The purpose statement is which the most effective educational method is for cardiopulmonary resuscitation; instructor-led versus film-based and what happens in the gap between education and an event of cardiac arrest in society. The aim was to investigate knowledge of which educational method contributes to the intended skills, ability to act and willingness to start a life-saving action. The aim was also to increase understanding by identifying tension fields of experiences in the cardiopulmonary resuscitation practice. The study is highlighted by a learning theory influenced by pragmatism and philosopher Dewey, as well as a holistic hermeneutical perspective through the philosopher Gadamer. A combined design with quantitative and qualitative method has been used. Data collection has been done through surveys, quality measurements on cardiopulmonary resuscitation and interviews. A critical hermeneutic according to Ricoeur has supported interpretation of data. The quantitative result shows no significant difference in total points of theoretical knowledge, ability to act or willingness to start cardiopulmonary resuscitation between the education methods. A significant difference (p<0.05) has been demonstrated for practical knowledge, where the film-based education showed higher total score than the instructor-led education over time. The result of the qualitative interpretation has identified five overall tension fields in both experiencing and lacking experience, 1) knowledge of, skills in and understanding of, 2) learning, 3) ability to act, 4) responsibility and humanity, 5) and willingness to start a life-saving effort in cardiopulmonary resuscitation practice. The result contributes to increased knowledge of cardiovascular rescue practice, valuable for future education and further research.

Bakgrund: I Europa drabbas, årligen, ca 275 000 personer av hjärtstopp utanför sjukhus. Hjärtstopp är ett tillstånd som bedöms av ambulanspersonal enligt fastställda behandlingsriktlinjer. Tillståndet behandlas med hjärt- och lungräddning enligt gällande algoritm för den specifika regionen. I algoritmen finns även kriterier för när hjärt- och lungräddning kan avbrytas. Anhörig definieras som person inom familjen eller de närmaste släktingarna. Närstående definieras som en person den enskilde anser sig ha en nära relation till. Samspelet mellan närstående och vårdpersonal är i mångt och mycket beroende av vårdpersonalens agerande och hur vårdpersonalen uppfattar den närståendes del i vårdandet. Syfte: Syftet är att beskriva ambulanspersonalens uppfattnigar av att bemöta närstående där hjärt-lungräddning avbrutits på plats i hemmet. Metod: Studien har genomförts med kvalitativ design med fenomenografisk ansats, då syftet bestod av att undersöka hur ambulanspersonal uppfattar och erfar ett fenomen. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med ambulanspersonal. Resultat: Fyra beskrivningskategorier erhölls om ambulanspersonalens uppfattning av att bemöta närstående när hjärt-lungräddning avbrutits på plats i hemmet: Att förklara och informera, Att möta individens behov, Den känslomässiga påverkan, samt Erfarenhetens betydelse. Slutsats: Ambulanspersonalen lägger sig vid att förklara och informera om situationen för närstående. Personalen är också mån om att se och möta de unika behov närstående har. Det föreligger en känslomässig påverkan hos personalen som främst visar sig när unga eller personer i liknande livssituation drabbas. Erfarenhet av situationen påverkar personalens vana att handskas med situationen och i förlängningen skänker ett lugn i bemötandet gentemot närstående.

Bakgrund: Ambulanspersonal har ett ansvar i sitt beslutsfattande om hjärt-lungräddning, att inte bara rädda liv utan återställa ett liv med kvalité. Beslutsstöd som är medicinsk grundade guidar beslutsfattandet prehospitalt för att inte orsaka skada, onödigt lidande och skapa förutsättning att avsluta på plats. Men trots det så ställs ambulanspersonalen för en rad etiska utmaningar där de kan ställas mellan att göra gott och göra rätt. Ett hjärtstopp sker plötsligt och ambulanspersonalen arbetar ofta i situationer där information om händelse och patienten är bristfällig, vilket försvårar tillämpningen av beslutstöden och skapar etiska dilemman. Syftet: Att beskriva etiska utmaningar för ambulanspersonal vid beslut om att påbörja, förlänga, avstå eller avsluta hjärt-lungräddning vid hjärtstopp utanför sjukhus. Metod: En litteraturöversikt med en systematisk sökstrategi. Datan insamlades via databaserna Cinahl och Pubmed. Totalt inkluderades 16st vetenskapliga artiklar till studien tio är kvalitativa, tre mixad metod och tre kvantitativa studier som kvalitetsgranskades. Litteraturen sammanställdes genom en integrerad analys. Resultat: Studiens resultat presenteras i tre huvudrubriker ”Etiska utmaningar i yrkesrollen”, ”Etiska utmaningar i att påbörja och förlänga hjärt-lungräddning” och ”Etiska utmaningar i att avstå eller avsluta hjärt-lungräddning” med respektive underkategorier. I resultatet framkommer att beslutsfattandet kunde påverkas av etiska utmaningar i omgivningen, i relation till anhöriga och kollegor. Känslor som rädsla och oro påverkade beslutsfattandet och resulterade i förlängd hjärt-lungräddning. Slutsats: Beslut vid hjärt-lungräddning påverkas av etiska utmaningar och gör att ambulanspersonalens beslut baserades på andra grunder än evidens och medicinska kunskaper. De etiska utmaningar som ambulanspersonalen ställs inför uppkommer från både inre utmaningar hos ambulanspersonal och yttre utmaningar i omgivningen. Det framkom att erfarenhet och högre utbildningsgrad skapar mer trygghet i beslutsfattandet och följsamhet till riktlinjer. / Background: Ambulance personnel have a responsibility in their decision-making about cardiopulmonary resuscitation, to not only save lives but to restore a quality life. Medical based guidelines support decision making prehospital to not cause harm, unnecessary suffering and create the conditions for termination. But despite that, the ambulance staff are faced with several ethical challenges where they can be faced between doing good and doing the right thing. A cardiac arrest occurs suddenly and the ambulance personnel often work in situations where information about the event and the patient is deficient, which makes it difficult to apply the decision support and creates ethical dilemmas. Aim: To describe ethical challenges for ambulance personnel when deciding to start, extend, refrain or end cardiopulmonary resuscitation in the event of cardiac arrest outside a hospital. Method: A literature review with a systematic search strategy. The data were collected through Cinahl and Pubmed databases. A total of 16 articles were included in the study, ten qualitative, three mixed methods and three quantitative studies were quality reviewed. The literature was compiled through an integrated analysis. Results: The results of the study are presented in three main headings "Ethical challenges in the professional role", "Ethical challenges in starting and extending cardiopulmonary resuscitation" and "Ethical challenges in refraining or ending cardiopulmonary resuscitation" with subcategories. The results show that decision making could be influenced by ethical challenges in the environment, in relation to relatives and colleagues. Emotions such as fear and anxiety affected decision making and resulted in extended cardiopulmonary resuscitation. Conclusion: Decisions in cardiopulmonary resuscitation are influenced by ethical challenges and means that the ambulance personnels decisions are based on other grounds than evidence and medical knowledge. The ethical challenges that ambulance personnel faced arise from both internal challenges among ambulance personnel and external challenges in the environment. It emerge that experience and a higher degree of education creates more security in decision-making and adherence to guidelines.

Bakgrund: Varje år drabbas flera tusen individer av plötsligt hjärtstopp, varav flertalet inträffar på sjukhus där sjuksköterskan är högst delaktig. Hjärtstopp resulterar i cirkulationsstillestånd och därmed behöver hjärt-lungräddning påbörjas omedelbart om det inte finns ett dokumenterat ställningstagande om att inte påbörja resucitering. Hjärt-lungräddning (HLR) innebär ventilation av lungor samt yttre bröstkompressioner och målet är att återställa spontan cirkulation och andningsfunktion hos patienten. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskans kognitiva erfarenheter i anslutning till HLR-situationer på sjukhus.Metod: En litteraturstudie baserad tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ studiedesign. Databaserna; CINAHL, PsycINFO och PubMed, användes till sökning av artiklar. Resultat: I resultatet framkom fem teman som svarade på syftet; Stress, debriefing, närvaro av anhöriga, professionell utveckling och etiska dilemman.Konklusion: Tankar och känslor uppstår vid hjärt-lungräddningssituationer och känslor som stress, otillräcklig debriefing, brist på utbildning i kommunikation och etiska dilemman framkom i studien. Genom att tillämpa tydliga rutiner på avdelningen kan erfarenheten av hjärt-lungräddning bli mer positiv och färre etiska dilemman uppstå. Utbildning i olika typer av kommunikation kan med fördel genomföras regelbundet så som utbildning gällande kommunikation till anhöriga samt ”closed loop”-kommunikation som tillämpas mellan personalen. / Background: Every year, thousands of individuals are affected by sudden cardiac arrest, of which the majority occur in hospitals and were the registered nurse is highly involved. When a patient is suffering from cardiac arrest, a circulatory arrest occurs and cardiac resuscitation (CPR) needs to be started immediately if there is no documentation to not recucitate. Cardiac resuscitation involves ventilation of the lungs and external chest compressions and the aim is to restore the patient spontaneous circulation and respiratory function.Aim: The aim was to describe the nurse´s cognitive experience in connection to CRP situations in hospitals. Method: A literature review based on ten scientific articles with a qualitative study design. The databases; CINAHL, PsycINFO and PubMed, were used to search for articles. Results: The result revealed five themes that answered the purpose; Stress, debriefing, presence of relatives, professional development and ethical dilemmas.Conclusion: Thoughts and feelings arise in cardiopulmonary resuscitation situations and feelings such as stress, inadequate debriefing, lack of education in communication and ethical dilemmas emerged in the study. By applying clear routines to the ward unit, the experience of cardiopulmonary resuscitation could become more positive and fewer ethical dilemmas arise. Education in communication to relatives and closed loop communication between staff could with advantage be preformed regulary.

Bakgrund: Varje år rapporteras ungefär 8500 fall av plötsligt hjärtstopp på och utanför sjukhus i Sverige. Vid hjärtstopp krävs snabba åtgärder för att öka patientens chans att överleva. Sjuksköterskan har en betydande roll i HLR teamet samtidigt som personcentrerad omvårdnad ska implenteras i vården av patienter och närstående. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att närstående är närvarande vid HLR. Metod: Beskrivande litteraturstudie med kvalitativ, kvantitativ och blandad metod baserad på tolv artiklar framsökta genom databasen PubMed. Huvudresultat: Resultatet i studien visade både positiva och negativa erfarenheter hos sjuksköterskorna. De positiva erfarenheter som belystes var att skapa en vårdrelation med de närstående som gav en känsla av meningsfullhet, närstående fick se alla åtgärder som gjorts för patienten, förekomst av en stödperson samt att vid mer erfarenhet av att närstående är närvarande vid HLR, resulterade det i mer positiva erfarenheter. De negativa erfarenheter som som belystes var otillräckligt med utrymme, avsaknad av riktlinjer, förlängda åtgärder för närståendes skull samt psykologiska konsekvenser för närstående. Slutsats: Sjuksköterskor hade posititiva och negativa erfarenheter gällande närståendes närvaro vid HLR. Genom utökat utrymme tillsammans med en stödperson som kan finnas till för närstående kan det bidra till positiva erfarenheter. Det behövs implementeras tydliga riktlinjer som kan stödja sjuksköterskan i sin yrkesroll och utföra god omvårdnad.

Bakgrund: Sjuksköterskor står inför utmaningar vid hjärtstoppsituationer där deras tidiga insatser är avgörande för patientens överlevnad. Med cirka 13 000 fall av hjärtstopp årligen i Sverige är hjärt-lungräddning en central del i omhändertagandet. Närstående lyfter att närvaro vid hjärt-lungräddning är en viktig rättighet som kan bidra till en känsla av trygghet. Syfte: Beskriva sjuksköterskans upplevelse av hjärt-lungräddning med närvarande närstående. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats har genomförts, där tio vetenskapliga artiklar analyserades utifrån Fribergs femstegsmodell. Databaserna CINAHL, MEDLINE och PubMed har använts. Resultat: Sjuksköterskor övervägde faktorer som patientens tillstånd, närståendes önskemål och den potentiellt traumatiska effekten samt att varje hjärt-lungräddningssituation är unik. Det uppgavs brister inom organisationen som försvårade för närstående att närvara. Förslag på förbättringar såsom en vald familjestödperson, tydligare riktlinjer samt policys lyfts av sjuksköterskorna. Slutsats: Sjuksköterskors perspektiv på närståendes närvaro vid hjärt-lungräddning visar på delade åsikter och en komplex dynamik. Farhågor kring störningar och påverkan på patientsäkerheten kontrasteras mot betoningen av närståendes roll för emotionellt stöd och sorgeprocessen. Identifierade organisatoriska utmaningar, inklusive behovet av en ansvarig personal och tydliga riktlinjer, betonar behovet av en balans mellan säkerhet och stöd i vårdmiljön. / Background: Nurses face challenges in cardiac arrest situations where their early interventions are crucial for patient survival. With approximately 13 000 cases of cardiac arrest annually in Sweden, cardiopulmonary resuscitation is a vital component of care. Family members raises that presence during cardiopulmonary resuscitation is an important right that can contribute to a sense of security.  Aim: To describe the nurse’s experience of cardiopulmonary resuscitation with the presence of family members.  Method: A qualitative literature review with an inductive approach was conducted, analysing ten scientific articles using Friberg’s five-step model. The databases CINAHL, MEDLINE and PubMed were utilized.  Result: Nurses considered factors such as the patient’s condition, the wishes of close relatives, the potentially traumatic effects, and the uniqueness of each cardiopulmonary resuscitation situation. Organizational shortcomings hindering family presence were reported. Suggestions for improvements, such as the nurses highlighted a designated family support person and clearer guidelines and policies. Conclusion: Nurses’ perspectives on the presences of family members during cardiopulmonary resuscitation reveal divergent opinions and a complex dynamic. Concerns about disruptions and their impact on patient safety contrast with the emphasis on the role of family members for emotional support and the grieving process. Identified organizational challenges, including the need for designated personnel and clear guidelines, underscore the necessity of valancing safety and support in the healthcare environment.

Enligt Svenska hjärt- och lungräddningsregistret drabbas cirka 13 000 personer årligen av ett plötsligt hjärtstopp i Sverige och av dessa inleds hjärt-lungräddning [HLR] i cirka 8500 av fallen. HLR innebär att på konstgjord väg cirkulera blodet genom kompressioner och inblåsningar. Det kan vara en mycket traumatisk upplevelse för de närstående och sjuksköterskan har ett stort ansvar i att inkludera dem enligt de etiska riktlinjerna som finns avseende HLR.  Syftet med detta arbete var att beskriva närståendes inställning till och erfarenhet av att närvara vid hjärt-lungräddning inom akutsjukvården. En litteraturöversikt med systematisk ansats har använts som metod. Totalt 17 artiklar har inkluderats, varav 9 kvantitativa och 8 kvalitativa. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmets framtagna granskningsinstrument för bedömning av den vetenskapliga kvalitén. Därefter påbörjades textanalysen där artiklarna först summerades i en artikelmatris, sedan plockades data som motsvarade syftet ut från respektive artikel. Data syntetiserades i kategorier och underkategorier. Resultatet baserades på tre övergripande huvudkategorier, individens inställning och förutsättningar till att närvara, omständigheter som påverkar upplevelsen och hur bemötande och kommunikation formar vårdrelationen. Majoriteten av de närstående hade en positiv inställning och även om det var en känslomässigt utmanande upplevelse var det viktigt att finnas där för sin närstående. Närstående hade dock ett stort behov av stöd i olika former både från andra närstående och vårdpersonal. Vårdpersonalens inställning och bemötande påverkade upplevelsen.  Slutsatsen var att anhöriga vill vara närvarande men behöver stöd för att bättre kunna hantera upplevelsen och minska risken för psykisk ohälsa. / According to the Swedish Cardiopulmonary Resuscitation Register, approximately 13,000 people suffer a sudden cardiac arrest annually in Sweden, and of these, cardiopulmonary resuscitation [CPR] is initiated in about 8,500 of the cases. CPR involves artificially circulating the blood through compressions and breaths. It can be a very traumatic experience for the relatives and the nurse has a responsibility to include them according to the ethical guidelines that exist regarding CPR. The aim of this study was to describe relatives’ attitudes to and experience of being present at cardiopulmonary resuscitation in emergency care. A literature review with a systematic approach has been used as a method. Database searches have been made in Cinahl and PubMed. A total of 17 articles have been included, of which nine are quantitative and eight qualitative. The articles were quality reviewed on the basis of Sophiahemmet’s review instrument for assessing scientific quality. Then the text analysis began, where the articles were first summarized in an article matrix, then data that corresponded to the purpose was picked out from each article. The data were synthesized into categories and subcategories. The result was based on three main categories, the individual’s attitude and conditions for attending, circumstances that affect the experience and how treatment and communication shape the care relationship. The majority of the relatives had a positive attitude and even though it was an emotionally challenging experience, it was important to be there for the loved one. However, relatives had a great need for support in various forms both from other relatives and healthcare professionals. The healthcare professional's attitude and treatment affected the experience. The conclusion was that relatives want to be present but need support to better manage the experience and reduce the risk of mental illness.

Bakgrund I Sverige drabbas tusentals människor av hjärtstopp årligen, och dessa omhändertas inom akutsjukvården. Den vanligaste orsaken till hjärtstopp är hjärtinfarkt. För att rädda deras liv genomförs hjärt- och lungräddning (HLR). Ett perspektiv till situationen är de närstående och deras närvaro under HLR. Personalen upplever bland annat att de närstående kan vara i vägen och ett stressmoment. Däremot upplever de också att de kan stärka bandet mellan varandra när de närvarar. Den teoretiska utgångspunkten för studien var familjecentrerad vård och det syftar till att involvera de närstående och även ge dessa omvårdnad. Syftet var att belysa närståendes upplevelse av att ha närvarat vid HLR inom akutsjukvården och hur detta har påverkat de närstående efteråt. Metod Studien har genomförts som en icke-systematisk litteraturöversikt med systematisk sökmetod. Totalt har 15 artiklar inkluderats varav 10 var kvalitativa och fem var kvantitativa. De analyserades med en integrerad innehållsanalys. Resultatet fick fyra huvudkategorier vilka var Känslor under hjärt- och lungräddning, Delaktighet, Information samt Livet efter. Ur dessa har 10 underkategorier tagits fram. Dessa var Trygghet, förståelse, negativa känslor, vårdpersonalens roll, närståendes roll, valmöjlighet, tydlig information, bristen på information, positiva känslor efter samt negativa känslor efter. Studien kom fram till att det under HLR finns många känslor både positiva och negativa och att de närstående upplevde att stöd från vårdpersonalen var viktigt. Dessutom framkom det att informationen var en central del för att minska ångest och öka känslan av trygghet och hopp. Slutsatserna från studien är att de närstående upplever många känslor när de bevittnar HLR, de kan vara positiva eller negativa känslor. Dessutom önskar de närstående att de får stöd och att de önskar få valmöjligheten att vara delaktiga. Även efter situationen känner de många känslor. / Background In Sweden, thousands of people suffer from cardiac arrest every year, and these are dealt with in emergency medical care. The most common cause of cardiac arrest is heart attack. To save their lives, cardiopulmonary resuscitation (CPR) is performed. One perspective to the situation is the relatives and their presence during CPR. The staff experiences, among other things, that the relatives can be in the way and are a moment of stress. However, they also feel that they can strengthen the bond between the staff and the relatives when they attend. The theoretical framework for the study was family-centered care which aims to involve the next of kin and also provide them with care. The aim was to shed light on the relatives' experience of having been present during CPR in emergency healthcare and how this has affected the relatives afterwards. Method The study has been carried out as a non-systematic literature review with a systematic search method. A total of 15 articles have been included, of which 10 were qualitative and five were quantitative. They were analyzed using an integrated content analysis. Results The results received four main categories, which were Feelings during cardiopulmonary resuscitation, Participation, Information and Life after. From these, 10 subcategories have been developed. These were Safety, understanding, negative feelings, the role of the care staff, the role of relatives, choice, clear information, the lack of information, positive feelings after and negative feelings after. The study concluded that during CPR there are many emotions, both positive and negative, and that the relatives felt that the support of the healthcare staff was important. In addition, it emerged that the information was a central part of reducing anxiety and increasing the feeling of security and hope. The Conclusions from the study is that the relatives experience many emotions when they witness CPR, they can be positive or negative emotions. In addition, the relatives wish that they receive support and that they wish to be given the choice to participate. Even after the situation, they feel many emotions that will affect them.

Background: According to the ethical guidelines, family members of the patient should be allowed to be present during cardiopulmonary resuscitation (CPR). Nurses should be able to, besides performing CPR, decide if family presence is appropriate, support and explain the course of events to the family. Aim: The aim of this study was to illuminate nurses' experiences of family presence during resuscitation. Method: A literature study has been made of 11 qualitative studies, where differences and similarities were analysed. The studies were published between the years 2000 – 2015. Result: Two main themes were identified and five subthemes. The main themes were: "The nurse's experience of their work situation" and "The nurse's experience of the circumstances that affects the nursing". The findings showed that the nurses experienced a dilemma when they needed to decide if family presence was appropriate. The nurses experienced that a bond could be created with the families through the role of support person. They experienced that the family members could participate in the care but they could also be a distraction and a source of stress. Conclusion: Clear local guidelines would facilitate the decision if family presence is appropriate. A support person for the family would also facilitate the family's presence. More education and experience in this subject helps nurses overcome fears of difficulties often associated with family presence.

Det råder delade meningar angående närståendes närvaro under hjärt-lungräddning på sjukhus. Trots internationella riktlinjer från Emergency Nursing Association som säger att närstående bör erbjudas möjlighet att närvara under hjärt- lungräddning så följs ej dessa generellt på sjukhusen. Syftet: Var att beskriva närståendes upplevelser att närvara under hjärt-lungräddning på sjukhus. Metod: En litteraturstudie har gjorts där 13 vetenskapliga artiklar har granskats. Resultat: Närstående ville ha en valmöjlighet om de skulle närvara eller ej. De flesta närstående var nöjda med sitt beslut att närvara och skulle göra det igen trots att situationen upplevdes som svår. Närstående kände samhörighet med patienten och upplevde att de hanterade situationen bättre om de fick kontinuerlig information om händelseförloppet samt hade en stödperson vid sin sida. Sorgen underlättades då de delat den sista stunden med sin närstående. Slutsats: Närståendes närvaro under hjärt-lungräddning är fortfarande ett relativt outforskat område. Valmöjligheten att närvara är viktig, likaså kontinuerlig information och att ha en stödperson hos sig under hjärt-lungräddningen anses väsentligt. Närstående som varit närvarande under hjärt- lungräddning uppvisar lägre tendens till negativa psykologiska effekter och upplever även att sorgeprocessen underlättas. / A difference of opinion exists regarding the issue of relatives being present during cardiopulmonary resuscitation in hospital. Despite international guidelines from the Emergency Nursing Association stating that relatives should be offered the opportunity to be present during cardiopulmonary resuscitation, this is generally not the case. The aim: of this study was to describe relatives' experiences of being present during cardiopulmonary resuscitation in hospital. Method: A literature review in which 13 scientific papers have been reviewed. Results: Relatives preferred to be given the option to attend the cardiopulmonary resuscitation or not. Most relatives were satisfied with their decision to attend and would do it again even though the situation was perceived as difficult. Relatives experienced an emotional connection with the patient and felt that they handled the situation better if they were given continuous information on the events and had a support person at their side. Relatives also felt it easier to cope with the grieving process when they had shared their loved ones last moment. Conclusion: The attendance of relatives during cardiopulmonary resuscitation is still a relatively unexplored area. To be given the option to attend or not is important, as is continuous information during the resuscitation as well as a support person throughout the process. Relatives who were present during resuscitation showed lower tendency to experience negative psychological effects, and that the grieving process felt easier to go through.