genom en kvalitativ semistrukturerad intervju med en före detta museiintendent och enkäter till tio lärare sammanställs ett resultat som sedan analyseras. Sedan diskuteras studiens metod och resultat. I resultatdiskussionen kopplas och jämförs studiens resultat i förhållande till tidigare forskning, litteratur och teoretiska utgångspunkter. I den här uppsatsen presenteras tio lärares användning av lokalhistoria i undervisningen i relation med tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-06-13</p>

No description available.

Syftet med den här studien var att se ifall elevers uppfattning av historia påverkas av det arbetssätt som används i skolan. För att ta reda på detta genomfördes en enkätundersökning, tre gruppintervjuer med elever och tre enskilda intervjuer med lärare. Eleverna som deltog gick i årskurs 9 på två skolor som har olika arbetssätt. Den ena arbetar ämnesintegrerat medan den andra har en mer traditionell ämnesuppdelad undervisning. Studien genomsyras av de tre begreppen intresse för historia, historiemedvetande samt arbetssätt, och svaren från undersökningen jämfördes både mellan de två skolorna och utifrån variablerna kön och etnicitet.Resultaten visar att elevernas uppfattning av historia skiljer sig åt en del beroende på vilken skola de går på, men skillnader i attityd kan även ses mellan pojkar och flickor och mellan elever med olika etnisk bakgrund. Den viktigaste skillnaden är dock att eleverna som går på skolan som arbetar ämnesintegrerat i högre grad än eleverna på den andra skolan anser att historia har något med dem och deras liv att göra. Detta kan delvis bero på att eleverna på den förstnämnda skolan har större möjligheter att själva välja vad de vill läsa om i historia. Undersökningen visar emellertid också att elevernas inställning till ämnet inte enbart kan bero på arbetssättet då resultaten ibland skiljer sig åt även mellan klasser som har samma lärare och samma arbetssätt.

Vi presenterar i detta arbete ett förslag på kursupplägg för att undervisa emancipatoriskt i historia på gymnasiet. Tanken med vårt förslag är att utforma en undervisning som kopplar elevens livsvärld tillbåde nutid och dåtidshistoria. Syftet med detta kursupplägg äratt jobba innanför ramarna för gy 11 men ge ett nytt sätt att bedriva historieundervisning på. Historiemedvetande, emancipation, den dubbla tankeprocessen och Biestas trefunktionsmodell ärde centrala teoretiska begreppen för detta utvecklingsarbetes utformning och utvärdering. Kursupplägget är uppbyggt utefter en kronologisk historieförmedling i enlighet med den som förespråkas i läroplanen. Utöver den vanliga historieundervisningen läggs den dubbla tankeprocessen för att bidra till de nutidskopplingar i form av eleverfarenheter som ska göras i undervisningen. Vi tror att denna undervisning hjälper till att fördjupa, bredda och utveckla elevernas historiemedvetande. Genom att arbeta utefter den dubbla tankeprocessen och en kronologisk historia tror vi att denna historieundervisning leder till en starkare koppling mellan eleven livsvärld och den stora historien. Vår förhoppning är att detta i sin tur leder till en emancipatorisk undervisning. / We present in this work a suggested course plan to teach emancipatory history in high school. The idea behind our proposal was to design an education that linked into the student's life-world in both the past and present history. The purpose of this course plan was to work within the limits of Gy 11 but provide a new way to carry on history teaching. History awareness, emancipation, the dual thinking process and Biestas three function model was the key theoretical concepts for this development study’s design and evaluation. Course set-up is built along a chronological history mediation in accordance with the one advocated in the curriculum. On top of the usual teaching of history is the dual thinking process to contribute to the contemporary fittings in the form of student experiences to be made in education. We believe that this teaching will help to deepen, broaden and develop students' historical consciousness. By working along the dual thinking process and a chronological history, we believe that this history teaching leads to a stronger link between the student's life-world and the great history. Our hope is that this in turn leads to an emancipatory education.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Mellanösterns historia förmedlas i läromedel för historieundervisning. Vi har även undersökt om och i så fall hur lärarna arbetar med elevernas bakgrund i historieundervisningen, samt vilken historia som eleverna själva tycker är viktig. Vår undersökning bygger på en kvantitativ enkätundersökning riktad till eleverna i två klasser i årskurs 7 på Rosengårdskolan i Malmö och till två klasser i årskurs 3 på Latinskolan i Malmö, men även på två olika kvalitativa undersökningar. Den första kvalitativa undersökningen består av intervjuer med två yrkesverksamma lärare, varav en erfaren historielärare på Latinskolan i Malmö och en relativt nyutexaminerad SO-högstadielärare på Rosengårdskolan i Malmö. Den andra kvalitativa undersökningen är en läromedelsanalys med utgångspunkt från läromedel för högstadiet och gymnasiet.Huvudresultatet av vårt arbete är:1.Att man inte nämner speciellt mycket om Mellanösterns historia i läromedel för historieundervisning och att denna historia skildras oftast som en egen historia och inte som en del av Västerlandets historia.2.Att elever tycker att USA:s historia är viktigast att ta upp i historieundervisningen3.Att lärare i mån av tid försöker att arbeta med elevernas etniska historiebakgrund / The purpose has to see how Middle East history is presented in educational literature. We have also tried to find out to what extent teachers integrate student´s own ethnical historical background in into their teaching.Our results are:1.The literature used in history education does not say much about Middle East history.2.Students want to learn more about the history of the U.S.3.Teachers do try to make use of the ethnical background of the students

SammanfattningNy skollag och nya ämnesplaner är några av de förändringar som står för dörren. För den svenska gymnasieskolan väntar en ny vardag. Historiemedvetande har funnits med i de gamla kursplanerna men lyfts fram än tydligare i de nya ämnesplanerna. Utifrån de nya förutsättningarna som Gymnasieskola 2011 ger har ett undervisningsavsnitt planerats, genomförts och utvärderats. Uppsatsen är ett utvecklingsarbete som syftar till att fördjupa elevernas historiemedvetande. Den pedagogiska utgångspunkten är att använda skönlitteratur i historieundervisningen. Utvecklingsarbetet har genomförts på en gymnasieskola i södra Sverige. Planeringen har utgått från fem lektioner á 90 minuter rörande andra världskriget, avsnittet är en del av undervisningen om världskrigen och nationalism. De frågeställningar som har legat till grund för arbetet är: på vilket/vilka sätt kan skönlitteratur integreras i undervisningen i Historia 1a1? På vilket/vilka sätt kan denna undervisning fördjupa elevernas historiemedvetande? Resultat som har framkommit under genomförandet och utvärderingen är att skönlitteraturen kan bidra med ett ökat historiemedvetande samt, kanske tydligast i detta arbete, att skönlitteratur kan väcka ett historieintresse.