Den 26:e april 1986 i Prypjat, Ukraina, fallerade ett säkerhetstest i kärnkraftverket Tjernobyl som resulterade i en explosion. Denna förödande olycka förstörde en hel stad och hundratusentals människor behövde lämna sina hem. Delar av Europa påverkades av spridningen av strålningen och Forsmarks kärnkraftverk i Sverige upptäckte höga halter av strålningen vilket resulterade i att olyckan uppmärksammades innan den Sovjetrepublikanska staten erkände allvaret med situationen. Dramadokumentärer, dokudrama, utvecklades på 1930-talet och har kommit att bli populärt inom televisionen. Exempel på detta är dramaserier som The Act, The Crown och Chernobyl. Denna uppsats omfattar en analys av miniserien Chernobyl som hade premiär den 6:e maj 2019 som är skapad av Craig Mazin. Serien är baserad på Tjernobylolyckan och det omfattande arbetet med att minska spridningen av den livsfarliga strålningen. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur Chernobyl har förhållit sig till fakta och fiktion, seriens genre och narrativ. Serien har visat flera kännetecken på att vissa händelser har delvis eller har helt blivit fiktionaliserade. Detta har mött en del kritik men trots att serien har visat på att den delvis är en förenkling av Tjernobylolyckan har Craig Mazin skapat en serie som sanningsenligt ligger nära den verkliga händelsen. Resultatet visar även på att Chernobyl, utifrån denna uppsats, kategoriseras som ett historiskt drama och ett dokudrama, samt skildrar flera karaktärer vars roller är nödvändiga för seriens narrativ och uppbyggnad.

Sedan 2005 är det obligatoriskt för noterade bolag att upprätta sin koncernredovisning enligt de internationella redovisningsstandarderna IFRS/IASB. Syftet är att uppnå likartade redovisningsprinciper inom EU. En viktig förändring till följd av denna reglering är att företag nu tillåts välja att värdera vissa tillgångar till verkligt värde. Det kan efter införandet uppfattas av många som att vi lever i en verkligt värde-värld. Tidigare studier i bland annat Storbritannien och Tyskland visar att så inte är fallet. Syftet med studien är att beskriva och analysera hur de svenska företagen på Large Cap har utnyttjat IAS-förordningen, som tillkom 2005 avseende värdering av icke-finansiella anläggningstillgångar, då de har möjligheten att välja mellan historiskt anskaffningsvärde och verkligt värde. Studien utgår från en kvantitativ metod där en totalundersökning av de börsnoterade företagen på Large Cap gjorts. Data gällande hur företagen värderar sina icke-finansiella anläggningstillgångar har samlats in genom en dokumentstudie, där årsredovisningar från år 2014 har studerats. Studien visar en begränsad användning av värdering till verkligt värde för icke-finansiella anläggningstillgångar i Sverige. När det används, handlar det uteslutande om värdering av Förvaltningsfastigheter, något som överensstämmer med studier som gjorts i andra länder.

En uppsats om vodouns inblandning under slavupproret i kolonin Saint-Domingue under slutet av 1700-talet till början av 1800-talet. Uppsatsen försöker bevisa vodouns påverkan på ett lyckat slavuppror där andra slavuppror misslyckats.

Future environmental challenges impose higher demands on energy efficiency of the existing building stock, and require that historically valuable buildings undergo changes to reduce energy use. New materials such as aerogel and eco-fiber can advance the energy efficiency of the existing building stock. Simulations of 16 different exterior wall constructions have been conducted in VIP Energy and WUFI to investigate energy savings and moisture levels. The results show that aerogel Paroc–Spaceloft 10mm lowers U-values in exterior walls by 0,27 W/m2K. The 40mm eco-fiber insulation lowers the U-value by 0,2 and 0,32 W/m2K, respectively. This means that they have the potential to energy efficiently renovate historically valuable buildings. By using the materials for exterior insulation, it is possible to improve the U-value without harming the exterior wall. The use of KC plaster as an exterior plaster has also been simulated. The use of KC plaster resulted in a greatly increased moisture level in the outer walls, as well as an extension of the drying period for the wall itself. However, the simulations show that KC plaster can protect against heavy rain better than the traditional lime plaster as it has a tighter structure.

Uppsatsens ämne är ”Tempusanvändning i skrift – en jämförelsestudie av första- och andraspråkselever”. Informanterna är sammanlagt 14 elever, varav fyra elever är födda i Sverige samt har minst en svensk förälder; fyra elever är födda i Sverige men vars föräldrar är födda utomlands; fyra elever kom till Sverige innan skolan började; fyra elever kom i år 1-5 och två elever kom i år 6-9. Syftet är att undersöka tempusanvändning i skrift bland första- och andraspråkselever på nationella provet i svenska i år 9. Särskilt undersöks de fyra tempusformerna: preteritum, presens, pluskvamperfekt och perfekt. Både en kvalitativ och en kvantitativ metod har använts för att på bästa sätt fånga både bredden och djupet av elevernas tempusanvändning. Detta har gjorts med utgångspunkt från Svenska Akademiens grammatik 4 Satser och meningar (1999). Studiens resultat pekar på att elever inom alla grupper, förutom de som kom hit i år 6-9, ger prov på att behärska de fyra tempusformerna preteritum, presens, pluskvamperfekt och perfekt. Samtidigt finns det elever inom samtliga grupper som fallerar inom olika områden. Slutligen ger även de elever som kom hit i år 6-9 prov på att behärska områden som förstaspråksinlärare gör.

Abstract The purpose with this essay is to get an insight on how the school has changed over the past years in terms of reading- and writing difficulties/dyslexia. In the literature studies I mention reading- and writing difficulties and the reasons why some people get these problems. Further on in the literature study it is written about what the education act and the curriculum say about the school’s duties towards pupils in need of special support. The result contains interviews with one language pedagogue and one special pedagogue who work in two different municipalities. In addition I interviewed two former pupils who went to school 15-20 years ago. I came to the conclusion that today’s schools have changed to the better for the pupils with difficulties. During the 1990’s the problems around dyslexia was getting attention in the society. This made the school more aware about reading- and writing difficulties/dyslexia and gave them more knowledge about the difficulties. / Sammandrag Syftet med denna uppsats är att få en inblick i hur skolan har förändrats under de senare åren vad gällande elever med läs- och skrisvårigheter/dyslexi. I litteraturgenomgången tas läs- och skrivsvårigheter/dyslexi upp och vad det finns för bakomliggande orsaker till varför vissa personer får dessa svårigheter. Vidare står det om vad skollagen och läroplanen säger om skolans skyldigheter till att hjälpa elever i behov av särskilt stöd. Undersökningen som behandlades i resultatet omfattade intervjuer med en språkpedagog och en specialpedagog som är verksamma i två olika kommuner samt intervjuer med två före detta elever med dyslexi som gick i skolan för cirka 15-20 år sedan. Resultatet av undersökningen visade på att dagens skola har förändrats till det bättre för elever med dessa svårigheter. Under 1990-talet uppmärksammades dyslexiproblematiken i samhället vilket gjorde att skolan blev mer medveten och fick kunskap om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi.

Abstract/Summary The study of history has always been a part of educational programmes throughout time. And the reasons behind it have also been shifting according to the needs of the society in a specific time and place. But the legitimacy of the history subject has always been in its said ability to help us understand the present through the past. Today the emergence of a globalized and multicultural society is changing both our way of life as well as our view on the world, and with it the skills and tools we need to make sense of it. And with it the reasons behind and the learning goals of history as an educational subject is shifting. International organizations have implemented guidelines and directives to its members regarding how educational goals can be used to adapt to this ongoing change. Research regarding curriculum policymaking has shown that the Swedish curriculum is influenced by the international guidelines, but the didactic specialists, Kenneth Nordgren and Maria Johansson, has found a lack of guidance for teachers to enact these general goals on a more practical day-to-day basis. This has led them formulate a concept especially designed for history education, intercultural historical learning. This essay’s aim is to find the conditions to apply the concept of intercultural historical learning through the history subject in the compulsory and upper secondary school in Sweden. By taking its departure in curriculum theory and using intercultural historical learning as an analytical framework, a hermeneutical text analysis is made on the Swedish history curriculum with its supporting documents as well as on the national tests of the subject. The results indicate that there are conditions that both encourages and discourages the implementation of intercultural historical learning in history education. The curriculum’s emphasis on the usage of historic source material and use of history examples are a major contributor to the applicably of the concept. In contrast the historical narrative created by the curriculum prevents a diversity of historical experiences and voices to be present in the teaching practice. Instead a Eurocentric and political historic narrative is dominant. However, further research is required to see what other factors than those this essay examine affect the implementation of intercultural historical learning in the Swedish history classroom. This essay’s main contribution is to serve as a starting point for such research.

Syftet med denna avhandling var att studera problemen relaterade till grundskolans historieundervisning på lågstadiet och som bidrar till att gymnasieelever inte har den kunskap som krävs för att konstruera stora och användbara bilder av det förflutna. Denna undersökning syftar till att skapa en förståelse för vilka arbetssätt som lärare använder på lågstadiet i deras historieundervisning som gynnar elevens utveckling gällande förståelse och kunskaper för historiska tidsbegrepp, så eleverna får med sig de förkunskaper som krävs från lågstadiet. För att synliggöra lärandet hos eleverna kommer en kvalitativ metod att användas genom att undersöka sex lågstadielärares lektionsplanering vid arbete med historiska tidsbegrepp samt en semi-strukturerad intervju med samma lärare som är kopplad till deras historieundervisning vid arbete med historiska tidsbegrepp. Genom att använda historiskt tänkande som teoretisk grund för den empiriska analysen visade undersökningen att problemet gällande lågstadielärares historieundervisning inte var enkel att förstå, utan snarare mångfacetterad och knepigare än vad tidigare forskning visat. / The purpose of this thesis was to study the problems related to elementary school history teaching in primary school and which contributes to that high school students do not have the knowledge required to construct large and useful pictures of the past. This study therefore aims to create an understanding of which working methods that teachers use in primary school in their history teaching that benefit the pupil’s development regarding understanding and knowledge of historical time concepts, so that the pupils get the prior knowledge required from primary school. Therefore, a qualitative method will then be used to examine six primary school teachers´ lesson planning when working with historical time concepts and a semi-structured interview. That is linked to their history teaching when working with historical time concepts. By using historical thinking as a theoretical basis for the empirical analysis, the study showed that the problem regarding primary school teacher´s history teaching was not easy to understand, but rather multifaceted and trickier than previous research has shown. / <p></p><p></p>

The purpose of this basic independent project is to create a research summary of previous research made within the field of how historical perspectives included in regular history teaching affect the development of historical consciousness and historical thinking. The questions aimed to be answered in this text are: how can one work with different perspectives and historical thinking in history education?; how can different historical perspectives affect the learners’ historical consciousness and historical thinking?; and, what possibilities and/or dilemmas can occur when working with different perspectives in developing historical consciousness and historical thinking? To answer these questions extensive research has been made to find previous studies that deal with these issues, mainly through digital databases such as SwePub and ERIC, and also through the physical university library. The research resulted in ten research articles and dissertations, that deal with developing historical consciousness and historical thinking. The studies conducted in these texts conclude that working with various perspectives within the teaching of history is complex, and must be well thought out and be given time to be successful. However, if performed correctly, working with various historical perspectives can be influential in the development of historical consciousness and historical thinking.

Dagens elever lever i en tillvaro där vi blir alltmer beroende av teknologi av olika slag En tillvaro där elever ständigt uppslukas i en teknologisk verksamhet där sociala medier och internet är en stor del av elevernas livsvärld. Även skolan karakteriseras alltmer av teknologi, historieämnet är rimligtvis inget undantag. Denna undersökning syftar till att undersöka om skolans värld och verksamma historielärare ”har hängt med” i den digitala utvecklingen. En naturlig ingång till historieämnet är användandet av digitaliserat källmaterial i undervisningen. Undersökningen har som mål att ta reda på i vilka syften denna eventuella användning sker, vilka plattformar som nyttjas samt vilka eventuella möjligheter och problem högstadielärare kan identifiera kring detta. I en ansats att finna svar använder jag mig av semistrukturerade intervjuer utifrån kvalitativ metod. Resultaten relateras sedan till historiedidaktisk teori som är av relevans. Efter att undersökningen genomförts står det klart att det ser väldigt annorlunda ut på våra skolor, dels utifrån lärarnas undervisningspraktik och dels utifrån teknologiska förutsättningar.