Syftet med denna uppsats var att undersöka hur avkriminaliserandet av homosexualitet påverkade homosexuella patienter inlagda på sinnessjukhus. Målet var att se hur medikaliserandet påverkade patienternas syn på sig själva, läkarnas syn på dem och slutligen effekten samhället i stort. Studien hade en blandad metod av kvantitativt och kvalitativt arbete; till att börja med undersöktes alla patientjournaler vid Kronobergs regionalarkiv från 1944-1949, vilket uppgick i ca 1070 st journaler. Alla journaler som explicit nämnde patienten som homosexuell begärdes ut, varefter 4 rättspsykiatriska journaler valdes ut för djupare analys: Alla hade dömts för sexuella övergrepp mot barn. Undersökningen visade att tiden omedelbart efter avkriminaliserandet var en ambivalent tid vad gällde synen på homosexualitet. För patienterna innebar detta att de framstod som oförstående för såväl brottens skadlighet för offren, samt varför de lagts in på sinnessjukhus. Majoriteten av patienterna såg sin homosexualitet som resultat av andra åkommor, men hävdade samtidigt att deras läggning var naturligt betingad. Läkarna beskrev patienternas homosexualitet som något med både biologiska och psykologiska faktorer. Trots rädslan, vilken framkommit av tidigare forskning, för av-kriminaliserandets homosexualiserande effekt verkade såväl läkarna som polisen inte ta detta i beräkning vid samtal med patienterna – eller vid frisättning av desamma. Undersökningen visade att trots att homosexualitet blivit klassad som en sinnessjukdom fungerade detta mest som en bidiagnos vid inläggning; vikt lades istället vid de sexuella övergrepp som patienterna gjort. Studien visade slutligen att den identitetsstyrkande effekt som medikaliserandet hade kom med den baksida, då den mildrade synen på homosexuella pedofilers brott.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2005. / Härtill 4 uppsatser.

<p>I denna uppsats har jag undersökt SFI-lärares inställning till hur man bör beröra ämnet homosexualitet i SFI-undervisningen, genom att analysera lärares svar i 22 enkäter och tre intervjuer. Jag har också gjort en analys av läromedel där jag har undersökt hur hetero- och homosexuella relationer representeras i tre olika böcker avsedda för SFI-undervisning. Syftet har varit att se hur väl litteraturen och lärarnas inställning stämmer överens med de formuleringar som står i läroplaner och kursplaner om tolerans och bekämpning av tendenser till trakasserier, att sätta dem i relation till queerteoretiska resonemang samt att synliggöra ett eventuellt osynliggörande av homosexuella kursdeltagare.</p><p>I litteraturen hittas hundratals exempel på representation av heterosexualitet, men ingen representation av homosexuella relationer. Inte heller berörs ämnet i de kapitel som rör familjekonstellationer, sexualitet eller politik. I analysen av enkäter och intervjuer framgår att de flesta av lärarna som ingår i undersökningen, tycker att man bör diskutera, eller prata om homosexualitet i klassrummet. Vissa hänvisar till att man bör redovisa för den svenska synen på homosexualitet och förklara svenska lagar och normer. Andra hänvisar till att man måste sprida tolerans, acceptans och värna om mänskliga rättigheter. De allra flesta har i sina resonemang de heterosexuella eleverna i fokus; de som antingen ska respekteras för sina åsikter, lära sig att respektera homosexuella eller lära sig om svenska lagar som rör homosexualitet. Endast ett litet fåtal lärare berör i sina svar tanken på de homosexuella eleverna, och i endast en enkät och en intervju tar informanterna spontant upp aspekten att elever kan vara homosexuella utan att det på något vis märks. Många lärare uppger att de tar upp homosexualitet när de diskuterar områden som familj och diskriminering, vilket visar på en ambition att förmedla homosexualitet som en naturlig och integrerad del av samhället.</p><p>I queer- och homosexualitetsforskningen påvisas ofta hur heterosexualiteten som exkluderande norm leder till sämre mående hos de människor som avviker från normen. Heteronormativitet leder till en blindhet inför möjligheten att vem som helst i vår närhet kan vara bi- eller homosexuell, och en brist på medvetenhet om hur man själv reproducerar denna exkluderande norm i sitt dagliga liv. I analysen av enkäter och intervjuer framkommer att många lärare har en ambition att sprida en tolerant och accepterande syn på homosexualitet. Åsikterna om hur och varför detta bör göras skiljer sig dock åt, och förståelsen för de homosexuella elevernas situation lyser ofta med sin frånvaro.</p><p>I analysen kan vi se hur acceptans av homosexualitet ofta beskrivs som ”svenska värderingar” vilket skapar gränser mellan ”de intoleranta invandrarna” och ”de toleranta svenskarna” och försvårar en nyansering av kulturer. Samtidigt finns en tendens att tala om homosexuella som om de varken vore en del av ”den svenska, toleranta kulturen” eller ”de utländska, ofta intoleranta kulturerna”, utan en helt egen, främmande kategori som vi andra kan vara toleranta eller intoleranta inför. Lösningarna på dessa dilemman skulle kunna vara en uppluckring av kategorier, kombinerat med en djupare förståelse för homosexuellas situation och heteronormativitetens innebörd.</p>

Uppsatsens syfte är att undersöka hur pedagoger tänker kring och upplever pojkar som överträder traditionella könsnormer samt vad de har för erfarenheter av de hinder och möjligheter som möter könsöverskridande pojkar. Vår metod har varit en kvalitativ intervjustudie med pedagoger som arbetar/t i förskola. Vi har intervjuat sex pedagoger. Vår teoretiska utgångspunkt är feministisk poststrukturalism med hjälp av queerteori. Vårt resultat visar på att pedagoger anser sig skapa möjlighetsvillkor för överskridande pojkar utifrån deras synsätt i verksamheten och de beskriver att det ofta handlar om kvinnligt kodade attiraljer som bärs av pojkar. Det finns också svårigheter och hinder för pojkar som överträder traditionella könsnormer i form av mobbning, homofobi och osynliggörande. För att öka medvetenheten menar pedagogerna att förskolan måste arbeta normkritiskt. Det finns erfarenhet bland pedagogerna att pappor oroar sig för sönernas trygghet och framtida sexualitet. Vår slutsats är att vår studie har hjälpt till att synliggöra pedagogers upplevelser av pojkar som överträder traditionella manliga könsnormer och vi uppfattar en vilja hos pedagoger att skapa möjligheter till överskridande positionering för dessa pojkar. Medvetenhet, kunskap och kompetens är en bidragande faktor för att skapa möjligheter för könsöverskridande pojkar.

LGBT people, in Uganda, have since the colonial time been in a vulnerable situation. When the President signed the “Anti-Homosexuality Act” into law 2014 all forms of same-sex relationships became criminalized. The time after the law passed have been characterized by an increased homophobia and further violence against LGBT people. These are seen as deviants since they do not live according to the social norms, that the right thing to be is heterosexual. They are considered “non-African” and by some an “infectious agent” that will destroy the traditional African family, which is one of society’s most important functions. Except from the fact that LGBT people are persecuted and mistreated they are also denied access to health care and information. The purpose of this study is to explain LGBT persons’ situation and rights in Uganda, mainly based on the “Anti-Homosexuality Act”. This law is reviewed against the ratified conventions, charters and similar laws. This is then related to the theory of heteronormativity, which seems to dominate the Ugandan society. The used methods are case study and conceptual analysis, that provided a deeper and surveying understanding of what this study intended to process.

Gay Power! A Study of Male Homosexuality and Identity Politics in the Swedish GayPress 1971–1986 In this essay, the author examines the sexual policy ideas behind the Swedish gaymagazine Revolt in order to describe one aspect of the history of ideas about male homosexuality in Sweden. In particular, the study emphasize the social and cultural creation of meaning, as well as constructions of a homosexual male subject. The author has here focused on the ideas and theories that governed and influenced the magazine in a certain direction during the examined period 1971–1986. The overall purpose has been to study the gay press's perception of homosexuality, and what values about same sex-sexuality that have emerged in the material. The author distinguishes between two kinds of directions of ideas who have affected the magazine. One was the ideology of sexual liberalism, where the ambition was to break the silence and stigma when talking about sex in general, especially homosexuality. Within the framework of sexual liberalism, the magazine has intended to depict the many facets of homosexuality in words and images. The other direction was more focused on conducting identity politics where the sexual practice was dimmed to instead give preference to issues that valued a creation of a homosexual identity. The construction of such an identity has primarily been about creating cohesion and continuity among gay men, in order to strengthen the homosexual community inwards. But the identity politics has also implied a normalization of homosexuality. Likewise, it has limited the scope for sexual variations in relation to the creation of a homosexual subjectivity. By the mid-1980s, the identity politics had become so strong that Revolt came to be a magazine for gay men specifically, and earlier liberal ideas of sexuality became almost alienated. The male homosexuality became here an object of moralizing where some sexual practices were problematized and even made incomprehensible in the light of social changes in the homosexual community and in the society in general.

Den här uppsatsen handlar om Charlie (1932) av Margareta Suber, som ofta kallas Sveriges  första lesbiska roman, och Girl Meets Boy (2007) av Ali Smith, en modern roman som utspelar sig i en annan tid och kontext, men har många gemensamma teman med Charlie. Böckerna  behandlar homosexualitet, androgynitet och genus, men det viktigaste för den här uppsatsen  är hur de centrala karaktärerna tar del av en skriven text, och hur sagda text är fundamental  för deras identitetsskapande och böckerna i sig.  Detta hör samman med diskursbegreppet och representation på flera olika sätt; vilka  strukturer styr hur böckerna och texterna i böckerna ser ut? Vilka effekter får de? Hur  representeras verkligheten i texterna? Hur tolkas de av karaktärerna?  De två böckerna ställs sida vid sida för att möjliggöra en jämförelse av diskurser i olika  kontexter. Genom att ställa en äldre bok mot en nyare med samma centrala teman är det  lättare att se hur diskurserna i de olika böckerna ser ut och verkar.  En av uppsatsens slutsatser är att den centrala skrivna texten i Charlie kommer från ett  snävare utbud av texter än den i Girl Meets Boy, och ger huvudpersonen som läser den en  snävare beteckning att identifiera sig med. En annan är att texterna påverkar karaktärerna i  de två böckerna på väldigt olika sätt, och att orden och att göra dem till sina egna är av stor  vikt i en människas (och kanske särskilt i en från normen avvikande människas)  identitetsskapande. Karaktärerna tar ord som de fått av andra och gör dem till sina egna, och  gör med det en tolkning av dem. De betonar vissa aspekter av texterna, utesluter annat, låter vissa saker definiera dem och ta extra plats i textens betydelse, och bedömer andra saker  som oväsentliga. De skriver alltså om andras ord, med andra ord.

This master thesis aims to examine the process of indexing fiction when it comes to area of sexuality and gender identity. The empiric work that forms the basis of the thesis are three investigations:(a) examining the current status of indexing fiction within the catalogues of six Swedish medium-sized libraries;(b) interviewing librarians who allocate the subject headings; and(c) an analysis of the Swedish subject heading system Att indexera skönlitteratur.This will be concluded with an analysis of the gathered material through queer theoretic standpoint with the help of critical classification and its inclusion through separation, and marginalization where subjects that differs from the norm is included but only by being separated from the norm, or ignored totally. This will show that there are similarities with how different groups get treated within the classification systems and how they are treated in subject heading indexing. An example of this in Att indexera skönlitteratur is that heterosexuality never is mentioned in the subject heading but is always present as the silent norm, while gender identity is marginalized through exclusion of the subject heading, and related words are instead being included under sexual identity. / Uppsatsnivå: D

We believed that knowledge organisation of manga and manhwa with homosexual (including lesbian) themes might be a challenge for Swedish public libraries. One of the reasons for this is that these themes in manga and manhwa usually occur in genres not directed towards an LGBTQ (lesbian, gay, bisexual, transgender, queer) audience. To see how Swedish public libraries treat such titles and why they treat them as they do, we examined a selection of public libraries, their collections, acquisitions, cataloguing and shelving of relevant titles. The theory used is mainly Grant Campbell’s binarisms, subject access to LGBTQ literature and critical analysis of knowledge organisation. Three methods were utilised: online directory searches, a questionnaire and semi-structured interviews with librarians. We found a number of relevant titles. Among the selection criterions used, librarians mentioned acquisition requests and title reviews. Several libraries did not perform original cataloguing or did not use subject headings indicating homosexual themes. Some of the subject headings used to indicate such themes were manga terms, others were terms directed towards users seeking literature with homosexual themes. Shelving practises varied slightly, depending, among other things, on what librarians perceived to be the target audience. Some libraries displayed titles with homosexual themes during occasions such as pride festivals. Overall, the libraries we examined claimed not to give any special treatment to titles with homosexual themes. How much work the librarians put into facilitating searches for these titles varied by their personal interest and time available.

The aim of this Master’s thesis is to examine the information needs of gay, lesbian and bisexual adolescents’ when they are coming out. I also examine what kind of information they seek and where they might find this information. The purpose is also to examine what role the public or school library plays. The study is conducted through qualitative interviews with gay, lesbian and bisexual adolescents’. The theoretical framework includes studies about information needs and information use. The results indicate that there is evident information needs at the coming-out-stadium. The information sought is of many different kinds, including gay fiction and also webpage’s containing gay information. Gay fiction is, among other things, used for finding an identity, which can be hard to find in a society where the heterosexual identity is the norm. The questions I am working with are: How do homo- or bisexual adolescents’ information needs look like during the coming-out-process? What information sources have been used and how were they used? What purpose has the public library in seeking for information? and What problems has the informants come across in their seeking for information? The results that were found indicate that there is in evident need for information for the adolescents’, the sources that were used was mostly Internet but also books and the library. Among the problems that the informants came across were the lack of information and also the age of the information. / Uppsatsnivå: D