Under hösten 2012 visades Jonas Gardells tv-serie Torka aldrig tårar utan handskar på Sveriges Television. Historien utspelar sig i Stockholm på 80-talet och i den begynnande AIDS-epidemin. Sjukdomen slog till hårt och drabbade många unga homosexuella män. Historieskrivningen är Gardells egen och ingen konstaterad ”sanning”. Däremot blev den efterföljande debatten i svensk press stor under lång tid efter att serien sändes på tv. Genom en diskursanalys har vi kunnat se hur resonemangen förts i debatten och hur debattörerna ger mening åt specifika ting. Vi har också valt att komplettera studien med inslag från den kritiska diskursanalysen. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är socialkonstruktionism, representationer och diskursteori. Urvalet bestod av tio texter som alla valdes ut mellan den 8 oktober 2012 och den 8 oktober 2013. Vi avgränsade oss genom att välja bort Jonas Gardells egna texter samt blogginlägg och texter från andra diskussionsforum. Med tematiseringarna sjukvården, identitet och skuld och skam kunde vi länka samman de olika texterna och urskilja mönster, likheter och olikheter i debattörernas argument. Resultatet visade att majoriteten av debattörerna ställde sig accepterande till Gardells historieskrivning. Vidare diskussion visar att samhällets utvecklingskurva kring homosexualitet är i förändring. / During the fall of 2012 Jonas Gardell’s television series Never wipe tears without gloves was shown on Swedish National Television. The story takes place in Stockholm in the 1980s and in the beginning of the AIDS epidemic. The disease hit hard and striked many young gay men. The historiography is Gardell’s own and no actual "truth". In contrast, the subsequent debate was large in the Swedish press after it was broadcasted on television. Through discourse analysis, we have been able to see how the arguments have raised in the debate and the debaters give meaning to specific things. We have also chosen to complement the study with elements from the critical discourse analysis. Essay theoretical points are social constructionism, representations and discourse theory. The sample consisted of ten texts and all were selected from 8th of October 2012 until 8th of October 2013. We defined ourselves by deselecting Jonas Gardell’s own texts and texts from blogs and other discussion boards. With the themes Healthcare, Identity and Guilt and Shame we could link together the various texts and was able to identify patterns of similarities and differences in the debater's argument. The results showed that the majority of the debaters accept Gardells’s historiography. Further discussion shows that society’s development curve around homosexuality are changing.

Homosexualitet ses fortfarande som en avvikelse i förhållande till den heterosexuella samhällsnormen och människor som definierar sig som homosexuella måste hantera en rad olika problem som heterosexuella människor inte behöver eftersom de är en del av normen. Med avstamp i George H. Meads identitetsteori och kompletterande stigmabegrepp från Erving Goffman ämnar studien undersöka hur den identitetsskapande processen kan se ut hos homosexuella kvinnor och vidare hur att vara lesbisk har påverkat deras självbild. Utifrån Michel Foucaults maktteori och definitionen av begreppet panoptikon undersöks upplevelsen av processen som det innebär att komma ut som homosexuell. Författaren närmar sig fenomenet genom kvalitativa intervjuer med människor som identifierar sig som kvinnor och som lesbiska. Studien visar att det att tillhöra en minoritet som hela tiden måste förhålla sig till en normativ majoritet har stor påverkan både när det gäller självbilden och identiteten hos lesbiska kvinnor / Homosexuality is still seen as a deviation in comparison to the heterosexual norm and people who define themselves as homosexual must deal with problems that heterosexual people never have to because they are part of a normative structure. Starting with George H. Meads identity theory and complementing theories from Erving Hoffman regarding the concept of stigma the study aims to research the process of identity development for lesbian women as a minority group and furthermore how being a lesbian influences their self image. With base in Michel Foucaults theories about power and surveillance and his use of the concept Panopticon the study aims to investigate the process of “coming out”. The writer of this paper analyses the different phenomenons through empiric data that is collected via qualitative interviews with women who identify themselves as lesbians. The study shows that being a part of a sexual minority group has a large impact on the self image and identity development for these lesbian women.

During the 19th century, the Swedish society implemented a new criminal law which made homosexual acts punishable with hard labour for up to two years. What’s even more notably is that the penal formulation equated these homosexual acts with bestiality. Contemporary with this implementation, an academic man named Pontus Wikner lived. Professor of philosophy, married to a girl named Ida and with two baby boys he carried a huge secret with him for his entire life - he was a homosexual. The purpose of the study was to figure out how Pontus Wikners self-image as a homosexual was in his lifetime in relation to the current laws and norms within the society, but also in relation to topics such as personal beliefs and his close relations. In order to fulfil the purpose, a qualitative, micro historic study has been implemented - with a thematic structure in order to answer the questions. What emerged as the study took shape was that Pontus Wikner did by no means life a simple or nonproblematic life. In the public sphere he was an highly regarded academic within the area of philosophy and religious philosophy. In the private sphere, Wikner lived a different life. In his confessions and diares, Wikner told the story that not many knew about his life in the private sphere. These writings were given out posthumously, and told the story of Wikners hidden life. Wikners self-image as a homosexual seems to be pretty clear. Never did Wikner feel as much love as he did in his close relations with other men. It was within these relations that he found himself dearly happy. His writings showed an internal struggle of large proportions. In relations to current theories wihtin masculinity and queer theory, the analysis has lit an old problem with new perspectives. The definition of homosexuality as we know it today did not yet exist, therefor the concept of queer and masculinity helped to show how Pontus Wikner was not only a homosexual. He was also in some definitions a queer persona as he showed a deep insight within his confessions and diaries with his own problems, but also a will to help, guide and protect his peers within the society to give them a more worthy life than he lived.

The purpose of this study is to investigate how homosexuality is being represented in the popular TV-series ​Friends.​ This study consists of scenes from three different episodes in which homosexuality is the main theme. A qualitative text analysis will be the foundation of the essay where the semiotic tools denotation, connotation and anchoring are significant. The analysis applies several theories such as myths, stereotypes, masculine theory and performativity. Using these tools the scenes were examined and interpreted by the authors. The results suggests that homosexuality is abnormal and is not something that the characters strive for. Homosexuality is used to make fun of rather than for diversity purposes.

VÅLDTÄKT I NÄRA RELATIONER:EN LITTERATURSTUDIE SOM UNDERSÖKER LIKHETER OCH SKILLNADER MELLAN OLIKA SEXUELLA IDENTITETER ANNA HARTHart, A. Våldtäkt i nära relationer: En litteraturstudie som undersöker likheter och skillnader mellan olika sexuella identiteter. Examensarbete på mastersnivå i Kriminologi 30 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för Hälsa och Samhälle, Institutionen för Hälsa och Samhälle, 2014.Det finns ett generellt antagande i samhället att gärningsmannen i en våldtäkt är en man och att offret är en kvinna. Mannen och kvinnan ges olika variabler för att passa in i de sociala könsrollerna maskulinitet och femininitet i ett förhållande. Detta påverkar synen på våldtäkt som definitionsmässigt inte enbart innebär penetration, vilket tar sig uttryck i såväl heterosexuella relationer där förövaren är en kvinna, som homosexuella relationer där det sexuella våldet är svårt att fastställa då exempelvis både offer och förövare är kvinna. Tidigare forskare har fokuserat på och valt antingen män eller kvinnor, men inte jämfört våldtäkt i alla sexuella identiteter. Denna litteraturstudie vill försöka förklara och analysera hur modern forskning problematiserar våldtäkt i olika nära relationer och om den beskrivs olika beroende på vilken könsrelation den utspelar sig i. För att identifiera centrala aspekter för studiens syfte har tolv vetenskapliga studier valts ut, bearbetats och analyserats utifrån hegemonisk maskulinitet och radikal feministiskt perspektiv. Resultaten från dessa studier visar att när innehållet i våldtäkten analyseras fann jag liknande mekanismer i övergreppet, oavsett man eller kvinna, oavsett heterosexuell eller homosexuell relation. Hos individerna som utförde våldtäkten fann jag att makt var ett centralt element jämnt fördelat mellan könen. Men resultaten visade även att hos homosexuella förhållanden finns det faktorer såsom homofobi och stigmatisering vilka hindrar individen från att söka hjälp eller anmäla våldtäkten. Oavsett sexuell identitet förminskade offren händelsen, vilket kan förklaras med normaliseringsprocessen. Teorierna hegemonisk maskulinitet samt radikalfeminism fortsätter att se på våldtäkt som något könsbundet. Denna litteraturstudie har för avsikt att illustrera att våldtäkt sker i alla relationer och genom detta försöka utmana den heteornormativa syn som fortfarande präglar tolkningen av offer och förövare. / RAPE IN INTIMATE RELATIONS:A LITERATURE REVIEW EXPOLORING SIMILARITIES AND DIFFERENCES BETWEEN DIFFERENT SEXUAL IDENTITIES ANNA HARTHart, A. Rape in intimate relations: A literature review exploring similarities and differences between different sexual identities. Project for a two year master degree in Criminology 30 hp. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Criminology, 2014.There is a general assumption that the perpetrator of rape is male and the victim is a woman. The man and the woman are given different attributes to fit masculine and feminine roles in a relationship. This is affecting the way rape is viewed, which by definition not only consists of penetration, and takes place in heterosexual, as well as homosexual relations. The sexual violence is hard to establish when, for example both the perpetrator and the victim are female. Previous researchers have been focusing on and chosen to study either men or women, but have not compared rape within all different sexual identities. The purpose of this literature review is firstly to explain and analyse how modern research problematizes rape within different sexual relationships and if it is described differently, depending upon which gender relationship it takes place in. In order to identify the central aspects, for the purpose of this study, twelve empirical studies have been selected and analysed in order to encompass central aspects in light of gender roles with support from hegemonic masculinity and radical feministic theories. The result from these studies confirm, that when the contents of the rape are analysed, the mechanisms of abuse indicate similarities, regardless of gender, regardless of sexual orientation. The individuals who committed rape revealed how the power maintenance was a central element evenly divided between the sexes. But, the results also suggest that within homosexual relationships there are other factors such as homophobia and stigmatization embedded which are hindering the individuals from seeking help or to prosecuting. Regardless of sexual orientation the victims minimized the act of rape, which can be explained as the normalization process.The theories of hegemonic masculinity and radical feminism continue to view rape as sex-linked. This literature review aims to acknowledge that rape can occur in all relations and tries to challenge the heteronormative view, which still characterizes the victim-perpetrator relationship.

In this thesis, I explore how eight homosexual men who are pensioners orient and perceive their retirement in relation to their life stories. I have conducted six individual interviews and one pair interview with two informants using life course interview as method. How they perceive their lives as pensioners and life before retirement becomes visible through life course interviews. With queer phenomenology as theory, I analyse how the informants can move through time and space in their life stories. In addition to how normative lifelines effect what choices can be made for a non-normative individual and how they need to relate to heterosexual norms. Throughout the thesis, age and generation effect how the informants talk about their lives, no matter if it is “now” or in the past. Time and space are made visible through norms regarding family, marriage, and children, as well as through collective holding points such as memories, places, or events. In conclusion, the eight men have had to deal with both hetero and homo normative lifelines throughout their working life and retirement. What these lifelines have included has shifted over time, but, for most of them, in relation to sexuality and age.

AbstractSyftet har varit att studera attityder hos bi- och homosexuella ungdomar, gällande deras uppfattningar om att vara öppen med sin sexuella läggning inom olika yrken. De metoder som används har varit en enkätundersökning, som besvarats av bi- och homosexuella ungdomar i åldern 15-20 år och litteraturstudier. Resultatet visar tydligt att ungdomarna tror att det finns yrken som det är enklare respektive svårare att vara öppen med sin läggning inom. Det är olika yrken som upplevs vara svårare respektive enklare beroende på om man är kvinna eller man. Bland de yrken som förkom mest som enklare att vara öppen inom som bisexuell kvinna eller lesbisk var inom mansdominerade yrken som snickare och inom industri. Både killar och tjejer i undersökningen var överens om att det yrke som var enklast för bisexuella män och bögar att vara öppna inom var frisör. De yrken som ansågs svåra att vara öppen inom skilde sig inte så mycket åt mellan könen, t.ex. att arbeta som lärare och inom kyrkan. Ungdomarna i undersökningen menade att det var viktigare att studie- och yrkesvägledare hade kunskap om HBT-frågor i allmänhet, snarare än om bi- och homosexuellas situation i arbetslivet i synnerhet.

Syftet med undersökningen är att ta reda på hur homosexuella föräldrar upplever sin tillvaro i ett heteronormativt samhälle samt hur de ser på skolans bemötande av dem och deras barn.

Syftet med studien är att genom intervjuer med lesbiska kvinnor belysa deras förhållningssätt till att vara öppen med sin sexuella läggning inom idrotten. Ansatsen är att undersöka vad som påverkar lesbiska kvinnor att vara öppna och om idrotten är en särskilt accepterande miljö för lesbiska. Fem öppet lesbiska kvinnor, som antingen spelar eller har spelat fotboll eller innebandy, har intervjuats. Som referenser används tidigare studier om homosexuella kvinnor och lesbisk existens, både inom och utanför idrotten. De teoretiska analysverktygen har varit Erving Goffmans resonemang kring stigma och hur stigmatiserade individer förhåller sig till sitt utanförskap. Men också Adrienne Rich, Monique Wittig och Judith Butlers idéer kring tvingande heterosexualitet och heteronormativitetsbegreppet som kom därur. Intervjupersonerna är medvetna om att det finns fördomar om lesbiska. De har inte upplevt några personliga angrepp men har alla exempel på generella kränkningar som kan förekomma. Trots detta upplever de trygghet och bekvämlighet inom idrotten när det finns flera lesbiska där. Inom lagidrotten är folk oftast vana vid lesbiska och det blir ingen stor uppståndelse kring individers sexuella läggning. / The purpose of this essay is to examine lesbian women’s experience of being open with their sexual orientation in sport, through interviews with lesbian women. The aim is to investigate what it is that influence lesbian women to be out and if sports are a particular accepting environment for lesbians. Five open lesbian women, who either play or has played football or floorball, have been interviewed. References that have been used are previous studies about homosexual women and lesbian existence, both within and outside sports. The theoretical analysis tools have been Erving Goffmans’ reasoning about stigma and how stigmatised individuals handle their situation. But also Adrienne Rich, Monique Wittig and Judith Butlers’ ideas revolving compulsory heterosexuality, and the heteronormativity concept that emerged from this. The informants are aware of the existence of prejudices about lesbians. They have never experienced any personal attacks but they all have examples of general insults that might occur. Despite this they experience security and comfort within sports when there are other lesbians present. Within team sports people are generally used to lesbian women and it causes no grand excitement around the women’s sexual orientation.

Arbetet försöker belysa och förstå hur några lärare i årskurs 4-6 i Malmö ser på frågor om homosexualitet, bisexualitet och transpersoner (HBT) ur ett queerperspektiv. Frågeställningarna handlar om hur lärarna anser att HBT-frågor hanteras bäst i mötet med eleverna i och utanför klassrummet, vilken syn de har på kollegor och föräldrar som är HBT samt grundsynen i HBT-frågor. Undersökningen genomfördes med enkäter som syftade till att ge kvalitativa svar och skickades ut till olika skolor i Malmö kommuns stadsdelar. Resultatet visar på att den allmänna synen bland lärarna är att heterosexualitet är viktigare att undervisa i än homo- och bisexualitet samt transsexualitet. Synen på HBT-personer är accepterande, men hamnar lätt i skymundan bakom heterosexuella normer.