Denna magisteruppsats undersöker vilka strategier homosexuella män och kvinnor använder för att möta andra homosexuella. Genom att använda kvalitativ semi-strukturerad intervju som metod och samtala med 3 män födda innan år 1952, samt ytterligare 3 män och 3 kvinnor födda mellan 1979-1989, visar det sig att informanterna har och använder strategier på olika sätt. Informanterna upplever att samhället är heteronormativt och därför har processen att ”komma ut” varit en betydelsefull del i deras liv och det är i denna process av sitt identitetsbildande som strategier blir särskilt märkbara för dem själva. Resultatet framhäver att strategierna skiljer sig beroende på vilken tid i samhället de används i. Innan 1979, då homosexualitet ansågs vara en sjukdom, krävdes andra strategier. Då användes specifika mötesplatser, symboler och signaler för att locka till sig ”rätt” personer. Numera när homosexualitet är samhälleligt accepterad behövs ändå särskilda strategier användas för att undvika att bli utsatt för våld. Internet och appar används som mötesarena utöver gayklubbarna. Särskilda mötesplatser, kläder, språk och signaler i form av exempelvis gester kvarstår i det fysiska rummet, men har förändrats över tid. Slutsatserna som dragits är att det finns behov av att använda strategier för att dölja sin homosexualitet samtidigt som den framhävs för rätt personer, men att de strategier som används förändras i takt med samhällets förändring. Symboler som används för 10 år sedan behöver inte innebära samma sak idag, men i stor grad har internet och appar ersatt behovet av att använda sig av symboler. / This master thesis examines what strategies homosexual men and women use to meet other homosexuals. By using the method of qualitative semi-structured interview and talking with 3 men born before 1952 as well as 3 men and 3 women born between 1979 and 1989, the result shows the informants have and uses strategies in different ways. The informants experience that society is heteronormative and therefor the process of “coming out” have been a meaningful part of their life. It is in this process of their forming of identity strategies become especially noticeable to themselves. The result highlights that strategies varies depending on what time in society they are used. Before 1979 when homosexuality was considered a disease certain strategies were needed. At the time certain meeting places, symbols and signals were used to attract the “right” people. Nowadays when homosexuality is accepted by society certain strategies are still used to avoid being exposed to violence. In addition to gay clubs, internet and apps are used as meeting places. Certain meeting places, clothes, language and signals in the form of for examples gestures remain within the physical room but have changed over time. The conclusion which have been drawn is that there is a need to use strategies to hide ones homosexuality while at the same time highlight it for the right people but that the strategies varies with the changing of society. Symbols used ten years ago does not necessarily mean the same thing to day and internet and apps have replaced the need for usage of symbols to a higher degree.

This essay treats the subject of homosexuality in Young Adult literature, this is done by a comparative book-study from the British author Aidan Chambers book Dance on my grave (1982) and the Swedish author Anna Ahlunds book Du, bara (2016). Both books have a homosexual protagonist as their main character. Through these writers, this essay provides an insight of how the view of homosexuality is in young adult’s literature and the importance of the anti-oppressive pedagogy use in education for upper secondary school. These two books have been assayed on an anti-oppressive perspective based on homosexuality. The heteronormativity that are found around us are presented differently in the books. In Ahlund's book, the heteronormativity is created as non-existent in an alternate world, while in Chambers's book it shines through in different meetings with society and the prevailing norms. The different ways of dealing with homosexuality in relation to the outside world's norms also become interesting from a historical perspective where the acceptance and rights of gay men differ greatly. This is evidenced by the choice of words as well as the way in which homosexuality is presented. One conclusion of the essay is that conscious anti-oppressive pedagogy is important in teaching to promote equal treatment work where students are accepted for their independence from sexual orientation. By consciously using books, book reviews and work from books that raise the issue of the world’s norm critical views of homosexuals in the education. By doing so we’re able to raise the awareness of the anti-oppressive view of homosexuals and thus affecting the norm to something more positive in school and hopefully in the young adult’s everyday life after school. / Uppsatsen behandlar ämnet homosexualitet i ungdomslitteraturen genom en komparativ litteraturstudie som gjorts på böckerna Du, bara av svenska författaren Anna Ahlund och Dansa på min grav av brittiska Aidan Chambers. Båda böckerna behandlar protagonister som är homosexuella och uppsatsen syftar till att visa hur homosexualiteten framställs ur ett normkritiskt perspektiv. Syftet med uppsatsen är också att lyfta vikten av ett normkritiskt perspektiv i undervisningen ur ett didaktiskt perspektiv främst på gymnasienivå. Dessa två böcker har granskats utifrån ett normkritiskt perspektiv med utgångspunkt från homosexualiteten. Heteronormen som finns runt omkring oss presenteras i böckerna olika. I Ahlunds bok är heteronormen skapad som icke-existerande i en alternativ värld medan den i Chambers bok lyser igenom vid olika möten med samhället och de rådande normerna. Böckernas olika sätt att bemöta homosexualiteten i relation till omvärldens normer blir även intressant ur ett historiskt perspektiv där acceptansen och rättigheterna för homosexuella skiljer sig mycket. Detta syns såväl genom ordval som sättet homosexualiteten presenteras. En slutsats av uppsatsen är att ett medvetet normkritiskt perspektiv är viktigt i undervisningen för att främja likabehandlingsarbete där elever blir accepterade för den de är oberoende av sexuell läggning. Genom att medvetet använda böcker som lyfter normkritiska aspekter kan man genom boksamtal och arbete med böcker och texter arbeta normkritiskt och på så sätt påverka de rådande normerna till något mer positivt i skolan och förhoppningsvis även i det livslånga lärandet och livet.

Gay sexuality is seen as a great sin and consequently punishable in several countries in parts of the Muslim community’s. Homosexual persons are being subjected to related violence and dignity because of the expression of their gender, sexuality or honorary norms. The purpose of this paper is to find out how homosexual Muslims living in the city of Umeå unite their sexual orientation with their beliefs and see if they believe Islam as a religious obstacle   or if there are other cultural phenomena that prevent them from ”coming out”   The result of this study shows that the majority of the interviewed people do not see religion as an obstacle to their sexual orientation, by questioning the hadith statements of trust. Respondents argue that Hadith literature came a long way after the death of Prophet Muhammad. The majority of the interviewed claims that the Hadith literature is human constructions that were written down long after the death of Prophet Muhammad.

Hur bemöts homosexuella män av samhället? Det är en av frågorna vi försöker besvara i vår undersökning som utspelar sig i Halmstad. Eftersom det inte finns så mycket forskning inom detta ämne är vår undersökning väldigt viktig. Studien består av enkäter och intervjuer som vi tolkar med hjälp av hermeneutik. I undersökningen söker vi även svaret om det blivit någon skillnad i bemötandet från samhället. Undersökningen visar även på hur homosexuella män passar in i den heteronormativa kultur vi lever i. Med hjälp av HBTQ forskning och begrepp ger undersökningen en förståelse för hur homosexuella män blir bemötta, och även hur dem känner när de ställs inför dessa bemötanden. Våra respondenter anser att bemötandet från samhället blivit mer öppnare och accepterat, men att det fortfarande finns mycket fientliga och nedlåtande bemötanden. Detta kopplar våra respondenter någorlunda också ihop med att bo i en småstad så som Halmstad. Vad vi ser är att bemötanden går hand i hand med kunskap och att de då tenderar att vara bättre när bemötaren besitter tillräcklig kunskap om sexualiteter.

I denna uppsats har jag undersökt SFI-lärares inställning till hur man bör beröra ämnet homosexualitet i SFI-undervisningen, genom att analysera lärares svar i 22 enkäter och tre intervjuer. Jag har också gjort en analys av läromedel där jag har undersökt hur hetero- och homosexuella relationer representeras i tre olika böcker avsedda för SFI-undervisning. Syftet har varit att se hur väl litteraturen och lärarnas inställning stämmer överens med de formuleringar som står i läroplaner och kursplaner om tolerans och bekämpning av tendenser till trakasserier, att sätta dem i relation till queerteoretiska resonemang samt att synliggöra ett eventuellt osynliggörande av homosexuella kursdeltagare. I litteraturen hittas hundratals exempel på representation av heterosexualitet, men ingen representation av homosexuella relationer. Inte heller berörs ämnet i de kapitel som rör familjekonstellationer, sexualitet eller politik. I analysen av enkäter och intervjuer framgår att de flesta av lärarna som ingår i undersökningen, tycker att man bör diskutera, eller prata om homosexualitet i klassrummet. Vissa hänvisar till att man bör redovisa för den svenska synen på homosexualitet och förklara svenska lagar och normer. Andra hänvisar till att man måste sprida tolerans, acceptans och värna om mänskliga rättigheter. De allra flesta har i sina resonemang de heterosexuella eleverna i fokus; de som antingen ska respekteras för sina åsikter, lära sig att respektera homosexuella eller lära sig om svenska lagar som rör homosexualitet. Endast ett litet fåtal lärare berör i sina svar tanken på de homosexuella eleverna, och i endast en enkät och en intervju tar informanterna spontant upp aspekten att elever kan vara homosexuella utan att det på något vis märks. Många lärare uppger att de tar upp homosexualitet när de diskuterar områden som familj och diskriminering, vilket visar på en ambition att förmedla homosexualitet som en naturlig och integrerad del av samhället. I queer- och homosexualitetsforskningen påvisas ofta hur heterosexualiteten som exkluderande norm leder till sämre mående hos de människor som avviker från normen. Heteronormativitet leder till en blindhet inför möjligheten att vem som helst i vår närhet kan vara bi- eller homosexuell, och en brist på medvetenhet om hur man själv reproducerar denna exkluderande norm i sitt dagliga liv. I analysen av enkäter och intervjuer framkommer att många lärare har en ambition att sprida en tolerant och accepterande syn på homosexualitet. Åsikterna om hur och varför detta bör göras skiljer sig dock åt, och förståelsen för de homosexuella elevernas situation lyser ofta med sin frånvaro. I analysen kan vi se hur acceptans av homosexualitet ofta beskrivs som ”svenska värderingar” vilket skapar gränser mellan ”de intoleranta invandrarna” och ”de toleranta svenskarna” och försvårar en nyansering av kulturer. Samtidigt finns en tendens att tala om homosexuella som om de varken vore en del av ”den svenska, toleranta kulturen” eller ”de utländska, ofta intoleranta kulturerna”, utan en helt egen, främmande kategori som vi andra kan vara toleranta eller intoleranta inför. Lösningarna på dessa dilemman skulle kunna vara en uppluckring av kategorier, kombinerat med en djupare förståelse för homosexuellas situation och heteronormativitetens innebörd.

Heteronormativitet styr i dagens samhälle. Inom hälso- och sjukvården har alla rätt till likvärdig och jämlik vård. Det kan dock finnas attityder bland sjuksköterskor som kan bidra till en ojämlik vård för homosexuella personer. Syftet med litteraturstudien var att belysa homosexuella personers erfarenheter av omvårdnad. Litteraturstudien grundades på nio kvalitativa vetenskapliga artiklar och en kvantitativ artikel. Resultatet visade att homosexuella personer upplevde negativa attityder, okunskap och diskriminering inom omvårdnad vilket tog sig olika uttryck. Det ledde till brister i kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten och många homosexuella personer kände att de riskerade att få en sämre vård om de valde att vara öppna med sin sexualitet. Resultatet av detta kunde vara att de undvek sjukvården av rädsla för att bli diskriminerade. Homosexuella personer kunde använda sig av olika strategier i kontakten med sjukvården för att underlätta bemötandet. Homosexuella personer som hade erfarenheter av att ha mött fördomsfria sjuksköterskor ledde till att de kände sig bekräftade och sedda av sjuksköterskan för den de var. Sjuksköterskan kan ha bearbetat sina egna värderingar, vilket har mynnat ut i en värdegrund avseende sexuell identitet för att alla patienter ska få en likvärdig vård. Resultatet av studien kan användas i utbildningen av sjuksköterskestudenter och färdiga sjuksköterskor för att medvetandegöra detta normperspektiv. / Heteronormativity prevails in today's society. In the field of healthcare, everyone is entitled to equal care. However, there may be attitudes among nurses who can contribute to unequal care for homosexual persons. The purpose of the literature study was to illustrate homosexual persons´ experiences of nursing. The literature study was based on nine qualitative scientific articles and one quantitative article. The results showed that homosexuals experienced negative attitudes, ignorance and discrimination in nursing, which appeared in different ways. This led to shortcomings in communication between the nurse and the patient and many homosexuals felt that they were at risk of poorer care if they chose to be open with their sexuality. The result of this could be that they avoided the medical care for fear of being discriminated against. Homosexuals could use different strategies in contact with healthcare to facilitate the treatment. Homosexuals who had experiences of meeting nurses without prejudices made them feel confirmed and seen for whom they were. The nurse may have processed her own values, which has resulted in a value base for sexual identity in order to ensure that all patients receive an equal care. The results of the study can be used in the education of nurses and professional nurses to raise awareness of this norm perspective.

Sweden counts as being one of the countries in the western world to have a positive perspective on sexual minorities. The swedish public service media SVT; Sveriges Television AB states that their aim is to spread objective news, but in fact SVT doesn’t portray homosexuality as something usual in everyday life. Instead the heteronormative ideal saturate the representation of homosexuals in SVT. To study how SVT portray homosexuality, heterosexuality and heteronormativity, this study is based on discourse analysis and image analysis. During this essay 25 TV news segments including articles on SVT:s website were viewed and examined. This essay is also based on discourse analysis to fully examine the hidden attitude against homosexuality and heterosexuality, and to examine how SVT portrays heteronormativity. The results of the analysis demonstrates that the heteronormative ideal takes part in the way that both sexualitys are represented. Heterosexuals are for instance often portrayed in combination with happiness and monogamy, while homosexuals are portrayed in connection with discrimination. In the TV segments homosexuality rarely were portrayed in everyday life. Instead the everyday life of heterosexuals dominated the content. The fact that SVT doesn’t portray homosexuality in relation to everyday life reinforces the perception of homosexuality as something normbreaking. The result of the study are further explained by Stuart Halls (1997) theory about representation and stereotypes, as well as previous research about sexuality and gender.

For many gay men, media is a crucial component in the process of creating an identity and finding support and guidance. Studies show that gay men are the group in society most strongly effected by the representation in media of societal ideals, and more specifically print media. In the past, gay men have been subjected to heteronormative representations through media of what being a gay man entails, in which he was portrayed as feminine; a process which has lead some gay men to attempt to adhere to a stereotypically masculine identity in order to find a sense of belonging and connection to society. The heterosexual man became a guidepost in this process. Through hegemonic masculinity, the process became problematic as homosexuality was considered less masculine by default, and the gay men were stuck in an identity crisis based in gender-identification and a need to distance themselves from feminine ideals. The purpose of this study was to analyze the construction of masculinity through the representation of heterosexual males in a print media aimed at gay men. Through the work of Erving Goffman and Sut Jhally, a semiotic analysis of 94 images of heterosexual males in 11 issues from 2013 of Attitude Magazine were analyzed for signs of masculinity. The results showed that the heterosexual males portrayed in the magazine were represented as stereotypically masculine, where signs of femininity were subdued by the enforcement of a masculine code. The findings suggest that heterosexual masculinity has a place in gay media and can be problematic, but that the representations also allow for a certain degree of deviation from strict hegemonic masculinity.

Bakgrund: Homosexuella har historiskt sett en rad lagar som motsatte deras mänskliga rättigheter. I Sverige finns hälso– och sjukvårdslagen om rättvis vård, trots denna lag får inte alla samma vård. För en god omvårdnad av patienten behöver sjuksköterskan besitta en god kunskapsbas, detta då deras viktigaste område är omvårdnaden.   Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka homosexuellas erfarenheter av bemötande med vårdpersonal och beskriva de inkluderade artiklarnas undersökningsgrupp.   Metod: Den föreliggande studien var en litteraturstudie med deskriptiv design vilket baserades på 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar från sökmotorn MedLine och manuella sökningar.   Huvudresultat: Resultatet i denna litteraturstudien påvisade negativa samt positiva bemötanden av sjukvårdspersonal. De faktorer som påverkade hur mötet upplevdes var personalens attityder och kunskap inom området samt om de använde heteronormativa ordval i mötet. Majoriteten av inkluderade artiklarna tog upp deltagarnas ålder och inklusionskriterier. Den största andelen av deltagarna var kvinnor och nio av tolv studier utfördes i Europa.   Slutsatser: Homosexuellas erfarenheter av bemötande med vårdpersonal har kartlagts i de inkluderade artiklarna, vilket visade att det bemötande patienterna fick kan bero på vårdpersonalens kunskap, attityder och värderingar. De homosexuella personerna beskrev både positiva och negativa upplevelser där heterosexuella antaganden, ordval och känslor av osäkerhet hade förekommit. Ökad kunskap och utbildning om frågor som berör homosexuella och deras upplevelser av mötet med sjukvården kan främja att den grundutbildade sjuksköterskan utvecklar en förmåga att ge ett mer invid anpassat och ett positivare bemötande till homosexuella personer. / Background: Homosexuality historically had a series of laws that spoke against their human rights. In Sweden, a healthcare law about fair treatment exists, however, not everyone got the same care. A nurse's key area of expertise is the care and understanding of patient treatment.   Aim: The aim of the literature study was to explore homosexual experiences of treatment in the meetings with healthcare professionals and to look at the included articles sample groups.   Method: Literature study with descriptive design based on 12 qualitative scientific articles from the search engine MedLine and manual searches.   Main results: The results showed both negative and positive experiences of meetings with healthcare professionals. The elements that influenced how the meetings were experienced were the professionals' attitudes, knowledge about the subject and usage of heteronormative words. Most of the included articles informed about the participants' ages and inclusion criteria. The largest part of participants were women and nine of twelve articles were made in Europe.   Conclusion: This have shown that the treatments homosexual patients got could have been influenced by the healthcare professionals’ knowledge, attitudes and personal values. The homosexuals described both positive and negative experiences where heterosexual assumption, certain word choices and feelings of doubt have occurred. An increased knowledge and education about questions concerning homosexual’s and their experiences in the meeting with healthcare can help the undergraduate nurses to develop the capability for a more individual and positive encounter for homosexual people.

Syftet med denna undersökning är att synliggöra och utmana hur förlaget OLIKA lyfter fram homosexualitet och heteronormalitet i några bilderböcker. Vi har utfört en ikonotextbeskrivning av de valda bilderböckerna för att möjliggöra en analys. Därefter har vi analyserat materialet utifrån ett queerteoretiskt perspektiv och dess centrala begrepp; heteronormalitet, den heterosexuella matrisen och performativitet. För att ytterligare fördjupa den teoretiska ansatsen har vi använt Österlunds queerfeministiska frågeställningar för bilderboksanalys. Resultatet vi kommit fram till är att förlaget OLIKA både bryter och upprätthåller rådande föreställningar om homosexualitet och heteronormalitet i de valda bilderböckerna. Detta sker främst genom könstereotypiska gestaltningar av karaktärerna och genom att generalisera könsnormer om heteronormalitet i text och bild. Dock illustrerar bilderböckerna sexualitet, könsnormer och samkönade relationer som går emot rådande föreställningar och därmed bryter författarna och illustratörer till böckerna delvis mot stereotypiska könsnormer. Vår slutsats är med andra ord att förlaget vill skapa normbrytande barnböcker men flertal karaktärer illustreras på könsstereotypa sätt. Homosexualitet skrivs fram som något annorlunda, samt att de samkönade relationerna i bilderböckerna utgår från en heterosexuell norm.