No description available.

Examensarbetets syfte är att undersöka påståendet om att homosexuella mäns identitet inte bör representeras i tragedi, på grund av genrens maskulina ideal. Istället bör representationen ske i melodram då genren relaterar till feminina värden. Textanalysen av två teaterpjäser, tragedin The River and the Mountain (Uganda, 2012) och melodramen The Boys in the Band (USA, 1968), visar att tragedin står för en essentialistisk (biologisk) syn på sexuell identitet medan melodramen står för en konstruktivistisk (kulturell och social). Kunskap om homosexuell kultur kan inte ses som en nödvändighet för en homosexuell identitet. Tragedi bör därför inte avfärdas som en politiskt svag genre att representera homosexuella män i. Vad som dock saknas i tragedin är gestaltandet av sexuellt begär mellan män, något som historiskt varit politiskt viktigt i teater om manlig homosexualitet. / The aim of this thesis is to investigate the claim that homosexual men should not be represented in tragedy, because of the genres masculine ideal. Instead, the representation should take place in melodrama since this genre relates to feminine values. The text analysis of two plays, the tragedy The River and the Mountain (Uganda, 2012) and the melodrama The Boys in the Band (USA, 1968), shows that tragedy uses an essentialist (biological) view on sexual identity while the melodrama uses a constructionist (cultural and social) view. Knowledge about gay culture cannot be seen as a necessity for a gay identity. Tragedy should therefore not be dismissed as a politically weak genre for the representation of homosexual men. What is missing from tragedy is the depiction of sexual desire between men, something that has been politically important in the history of theatre about male homosexuality.

The aim of this study is to examine homosexual men’s identities, and focus on how they form their identities in fiction when it comes to being both homosexual and religious. In order to be able to approach and study this phenomenon, three research questions are used: how is identity constructed discursively when it comes to the combination of homo- sexuality and religiosity, what affects the formation of homosexual men’s religious/non- religious identity and how do homosexuality and religiosity affect one another in identity formation? The theory used in this study is discourse theory which includes the following concepts that have been chosen and used to analyze the material: antagonism, hegemonic interven- tion, hegemony, interpellation, subject position and the chain of equivalence. Together with these concepts and with template analysis style, a qualitative discourse analysis is made to categorize and analyze the findings made in the material. The material in this study consists of Jonas Gardell’s novel Torka aldrig tårar utan handskar, 1. Kärleken and Tony Kushner’s play script Angels in America: A Gay Fantasia on National Themes. The material was chosen because of the themes homosexuality and religiosity are includ- ed, and thus were eligible to be used in this study. Three religious groups are being touched upon in this study, namely Jehovah’s Witnesses, Mormonism and Judaism. This study showed that the relationship between the identities homosexual and religious is mostly antagonistic in the material used in this study, but there was an exception in once case where the combination of these two identities seemed to be possible. The an- tagonistic relationship between these identities lead to a hegemonic intervention where the individual had to choose the one or the other of the identities in order to reach hegem- ony. In most cases homosexual and religious were not included in the same chain of equivalence, and seemed to rule each other out. / Syftet i denna studie var att göra en kvalitativ diskursanalys av homosexuella mäns identiteter och fokusera på relationen mellan identiteterna homosexuell och religiös hos homosexuella män i skönlitteratur. För att kunna närma sig och analysera detta fenomen formulerades tre frågor: hur konstrueras identitet diskursivt när det gäller kombinationen av homosexualitet och religiositet, vad påverkar formandet av homosexuella mäns religiös/icke-religiös identitet och hur påverkar homosexualitet och religiositet varandra i formandet av identitet? Den teori som används i denna studie är diskursteori som innehåller de följande begrepp som har valts och använts för att kunna analysera materialet: antagonism, hegemonisk intervention, hegemoni, interpellation, subjektsposition och ekviva- lenskedja. Dessa begrepp tillsammans med template analysis style användes för att kategorisera och göra en kvalitativ diskursanalys av materialet. Materialet i denna studie består av Jonas Gardells roman Torka aldrig tårar utan handskar, 1. Kärleken och Tony Kushners pjäsmanus Angels in America: A Gay Fantasia on National Themes. Materialet valdes på grund av de gemensamma teman, homosexualitet och religiositet, som förekommer i båda verken. De tre religiösa grupper som förekommer i dessa verk är Jehovas vittnen, mormonism och judendom. Resultatet visar att relationen mellan identiteterna homosexuell och religiös mestadels är antagonistisk i det material som använts i studien, men det fanns ett undantag där kombinationen av dessa två identiteter var möjlig. Den antagonist- iska relationen mellan dessa två identiteter ledde till en hegemonisk intervention där individen var tvungen att välja den ena eller den andra av de två identiteterna för att kunna uppnå hegemoni. I majoriteten av fallen var inte homosexuell och religiös inkluderade i samma ekvivalenskedja, utan de utesluter snarare varandra.

<p> </p><p>Bakgrund: I ett samhälle där heteronormativiteten är en norm kan homosexuella personer vara mer eller mindre öppna med sin sexuella läggning och negativa erfarenheter av tidigare vård kan leda till att vård söks i mindre utsträckning. Syfte: Syftet var att belysa attityder i sjukvården gentemot homosexuella, bisexuella och transpersoner. Metod: En systematisk litteraturstudie gjordes som inkluderade 15 vetenskapliga artiklar. Materialet har analyserats med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier och fem subkategorier identifierades. Kategorier: Bemötande, Kommunikation samt Kunskap. SubKategorier: Vårdpersonalens attityder, Vårdstudenternas attityder, Patienternas attityder, Att våga berätta om sin sexualitet samt Utbildning. Resultatet visar att god kunskap om homosexuella, bisexuella och transpersoner inverkar positivt på vårdpersonalens attityder gentemot dessa personer. Resultatet belyser även vikten av god, icke-heteronormativ kommunikation i vården. Diskussion: Att ge vårdpersonal och vårdstudenter utbildning om hur homosexuella, bisexuella och transpersoner lever sina liv samt att ge dem erfarenhet av möten med dessa patienter kan leda till ett bättre bemötande, minskade negativa attityder samt en mer holistisk vård. Slutsats: Negativa attityder gentemot homosexuella, bisexuella samt transpersoner hos vårdpersonal leder till att de riskerar att få en sämre vård än heterosexuella patienter.</p>

<p><p>In our study we examined recurrent patterns and changes in the representation of</p><p>homosexual persons in Swedish daily newspapers 1987, 1997 and 2007.</p><p>We analysed articles about HIV-infected persons and articles with a view to portray the</p><p>life conditions of gay and lesbian persons from the three different years. We chose to</p><p>only analyze news articles that intend to represent real human beings, which mean that</p><p>we did not analyze reports that only reproduce abstract knowledge from authorities.</p><p>With analytical tools from semiotics and discourse analysis we identified some recurrent</p><p>patterns in the representation of homosexual people. We found that a recurrent pattern in</p><p>that when homosexual people are seen as groups, they are described as deviant,</p><p>discriminated and some times as a threat. When portrayed as individuals the nonanonymous</p><p>persons appear in articles and pictures as normal, strong and healthy. Lesbian</p><p>women are not represented in the articles from 1987, but in articles from 1997 and 2007</p><p>they appear as unhappy when single and happy in a relationship.</p><p>The results also showed some interesting differences in news representation of</p><p>homosexual persons between the three investigated years. One example of this is that the</p><p>media stopped referring to homosexual men as a ‘hazard group’ in terms of HIV at some</p><p>point after the year 1987. We recognize this as an important change in the news medias</p><p>perspective on both HIV and love between men.</p></p>

Bakgrund: I ett samhälle där heteronormativiteten är en norm kan homosexuella personer vara mer eller mindre öppna med sin sexuella läggning och negativa erfarenheter av tidigare vård kan leda till att vård söks i mindre utsträckning. Syfte: Syftet var att belysa attityder i sjukvården gentemot homosexuella, bisexuella och transpersoner. Metod: En systematisk litteraturstudie gjordes som inkluderade 15 vetenskapliga artiklar. Materialet har analyserats med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier och fem subkategorier identifierades. Kategorier: Bemötande, Kommunikation samt Kunskap. SubKategorier: Vårdpersonalens attityder, Vårdstudenternas attityder, Patienternas attityder, Att våga berätta om sin sexualitet samt Utbildning. Resultatet visar att god kunskap om homosexuella, bisexuella och transpersoner inverkar positivt på vårdpersonalens attityder gentemot dessa personer. Resultatet belyser även vikten av god, icke-heteronormativ kommunikation i vården. Diskussion: Att ge vårdpersonal och vårdstudenter utbildning om hur homosexuella, bisexuella och transpersoner lever sina liv samt att ge dem erfarenhet av möten med dessa patienter kan leda till ett bättre bemötande, minskade negativa attityder samt en mer holistisk vård. Slutsats: Negativa attityder gentemot homosexuella, bisexuella samt transpersoner hos vårdpersonal leder till att de riskerar att få en sämre vård än heterosexuella patienter.

Bakgrund: Lesbiska och bisexuella kvinnor har sämre fysisk och psykisk hälsa än heterosexuella kvinnor. De är en osynliggjord grupp inom vården. Inom kvinnosjukvården (gynekologi och obstetrik) finns en tradition av heterosexualitet i och med dess fokus på reproduktion. Tidigare studier har visat att lesbiska och bisexuella undviker gynekologisk vård på grund av dåligt bemötande. Obstetriken kommer framöver att få ta emot alltfler samkönade par. Det blir därför viktigt att förstå hur kvinnosjukvården upplevs av lesbiska och bisexuella kvinnor. Syftet är att belysa lesbiska och bisexuella kvinnors upplevelser av kvinnosjukvården. Metod: Litteraturöversikt av 13 forskningsstudier. Textanalys med beskrivande sammanställning av inkluderade studiers resultat. Teoretiska referensramar är vårdrelation och heteronormativitet. Resultat: Det finns heteronormativitet och homofobi inom kvinnosjukvården på både individuell och strukturell nivå. Brister i bemötandet handlade om att bli exkluderad, samt att mötas av fientlighet, omedvetenhet eller okunskap. Detta fick negativa konsekvenser för studiernas deltagare, och ledde till olika strategier för att hantera och förebygga negativa vårdsituationer. Positiva upplevelser av vården relaterades till medvetenhet och kunskap kring sexuell läggning i form av öppenhet och kommunikation, samt när vårdpersonal signalerade acceptans och positiva attityder. Små förändringar i bemötandet kunde göra stor skillnad i mötet. Diskussion: Förutsättningarna för en god vårdrelation försvåras av heteronormativitet, och vårdpersonal behöver bli medvetna om på vilka särskilda sätt som lesbiska och bisexuella kvinnor behöver bekräftelse i form av acceptans och inkluderande. Enskild vårdpersonal kan göra stor skillnad i upplevelsen av bemötandet, och på så sätt också vara del av en större förändring kring minskad heteronormativitet inom kvinnosjukvården. / Background. Lesbian and bisexual women have worse physical and mental health than heterosexual women. They are an invisible group in health care. Within women's health care, (gynecology and obstetrics) there is a tradition of heterosexuality due to the focus on reproduction. Previous studies have shown that lesbians and bisexuals avoid gynecological care due to the way they are received. Obstetrics will now be receiving more and more same-sex couples. That makes it important to understand how lesbian and bisexual women experience women’s health care. The aim is to highlight lesbian and bisexual women's experiences of women's health care. Method. Literature review of 13 research studies. Text analysis with descriptive summary of included studies' results. The theoretical frameworks are the nurse-patient relationship and heteronormativity. Results. Heteronormativity and homophobia exist within women's health care. Deficiencies in the the ways lesbians and bisexual women were received involved being excluded and encountering hostility, unawareness or ignorance. This led to the need for various strategies to manage and prevent adverse health situations. Positive experiences of care related to awareness and knowledge of sexual orientation in terms of openness and communication, as well as health professionals signaling acceptance and positive attitudes. Marginal changes in health professionals’ response could make a big difference for the lesbian and bisexual women. Discussions. The prospects of a good caring relationship is complicated by heteronormativity. Health professionals need to be aware of the specific ways in which lesbian and bisexual women may need confirmation. Individual health professionals can make a big difference to the way lesbian and bisexual women experience health care, and thereby also contribute to a wider improvement related to reduced heteronormativity in women’s healthcare.

In our study we examined recurrent patterns and changes in the representation of homosexual persons in Swedish daily newspapers 1987, 1997 and 2007. We analysed articles about HIV-infected persons and articles with a view to portray the life conditions of gay and lesbian persons from the three different years. We chose to only analyze news articles that intend to represent real human beings, which mean that we did not analyze reports that only reproduce abstract knowledge from authorities. With analytical tools from semiotics and discourse analysis we identified some recurrent patterns in the representation of homosexual people. We found that a recurrent pattern in that when homosexual people are seen as groups, they are described as deviant, discriminated and some times as a threat. When portrayed as individuals the nonanonymous persons appear in articles and pictures as normal, strong and healthy. Lesbian women are not represented in the articles from 1987, but in articles from 1997 and 2007 they appear as unhappy when single and happy in a relationship. The results also showed some interesting differences in news representation of homosexual persons between the three investigated years. One example of this is that the media stopped referring to homosexual men as a ‘hazard group’ in terms of HIV at some point after the year 1987. We recognize this as an important change in the news medias perspective on both HIV and love between men.

Undersökningens syfte är att undersöka och jämföra hur staten har betraktat den manliga homosexualiteten i relation till den rådande maskulina hegemonin under tidsperioden 1933-1944. Det kommer ske genom att framhäva de homosexuella männens karaktärstecken, d.v.s. utmärkande egenskaper, kännetecken och beteenden, d.v.s. vad som karaktäriserade männen i källmaterialet. I undersökningen synliggörs dokumentförfattarnas normer och värderingar i de skrivna orden. Åldern på den homosexuelle mannen, d.v.s. de unga homosexuella männen, ses som en fördjupande aspekt till undersökningen av synen på homosexuella män. I undersökningen kallas källmaterialet för dokument för att synliggöra normer och värderingar från hela tidsperioden, utan syftet att jämföra dokumenten med varandra.

The 1980s was a decade when homosexuality was frequently debated because of the contemporary incoming of aids. Since aids first affected homo- and bisexual men they became stigmatized as the risk group. The Swedish authorities started to act with epidemical methods at 1985/86, which restricted the sexual minority. This study, unlike others made before, contextualizes the lawmaking of Bastuklubbslagen, a prohibition concerning gaysaunas, by analyzing it with queer theoretic perspectives. Through an investigation of Bastuklubbslagen and contemporary sexual norms, this survey shows that the making of distinctions between hetero- and homosexuality were central to the context of the lawmaking. The outcome primarily shows that sexual norms were linked to a heteronormative point of view when Bastuklubbslagen was motivated by the authorities. Heteronormative ideals about monogamy and twosomeness made impact on the founding of the law. Sex between men was pointed out as harmful and gaysaunas as the explicit locations for the spreading of aids. My survey is contextualizing behaviors as the authorities described meant a risk of being infected by aids, or to spread it. My study has shown that homo- and bisexuals were regarded as the active actors of aids increasing, while the heterosexual majority was passivated. In the field of historical queer studies this study enhances the greatness of heterosexual normativity within the stigmatization and sanctions made by the authorities’, as Bastuklubbslagen became an aids prevention strategy.