Within this essay a study is made of an LGBTQ-orientated Christian service in Stockholm called Queer Service. The following questions seek to be answered: What reasons does an individual set for his/hers participation in Queer Service? Which aspects of a queer service highlight the participants as important to them? As a method to answer these questions, the author has observed a number of queer church services in autumn of 2012. Moreover communication within the group of the assembly on the social media page Facebook has been followed and five individuals from the Queer Service congregation have been interviewed. As a background to the study, the European religious climate seen from Grace Davies eyes is depicted.  The reader also learns of how the Swedish church has handled questions about homosexuality and bisexuality and what liberation theology is. An (incomplete) section on other existing services with LGBTQ orientation in Sweden and the USA has been added as well as background information on Queer Service. The results from the gathering of material and the analysis of it show that the interviewees perceive themselves in need of a safe place free of harassment or suspicion linked to sexual orientation or gender identity. Several interviewees also experienced a conflict between Christian faith and an LGBTQ personality - a conflict the service could help solve. Participation in the service was also motivated as a way to resist structures that confirmed heterosexuality as a norm. Another aspect important to the interviewees is Queer Service's emphasis on internal authority and its lack of a clear hierarchy.

Denna undersökning ställer frågor kring omförhandling av genus och maskulinitet genom förekomsten av homosexuella hjältar i superhjälteserier, och hur homosexuella superhjältar bryter mot maskulina normer. Under ”taket” för socialkonstruktionism utgår undersökningen från genusteorier och visuell kultur. Med fokus på Avengers: The Children’s Crusade, en superhjälteserie från förlaget Marvel Comics, granskas amerikanska mainstreamserier. Serien innehåller två öppet homosexuella karaktärer och bearbetas som en populärkulturell text med semiotiska och diskursanalytiska metoder. Syftet att generera förståelse för bilders roll i konstruktionen av genus, genom att synliggöra omförhandlingar av superhjältegenrens heteronormativa och traditionella konventioner. Allt som exkluderas från heteronormen betraktas som avvikande och benämns i undersökningen som normbrott. Brottet görs när det homosociala övergår till det homosexuella. En hjälte behöver dock inte uppfattas som heterosexuell för att utföra hjältedåd. Superhjälteserier speglar den verkliga världen, och normbrott behöver normaliseras för att ge utrymme åt nya genusroller.

Vad står det egentligen i Bibeln gällande homosexualitet? Vilka texter behandlar ämnet, och hur såg man på samkönade relationer i det samhälle i vilket Bibeln uppkom? Denna uppsats har som uppgift att ge en överblick över just detta och introducera läsaren till de texter i Bibeln som på något sätt anses behandla ämnet homosexualitet.

Uppsatsen undersöker skildringen av den kvinnliga samkönade sexualiteten i Agnes von Krusenstjernas romanserie Fröknarna von Pahlen. Den utgår från den queerteoretiska tanken att identiteter är uppbyggda på motsatser och att heterosexualitet behöver homosexualitet för att definiera sig själv. Således är homosexualitetens funktion att vara allt det som heterosexualiteten inte är. Det finns en diskrepans mellan samkönat begär och den homosexuella identiteten, och den homosexuella identitetens uppgift är att hålla den heterosexuella identiteten ren. Jag fokuserar den gräns som Krusenstjerna drar mellan lärarinnan Bell von Wendens homosexuella identitet och hennes elev Angela von Pahlens samkönade begär, samt hur Angelas sexuella identitet, trots hennes samkönade begär, hålls ren genom skildringen av Bells homosexuella identitet. Den gräns som dras mellan Bells homosexuella identitet och Angelas samkönade begär är emellertid inte rigid. Därför är det inte alltid tydligt när Angelas samkönade relationer till Bell, Stanny Landborg och Agda af Sauss går från att vara vänskapsrelationer till att bli kärleksrelationer. Jag anser att det är häri Krusenstjernas subversiva potential ligger.

Heterosexual individuals who live in a culture of honor are exposed to honor oppression in today’s Swedish society is well known. However, it is not equally recognized that LGBT-people from a culture of honor are exposed to honor oppression. The study aims to investigate how eight individuals belonging to the LGBT-group and the culture of honor feel about their ability to develop their true identity and live out their sexual orientation. The study is qualitative and the collected empirical material constitutes of chat interviews with young LGBT-people. The results are analyzed from theoretical concepts such as culture of honor, honor oppression and also shame and pride. The result shows that there are risks such as being excluded from the family community, physical and mental abuse and in one case there is risk of honor killing. The study also reveals that the parents who support their children themselves are afraid of being excluded or harassed if the collective becomes aware of the child´s sexual orientation. The respondents say in the study that they have received lack of assistance from social services. A discussion has been made on whether social services are competent enough to support and help LGBT-people who comes from a culture of honor.

Our society is based on a heterosexual norm. This may lead to the fact that LGBT-persons have a poorer health status than the heterosexual population. The nurse education lacks information and courses that highlights sexual identity. This is defective since healthcare staff needs knowledge on the subject to be able to treat patients in a professional and respectful manner. The purpose of this study was to illustrate how heteronormativity influences the treatment of patients within a healthcare context. This paper is a survey of literature based on 12 articles and one dissertation. The results showed that the healthcare staff and the healthcare students had both positive and negative attitudes towards non heterosexual patients. The majority had positive attitudes. It is thus important to highlight the negative attitudes and derive them to heteronormative ways in a healthcare context. The non heterosexual patients experienced problems dealing with homophobia, the issue of coming out or not and poor heteronormative communication. The healthcare staff needs to get accurate education regarding heteronormativity and sexual identities. The negative attitudes towards non heterosexual patients would thus lessen and the treatment towards these persons would improve. More research on the subject of nursing and heteronormativity is needed. Research focusing only on the nurse’s work and how it is influenced by heteronormativity is wanted. / Vårt samhälle är heteronormativt och detta kan vara en orsak till att HBT-personer har sämre hälsa än den övriga heterosexuella befolkningen. Sjuksköterskeutbildningar runt om i Sverige saknar till stor del kurser som belyser sexuell identitet. Detta är bristfälligt då vårdpersonal behöver kunskap kring ämnet för att kunna bemöta patienter på ett professionellt och respektfullt sätt. Syftet med föreliggande studie var att synliggöra hur heteronormativiteten påverkar bemötandet av patienter inom vården. Studien är utförd som en litteraturstudie baserad på 12 artiklar samt en avhandling.Resultaten visade att det fanns både positiva och negativa attityder hos vårdpersonal och vårdstudenter gentemot icke heterosexuella patienter. Majoriteten hade positiva attityder. Det är dock viktigt att belysa de negativa attityderna och härleda dessa till heteronormativa förhållningssätt inom vården. Icke heterosexuella patienterna upplevde problematik kring homofobi, att komma ut eller inte, samt bristfällig och heteronormativ kommunikation. Vårdpersonal behöver få aktuell utbildning angående heteronormativitet och sexuella identiteter. De negativa attityderna gentemot icke heterosexuella patienter skulle på så sätt minskas och bemötandet gentemot dessa förbättras.Det behövs vidare forskning inom området omvårdnad och heteronormativitet. Forskning som enbart fokuserar på sjuksköterskans arbete och hur det präglas av heteronormativitet efterlyses.

Uppsatsens syfte var att nå en större teoretisk förståelse av samkönat partnervåld, genom att analysera olika forskningsartiklars narrativa konstruktioner av våldet. De två frågeställningarna var: 1. Hur diskuterar forskningslitteraturen samkönat partnervåld med fokus på temana relationsdynamik, karaktär hos parterna, kön, genus och sexualitet samt betydelsen av social kontext? 2. Hur diskuterar forskningslitteraturen det professionella bemötandet av samkönat partnervåld? De 21 valda primärdokumenten som analyserats är artiklar som granskats vetenskapligt via peer-review och författats av forskare och professionella terapeuter och behandlare. Materialet har bearbetats utifrån en hermeneutisk ansats, socialkonstruktionism och psykodynamisk teori. Resultatet visade att individuella faktorer är av stor betydelse rörande relationens båda parter såväl som de professionella som i sin yrkesutövning träffar parterna. Det är dock nödvändigt att sätta både relationen och mötena med professionella i en social kontext för att nå en djupare och mer omfattande förståelse av samkönat partnervåld och de professionellas bemötande av våldet. En flerdimensionell analys, exempelvis en socialpsykologisk, verkar därför nödvändig. / The purpose of this study was to get a deeper theoretical understanding of same-sex partner violence by doing an analysis of the narrative constructions in research articles. The two questions at issue was: 1. How does research literature discuss same-sex partner violence with focus on relationship dynamics, the characteristics of the two parties, sex, gender and sexuality and the social context? 2. How does research literature discuss the professional treatment of same-sex partner violence? The 21 primary documents that were chosen are peer-reviewed articles written by researchers and professional therapists and counsellors. To investigate the narrative constructions the primary documents were analyzed with a hermeneutic approach, social constructionism and the psychodynamic theory. The research findings showed that individual factors are significant to the understanding of the violent relationships as well as the professionals who meet the relationships parties in their profession. It is, however, also necessary to put the relationship and the professionals in a social context to get a deeper and more extensive understanding of same-sex partner violence and the professionals treat of the parties. A multidimensional analysis, for example a social psychological one, therefore seems necessary.

Uppsatsen är en kulturanalys som med utgångspunkt i den brittiska popikonen Boy George behandlar intersektioner mellan maskulinitet, sexualitet, populärkultur och makt. Syftet är att skildra Boy George i sin specifika kontext, närmare bestämt den brittiska musikindustrin på 1980- talet. Mot den bakgrunden analyseras hur hans maskulinitet och sexualitet kan förstås som ett uttryck för synen på sexualitet och kön under hans samtid. Uppsatsen syftar till att urskilja vilka normgränser relaterade till kön och sexualitet Boy George rörde sig inom genom en närstudie av detaljer i rörlig bild och text. Uppsatsen utgår från queerteori, med användning av begreppet heteronormativitet samt den heterosexuella matrisen som analytiskt verktyg. Därutöver tillämpas genomgående R. W Connells maskulinitetsteori. Uppsatsen skildrar den motsägelsefulla brytpunkten mellan hegemonisk- och underordnad maskulinitet. Det som betraktas som hegemonisk maskulinitet i ett sammanhang kan anses vara underordnad maskulinitet i ett annat, vilket således leder till att en paradox uppstår, något som utforskas i uppsatsen genom analysen av Boy George. Följaktligen lyfter uppsatsen fram på vilka sätt normer kring genus/ kön och sexualitet sätter gränser för och/ eller möjliggör olika typer av maskulinitet/ femininet, begärsstrukturer och könsöverskridanden.

Inger Edelfeldt (1956) and Bengt Martin (1933-2010) are two Swedish writers of different generations. Both of them did, between the years 1968 to 1983, write about adolescent men coming to terms with their homosexuality. Edelfeldt wrote two versions of the same story, with slight but significant differences, the main being different implied readers (adult versus adolescent). Bengt Martin wrote about three young homosexual characters: Joakim, Bengt and Bengt. The story about Joakim is presented as fiction but bears many resemblances with Martin’s autobiography. The story about Bengt, the only one of these stories meant for an adolescent implied reader, is seemingly presented as autobiographical but bears only slight resemblances to the Bengt brought forth in the autobiography Jag ångrar ingenting (“I don’t regret anything”). My purpose is to analyze how and why Edelfeldt and Martin re-wrote these stories. In what ways do the rewritings change the story about how it is to be young and homosexual? My result shows that a story about homosexuality differs due to the time it was written and that Martin and Edelfeldt wrote about this subject in a transit period between the focus on societal discrimination and the need to show a possible happy life. The wish to show society that homosexual individuals are unfairly treated conflicts with the need to give hope to young homosexual people. The word young is important in this context, as the adolescent implied reader (in Bengt Martin’s youth books about Bengt and the second version of Edelfeldt’s novel) makes the story more hopeful and less problematized. The analyzed books show the importance of seeing sexual identity as a construction. Martin and Edelfeldt are products of their time and society, but also actors in the re-shaping of homosexual identity.

The aim of this studie centers on how lgbt (lesbian, gay, bisexual, transgender) are portrayed in women’s magazines. The magazines we have chosen to analyze are FRIDA, VeckoRevyn and amelia, which all three have different target groups. We have, with the assistance of the rhetorical and semiotic analysis methods, assessed 18 articles with their associated photographs. These methods are part of the qualitative analysis model and are used in order to study less empirical data with more depth. With the qualitative analysis we were able to see potential patterns among our empirical data. Lgbt is known as a minority group and has often been described in a stereotypical way. We wanted to see if and how the portraying of lgbt has changed within the last 16 years and if the different target groups affect the portrayal. Our studie shows that stereotypes, according to the magazines, are still a part of the preconceptions in our society. In the middle of 1990’s the magazines wrote about stereotypes such as the lonely lizzie and the sparkling faggot. Nowadays they focus on what is seen as feminine and/or masculine. Heteronormativity is still the prescribed values of today.