Global ETD Search

11	Hjärtfrekvensmätning vid isvaksbad - en metodjämförelse av två pulsmätningssystem Morén, Emma January 2022 (has links) No description available. Pulsmätning i vatten hjärtfrekvens vinterbad dykreflex EKG-monitorering Biomedical Laboratory Science/Technology
12	Förändringar av hjärtfrekvens och systoliskt blodtryck under ett symtombegränsat cykeltest efter hjärthändelse : En kvantitativ tvärsnittsstudie från pre-exercise screening Sandberg, Ebba, Olofsson, Elsa January 2021 (has links) Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdom är idag den vanligaste dödsorsaken nationellt och internationellt. Hälso- och sjukvården bör erbjuda individanpassad fysisk träning efter inträffad hjärthändelse. För att möjliggöra individanpassad fysisk träning bör patienten genomgå pre-exercise screening. Kunskapen om förändringar av hjärtfrekvens (HF) och systoliskt blodtryck (SBT) under symtombegränsat cykeltest vid pre-exercise screening av personer efter hjärthändelse är idag begränsad. Syfte: Huvudsyftet i denna studie var att i) undersöka förändring av HF och SBT hos personer som genomgått hjärthändelse under ett symtombegränsat cykeltest. Vidare var delsyftet att ii) undersöka eventuell korrelation mellan aerob prestationsförmåga och greppstyrka respektive muskulär uthållighet samt att iii) jämföra deltagarnas greppstyrka med referensvärden. Metod: Data som analyserats är insamlat från pre-exercise screening efter hjärthändelse och 68 deltagare inkluderades (median [25e percentilen; 75e percentilen] ålder, 66,4 [59,6; 71,7]; 89,7% män). Vid pre-exercise screening utfördes ett symtombegränsat cykeltest, där HF och SBT mättes med tidsintervall enligt standardiserat protokoll. Deltagarna fick även genomgå tester för muskulär uthållighet samt greppstyrka. Resultat: 68 deltagare genomförde symtombegränsat cykeltest, 59 genomförde test av greppstyrka, 60 axelflexionstester samt 59 tåhävningstester. HF och SBT ökade 14,5 (10; 18,5) slag/minut respektive 15 (10; 25) mmHg per belastningsnivå. HF sjönk i median 21,5 (15; 30,25) slag/minut 1 minut efter avslutat test. En stark korrelation sågs mellan maximal greppstyrka och peak prestationsförmåga (W) vid cykeltest (Rho=0,600, p<0,001). Slutsats: Vårt resultat visar på en linjär ökning av HF och SBT samt en tydlig Heart Rate Recovery efter avslutat test, vilket överensstämmer med en frisk befolkning. Då greppstyrka har ett prognostiskt värde och att vi här visar att greppstyrka har en stark korrelation med peak prestationsförmåga rekommenderar vi att inkludera greppstyrka vid pre-exercise screening. hjärtfrekvens systoliskt blodtryck symtombegränsat cykeltest pre-exercise screening hjärtrehabilitering greppstyrka muskulär uthållighet Physiotherapy Sjukgymnastik
13	Jämförelse mellan hjärtfrekvensstyrd laktattröskelträning på löpband och inomhusbana med avseende på blodlaktat, löphastighet och upplevd ansträngning. Lundin, Anton January 2013 (has links) Bakgrund Laktattröskeltest för att fastställa den anaeroba laktattröskeln (AnT) vid löpning utförs i de flesta fall på löpband medan den största delen av träning och tävling utförs på fast underlag. För att kunna ge adekvata tränings- eller tävlingsrekommendationer baserat på AnT måste laktatnivån vid uppmätt arbetsintensitet vid AnT vara lika mellan underlagen. Utifrån detta perspektiv var syftet med den aktuella studien att jämföra upplevd ansträngningsgrad, hastighet, stegfrekvens (SF) och laktatnivå vid två tröskelträningspass, ett på fast underlag och det andra på löpband, där intensiteten styrdes efter hjärtfrekvensen (HF) vid AnT som fastställdes vid ett tröskeltest på löpband. Metod Sex vältränade långdistanslöpare, tre män och tre kvinnor (29.0 ± 6.3 år), genomförde två löpträningspass (5 x 1000m, 60 sekunder vila), ett på löpband och ett på en 200-meters inomhusbana. Intensiteten anpassades efter HF vid den individuella AnT (IAnT) som fastställdes genom ett laktattröskeltest på löpband. Innan start och efter varje intervall togs ett kapillärt blodlaktatprov och ansträngningsgraden självskattades av löparna med hjälp av Borg’s RPE-skala®. HF, hastighet och SF registrerades kontinuerligt med pulsklocka. Resultat Ingen signifikant skillnad i laktatnivå eller löphastighet upptäcktes men däremot var SF signifikant högre (p=0.015) på bana medan skattad ansträngningsgrad var högre på löpband (p=0.042). Löphastighet och blodlaktatnivåer sjönk på de senare intervallerna på båda underlagen. Slutsats Vältränade löpare visar ingen signifikant skillnad vad gäller blodlaktatnivå eller hastighet mellan intervallträning på ett löpband och en inomhusbana när intensiteten styrs utifrån uppmätt HF vid IAnT-test på löpband. Vid laktattröskelträning styrd efter HF måste ökad HF tillåtas i en senare del av passet för att inte träningsbelastningen ska sjunka. Laktattröskel hjärtfrekvens löpanalys stegfrekvens laktat löpband inomhusbana Sport and Fitness Sciences Idrottsvetenskap
14	Energiförbrukning vid havspaddling Bohman, Lennart January 2011 (has links) Syfte med denna studie var att undersöka energiförbrukningen vid havspaddling. Energiförbrukningen undersöktes i vila och vid två olika hastigheter (4 och 7 km/h), först med en olastad och sedan med en lastad kajak (20 kg). Dessutom undersöktes hur det passiva motståndet förändrades vid successivt ökad hastigheten. Studien genomfördes i en försöksgrupp med jämn könsfördelning och med varierande ålder och paddlingserfarenhet. I studiens första del uppmättes försökspersonernas hjärtfrekvens i förhållande till syrgasupptag och koldioxidproduktion vid en successivt ökad belastning i en kajakergometer. För varje försöksperson kunde sedan en korrelationskurva beräknas mellan hjärtfrekvens och syrgasupptag. Utifrån den hjärtfrekvens som sedan försökspersonen hade under paddlingen kunde syrgasupptaget beräknas. Vid paddling med en olastad kajak och en hastighet av 4 km/h beräknades syrgasupptaget till 5 ml/kg/min. Vid en hastighet 7 km/h så ökade syrgasupptaget signifikant till 11.5 ml/kg/min (p< 0.05). Vid paddling med en lastad kajak så ökade syrgasupptaget signifikant från 6,5 ml/kg/min vid 4 km/h till 14,5 ml/kg/min (p< 0.05) vid 7 km/h. Om energiförbrukningen beräknas utifrån syrgasupptaget för en person på 75 kg skulle en paddelhastighet på 4 km/h innebära en förbrukning på 458 kJ (107,4 kcal/h) med en olastad kajak och 585 kJ (139.8 kcal/h) med en lastad kajak. Vid 7 km/h var motsvarande värden 1080 kJ (258 kcal/h) (olastad kajak) och 1350 kJ (322 kcal/h) (lastad kajak). Det passiva motståndet ökade exponentiellt med ökad hastighet. / The aim of this study was to examine energy consumption when sea kayaking. The energy consumption was examined at rest and at two different speeds (4 and 7 km/h respectively), first with an empty and then with a packed kayak (20 kg). Moreover, the kayaks’ passive drag in the water was measured in order to examine how this was influenced by the speed through the water. The study was implemented in a group of paddlers with even gender distribution but with varying age and experience. In the first part of the experiment, we measured the participants’ heart frequency, oxygen uptake and carbon dioxide production during gradually increased work load in a kayakergometer. For each test subject correlation curves were constructed from the recorded heart rate and oxygen uptake. Based on the persons heart rate during paddling, oxygen uptake was calculated using the individual regression equation which was calculated in the first part of the experiment. When paddling at 4 km/h with an unpacked kayak, the oxygen uptake was measured to 5 ml/kg/min. At 7 km/h, it increased significantly to 11.5 ml/kg/min (p< 0.05). Paddling with a packed kayak oxygen consumption increased to 6.5 ml/kg/min at 4 km/h and significantly to14.5 ml/kg/min at 7 km/h. If energy consumption is calculated on the basis of oxygen uptake for a person weighing 75 kg, at 4 km/h this corresponds to a consumption of 450 kJ (107.4 kcal/h) when kayaking with an unpacked kayak and 585 kJ (139.8 kcal/h) with a packed ditto. At 7 km/h, energy consumption was calculated to 1080 kJ (258 kcal/h) (empty kayak) and 1350 kJ (322 kcal/h) (packed kayak). The passive drag increased exponentially with increased speed. sea kayaking metabolic cost energy expenditure heart rate oxygen consumption energiförbrukning havspaddling hjärtfrekvens syrgasupptag NATURAL SCIENCES NATURVETENSKAP
15	Skillnader i fysisk prestation inomhus och utomhus : En randomiserad kontrollerad experimentell cross-over studie Martinsson, Emilia January 2019 (has links) Bakgrund: Träning i naturliga miljöer har hälsofrämjande effekter och ökar välbefinnandet i jämförelse med träning som sker i inomhusmiljöer. Individer som utför träning i utomhusmiljöer visar sig ha högre hastighet, hjärtfrekvens och blodlaktatkoncentration, i jämförelse med individer som tränar inomhus vilket påverkar den fysiska prestationen.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka mätbara skillnader i fysisk prestation inomhus och utomhus genom ett maxpulstest.Metod: Studien genomfördes med en randomiserad kontrollerad cross- over design där åtta män och fem kvinnor (medelålder 26 ± 3.67), fysiskt aktiva, genomförde ett beeptest vid två tillfällen. Testet utfördes av samma person vid ett tillfälle inomhus och ett tillfälle utomhus. Analysen utgick från uppskattat VO2 max genom protokoll av beeptest, objektiv mätning och kontroll av puls direkt före tester och direkt efter genomförda tester.Resultat: Resultaten visade en signifikant skillnad i VO2 max (O2ml/kg/min) (p= 0.047), genom en högre fysisk prestation inomhus i jämförelse med utomhus (46.08 ± 8.76 och 44.73 ± 8.84). Puls (slag/min) efter genomförda tester visade ett högre medelvärde inomhus i jämförelse med utomhus (192.36 ± 10.13 och 190.45 ± 9.11), men ingen signifikant skillnad (p=0.11). Puls före tester visade ingen signifikant skillnad (p=0.898) mellan inomhusmiljön och utomhusmiljön (107.16 ± 18.78 och 107. 75 ± 18.49).Slutsats: Resultaten indikerar på att det är skillnader i fysisk prestation i olika miljöer. VO2 max var signifikant högre i inomhusmiljön i jämförelse med utomhusmiljön. Medel-maxpulsen tenderade ha ett högre medelvärde inomhus i jämförelse med utomhus. / Background: Exercise performed in natural environments produces health-promoting effects and increases well-being, in comparison with exercises performed in indoors-environments. Individuals who exercise outdoors has higher velocity, heartrate and blood lactate concentration compared to individuals who exercise indoors, which affects the physical performance.Purpose: The purpose of this study was to investigate measurable differences in physical performance indoors and outdoors through a maximum heartrate test.Method: The study was conducted with a randomized controlled cross over design where five women and eight men, physical active, in the middle age of 26 ± 3.67 years, performed a shuttle run test at two times. The test was repeated by the same individual one time indoors and one time outdoors. The analysis was made by estimated VO2 max using a protocol from the performed shuttle run test, and controlled objective measurements of pulse levels, directly before the test started and directly after finished test.Results: Significant differences were found between indoors and outdoors, where VO2 max (O2ml/lbs/min) (p= 0.047) was higher indoors than outdoors (46.08 ± 8.76 and 44.73 ± 8.84). Pulse levels (beats/min) was higher indoors than outdoors (192.36 ± 10.13 and 190.45 ± 9.11) after finished test, but significant differences were not found (p=0.11). Significant differences were not found in pulse levels before the test (p=0.898), between the different environments (107.16 ± 18.78 and 107. 75 ± 18.49).Conclusion: The results in this study show that there are differences in physical performance between different environments. VO2 max was significantly higher in the indoor environment compared to the outdoor environment. The average maximum pulse tended to have a higher average indoors compared to outdoors. Physical performance indoors outdoors shuttle run test heartrate VO2 max HR max Fysisk prestation inomhus utomhus beeptest hjärtfrekvens VO2 max HR max Sport and Fitness Sciences Idrottsvetenskap
16	Framställning och analys av CTG med EKG-registrering från djurmodell / CTG Representation and Analysis with ECG Recording from Animal Model Gonzálvez Läth, Ania, Sadegh Bozorgi, Saman January 2022 (has links) Kardiotokografi (CTG) används idag under graviditet och förlossning för att övervaka fostrets hjärtfrekvens i förhållande till livmoderns värkar. Kurvan som erhålls av CTG-apparaten utvärderas av barnmorskan eller läkaren för patologiska mönster. Om CTG-kurvan är för avvikande kan det finnas misstanke om att fostret inte får tillräckligt med syre i livmodern. Dessa avvikelser är dock inte alltid ett tecken på att fostret inte mår bra vilket försvårar tolkningen av kurvorna för personalen. I detta arbete skapades en CTG-kurva utifrån en EKG-registrering gjort på ett lamm för att undersöka om metoden ger en tydlig CTG-kurva. Sedan analyserades kurvan för eventuella patologiska mönster. Resultatet blev en CTG-kurva med avvikelser. De patologiska mönster relaterade till variablerna basal hjärtfrekvens, acceleration och deceleration som förekom i hjärtfrekvenskurvan kunde återges i en graf med tillfredsställande kvalitet. / Cardiotocography (CTG) is used today during pregnancy and labour to monitor the fetal heartbeat in relation to uterine contractions. The graph obtained by the CTG machine is evaluated by the midwife or doctor for pathological patterns. If the CTG graph is too abnormal, there may be a suspicion that the fetus is not getting enough oxygen in the uterus. However, these abnormalities are not always a sign that the fetus is not feeling well, which makes the interpretation of CTG graphs difficult for the medical personnel. In this paper, a CTG graph was created based on an ECG recording taken on a lamb in order to investigate whether this method gives a clear CTG graph. The graph was then analyzed for any pathological patterns. The result was a CTG graph with deviations. The pathological patterns relating to the variables baseline heart rate, acceleration and deceleration that appeared in the heart rate curve could be represented in a graph with satisfactory quality. CTG ECG signal processing heart rate acceleration deceleration baseline CTG EKG signalbehandling hjärtfrekvens acceleration deceleration baslinje Other Medical Engineering Annan medicinteknik
17	Fysiologiska reaktioner vid kallvattenimmersion / Physiological reactions during cold-water immersion Abualrob, Elena, Al-Emari, Zeinab January 2024 (has links) Bakgrund: Kallvattenimmersion är en vanlig förekommande metod som är populär inomtränings- och tävlingsvärlden samt terapimiljöer och kan resultera i förbättrat humör. Vidsådana tillfällen kan akuta fysiologiska effekter inträffa, såsom ökad kardiovaskulärarbetsbelastning vilket kan leda till höjt blodtryck och hjärtfrekvens. Syftet: Syftet med denna studie är att analysera de akuta effekterna avkallvattenimmersion på blodtryck och hjärtfrekvens hos både vana och ovana individersamt att undersöka eventuella skillnader mellan grupperna. Metod: En kvantitativ studie utfördes på 40 deltagare, varav 20 ovana och 20 vana.Deltagarna inkluderade både män och kvinnor i åldersgruppen 18 till 70 år. Ovanadeltagare exponerades för kallvatten i 30 sekunder medan vana deltagare utsattes i 2minuter. Resultat: Resultaten visade signifikanta förändringar i både systoliskt och diastolisktblodtryck samt pulstryck hos båda grupperna. Dock observerades ingen signifikantskillnad i hjärtfrekvens hos de vana, utan snarare hos de ovana. Ingen statistisktsignifikant skillnad observerades mellan grupperna vad gäller blodtrycket, däremotnoterades en skillnad i hjärtfrekvensen. Slutsats: Både vana och ovana deltagare uppvisade ökning i blodtrycket, medan endastde ovana deltagarna uppvisade en ökning i hjärtfrekvens. / Physiological reactions during cold-water immersionBackground: Cold water immersion is a common method popular in training,competition, and therapeutic settings and can result in improved mood. During suchoccasions, acute physiological effects can occur, such as increased cardiovascularworkload, leading to elevated blood pressure and heart rate. Aim: The purpose of this study is to analyze the acute effects of winter swimming onblood pressure and heart rate in both experienced and inexperienced individuals andinvestigate any differences between the groups. Method: A quantitative study was conducted with 40 participants, 20 inexperienced and20 experienced. The participants included both men and women aged 18 to 70 years.Inexperienced participants were exposed to cold water for 30 seconds, while experiencedparticipants for 2 minutes. Results: The results showed significant changes in both systolic and diastolic bloodpressure and pulse pressure in both groups. However, no significant difference in heartrate was observed in the experienced group, but in the inexperienced group. Nostatistically significant difference was observed between groups regarding blood pressurehowever, a difference in heart rate was noted. Conclusion: Both experienced and inexperienced participants showed changes in bloodpressure, while only the inexperienced participants exhibited an increase in heart rate. acute effects cardiovascular response adaptation blood pressure heart rate akuta effekter kardiovaskulär respons adaptation blodtryck hjärtfrekvens. Biomedical Laboratory Science/Technology
18	Atrial Fibrillation Detection Algorithm Evaluation and Implementation in Java / Utvärdering av algoritmer för detektion av förmaksflimmer samt implementation i Java Dizon, Lucas, Johansson, Martin January 2014 (has links) Atrial fibrillation is a common heart arrhythmia which is characterized by a missing or irregular contraction of the atria. The disease is a risk factor for other more serious diseases and the total medical costs in society are extensive. Therefore it would be beneficial to improve and optimize the prevention and detection of the disease. Pulse palpation and heart auscultation can facilitate the detection of atrial fibrillation clinically, but the diagnosis is generally confirmed by an ECG examination. Today there are several algorithms that detect atrial fibrillation by analysing an ECG. A common method is to study the heart rate variability (HRV) and by different types of statistical calculations find episodes of atrial fibrillation which deviates from normal sinus rhythm. Two algorithms for detection of atrial fibrillation have been evaluated in Matlab. One is based on the coefficient of variation and the other uses a logistic regression model. Training and testing of the algorithms were done with data from the Physionet MIT database. Several steps of signal processing were used to remove different types of noise and artefacts before the data could be used. When testing the algorithms, the CV algorithm performed with a sensitivity of 91,38%, a specificity of 93,93% and accuracy of 92,92%, and the results of the logistic regression algorithm was a sensitivity of 97,23%, specificity of 93,79% and accuracy of 95,39%. The logistic regression algorithm performed better and was chosen for implementation in Java, where it achieved a sensitivity of 97,31%, specificity of 93,47% and accuracy of 95,25%. / Förmaksflimmer är en vanlig hjärtrytmrubbning som kännetecknas av en avsaknad eller oregelbunden kontraktion av förmaken. Sjukdomen är en riskfaktor för andra allvarligare sjukdomar och de totala kostnaderna för samhället är betydande. Det skulle därför vara fördelaktigt att effektivisera och förbättra prevention samt diagnostisering av förmaksflimmer. Kliniskt diagnostiseras förmaksflimmer med hjälp av till exempel pulspalpation och auskultation av hjärtat, men diagnosen brukar fastställas med en EKG-undersökning. Det finns idag flertalet algoritmer för att detektera arytmin genom att analysera ett EKG. En av de vanligaste metoderna är att undersöka variabiliteten av hjärtrytmen (HRV) och utföra olika sorters statistiska beräkningar som kan upptäcka episoder av förmaksflimmer som avviker från en normal sinusrytm. I detta projekt har två metoder för att detektera förmaksflimmer utvärderats i Matlab, en baseras på beräkningar av variationskoefficienten och den andra använder sig av logistisk regression. EKG som kommer från databasen Physionet MIT används för att träna och testa modeller av algoritmerna. Innan EKG-signalen kan användas måste den behandlas för att ta bort olika typer av brus och artefakter. Vid test av algoritmen med variationskoefficienten blev resultatet en sensitivitet på 91,38%, en specificitet på 93,93% och en noggrannhet på 92,92%. För logistisk regression blev sensitiviteten 97,23%, specificiteten 93,79% och noggrannheten 95,39%. Algoritmen med logistisk regression presterade bättre och valdes därför för att implementeras i Java, där uppnåddes en sensitivitet på 91,31%, en specificitet på 93,47% och en noggrannhet på 95,25%. Atrial Fibrillation AF Detection algorithm AF detection Algorithm evaluation Matlab Java Electrocardiogram ECG Heart rate variability HRV Signal processing Pre processing Noise reduction Baseline wander powerline interference wavelet transform DWT R-peak detection Pan-tompkins HRV cleaning Feature selection U-test SDANN SDNN CV RMSSD PNN50 TINN LF HF Logistic regression CV algorithm Receiver operating characteristics ROC Classification Confusion matrix Leave-one-out cross validation Statgraphics Förmaksflimmer detekteringsalgoritm evaluering Matlab Java elektrokardiogram EKG Hjärtfrekvens variabilitet Signalbehandling Brusreducering Logistisk regression Variationskoefficient Klassificering Medical Engineering Medicinteknik

Search results