Syftet med uppsatsen var att undersöka vilken typ av brister som anmäls till IVO iärenden som rör familjehemsvård inom socialtjänsten och hur dessa brister kanförstås utifrån ett förändringsperspektiv. I denna kvalitativa dokumentstudie har 30klagomål analyserats utifrån en innehållsanalys av sekundärdata. Resultatet påvisaratt både familjehem och vårdnadshavare upplevt brister i kommunikationen från ochmed socialtjänsten, det visar även att det skett en särbehandling mellanvårdnadshavare. Studien visar att klagomålen berör olika områden, dock ger flertaletklagande uttryck för att de inte känner sig lyssnade på. I diskussionen diskuterasresultatet utifrån studiens centrala begrepp, tolkningsram samt tidigare forskning.Studiens resultat och diskussion visar att det finns ett behov av att stärkakommunikationen mellan socialtjänsten och dess brukare, en viktig faktor i det äratt försöka säkerställa att information mottagits och förståtts på ett korrekt sätt. / The purpose with this essay was to research what type of flaws reported in casesabout family home care in the social services and how they can be understood froma change perspective. In this qualitative document study, 30 complaints have beenanalyzed with content analysis of secondary data. The result shows that both familyhomes and caregivers have experienced communication flaws from and with thesocial services, it also shows that there has been special treatment betweencaregivers. The flaws concern different areas, many express that they do not feellistened to. In the discussion, the results are discussed based on the study's keyconcepts, interpretive framework and previous research. The results and discussionshow that there is a need to strengthen the communication between the socialservices and its users, an important factor is to ensure that information is receivedand understood in a correct way.

Sveriges äldre befolkning har ökat under de senaste åren och förväntas fortsätta stiga, samtidigt växer trenden mot digitalisering inom äldreomsorgen för att kunna tackla den ökande belastningen inom sektorn. Digitala hjälpmedel anses kunna underlätta för personal inom äldreomsorgen och skapa en mer hållbar omsorg. Användarinvolvering i produktutvecklingsprocessen av sådana hjälpmedel kan bidra till att erhålla ett så gynnsamt och effektivt hjälpmedel som möjligt. Syftet med studien är att undersöka om, hur och i så fall när medarbetare involveras  iproduktutvecklingsprocessen av digitala hjälpmedel inom äldreomsorgen, samt vilka effekter involvering medför. Avsikten är även att analysera hur digitala hjälpmedel påverkar medarbetarna samt den omsorg som erbjuds. Grunden till studien utgörs av en teoretisk referensram, där kunskap inom produktutvecklingsprocesser, användarinvolvering, äldreomsorgens organisation och digitala hjälpmedel samlades in. Därefter genomfördes en kvalitativ studie baserad på semistrukturerade intervjuer med fem medverkande respondenter från fyra olika företag och organisationer. Identifiering av teman genomfördes med hjälp av intervjudatan, som står till grund för resultatet. En analys där resultatet jämfördes mot teorin utfördes, följd av en utvecklande diskussion av forskningsfrågorna. Slutligen drogs slutsatser utifrån analysen. En slutsats som dras är att användare involveras i produktutvecklingsprocessen av digitala hjälpmedel i äldreomsorgen i viss utsträckning. Användarinvolveringen sker på olika sätt i olika faser i produktutvecklingsprocessen. Studien visar även att användarinvolvering har en stor betydelse för en välanpassad produkt inom välfärdsteknik. En annan slutsats från studien är att det generellt ses stora fördelar med användandet av välfärdsteknik. Det har visat sig ha en positiv påverkan på personalens arbetssätt. När för mycket ny teknik införs på en gång eller om tekniken upplevs oanpassad för arbetsmiljön medför det negativa effekter på personalen. / Sweden's elderly population has increased in recent years and is expected to continue to rise. At the same time the trend towards digitalization in elderly care increases in order to cope with the increased work load within the sector. Digital aids are considered to be an asset for staff in elderly care and can create a more sustainable elderly care. User involvement in the product development process of such aids can contribute to obtaining the most favorable and efficient aid as possible. The purpose of the study is to investigate if, how and when co-workers are involved in the product development process of digital aids within the elderly care sector, as well as the effects involvement causes. The intention is also to analyze how digital aids affect the co-workers and the care offered. The basis of the study is a theoretical frame of reference where knowledge in product development processes, user involvement, the organization of home care for elderly and digital aids was gathered. Following up the theory, a qualitative study was carried out based on semi-structured interviews with five participating respondents from four different companies and organizations. With the help of interview data, an identification of themes was carried out and formed the basis for the reports results section. Thereafter, an analysis where the results were compared against the theory, was carried out followed by a discussion apropos the research questions. Finally, conclusions were drawn based on the analysis. A conclusion that is drawn is that users are involved in the product development process of digital aids in elderly care to some extent. User involvement takes place in different ways in different phases of the product development process. The study also shows that user involvement is of great importance for a well-adapted product in welfare technology. Another conclusion from the studies is that there are generally great advantages with the use of welfare technology. It has been shown to have a positive impact on the staff's way of working. When too much new technology is implemented at once or the new technology is perceived as unadapted, it can have a negative impact on the staff.

No description available.

Aim: The aim of this study was to investigate the frequency of and the gender differences in the use of professional home care in Germany. Methods: We used harmonized data from three large cohort studies from Germany (“Healthy Aging: Gender-specific trajectories into the latest life”; AgeDifferent.de Platform). Data were available for 5,393 older individuals (75 years and older). Mean age was 80.2 years (SD: 4.1 years), 66.6% were female. Professional homecare outcome variables were use of outpatient nursing care, paid household assistance, and meals on wheels’ services. Logistic regression models were used, adjusting for important sociodemographic variables. Results: Altogether 5.2% of older individuals used outpatient nursing care (6.2% women and 3.2% men; p < 0.001), 24.2% used paid household assistance (26.1% women and 20.5% men; p < 0.001) and 4.4% used meals on wheels’ services (4.5% women and 4.0% men; p = 0.49). Regression analysis revealed that women had higher odds of using paid household assistance than men (OR = 1.48, 95% CI: [1.24–1.76]; p < 0.001), whereas they had lower odds of using meals on wheels’ services (OR = 0.64, 95% CI: [0.42–0.97]; p < 0.05). No statistically significant differences in using outpatient nursing care between women and men were found (OR = 1.26, 95% CI: [0.87–1.81]; p = 0.225). Further, the use of home care was mainly associated with health-related variables (e.g., stroke, Parkinson’s disease) and walking impairments. Conclusions: Our study showed that gender differences exist in using paid household assistance and in culinary dependency. For example, meals on wheels’ services are of great importance (e.g., for individuals living alone or for individuals with low social support). Gender differences were not identified regarding outpatient nursing care. Use of professional home care servicesmay contribute to maintaining autonomy and independence in old age.

Ofrivillig ensamhet är en tydlig riskfaktor för ohälsa bland brukare och bör utifrån ett folkhälsoperspektiv prioriteras för att främja en god och jämlik hälsa för alla. Hemtjänsten utgör en central roll som är nära knuten till brukarens vardagliga liv och är en viktig aktör för att stödja brukaren i sin unika situation och därigenom minska de negativa upplevelserna av ensamhet.   Syftet med studien är att undersöka hemtjänstpersonals upplevelser av deras arbete mot ofrivillig ensamhet bland brukare de möter i sin yrkesroll. Studien omfattas av sex semistrukturerade intervjuer som analyserats med en manifest innehållsanalys. Samtliga informanter var kvinnor som under undersökningens genomförande arbetade inom kommunal hemtjänst inom Västmanland och Södermanlands län.  De mest framträdande aspekterna i resultatet var de utmaningar som hemtjänstpersonalen upplever i det dagliga arbetet och hur ledning och organisation tycks vara en avgörande faktor för vilken riktning arbetet med hanteringen av ofrivillig ensamhet tar. En annan betydande aspekt i resultatet var de aktiviteter som informanterna lyfte som minskar känslan av ensamhet och som i stället främjar brukarnas sociala samvaro.  Studiens slutsats lyfter att det behövs stärkt prioritering av hantering av ofrivillig ensamhet för att vidare öka förutsättningarna för brukarnas välmående. Det social-ekologiska perspektivet bidrar med en ökad förståelse för hemtjänstens arbete med att motverka ofrivillig ensamhet genom dess påverkan av inre och yttre faktorer som understryker komplexiteten i arbetet. Nyckelord; Brukare, Folkhälsa, Hemtjänst, Ofrivillig ensamhet / Involuntary loneliness is a clear risk factor for ill health among home care recipients and should be prioritized from a public health perspective to promote good and equitable health for all. Home care services have a central role closely tied to the user’s everyday life and is an important actor in supporting the home care recipients in their unique situation, thereby reducing negative experiences of loneliness. The purpose of the study is to investigate home care staff’s experiences in addressing involuntary loneliness among the home care recipients they encounter in their professional roles. The study comprises six semi-structured interviews, which were analyzed using a manifest content analysis. All the participants were women working in municipal home care services in the Västmanland and Södermanland counties of Sweden. The most prominent aspects in the results were the challenges that home care staff experience in their daily work and how management and organization appear to be a crucial factor in determining the direction of work related to addressing involuntary loneliness. Another significant aspect in the results was the activities that the informants highlighted as reducing feelings of loneliness and instead promoting social interaction among home care recipients in various ways.  The study’s conclusion emphasizes the need for enhanced prioritization of addressing involuntary loneliness to further improve the well-being of home care recipients. The social-ecological perspective contributes to a deeper understanding of home care services’ efforts in combating involuntary loneliness by considering both internal and external factors that underscore the complexity of this work. Keywords; Home care, Home care recipient, Involuntary loneliness, Public health

Bakgrund: Närstående har en viktig roll i den palliativa vården då många svårt sjuka personer i livets slutskede har en önskan om att vårdas och dö i hemmet. I och med att de närstående får ett stort ansvar kan deras hälsa påverkas och det är därför viktigt att de får stöd i den situation som de befinner sig i. Den palliativa vården består av fyra hörnstenar där närståendestöd är en av dem. Syfte: Syftet var att beskriva vad närstående upplever som stöd när de vårdar en person i livets slutskede. Metod: Metoden var en litteraturöversikt. 14 artiklar hämtades i databaserna Cinahl Complete, MEDLINE with Full Text och Nursing and Allied Health Source. Artiklarna analyserades och likheter och skillnader identifierades för att få fram olika teman. Resultat: Fyra huvudteman identifierades utifrån analysen: Upplevelse av stöd från den palliativa hemsjukvårdens organisation, Upplevelse av stöd från vårdpersonal, Upplevelse av stöd i grupp och Upplevelse av stöd från familj och vänner. I huvudtemat Upplevelse av stöd från vårdpersonal identifierades fem underteman: Att skapa relationer, Delat ansvar och avlastning, Att bli sedd och bekräftad, Behov av information för upplevelsen av stöd och Vikten av kontinuitet. Resultatet redovisar vad de närstående upplever som stöd. Diskussion: Med Meleis transitionsteori som teoretisk referensram har resultatet diskuterats mot litteraturöversiktens bakgrund och annan relevant litteratur. Det är viktigt att sjuksköterskan uppmärksammar de närståendes individuella behov och därefter utformar ett lämpligt stöd. Sjuksköterskan har en viktig roll i att skapa förtroendefulla relationer. Hon ska också vägleda och stötta de närstående så att de kan hantera situationen som de befinner sig i. / Background: Relatives play an important role in the palliative care when many people with severe illness have a desire to be cared for and die at home. The relatives’ health may be affected and it is important that they receive support in this situation. Palliative care consists of four cornerstones and support for relatives is one of them. Aim: The aim was to describe what relatives experience as support when they care for a person in end of life. Method: The method was a literature review. 14 articles were retrieved in the databases Cinahl Complete, MEDLINE with Full Text and Nursing and Allied Health Source. The articles were analyzed and similarities and differences were identified in order to form different themes. Results: Four main themes were identified from the analysis: Experience of support from the palliative home care organisation, Experience of support from care staff, Experience of support in a group and Experience of support from family and friends. In the main theme Experience of support from care staff five sub-themes were identified: To create relationships, Shared responsibility and relief of burden, To be seen and affirmed, The need of information for the experience of support and The importance of continuity. The result reports what the relatives experience as support. Discussion: With Meleis transition theory as a theoretical framework the result has been discussed towards the background of the literature review and other relevant literature. It is important that the nurse observes the relatives’ individual needs and creates the appropriate support. The nurse has an important role in creating trusting relationships. She should also guide and support the relatives to handle their situation.

Background: The number of frail elderly people is increasing in society which places great demands on the health system. In municipal homecare nurses often work alone which can lead to uncertainty in emergency assessments. To make informed decisions about continuing care of the frail elderly is vital. From an economic aspect is the correct care at the right level also significant. Aim: The aim of this study is to highlight nurses' experiences of acute assessment of frail elderly persons with deteriorating health in municipal home care. Method: The method used was qualitative with an inductive approach where data was analyzed with a qualitative content analysis. There were 11 registered nurses/district nurses working in municipal home care interviewed. Results: From the analysis of the data emerged three categories; to make informed, long-term planning, collaboration on patient involves with seven subcategories. Conclusion: For nurses to experience good support in the acute assessment requires effective cooperation especially with doctors. The result shows that insecurity in the assessment often leads patients to be sent to the hospital. The medical care plans have proven to be a great help in the assessments and needs to be implemented on many frail elderly persons in municipal homecare. / Bakgrund:Antalet sköra äldre ökar i samhället vilket ställer stora krav på sjukvården. Inom den kommunala hemsjukvården arbetar sjuksköterskor många gånger ensam vilket kan leda till osäkerhet i akuta bedömningar. Att fatta välgrundade beslut om fortsatt vård av den sköra äldre är viktigt. Ur samhällsekonomiskaspekt är rätt vård på rätt nivå också betydelsefullt. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av akuta bedömningar av sköra äldre vid försämrat hälsotillstånd inom kommunal hemsjukvård. Metod: I denna studie användes kvalitativ metod med induktiv ansats där datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Data insamlades genom individuella intervjuer med 11 sjuksköterskor/distriktssköterskor inom kommunal hemsjukvård. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde tre kategorier; att fatta välgrundade beslut, långsiktig planering skapar trygghet i den akuta bedömningen, samverkan kring patienten med sju underkategorier. Konklusion: För att sjuksköterskor ska uppleva ett bra stöd i akuta bedömningen krävs ett fungerande samarbete framförallt med läkarna. Resultatet visar att otrygghet i bedömningen ofta leder till att patienten skickas in till sjukhus. De medicinska vårdplanerna har visat sig vara en stor hjälp i bedömningarna och behöver implementeras på många sköra äldre i den kommunala hemsjukvården.

Det svenska välfärdssamhället har sedan länge värnat om alla likas rätt att få sina levnadsbehov tillgodosedda. I de fall där äldre blivit inkapabla att själva ta hand om sina behov kan plats till särskilt boende sökas där den äldre får assistans i sin livsföring. Biståndsansökningar till dessa boenden hanteras av kommunala tjänstemän och ska enligt lag hanteras lika för alla, oavsett kommunal utförare.Studien undersöker och analyserar huruvida det råder skillnader mellan större kommuner i Sverige vad gäller planering av- och placering till särskilt boende.Slutsatsen är att skillnader föreligger då vissa kommunerna utformat en reaktiv strategi där en uppbyggnad av ej verkställda beslut rättas till i efterhand och som inte tar hänsyn till behov utan endast ålder. De kommuner som lyckats väga in hälsa och behov i sin planering och i förväg försökt skatta den framtida efterfrågan på särskilt boende har lyckats bättre. Studiens resultat är att det råder kommunala skillnader kopplade till planering och placering till särskilda boende / The swedish welfare state has a history of equal rights for living needs. In cases whereolder people become incapable to take care of their needs, there are specialaccommodations where the elderly can receive all forms of assistance. Theapplication to these special accommodations are managed by the municipal officialsand must be handled equal by law, regardless of local performers.This study examines and analyzes whether there are differences between the largermunicipalities in Sweden in terms of planning and placement to specialaccommodations.The conclusion is that differences exist because some municipalities have designed areactive strategy in which a buildup of unexecuted decisions has to be correctedretrospectively and does not take needs but age into to account. The municipalitiesthat managed to weigh health and needs in their planning and tried to estimate thefuture in advance regarding demand for special accommodations has been moresuccessful. The result of this study is that there are municipal differences in planningand placement for special accommodations

Hälsofrämjande arbete är viktigt inom hela hälso- och sjukvården, där distriktssköterskan har ett stort ansvar. Sedan ädelreformen har de flesta kommuner övertagit ansvaret för att tillhandahålla hälso- och sjukvård, bland annat i hemmiljö. Orems omvårdnadsteori fokuserar på egenvård och menar att människan är en aktiv och fri varelse som kan uppnå välbefinnande genom egenvård. Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av hälsofrämjande arbete inom kommunal hemsjukvård. En kvalitativ metod med induktiv ansats användes och fem intervjuer med distriktssköterskor från två kommuner i nordvästra Skåne genomfördes. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I studien framkom kategorierna: omvårdnad är hälsofrämjande, hälsofrämjande arbete saknar prioritet samt hemmet som arena. Distriktssköterskorna upplevde att hälsofrämjande arbete bygger på holistiskt synsätt och är grunden för allt omvårdnadsarbete, samtidigt som de lutade sig mot sin medicinska kompetens. Vidare upplevde de att hälsofrämjande arbete saknade prioritet genom bristande kompetens inom hälso- och sjukvårdsteamet, tidsbrist och kortsiktiga interventioner. Det hälsofrämjande arbetet försvårades genom att hemmet är arenan, som är individens revir och dennas villkor styr arbetet. Framtida studier utifrån vårdtagarens perspektiv skulle kunna vidareutveckla resultatet i denna studie och samtidigt vara ett steg i vårdutvecklingen inom kommunal hemsjukvård. / Health promotion is important in all of the health care system, where the district nurse has big responsibility. Since the “ädelreform”, most counties are taking responsibility for providing health care, including the care takers who live at home. Orem´s nursing theory focuses on self-care and believes that man is an active and free being capable of achieving wellness through self-care. The aim of the study was to describe nurses' experiences of health promotion in municipal home care. A qualitative method with inductive approach was used and five interviews were performed, with district nurses from two counties in northwest Skåne. The interviews were analyzed using qualitative content analysis. The study revealed categories: caring is health promotion, health promotion lacks priority and the home as the arena. District nurses felt that health promotion is based on a holistic approach and the foundation for all nursing work, while they leaned towards their medical expertise. Furthermore, they felt that health promotion has low priority by lack of skills in the health care team, lack of time and short-term interventions. Health promotion efforts were affected since the home was the arena, where the individual's terms and conditions governed the work. Future studies based on the resident's perspective could further develop the results of this study while being a step in the healthcare developments in municipal home care.

Bakgrund: Antalet vårdplatser på särskilda boenden och i slutenvården har alltjämt minskat under de senaste decennierna. Samtidigt har vårdtiderna i slutenvården blivit kortare. Detta har inneburit att hemsjukvården utökats och blivit allt mer avancerad, en trend som ser ut att fortsätta. Då distriktssköterskan i hemsjukvården är ansvarig för samordning och att stödja vårdtagaren i kontakt med vård och omsorg kan detta kan innebära att hennes arbete påverkas.  Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskans uppfattning om framtida utmaningar i arbetet inom hemsjukvården.  Metod: En kvalitativ studie genomfördes där 15 personliga intervjuer genomfördes med personer med anställning som distriktssköterskor i hemsjukvården. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Följande tre kategorier framkom: Förändrade vårdbehov, Förändrade samordningsbehov och Förändrade kunskapsbehov. Resultatet visar att distriktssköterskorna uppfattar att det finns behov av utveckling och förändring både inom hemsjukvården och mellan vårdinstanser för att tillmötesgå den framtida vårdtagarens förändrade vårdbehov.  Slutsats: Distriktssköterskorna uppfattar stora förändringar i arbetet inom hemsjukvården framöver, de ses både som positiva men i vissa fall som mindre lätthanterliga utmaningar. Det är av vikt att distriktssköterskorna medverkar och bidrar med sin kunskap och sina idéer i utformningen av framtidens hemsjukvård. / Background: The number of beds in nursing homes and in the inpatient care have continued to decline during the latter decades. In addition, the stay in inpatient care has become shorter. These changes have resulted in that an increased number of patients are getting care at home and in that the care provided at home is getting increasingly advanced. This scenario is likely to prevail. The work of the district nurse may change due to the fact that the district nurse working with patients getting care at home is responsible for coordination and support of the interaction between the patient and health care organizations. Aim: To describe, from the view of the district nurse, future challenges in home care related work. Method: A qualitative study was performed. Fifteen interviews were conducted with persons hired as district nurses for home care. The outcome of the interviews where analyzed using a qualitative content analysis. Result: The following three categories were discovered: Changes in care requirement, Changes in cooperation requirement and Changes in knowledge requirement. The result show that the district nurse believes that developments and changes are required in home care as well as between care institutes in order to meet changing needs in care from future patients. Conclusion: The district nurses see great changes in the future work related to home care. These changes are mainly viewed as positive changes, but to some extent more difficult challenges are also recognized. It is important that the district nurses contribute with knowledge and ideas in the forming of the future home care.